Fru talman! God eftermiddag! Äntligen får vi möjlighet att debattera denna interpellation. Debatten blev ju uppskjuten förra gången, för jag fick inte ihop tiden då andra ärenden i kammaren drog ut på tiden.

Marianne Fundahn har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att företagen ska få tillgång till energi de närmaste åren så att det skapas de arbetstillfällen som södra Sverige så väl behöver. Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ompröva vårt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt. Om inte har Adrian Magnusson också frågat mig hur jag och regeringen kommer att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut att pausa havsvindkraftsprojektet vid Kriegers flak.

De tidigare regeringar som leddes av Socialdemokraterna godkände under åtta år en enda ansökan om havsbaserad vindkraft. Den här regeringen har under sina första två år vid makten redan godkänt två ansökningar om havsbaserade vindkraftparker, Galene och Kattegatt Syd.

När ett bolag som verkar på marknadsmässiga villkor tar ett investeringsbeslut om ny elproduktion sker det rimligtvis med beaktande av den samlade intäkts- och kostnadsbilden. Kostnaderna för att ansluta en produktionsanläggning till transmissionsnätet är bara en del av denna kostnadsbild. Om nätkundskollektivet ska bära kostnaden för att ansluta havsbaserad vindkraft på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt motiverat kommer det att innebära att nätkunderna subventionerar den havsbaserade vindkraften.

Om Affärsverket svenska kraftnät bedömer att det i ett enskilt fall är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut transmissionsnätet till havs finns det dock ingenting som hindrar att sådana ledningar byggs. Regeringens utgångspunkt är att alla kraftslag ska ha jämförbara spelregler på elmarknaden, att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader och att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar.

Det är främst nedläggningen av planerbar elproduktion som har lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 har störst försörjningsproblematik i hela EU och stora svårigheter att ansluta ny förbrukning. Sverige har i dag ett stort överskott av elproduktion, men denna el går på export. Elöverskottet i sig möjliggör inte att nya uttagskunder kan ansluta sig. Enligt Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan för 2024-2033 finns det inga nya förbrukningsansökningar i SE4.

Den energipolitiska inriktningspropositionen, som riksdagen har antagit på regeringens förslag, anger att Sverige för närvarande bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. På kort sikt, fram till 2030-2035, är det framför allt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att ändra det tidigare energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats. Därför har regeringen lagt om energipolitiken dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. Det följer av den energipolitiska inriktningspropositionen att flexibilitet, elproduktion och nät ska bidra till ett mer leveranssäkert elsystem som kan nyttjas mer effektivt och möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga elpriser.

Till de senaste åtgärder som regeringen har vidtagit för att komma till rätta med effektbristen i landet och säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion hör budgetpropositionen för 2025, det vill säga nästa år. Där har regeringen bland annat föreslagit att ett nytt investeringsstöd införs, det så kallade Kraftlyftet, för att öka kapaciteten i elsystemet där behoven är som störst. Insatserna ska stärka leveranssäkerheten och förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd - det vill säga raka motsatsen till hur det är nu. Genom ett robust elsystem med satsningar för att få in mer effekt och mer el där behoven är som störst stärks Sveriges konkurrenskraft, vilket kommer även Sveriges hushåll och företag till nytta.

Regeringen arbetar också med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med de tre kompensationsförslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Fru talman! Energi- och näringsministern har här i dag lagt ut texten och resonemangen kring de frågor som jag har ställt. Jag skulle egentligen kunna sammanfatta dem mycket kortare än vad som precis gjordes i talarstolen mitt emot mig.

Första frågan var: Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt? Där är svaret nej.

Den andra frågan var: Om inte, hur kommer ministern och regeringen att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut att pausa havsvinkraftsprojektet vid Kriegers flak? Där är svaret: inte alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är faktiskt så - och det hoppas jag att det inte råder någon diskussion om - att Kriegers flak fullt utbyggd bidrar med 2,7 terawattimmar el per år från 2030, som precis sades här. Det är, precis som också sades, el till en halv miljon hushåll i Skåne. Jag hoppas att det inte heller råder några som helst tvivel om det, energi- och näringsministern.

Fru talman! Denna regering har väldigt enträget försökt ge sken av att det nu händer saker i energipolitiken. Under valrörelsen 2022 i Skåne lovades det mer energiproduktion och att den snabbt skulle komma på plats. Det lovades också ett högkostnadsskydd före jul. Oärligt, skulle man kunna kalla det.

Hur det blev med högkostnadsskyddet vet vi alla - det blev ingenting. Men man skulle ju kunna tänka sig att det skulle kunna bli något av energiproduktionen. Här skulle regeringen kunna kliva fram och säga: Nu ser vi till att få el på plats till skåningarna - och det väldigt snabbt.

Regeringen skryter gärna om att man har gett tillstånd till två vindkraftsparker till havs. Det är inget fel i det; det är välkommet. Men som ledamoten Fundahn sa: Det gör ingen skillnad om det inte byggs någon havsvindkraft.

Vindkraftsparken vid Kriegers flak, som skulle kunna ge väldigt mycket el till 2030, låter regeringen med berått mod bara förvandlas till noll och intet. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande när man tänker på det - eller tänker till lite - framför allt när man som jag stod i debatterna i Malmö, Lund, Ystad eller var det nu kunde vara i Skåne och hörde ministerns partikamrater gasta om mer elproduktion nu och att det skulle gå snabbt. När regeringen väl får chansen att se till att det skapas mer energiproduktion - dessutom snabbt - går den i stället in och lägger fälleben för den energiproduktionen.

Det kan finnas två anledningar till detta. Den första är det som jag tycker att man kan utläsa av svaret: att det är marknadsliberala hänsyn som spelar in. Det är då viktigt att plötsligt bli en hårdför ideolog och ta ett kliv tillbaka från att öka energiproduktionen för skåningarna. Det är ett ställningstagande man kan göra, men i så fall utgår jag från att de marknadsliberala principerna kommer att genomsyra hela energipolitiken, från norr till söder, och alla kraftslag och inte bara energipolitiken för skåningar och havsvindkraftsparker.

Den andra möjliga orsaken är att aversionen mot vindkraft är så stark att alla försök att bygga ut den, till och med till havs, stoppas eller i alla fall möts med njugghet och likgiltighet.

Vi vet att det finns företrädare för regeringsunderlaget som i det närmaste får kväljningar, alltså fysiska kväljningar, bara av tanken på vindkraft. I så fall är skälen inte typiskt ideologiska utan snarare principiella.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag uppmana energi- och näringsministern att släppa de ideologiska skygglapparna eller de principiella ståndpunkterna eller vad det nu är och se till att det skapas mer energiproduktion i Skåne. Man kan göra en rent kostnadsmässig kalkyl: Vad kommer det att kosta Skåne och skåningarna om denna investering inte görs? Förutom detta med jobb och tillväxt kommer det att gräva hål i skåningarnas plånböcker. Vill ministern det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vattenfall utvecklar i dag havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige som tillsammans har en potential att årligen leverera 18 terawatttimmar till elområde 3 och 4. Svenska Kriegers flak skulle stå för 2,7 terawattimmar av dessa.

Kriegers flak delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zoner. Sedan 2016 står en vindkraftspark med 80 kraftverk i den tyska delen av Kriegers flak. I den danska zonen invigde Vattenfall sommaren 2021 en vindkraftspark som kan producera el till 600 000 danska hushåll och som i ett slag ökade kapaciteten i dansk vindkraftsproduktion med 16 procent.

Några av fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den inte stör närboende på samma sätt som den landbaserade vindkraften, och tack vare att vindarna är starkare och mer konstanta är också kapacitetsfaktorn större. Många länder i Europa har sett dessa fördelar och bygger ut den havsbaserade vindkraften.

Där är det statliga bolaget Vattenfall en stor aktör. Horns rev i Danmark, där Vattenfalls avtal med staten ger ett elpris på 77 öre per kilowatttimme, är bland det billigaste i Europa, och med byggandet av Horns rev är Vattenfall på väg att bli en av Europas största vindkraftsproducenter.

Det är jättebra att Vattenfall, som i dag driver 1 300 vindkraftverk, ökar produktionen av energi i Europa så att man där får el till rimliga priser. Det känns dock märkligt att man inte gör det i Sverige och i södra Sverige så att även vi kan få låga elpriser.

Sydsvenska Handelskammaren konstaterar att om ingen ny el tillkommer till Skåne till 2030, antingen i form av ny produktion eller bättre kraftöverföring, kan elpriset stiga med 40 öre per kilowattimme. Detta skulle enligt handelskammaren innebära uppemot 200 000 färre jobb och en prischock för Skånes elkonsumenter.

Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att Vattenfall och andra energiproducenter ska våga bygga ut produktionen till havs i södra Sverige, så att man slipper denna prischock?

Fru talman! I min lokaltidning Trelleborgs Allehanda intervjuas i dag Trelleborgs Energis vd Magnus Sahlin med anledning av att regeringen säger nej till tre havsvindsparker utanför Trelleborg. Han säger: "Det är jätteilla. Inte bara för Trelleborg, det är jätteilla för hela södra Sverige."

I artikeln skriver man vidare att "elektrifieringen riskerar att avstanna och elpriserna bli dyrare i Trelleborg och Sydsverige". Magnus Sahlin ifrågasätter inte försvarets bedömning men saknar en backup-plan från regeringen och säger: "Södra Sverige är redan sämst i Europa på effektbalans. 'Alla' har räknat med havsbaserad vind."

När regeringen presenterade sitt vindkraftsnej talade man om en satsning på landbaserad vind, något som Magnus Sahlin dömer ut som orealistiskt. Han säger att det inte finns lediga ytor i Skåne att bygga på.

Vad är energi- och näringsministerns svar till Magnus Sahlin?

Fru talman! Marianne Fundahn sa helt enkelt inte lika inkorrekta saker som Adrian Magnusson gjorde - därav lade jag min uppmärksamhet på att bena i det han sa.

Nu kommer väl lite mer av det som Adrian Magnusson kallade för det ingenjörspolitiska. Det är min uppgift att förstå elsystemet bättre än de som inte har ansvar för elsystemet. Det är bokstavligt talat mitt uppdrag från svenska folket och i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja gå tillbaka till det här med fakta. Jag får ibland brev från dem som sitter och lyssnar på de här interpellationsdebatterna, så jag ska försöka dra det långsamt och pedagogiskt för dem som vill anteckna.

Vi fokuserar på södra Sverige, det som kallas elområde 4 och brukar förkortas SE4. Hur mycket el finns installerad i detta område? 6 200 megawatt. Hur mycket el behövs en normal vinter? 4 800 megawatt. Det är det som behövs en normal vinter.

Beroende på vad den här elen har för egenskaper, alltså om det är väderberoende kraftproduktion eller om det är baskraft, är förutsättningarna olika när det gäller att kunna leverera jämnt under ett år. Om vi har 6 200 megawatt i installerad kapacitet och det behövs 4 800 megawatt en normal vinter fattar man att det finns mer installerad kapacitet än vad som behövs när det är som värst och elbehovet är som störst. Men hur mycket finns tillgängligt, givet vilka egenskaper elen i systemet har? Behovet är 4 800, men det finns bara 1 800 megawatt tillgängligt.

Jag är noll intresserad av ett blame game. Ni har inte här i dag hört mig dra sådant som kom upp i valrörelsen: "Det var ni som lade ned kärnkraften." Jag kan dra sådant någon annan gång. Jag tycker att det långa ordets korta mening är relevant. Fungerar det bra i dag? De allra flesta säger nej. Både Marianne Fundahn och Adrian Magnusson har lyft fram flera av de aktörer som säger att det fungerar för dåligt i dag. Jag håller med. Men då är det relevant att ändå dra slutsatsen: Okej, vi försökte tänka rätt, men det blev dåligt.

Så här tio år senare kan jag konstatera att den rödgröna energipolitiken innebar att det under de senaste tio åren har gått in jättemycket mer el i systemet men att vi bara kan ansluta ungefär lika mycket företag, industrier och hushåll för att konsumera i dag som för tio år sedan. Det finns inget annat område där man skulle acceptera det. Säg att exempelvis Polismyndigheten får 10 000 fler poliser, men när vi frågar vad effekten blev - hur många fler brott som har klarats upp - skulle svaret bli att tre fler brott har klarats upp. Det ungefär så det är med elsystemet nu. Då kan man inte göra samma sak framåt.

Vad gör vi? Jo, vi städar upp i röran. Det har varit svårförutsägbara beslutsprocesser för havsbaserad vindkraft. Under åtta år lät de rödgröna alla de havsbaserade vindkraftsbolagen leka sänka skepp med Försvarsmakten. I december kommer äntligen ett förslag som kommer att innebära att vi anvisar områden. Sverige är sist ut med att lämna systemet som har kostat miljoner för Sverige.

Sedan finns det ytterligare en sak som jag vill trycka på och som är riktigt viktig. Jag kommer från ett möte i dag med en mängd vindkraftsbolag. Hur får vi mer effekt ut av all den el som produceras med lagring, batterier och "taktare" med vätgas? Vindkraften är viktig för oss, men vi ska se till att det inte blir lite el bara när vi känner för det, utan det ska vara mer effekt som kan lösa södra Sveriges effektproblem. Och det är precis det vi gör nu.

Herr talman! I det senaste inlägget fick vi höra energi- och näringsministern, vice statsministern, som ledamoten Fundahn sa, svartmåla Sveriges energisystem. Det var tydligt och uppenbart, enligt min uppfattning.

Då hade det varit ärligare att säga att frågan om att stå för landanslutning eller inte är oviktig, att man inte vill ha mer havsbaserad vindkraft in i systemet. Det hade också varit en lösning att säga att det inte är havsbaserad vindkraft som gäller utan att det är den linje som Marianne Fundahn antydde, nämligen subventioner av kärnkraft, som är vägen framåt. Även andra kraftslag kan vara aktuella, men det är framför allt fråga om kärnkraft.

På något sätt kan vi stå här och fråga oss om staten ska ta ut en avgift för landanslutning eller inte. Men det blir tydligt att frågan är irrelevant eftersom det inte är vad man vill ha.

Skulle man däremot säga att man vill ha havsbaserad vindkraft, varför kan man inte se till att Kriegers flak, som i stort sett kan producera energi inom bara några år, producerar el till systemet?

Det är en konstig diskussion där man försöker hålla två saker i huvudet samtidigt.

Om regeringen anser att det inte ska komma in mer havsbaserad vindkraft i energisystemet - ja, men säg då det! Säg att det är kärnkraft som gäller.