Fru talman! Johan Andersson har frågat mig hur jag och regeringen motiverar att Motala och andra orter nu förlorar viktig statlig service trots ett fortsatt stort behov. Han har även frågat hur jag och regeringen avser att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Motala fortsatt har tillgång till den service de behöver samt vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet och inte bara i större städer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. Mot denna bakgrund behöver servicekontorsverksamheten anpassas och effektiviseras. Det kommer fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet, även om resvägen till närmaste fasta kontor kommer att bli längre för vissa personer.

När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut. Med dessa konsekvensanalyser som utgångspunkt kommer myndigheten att samråda med kommuner och andra berörda aktörer inför den fortsatta processen.

Statens servicecenter arbetar samtidigt med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med särskilt stort intresse.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.

Fru talman! Statsrådet Erik Slottner har vid flera tillfällen sagt att det är Statens servicecenters eget beslut att lägga ned servicekontoren.

I myndighetens egen konsekvensanalys av nedläggningen av servicekontoret i Trelleborg skriver man: ”Den avsevärt neddragna anslagsnivån för åren 2025–2027 innebär att Statens servicecenter måste göra motsvarande kostnadsminskningar i verksamheten under samma period. För att Statens servicecenter ska klara av att minska kostnaderna i den omfattning och i den takt som riksdagen har beslutat på förslag av regeringen, behöver myndigheten både vidta omedelbara besparingsåtgärder och göra mer långsiktiga effektiviseringar av servicekontorsverksamheten. Detta innebär att servicekontor behöver avvecklas.” Statens servicecenter är väldigt tydliga här.

Jag anser att det är regeringens minskning av anslagen som ligger bakom stängningen av servicekontoret i Trelleborg.

Statsrådet har också i ett flertal interpellationsdebatter och även i svaret på dagens interpellation sagt: ”Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.”

Det är självklart att skatten som kommer in till staten ska användas på ett klokt sätt. Om det inte finns några behov ska man självklart lägga ned verksamheterna. Men så är inte fallet här. Behoven finns kvar, men kostnaderna drabbar i stället kommunerna och den enskilde. Jag tolkar det som att prioriteringen är skattesänkningar för dem som tjänar mest, som ministern och jag.

Servicekontoret i Trelleborg hade år 2024 9 066 besök. Man hanterade 10 909 olika myndighetsärenden, varav 4 332 för Skatteverket och 3 866 för Försäkringskassan. Och det gjorde man under de tre dagar i veckan man har öppet. Det om något tyder väl på att det finns ett stort behov av verksamheten.

Verksamheten förväntas upphöra den 15 juni i år. Vart ska trelleborgarna då vända sig? Andra servicekontor ska enligt myndighetens egen analys vidta besparingsåtgärder.

Myndigheten skriver vidare i sin konsekvensanalys av kontorsavvecklingen att avvecklingar av servicekontor i den omfattning och i den takt som krävs för att möta anslagsneddragningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker kontoret i Trelleborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En kontorsavveckling kan enligt Statens servicecenter ”även innebära att enskilda i ökad utsträckning tar kontakt med samverkansmyndigheterna via telefon och/eller digitala tjänster för att få sina servicebehov tillgodosedda. Det bör framhållas att den service som erbjuds av samverkansmyndigheterna via telefon eller digitala tjänster inte är att likställa med den personorienterade service som ges på servicekontor. Det finns därmed en ökad risk för att fler enskilda inte får sina servicebehov tillgodosedda”.

Belastningen på samverkansmyndigheterna riskerar också att öka, vilket dessutom innebär ökade kostnader för dem.

Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av statsrådets redovisning, och det gäller framför allt hans sista ord.

Jag har en följdfråga. Man har ju berett kommuner möjligheter att yttra sig. I Östergötland har både Motala kommun och Region Östergötland yttrat sig. Vilken vikt kommer man att fästa vid de yttranden som görs? Jag förstår att statsrådet inte kan och vill svara på den frågan, men statsrådet är ändå den som styr myndigheten via regeringen och budgeten. Någon diskussion måste det väl ha förts inom Tidösamarbetet när ni lade fram det här förslaget och gjorde den här budgetprioriteringen om vad värdet skulle vara? Eller är det en chimär? Är det ett spel för gallerierna? I Motala har man faktiskt tittat seriöst på om man kan använda sig av kommunens medborgarservice. Kan det vara en del på något sätt? Är det värt någonting eller inte? Är det en chimär? Då är det bättre att vara ärlig och rak om hur detta hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att människor blir irriterade när de ser att den statliga servicen försvinner. Jag kan hålla med om att det finns statliga myndigheter som är duktiga på att använda ny teknik på olika sätt. Skatteverket är en sådan myndighet som ofta lyfts fram. Det finns många människor som använder dessa lösningar, men alla har inte den möjligheten. Vad detta kommer att innebära är med all sannolikhet merkostnader för kommunerna, som är beroende av den här närheten till servicen. Där kan man uträtta sitt ärende inom socialförvaltningen eller utbildningsförvaltningen, och man kan naturligtvis ta kontakt med servicecentret när det är olika ansökningar och annat som ska göras.

Jag förstår att det inte har fattats något politiskt beslut om hur kontorsorganisationen ska se ut, men statsrådet pekar på att FA-regionerna är viktiga. Motala i Östergötland tillhör i och för sig FA-regionen Linköping, men med ett avstånd på 42 kilometer blir det ganska långt. Dessutom är Motala länsdelscentrum för resterande fem kommuner i den västra delen av länet, vilket gör att det kommer att halta med den här bedömningen.

Då är min fråga: Ges myndigheten möjlighet att fatta beslut om man ser att man har lagt fram ett förslag som inte är särskilt väl berett? Det tycker jag naturligtvis inte att det är, och det tycker inte heller de remissinstanser som yttrar sig, det vill säga kommunen och regionkommunen. De pekar väldigt tydligt på att det saknas argumentation. Statsrådet försöker lyfta fram den argumentation som myndigheten nu har i den här delen.

Den här frågan kommer vi naturligtvis att fortsätta följa för att se vad det blir av den. Kommer det verkligen att bli så positivt om man lägger ned ett servicekontor och tror att de brukare som har nyttjat det och nyttjar det kommer att finna nya digitala lösningar per automatik och tycka att livet är underbart?

Fru talman! Nu är det så här delegationen ser ut, Johan Andersson. Jag måste vara noga med formalierna. Det är myndigheterna som fattar besluten om de enskilda nedläggningarna. Exakt hur man avväger principerna mot varandra måste myndigheten svara på. Det kan inte jag svara på, för jag är inte inblandad på den nivån i myndigheterna. Det är så svensk statsförvaltning och styrning ser ut. Man tillämpar tre principer. Det handlar om besöksantal, regional spridning över landet och effektivitet.

Det görs ekonomiska effektivitetsavvägningar tillsammans med verksamhetsavvägningar och regionalpolitiska avvägningar. Det ska sammanvägas och till slut leda till att budgeten når en balans. Det kommer att kräva att en del kontor läggs ned. Det är utifrån de principerna som man fattar besluten.

Kom ihåg att över hälften av Sveriges kommuner även i dag saknar ett servicekontor. De kommunerna får inte någon kompensation av staten för att de saknar ett servicekontor. Det är inte per automatik så att alla kommuner som saknar servicekontor har en mängd ökade kostnader eller mycket högre kostnader än andra för olika typer av samhällsservice, i varje fall vad vi har kunnat se.

Där får man samarbeta mellan grannkommuner. En del får lite längre till ett servicekontor än vad de har i dag, så är det absolut. Men redan i dag finns det nog många som har längre än exempelvis fyra mil, som mellan Motala och Linköping. Där är det dessutom ganska bra förbindelser med kollektivtrafik och annat, medan det i vissa delar av Norrlands inland är längre avstånd. Det är så Sverige ser ut.

Frågan var om en myndighet kan dra tillbaka ett förslag om nedläggning efter att samrådet har skett. Det kan den absolut göra. Det är också därför man gör den här typen av samråd. Man vill ha in synpunkter och kanske där hitta argument som gör att förslag om att kontor ska läggas ned kan dras tillbaka och man hittar något annat i stället. Återigen är det myndigheten som fattar det beslutet och inte regeringen.

Det lät som att jag nu tror att om vi lägger ned ett antal kontor kommer de per automatik att bli digitala, och livet kommer att kännas underbart. Det har jag aldrig sagt, Johan Andersson. Huruvida livet känns underbart eller inte tror jag inte har så mycket att göra med om man har tillgång till Statens servicekontor eller inte. Det finns nog rätt många andra avvägningar.

Allt fler saker blir digitala, och allt fler medborgare klarar av att utföra tjänster digitalt. Många myndigheter får också tjänster som blir alltmer användbara digitalt. Det gör att fler klarar av att utföra dem därför att de helt enkelt blir mer användarvänliga. Det är en annan viktig fråga för mig som digitaliseringsminister. Men det är en annan debatt.

Fru talman! Johan Anderssons senaste konspirationsteorier här låter jag nog stå oemotsagda än så länge. De var lite otydliga, även om jag nog förstod varåt han ville.

Jag kan bara dementera att det skulle ligga några sådana tankar bakom detta som att vi skulle göra människor mindre röststarka och mindre benägna att rösta i allmänna val. Det är ganska långtgående konspirationsteorier som ligger mycket långt ifrån verkligheten eller inte har någonting med verkligheten att göra.

Vi har sett att det här finns en effektiviseringspotential, inte minst utifrån Riksrevisionens rapport. Det kommer att leda till att ett antal kontor behöver läggas ned. Det kommer i sin tur att leda till att en del medborgare i Sverige kommer att få längre till sitt närmaste kontor. Men det innebär inte på något sätt att servicen försvinner.

Som jag nu sagt ett antal gånger jobbar myndigheten också med mer flexibla mobila lösningar. Det uppdraget kom även med dagens kontorsnät. Men det blir nu ännu viktigare. Även med det kontorsnät som finns i dag är det många som har ganska långt till ett fysiskt kontor. Därmed är detta uppdrag väldigt viktigt.

När neddragningen nu är gjord får vi samma antal kontor som vi hade 2019. Sverige var väl inte helt söndertrasat 2019, även om vi då hade genomgått en mandatperiod med socialdemokratisk regering.

Tack för debatten! Vi lär väl synas igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.