Leila Ali Elmi

Fru talman! EU-kommissionen har i sitt arbetsprogram för 2025 aviserat sin avsikt att dra tillbaka det horisontella antidiskrimineringsdirektivet, men man har ännu inte formellt fattat beslutet. Förslaget har blockerats i ministerrådet i 17 år, särskilt av Polen och Ungern. Samtidigt har kommissionen betonat att det nu är upp till Europaparlamentet och medlemsländerna att driva frågan vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta sker i en tid där vi ser växande populism, homofobi, rasism och motstånd mot jämställdhet både inom EU och globalt. När dessa tendenser förstärks vore det ett allvarligt bakslag att låta förslaget falla.

Sverige har motsatt sig tillbakadragandet och stött direktivet. Men stöd räcker inte; det krävs handling. Därför vill jag fråga Mats Persson: Vilka konkreta initiativ tar regeringen just nu? Har regeringen tagit initiativ till gemensamma upprop eller diplomatiska ansträngningar med likasinnade länder för att hålla frågan vid liv?

Fru talman! Trots att den här debatten spänner över många ämnen väljer jag att tala om Arbetsförmedlingen och kompetensförsörjningen, två avgörande frågor för en fungerande arbetsmarknad. Det är här grunden läggs för att människor ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden, för att företag och välfärd ska hitta rätt kompetens och för att Sverige ska ha en arbetsmarknad som klarar både dagens och framtidens utmaningar.

Fru talman! Arbetsförmedlingen har en central roll i att hjälpa människor ut i arbete. Men i dag brister myndighetens närvaro i många delar av landet. Vi ser hur kontor har lagts ned, hur digitaliseringen inte har kunnat ersätta det personliga mötet och hur vissa grupper har svårare än andra att få rätt stöd. Särskilt personer med funktionsnedsättning, äldre eller de som av andra skäl har svårt att ta till sig digitala system behöver ett mer personligt stöd.

Arbetsförmedlingen måste vara en myndighet som kan möta alla som vill arbeta oavsett deras individuella behov. Arbetsförmedlingens bristande närvaro är särskilt problematisk i områden med socioekonomiska utmaningar, där behovet av stöd och vägledning är som störst och är avgörande för att integrationen ska lyckas. Därför anser vi att Arbetsförmedlingen måste stärka sin fysiska närvaro över hela landet med särskilt fokus på de socioekonomiskt utsatta områdena.

Samtidigt har privata aktörer fått en större roll i arbetsmarknadspolitiken. Men utvärderingar visar att de inte har levererat förväntade resultat – trots att deras verksamhet kostar betydligt mer än Arbetsförmedlingens egna insatser. Vi måste därför ifrågasätta en arbetsmarknadspolitik där vi lägger mer pengar på ineffektiva privata lösningar än på att rusta upp den myndighet som faktiskt har erfarenhet och kompetens att hjälpa människor till arbete. Vi har reducerat Arbetsförmedlingen till en tillsynsmyndighet, men dess kärnuppdrag måste återigen vara att rusta människor för arbetsmarknaden och aktivt förmedla jobb.

Utan en fungerande arbetsförmedling och en politik som säkerställer att rätt kompetens finns på rätt plats kommer vi att fortsätta se företag lida av kompetensbrist, välfärden dräneras på personal och människor fastna i arbetslöshet – trots att det finns jobb att få.

Fru talman! Samtidigt har vi en annan stor utmaning, nämligen kompetensbristen. I både privat och offentlig sektor ser vi hur demografiska förändringar och en åldrande befolkning skapar stora rekryteringsproblem. Det gäller alltifrån industrin och den gröna omställningen till vården och skolan.

Miljöpartiet vill se ett tydligare ansvar för kompetensförsörjningen. I dag delar Myndigheten för yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen på ansvaret för kompetensförsörjningen, men i praktiken saknas tydlighet. Vem tar helhetsansvaret? Vem ser till att företagens behov matchas med utbildningssystemets utbud? I dagsläget sker det för lite långsiktig planering och samordning, vilket leder till ineffektiv resursanvändning och brist på riktade insatser. Därför vill Miljöpartiet att regeringen inrättar en nationell samordnare för kompetensförsörjning. En sådan funktion skulle ha i uppdrag att samla och analysera arbetsmarknadsdata från olika aktörer för att säkerställa att utbildningen matchar efterfrågan. Vidare skulle funktionen samordna statliga, regionala och lokala insatser för att effektivisera kompetensutvecklingen och se till att resurser för kompetensomställningen fördelas dit där de behövs mest, särskilt i bristyrken och i de regioner där behoven är störst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Omställningsstödet måste breddas och stärkas. I dag fokuserar det främst på rådgivning. Men vad hjälper det en undersköterska som vill bli elmontör om utbildningsmöjligheterna är begränsade eller om hon inte har råd att studera? För att vi ska kunna möta arbetsmarknadens behov måste omställningsstödet ge människor de faktiska möjligheterna att vidareutbilda sig till de yrken där arbetskraften behövs. Därför vill vi att omställningsstödet breddas och förstärks med målet att fler ska få möjlighet att utbilda sig till bristyrken. Det kan innebära ekonomiskt stöd för utbildning i yrken där det råder arbetskraftsbrist.

Fru talman! Det handlar inte bara om utbildningsplatser. Arbetsmiljön och de dåliga arbetsvillkoren i välfärden är i dag ett av de största hindren för kompetensförsörjningen. Det spelar ingen roll hur många undersköterskor vi utbildar om de sedan lämnar yrket på grund av stress, låga löner och ohållbara arbetsförhållanden. Vi behöver se över arbetsvillkoren och arbetsmiljön för dem som arbetar inom välfärden om vi ska kunna möta framtidens behov.

Fru talman! Vi står inför stora utmaningar när det gäller att skapa en arbetsmarknad som fungerar för alla. För att lyckas med det måste vi säkerställa att Arbetsförmedlingen får de resurser och förutsättningar som krävs för att verkligen kunna stödja alla som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden.

Det är också hög tid att ta politiskt ansvar för att förbättra arbetsvillkoren inom välfärdsyrkena. Utan förbättrade villkor kommer vi inte att kunna behålla eller rekrytera den kompetens som är avgörande för att upprätthålla och utveckla vår välfärd. Kompetensförsörjningen måste samordnas bättre på både kort och lång sikt för att möta de växande behoven i samhället. Det handlar inte bara om att utbilda människor för de jobb som finns i dag utan också om att förbereda dem för de yrken som kommer att vara avgörande i framtiden.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservationerna 3 och 7.

Fru talman! Integration är ett av de mest debatterade ämnena i svensk politik. Det är ett ämne där åsikter ofta tar större plats än fakta, där generaliseringar ersätter nyanser och där hela grupper av människor reduceras till en samhällsbörda. Men vad betyder integration i praktiken, och vad säger verkligheten om hur det fungerar i Sverige i dag?

Låt oss börja med några grundläggande fakta. I dag är fler utrikes födda i arbete än någonsin tidigare. Antalet hushåll som är beroende av bidrag har minskat tio år i rad. Många av de människor som kom till Sverige under flyktingvågen 2015 har nu utbildat sig, skaffat jobb och blivit en del av arbetsmarknaden. Integration sker varje dag på arbetsplatser, i skolor och i föreningslivet.

Samtidigt ser vi dock en växande segregation, en bostadsmarknad där många inte ens får en chans och skolor där elevernas möjligheter beror på var de bor. Vi ser en arbetsmarknad där ditt namn fortfarande kan avgöra om du ens får en intervju. Det är inte integrationen som har misslyckats, utan det är samhället som inte har gett alla samma förutsättningar att lyckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Trots detta är det integrationen som får bära skulden för alla samhällsproblem. När gängvåldet diskuteras talas det om misslyckad integration. Det sägs mindre om de ojämlika skolorna, om den högre andelen obehöriga lärare i utsatta områden och om den ekonomiska segregation som cementerar skillnader redan från barndomen. Den offentliga debatten har alltmer präglats av en kollektiv skuldbeläggning av invandrare. Invandrare beskrivs av många politiker antingen som kriminella eller som en belastning. De beskrivs inte som individer eller som en naturlig del av Sverige. Det är därför vi i dag måste tala om det som hände i Örebro.

Fru talman! För oss som är invandrare i Sverige är sambandet mellan att det sköts och var det sköts smärtsamt tydligt. Vi har levt i en politisk och medial debatt där invandringen har gjorts synonym med problem och där vi ständigt fått höra att vi är en belastning och ett hot.

Men i döden förändras plötsligt bilden. När offren beskrivs i medierna får vi läsa om deras arbete, deras studier och deras strävan efter en bättre framtid. Plötsligt blir de individer, människor med egna livshistorier. Det är som om vi måste dö för att slippa den kollektiva etiketten och bli beskrivna som de människor vi är.

Fru talman! När regeringen pratar om integration pekar man ensidigt på individens ansvar. Invandrare ska anpassa sig, integreras och göra mer. På ytan kan det låta rimligt, och låt mig vara tydlig med att varje individ självklart har ett ansvar att bli en del av samhället. Att lära sig språket, att söka jobb och att ta del av samhällets normer och regler är avgörande för integration. Problemet med regeringens politik är att den bygger på två falska premisser.

Den första premissen är att vi som kritiserar regeringens politik skulle friskriva människor från ansvar. Det är inte sant. Det vi säger är att ansvarstagande måste mötas med möjligheter och att den som kämpar också ska ha en reell chans att lyckas.

Den andra premissen är att invandrare generellt sett skulle sakna viljan att bli en del av samhället. Även detta är fel. Verkligheten visar något annat. Vi ser människor som lär sig språket, studerar, tar jobb, driver företag och engagerar sig i föreningslivet. Dessa människor gör allt som sägs vara viktigt för integration men möter ändå stängda dörrar.

Det är här regeringens politik fallerar. För att någon ska kunna bli en del av samhället krävs att dörren är öppen. Just nu ser vi en politik som snarare stänger dörrar än öppnar dem. Det talas om anmälningsplikt. Det finns förslag om att registrera människors åsikter, om indragen rösträtt och om återvandringsbidrag. Inget av detta handlar om att skapa integration, utan det handlar om att signalera att vissa människor inte hör hemma här.

Fru talman! Miljöpartiet ser en annan väg. Till skillnad från SD-regeringen, som väljer att skuldbelägga, splittra och skapa misstro, ser vi att det finns lösningar som faktiskt fungerar. SD-regeringens väg är den enkla och fega vägen – den som pekar finger i stället för att ta ansvar.

Miljöpartiet vet att det finns en annan möjlighet. Det finns en väg där vi ser människor i stället för problem och där vi erkänner att segregationen och ojämlikheten – inte invandringen i sig – är det som har skapat utanförskap. Därför vill Miljöpartiet inrätta en ny och förstärkt myndighet för att bekämpa segregation. Miljöpartiet vill se en myndighet med tillräckliga resurser, som kan genomföra djupgående analyser, stödja lokala initiativ och utveckla långsiktiga handlingsplaner tillsammans med kommuner, näringsliv och civilsamhälle. Med ekonomisk och politisk uppbackning säkerställs att arbetet mot segregation blir målmedvetet, effektivt och långsiktigt och inte bara tomma ord i en debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Men det räcker inte att förstå problemen, utan vi måste också ha lösningar.

Miljöpartiet vill att alla människor i vårt samhälle ska känna sig värdiga och få möjlighet att komma till sin rätt. Därför föreslår vi konkreta åtgärder för att förstärka integrationen. Vi vill individanpassa etableringsprogrammet så att det möter varje människas behov och förutsättningar. Vi vill inrätta ett nationellt center för samhällsorientering så att alla nyanlända får en verklig chans att förstå och navigera i det svenska samhället. Vi vill ge medborgarkontoren en central roll i integrationsarbetet för att skapa tillgängliga och effektiva stödstrukturer.

För Miljöpartiet är integration inte en fråga om retorik och signalpolitik utan en fråga om verkliga möjligheter för att bygga ett samhälle där alla som vill bidra också får en chans att göra det. Integration är ingen engångsinsats och inget test man ska klara av för att bli accepterad. Det är en pågående process där samhället och individen möts, där ansvar tas från båda håll och där politikens uppgift är att skapa förutsättningarna.

Fru talman! SD-regeringen vill få oss att tro att det inte finns något annat val än att skuldbelägga, exkludera och dra undan stödet för de människor som vill vara en del av Sverige. Det är inte sant. Vi har ett val och en annan väg.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

(Applåder)

Fru talman! Jag upplever att ledamoten inte riktigt svarade på min fråga. Min fråga var kopplad till hur återvandringsbidrag och anmälningsplikt skulle lösa de problem som ledamoten lyfter vad gäller trångboddhet, segregation och kriminalitet. Det är stora samhällsproblem som vi behöver lösa, så jag vill gärna att ledamoten svarar på frågan, fru talman.

Det är ingen här som påstår att hela världen ska komma hit. Det är inga partier i Sveriges riksdag som säger att samhället är kravlöst. Vi är överens om de sakerna. Däremot är vi inte överens om att det här är lösningen på samhällsproblemen. Därför vill jag gärna veta hur era förslag löser problemen med segregationen, kriminaliteten, trångboddheten och kompetensbristen samtidigt som ni drar ned på resurserna på alla dessa områden, Arin Karapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Problemet med Tidögänget är att de använder lögnen som politisk metod. Påståendet att något parti i den här kammaren driver på för att världens alla människor ska komma till Sverige är helt enkelt inte sant. Först och främst vill inte ens världens alla människor komma till Sverige. Men den största lögnen är ändå att invandrare inte vill integreras.

Ledamoten pekade på flera samhällsproblem. Jag delar problembeskrivningen. Vi har ett jätteproblem med kriminalitet. Vi har problem med trångboddhet. Men vi har också problem med kompetensglappet i Sverige.

Samtidigt drar SD-regeringen ned på resurserna till segregationsarbetet. De drar ned resurserna till arbetsmarknadspolitiken. Man tog bort investeringsstödet.

Min fråga till ledamoten är: På vilket sätt löser återvandringsbidrag och anmälningsplikt – de förslag som ni har lagt fram – de problem som du själv pekar ut?

Fru talman! Först vill jag säga att politikområdet tidigare hette åtgärder mot segregation. Det är Tidöregeringen som har bytt till utanförskap – detta sagt för tydlighets skull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Sverigedemokraterna har lämnat in ett särskilt yttrande där de kopplar återvandringen till segregationen. Det säger allt om deras människosyn att lösningen på segregationen inte är ökad jämlikhet, bättre möjligheter eller samhällsgemenskap utan helt enkelt att få bort invandrare från Sverige. Jag är dock genuint nyfiken, fru talman, på om Sverigedemokraterna har andra lösningar, utöver det kända att invandrare ska ut från Sverige. Har man andra lösningar på segregationen?

Jag tycker att ledamoten är väldigt motsägelsefull. I ett tidigare replikskifte sa hon att dessa människor aldrig kommer att komma i arbete och att de aldrig kommer att integreras. Samtidigt säger ledamoten att de ska lära sig språket.

Segregation och integration hänger ihop. Utöver att ni vill slänga ut invandrare från Sverige, Ann-Christine Frohm, har ni andra lösningar på hur man bryter segregationen?

Fru talman! Jag bor i Angered - ett område där människor från världens alla hörn bor och arbetar sida vid sida, ett område med runt 55 000 invånare. Majoriteten i Angered gör precis det som förväntas: De arbetar, studerar och har drömmar och ambitioner, precis som alla andra. Men ändå får vi dagligen höra att vi är en belastning för samhället.

Vi har en regering som undviker att tala om de verkliga problemen: ojämlikheten och segregationen. I stället riktar de fokus på var människor kommer ifrån. Sverigedemokraterna pratar om importerade problem, och det är inte längre bara de som använder den retoriken - hela Tidögänget har tagit efter.

I Tidöavtalet pekar man på en kravbaserad integrationspolitik, där människor som kommer till Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. På ytan låter det rimligt att den som lever här ska göra sitt bästa för att integreras. Men för att bli en del av ett samhälle krävs att dörren till det samhället är öppen. Den dörren håller denna regering på att stänga.

Anmälningsplikt, registrering av invandrares åsikter, indragen rösträtt, förslag om att utesluta vissa människor från välfärden och återvandringsbidrag - alla dessa förslag har en sak gemensamt: Syftet är att få invandrare att känna sig ovälkomna, inte att skapa integration.

Faktum är att de flesta som invandrat till Sverige redan anstränger sig hårt för att bli en del av samhället. Vi är en del av samhället. Du ser oss i äldreomsorgen, i kollektivtrafiken och bakom kassan på Ica. Du ser oss i samhällsbärande yrken, på stora scener och i Sveriges riksdag.

I dag ser vi fler utrikes födda i arbete än någonsin tidigare. Antalet hushåll beroende av bidrag har minskat tio år i rad. Integrationen går dessutom snabbare för dem som kommit till Sverige de senaste åren. Titta bara på ensamkommande flyktingar! Av dem som fått stanna genom gymnasielagen eller på andra grunder är det åtta av tio som arbetar i dag.

Fru talman! Samtidigt ser vi att ojämlikheten växer och barnfattigdomen ökar. Gängkriminaliteten är ett allvarligt samhällsproblem, rasismen breder ut sig och tilliten mellan människor minskar.

Vad gör då regeringen åt detta? De försämrar integrationsmöjligheterna. Trots att de ständigt pratar om att upprätthålla arbetslinjen gör de nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken, vilket gör det svårare för människor att komma in på arbetsmarknaden. Det förebyggande arbetet - som handlar om att minska klyftor, stötta unga och bryta utanförskap - avfärdas av Sverigedemokraterna som "flumprojekt".

Det handlar om att ge barn en trygg skolgång med behöriga lärare, om fritidsgårdar och aktiviteter för unga, om fler socialsekreterare som kan stötta barn och familjer i utsatta situationer och om att skapa sammanhang där unga får möta trygga vuxna som tror på dem. SD avfärdar detta som "saft-och-bulle-politik". Men låt mig vara tydlig: Dessa satsningar är grunden för ett tryggare, starkare och mer jämlikt samhälle.

Att skapa jämlikhet är inte ett "flumprojekt". Det är kärnan i den svenska gemenskapen - ett Sverige där alla, oavsett bakgrund, kan känna sig som en del av helheten. Det är så vi på riktigt bryter segregationen, minskar kriminaliteten och skapar framtidstro.

Fru talman! Miljöpartiet vill att alla människor i vårt samhälle ska känna sig värdiga och få möjlighet att komma till sin rätt. Därför föreslår vi konkreta åtgärder för att förstärka integrationen: Vi vill individanpassa etableringsprogrammet, inrätta ett nationellt center för samhällsorientering och ge medborgarkontoren en central roll i integrationsarbetet. Integration är ingen engångsinsats; det är en pågående process.

Fru talman! Många av de samhällsproblem vi ser i dag, särskilt gängkriminaliteten, har sin grund i ojämlikhet och segregation. Sverige behöver ta dessa problem på allvar. Därför vill Miljöpartiet inrätta en ny och förstärkt myndighet för att bekämpa segregation. Den ska kunna genomföra djupgående analyser, stödja lokala initiativ och utveckla långsiktiga handlingsplaner tillsammans med kommuner och andra aktörer. Med ekonomisk och politisk uppbackning säkerställer vi att arbetet mot segregation blir målmedvetet, effektivt och långsiktigt.

Fru talman! Skillnaden mellan SD-regeringen och Miljöpartiet är tydlig: Vi tror inte att man kan bygga ett välmående samhälle på hat, misstro och splittring. Vi stänger inte dörren till integration och sammanhållning. Vi vill skapa ett bättre Sverige - ett Sverige som håller ihop.

Med det sagt, fru talman: Jag deltar inte i detta beslut. Miljöpartiets ståndpunkt framgår tydligt i vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Fru talman! Jämlikhetsdata är en metod som FN förordar och som används av många länder. Jag har aldrig föreslagit ett rasregister, vill jag understryka.

Åter till frågan. Anser ledamoten att åsikter och värderingar som jämför homosexualitet med djursex och pedofili är klanderfria? Det är värderingar som har uttryckts av ledamöter från SD, ett parti som Moderaterna har ett samarbete med och som är hela grunden för den regering man sitter i.

Är svenska värderingar och åsikter klanderfria? Om man vill komma åt unkna åsikter, varför kartlägger man inte allas värderingar? Varför pekar man ut invandrare?

Ja, absolut, växer man upp här ska man ha rätt att vara den man är. Jag instämmer med ledamoten. Men vad tycker du, Arin Karapet, om ledamöterna i Sverigedemokraterna som anser att homosexualitet är likställt med djursex och pedofili?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till ledamoten Arin Karapet.

Regeringen ska kartlägga invandrares åsikter med motiveringen att man ska identifiera människor som inte har "svenska värderingar". Vad svenska värderingar innebär är dock oklart. Det finns ingen samlad bild av vad de faktiskt är. Underliggande i detta resonemang är antagandet att invandrare har sämre värderingar än etniska svenskar.

Anser du, Arin Karapet, att invandrare per automatik har sämre värderingar och att svenskar har klanderfria värderingar och åsikter?

Fru talman! Jag vill upprepa vad vi i Miljöpartiet vill.

Vi vill förstärka medborgarkontorens roll i integrationspolitiken. Vi vill inrätta ett nationellt center för samhällsorientering. Vi vill individanpassa etableringsprogrammet. Vi vill också inrätta en ny och förstärkt myndighet för att arbeta mot segregationen.

Fru talman! Sverigedemokraterna och Tidögänget prioriterar återvandringsbidrag, åsiktsregistrering, avskaffande av rösträtten för vissa invandrare och angiverilagar.

Jag tycker att det är så roligt när Sverigedemokraterna pratar om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är intressant när man är så selektiv angående jämställdheten och de mänskliga rättigheterna, vilket Sverigedemokraterna är. Miljöpartiet är ett feministiskt parti, så jag tycker att det är väldigt intressant att få en uppläxning av en sverigedemokrat här i kammaren.

Jag vill återkomma till mina frågor som ledamoten inte besvarade: Respekterar ni asylrätten? Är humanism och medmänsklighet SD-värderingar? Det är nämligen Sverigevärderingar.

Fru talman! Först vill jag säga att det är djupt bekymmersamt att SD-ledamoten gör personliga bedömningar av andra ledamöters svenskhet eller anpassning till samhället.

(Applåder)

Fru talman! Miljöpartiet vill inrätta ett nationellt center för samhällsorientering, individanpassa etableringsprogrammet och inrätta en förstärkt myndighet för att bekämpa segregationen. Vi vill också att de mest sårbara människorna i världen ska ha möjlighet att få en fristad i Sverige.

Jag anser att vår politik är verklighetsförankrad och har sin grund i de värderingar som ledamoten talade så väl om.

Fru talman! Ledamoten Frohm pratar om svenska värderingar och mänskliga rättigheter. Är humanism och medmänsklighet svenska värderingar? Är det Sverigedemokraternas värderingar? Respekterar Sverigedemokraterna asylrätten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Herr talman! Vi står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är hög, särskilt för långtidsarbetslösa och grupper som står långt från arbetsmarknaden. Även om delar av detta kan kopplas till konjunkturen kvarstår strukturella problem på arbetsmarknaden och en alldeles för hög arbetslöshet.

Att många lågutbildade utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är ett sådant problem. Att arbetslösheten är hög trots att många branscher skriker efter arbetskraft är ett annat. Men det är strukturella problem - inte något som den enskilda människan ensam kan bära ansvar för.

Tidöregeringen har länge talat om att detta är något de ärvt från tidigare regeringar. Och ja, problemen med hög arbetslöshet, särskilt bland vissa grupper, existerade även då. Men Tidöregeringen har haft två år på sig att vända utvecklingen. Efter att de har varit mer än två år vid makten är det rimligt att förvänta sig lösningar som faktiskt gör skillnad. De lösningarna lyser dock med sin frånvaro.

Herr talman! Problemet är att regeringens lösningar inte möter de verkliga behoven på arbetsmarknaden. Regeringen talar om en effektiv arbetsmarknadspolitik, men samtidigt har man under mandatperioden dragit ned rejält på medlen för arbetsmarknadspolitiken. Särskilt anmärkningsvärt är att regeringen krymper programanslaget för Arbetsförmedlingen samtidigt som man säger att fler måste arbeta och försörja sig själva. Den logiken håller inte. I stället blir det en politik som slår hårdast mot just de grupper som på grund av strukturella hinder eller individuella utmaningar står längst från arbetsmarknaden.

Det handlar om personer med olika typer av funktionsvariationer, personer som saknar utbildning eller lågutbildade utrikes födda kvinnor. Det är just för dessa grupper som står längst från arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen behövs allra mest. Att minska programanslaget till Arbetsförmedlingen är en kortsiktig politik som varken gynnar de arbetssökande eller gynnar samhället i stort.

Herr talman! Regeringen har också tagit bort extratjänsterna. Visst var de kostsamma, men de var viktiga för att många lågutbildade utrikes födda kvinnor skulle komma närmare arbetsmarknaden. Särskilt när det gäller grupper som redan står långt från arbetsmarknaden krävs det mer resurser för att få fler i arbete, inte mindre. Om regeringen faktiskt vore intresserad av att möta behoven på arbetsmarknaden hade man prioriterat detta och vågat satsa. Nu har man tagit bort detta utan att ersätta det med något annat.

Detsamma gäller intensivåret. Insatser har avvecklats utan att ersättas. Regeringen minskar möjligheterna till integration och etablering när det egentligen behövs fler insatser för att få fler i arbete. Detta försvårar både integrationen och människors möjlighet till självförsörjning. Detta gör regeringen när vi i stället behöver bygga broar in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Miljöpartiet föreslår en annan väg framåt. Vi vill individanpassa etableringsprogrammet. I dagens system är programmet ofta alltför generellt, och det passar inte alla. Nyanlända är inte en homogen grupp människor med samma förutsättningar. De bär med sig olika erfarenheter och kunskaper som påverkar deras möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Om vi menar allvar med att få fler i arbete och att alla ska kunna försörja sig själva måste etableringsprocessen anpassas efter individens behov och förmågor. En person utan grundskoleutbildning har andra behov än en person med gymnasieutbildning. Vi behöver skapa lösningar som passar den enskilda människans bakgrund och förutsättningar. För den som saknar grundläggande utbildning kan det handla om att få språkutbildning och grundläggande färdigheter, medan en person med gymnasieutbildning kan behöva arbetsmarknadsutbildning eller praktik för att få relevant erfarenhet.

Detta innebär inte bara ett mer effektivt sätt att få människor i arbete. Det är även en långsiktig lösning för att minska missmatchningen på arbetsmarknaden. Miljöpartiet ser alla människors potential och vill ge dem rätt verktyg för att lyckas.

Herr talman! Jag säger det igen: Om man ska kunna minska arbetslösheten är det nödvändigt att arbetslösa får de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Miljöpartiet föreslår att arbetsmarknadsutbildningarna ska utökas, exempelvis inom välfärden och industrin, för att minska missmatchningen på arbetsmarknaden.

Vi vill även införa en nationell samordnare för kompetensförsörjningen. En samordnare skulle kunna identifiera behoven på arbetsmarknaden så att man kan utveckla utbildningsprogram och yrkesutbildningar som riktas mot bristyrken. Detta är en funktion som inte finns i dag men som skulle kunna göra stor skillnad för människor.

Detta är viktiga åtgärder för en mer effektiv arbetsmarknad. Samtidigt måste det finnas tillräckligt med medel för att man ska kunna komma med smidiga lösningar. Arbetsgivarnas behov måste bättre kunna matchas med de kompetenser som finns. I dag skriker hela samhällen i norra Sverige efter arbetskraft samtidigt som arbetslösheten i södra Sverige är oproportionerligt hög.

Det behövs långsiktiga lösningar för att säkerställa att människor får rätt utbildning så att de kan ta de jobb som finns. Att minska arbetslösheten handlar inte om att sänka bidragen utan om att ge människor rätt utbildning och rätt stöd så att de kan komma i arbete.

Herr talman! Regeringen talar om att effektivisera arbetsmarknadspolitiken, men deras definition av en effektiv arbetsmarknadspolitik handlar mest om att ta bort viktiga åtgärder, vilket försämrar integrationen och möjligheterna för människor att få ett jobb. Många människor behöver rätt förutsättningar för att komma i arbete. Det är cyniskt att tro att det sker av sig självt.

Den politik som förs i dag är felriktad på många områden. Regeringen säger att de vill öka jämlikheten, men de sänker skatterna för de allra rikaste och ökar klyftorna mellan människor. De säger att de vill bekämpa gängkriminaliteten men ignorerar segregationen, som spär på utanförskapet. De säger att de vill minska arbetslösheten men skär ned på de arbetsmarknadsinsatser som ska hjälpa människor att få en egen inkomst att leva på. De säger att de vill bekämpa klimatförändringarna men ökar utsläppen. Regeringens politik leder inte till de resultat vi behöver.

Det är särskilt viktigt att påpeka att regeringen har fel när den föreslår att bidragstak ska vara en lösning på arbetslösheten. Det är en grov förenkling av verkligheten. Människor är inte arbetslösa för att de har för höga bidrag. De är arbetslösa för att de saknar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Att minska bidragen och försätta fler människor i fattigdom kommer inte att göra att fler människor kommer i arbete. Det kommer att öka klyftorna, och det riskerar att försvaga hela samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Om vi ska kunna minska arbetslösheten behöver vi fokusera på utbildning, kompetensutveckling och riktade insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. Regeringen väljer i stället att gå den motsatta vägen. Nu riskerar man att öka utanförskapet genom att nedvärdera dem som redan är utsatta.

Det är inte de arbetslösa, herr talman, som saknar vilja. Det är Tidöregeringen som saknar lösningar.

Regeringens politik lämnar de mest utsatta utan stöd och eskalerar problemen på arbetsmarknaden. Miljöpartiet är redo att ta ansvar för en annan väg framåt. Det handlar om en politik som stärker arbetsmarknaden, rustar människor med rätt kompetens och minskar arbetslösheten på riktigt. Det handlar om en politik som skapar jobb, integrerar människor i samhället och driver den gröna omställningen framåt. Det är dags att prioritera de mest utsatta och säkerställa att fler människor får rätt utbildning och möjlighet till arbete.

Herr talman! Jag deltar inte i beslutet. Jag har lämnat ett särskilt yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Arbetsmarknadsutskottet var på en resa till Australien 2018. De som ivrade för privatisering fick väl sin bild av detta, men de som ansåg att privatisering var fel väg att gå fick också en tydlig bild när de var på den resan.

Jag ska återkomma till min fråga, för jag upplever att Camilla inte riktigt svarade på frågan.

De privata aktörerna är 70 procent dyrare. Varför ska man betala mer för samma sak? Arbetsförmedlingens insatser ger ju samma resultat, så varför ska man betala 70 procent mer? I vissa fall ger de privata aktörerna sämre resultat.

Vi i Miljöpartiet ångrar djupt den kompromiss vi gick med på. Ångrar Liberalerna privatiseringen av Arbetsförmedlingen? Det ni hävdar i Tidöregeringen är ju att ni ska effektivisera arbetsmarknadspolitiken. På vilket sätt är detta effektivt?

Herr talman! Det har nyligen kommit en rapport från IFAU, där man pekar på att de privata aktörerna kostar betydligt mer än Arbetsförmedlingen och att de inte får fler människor i arbete. Jag var med när denna fråga förhandlades. Detta var en kompromiss som vi i Miljöpartiet gick med på - en väldigt dålig kompromiss, visar det sig nu i efterhand. Jag skulle till och med kalla den för ett misslyckande. Jag minns också att Liberalerna var väldigt drivande i detta.

Min fråga till Camilla är: Ångrar Liberalerna privatiseringen av Arbetsförmedlingen?

Herr talman! Jag upplever inte att ledamoten har svarat på min fråga över huvud taget. I stället pratar hon om Miljöpartiets politik. Miljöpartiets politik är en politik som bygger på en rättvis fördelning, och vi chockhöjer inte skatterna för vanliga människor. Men vi vill att företagen och de som släpper ut ska betala mer skatt. Det tycker jag är rimligt.

När det gäller de kritiserade extratjänsterna kan jag absolut hålla med; det finns verkligen kritik där. Men ni har inte ersatt dem med någonting över huvud taget. Lågutbildade utrikes födda kvinnor är de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Ni har tagit bort intensivåret och inte heller ersatt detta med någonting.

Ni satsar betydligt mindre. När vi satt i regeringen lade vi 11 miljarder på arbetsmarknadspolitiken, och det gav goda resultat. Här lägger ni knappt 7 miljarder. Och det handlar inte bara om extratjänsterna, utan det är en total neddragning på hela arbetsmarknadspolitiken.

Dessutom fokuserar ni på bidragstak och andra saker som inte löser problemet med arbetslösheten. Regeringens politik är som att byta däck på en bil som har motorfel. På vilket sätt löser ett bidragstak problemet med arbetslösheten i Sverige?

Herr talman! Regeringen pekar på bidragen och angriper de mest utsatta i samhället med påståendet att det skulle minska arbetslösheten om man sänker bidragen och inför ett bidragstak.

Herr talman! Det finns inte en enda arbetsgivare som anger bidragen som orsaken till den höga arbetslösheten. Alla pekar på att orsaken är kompetensbrist.

Samtidigt väljer regeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiken, fokusera på bidrag och skuldbelägga de arbetslösa. Det är inte de arbetslösa som saknar vilja utan regeringen som saknar lösningar.

På vilket sätt bidrar att införa ett bidragstak till att minska arbetslösheten? Ledamoten sa en sak i replikskiftet med Ciczie Weidby. Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring och inte ett bidrag. Jag vill gärna få ett svar på hur ett bidragstak ska leda till minskad arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Jag instämmer i ledamotens beskrivning. Samhällskontraktet är viktigt, och människor ska arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd och vårt gemensamma samhälle. Det finns ingen konflikt där mellan mig och Arin Karapet. Jag instämmer i det.

Problemet är beskrivningen av att integrationen har gått helt åt skogen. Det stämmer helt enkelt inte. Jag medger att vi absolut har brister i vår integration. Men att den har gått helt åt skogen stämmer inte. Det är långt från sanningen.

Den stora majoriteten av människor som har kommit till Sverige har integrerats. Det ser vi runt omkring i samhället med våra undersköterskor och våra busschaufförer. Det finns tydliga bevis i samhället på att integrationen fungerar. Men visst kan den absolut utvecklas och förbättras.

Det vi i Miljöpartiet har lärt oss är att luta oss mot forskningen. Forskningen säger att tillfälliga uppehållstillstånd är dåligt för svensk arbetsmarknad och dåligt för integrationen. Det är vad jag har att säga.