Martin Kinnunen

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Det är positivt om möjligheten till större skattesänkningar kan komma in i verktygslådan så att vi inte får en situation där det tar åtskilliga månader. Förhoppningsvis blir krisen inte så långvarig, men sist tog ju den svenska ansökan väldigt lång tid. Det är positivt om det kan gå snabbare den här gången.

En annan produkt som är väldigt viktig när det kommer till vårt lantbruk är gödselmedel, som i högsta grad berörs av såväl gaspriser som tillgången på en hel del råvaror, och gödselmedel behövs ju om befolkningen i världen inte ska svälta. Här har vi nya styrmedel på EU-nivå. Vi har nya sanktioner på EU-nivå som har drivit priserna uppåt. En möjlighet att få till stånd en sänkning vore att göra ett åtminstone tillfälligt undantag när det kommer till CBAM-förordningen, de så kallade koldioxidtullarna. Är det en fråga som har varit uppe för diskussion?

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Inledningsvis vill vi från Sverigedemokraternas sida välkomna den överenskommelse som finns kring flaskhalsintäkterna. Att förslaget om att dessa intäkter skulle tillfalla andra länders energi nu är begravt är ytterst positivt. Vi ser också gärna en möjlighet att använda de här pengarna friare och att man då skulle kunna använda dem för att producera mer energi och inte enbart för att bygga ut näten.

Herr talman! De senaste veckorna har vi märkt av hur pass känsliga de globala handelssystemen är och vad som kan hända om det uppstår problem på ett ställe – och den situationen har vi ju nu. Det är uppenbart att situationen är väldigt volatil. I går lät det som en så kallad TACO från Donald Trump. I dag har vi sett nya stridigheter, och oljepriset som föll i går stiger ju i dag.

Det är positivt att regeringen och Sverigedemokraterna visar handlingskraft. Vi ser nu förslag i vårbudgeten om att sänka skatterna på drivmedel, vilket är till gagn för såväl hushåll som lantbruk, skogsbruk och många andra företag. Det är positivt. Samtidigt kan Sverige inte sänka skatten mer än vi nu har kommit överens om.

Är det här någonting som diskuterades på rådsmötet och någonting som statsministern förväntar sig kan komma in i verktygslådan från kommissionen – att länderna åtminstone tillfälligt får ökad frihet att sänka skatterna på drivmedel?

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för försöket att svara på frågan!

Sverigedemokraterna anser att vi ligger efter med lantbrukets produktion. Vi tillverkar alldeles för lite egna livsmedel i det här landet. Det är det absolut viktigaste här.

En grundläggande insatsvara för lantbruket är diesel. Min fråga till Kajsa Fredholm gäller det som står i Vänsterpartiets budgetmotion om höjda skatter vad gäller diesel för svenska lantbrukare. Ligger den politiken fast, eller har det skett någon förändring?

Jag vill också ställa samma fråga till Kajsa Fredholm som jag ställde till Socialdemokraterna tidigare. Är det ett löfte till väljarna att Vänsterpartiet om det skulle gå bra för dem i valet och om de hamnar i regeringsställning tänker lägga fram en politik som gör att Sverige når alla klimatmål till 2030?

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet!

Fru talman! Förra veckan deltog en del av oss riksdagsledamöter i en debatt hos Lantbrukarnas Riksförbund som livesändes. Det var ett trevligt arrangemang. Vänsterpartiets representant i den debatten är inte här i salen i dag. Men det kom en fråga där om diesel och nedsättningarna av dieselskatten, som svenska lantbrukare är väldigt nöjda med att de har. Många miljöregler och djurskyddskrav i Sverige kostar pengar, vilket hämmar lantbrukets konkurrenskraft. Men en sak som svenska lantbrukare har fått är att vi har bland de lägsta dieselpriserna i Europa. Det har varit som en krockkudde för det svenska lantbruket. Man har det ju tufft på grund av att olika typer av insatsvaror stiger i pris, vilket riskerar att hända till följd av händelserna i Mellanöstern just nu.

När jag läser Vänsterpartiets budgetmotion noterar jag att de vill ta bort nedsättningen av dieselskatt. De ville inte heller genomföra de skattesänkningar som vi gjorde inför 2026.

Jag vill fråga Kajsa Fredholm hur det ligger till. Vänsterpartiets representant höll nämligen upp den gröna gurkan, som ett ja till att behålla nedsättningen av dieselskatten.

Kan Kajsa Fredholm klargöra? Vill ni behålla nedsättningen av dieselskatt, eller vill ni höja skatten för Sveriges lantbrukare?

Fru talman! Jag tackar Åsa Westlund för svaret. Då uppfattar jag det som att man inte är beredd att uppnå klimatmålen utan tänker försöka skylla på tidigare regering. Sedan återstår det att se om alla partier i den röriga oppositionen instämmer.

Fru talman! Jag vill påminna Åsa Westlund om vilken Socialdemokraternas strategi för att nå de här klimatmålen var. Den bestod egentligen bara av en enda sak: dieselpriset upp till månen. Det var Socialdemokraternas lösning på allting. Dieselpriset upp till månen skulle skydda skogsbruket, för då skulle man kunna fördela om utsläppsutrymmet till den sektorn. Man skulle uppnå transportmålet och klara EU:s ESR-krav. Men dieselpriset upp till månen skulle ha resulterat i en fullständig katastrof för svenskt lantbruk. Vi skulle ha fått ännu högre matpriser och ännu dyrare kaffe i butikerna.

Fru talman! Socialdemokraternas strategi är att skylla ifrån sig och hänvisa till att det inte finns någon plan. Men den socialdemokratiska planen för att kunna uppnå de här målen var alltså dieselpriset upp till månen.

Fru talman! Det finns faktiskt nya, liknande socialdemokratiska förslag på samma område. Nu kallar man det Sverigebränsle – det låter lite mysigare. Det betyder dubbelt så hög reduktionsplikt för diesel. Det betyder också en osäkerhet: Det kan bli ännu mer än en fördubbling, för den här reduktionsplikten ska vara rörlig. Socialdemokraterna ska kunna skruva på den lite när som helst, hur nu det ska gå. Man ska också använda sig av Bioekonomiutredningens förslag, som har skällts ut och avstyrkts av en lång rad tunga remissinstanser. Ingen vet vad det här kommer att kosta – om nu inte Åsa Westlund vet det. Vet hon hur mycket dyrare det kommer att bli med det här sossebränslet?

Fru talman! Jag tackar Åsa Westlund för anförandet. Jag tar fasta på det som Åsa Westlund sa om att Socialdemokraterna vill leda. Jag uppfattar det som att man tänker uppnå de olika klimatmålen.

Fru talman! Det är inte svårt att uppnå ett klimatmål. Det är ganska enkelt. Det räcker med att fråga några tjänstemän: Hur ska vi göra för att minska utsläppen till just den här nivån? Hur ska vi göra för att höja upptaget av växthusgaser i skog och mark till just den här nivån? Det är inte alls särskilt komplicerat. Man kan göra det ganska enkelt. Det svåra, fru talman, är att försöka kombinera olika samhällsmål: ökad sysselsättning, högt välstånd, låg fattigdom, levande landsbygd med mera.

Mina frågor till Åsa Westlund är: Är det ett vallöfte från Socialdemokraterna att man ska uppnå 2030-målet för transporter om man hamnar i regering efter valet? Avser man att göra detta? Är det ett löfte till väljarna? Avser man att uppnå EU:s ESR-krav till 2030? Är det ett löfte från Socialdemokraterna? Tänker man fullfölja kraven i LULUCF-förordningen till 2030? Är det ett löfte från Socialdemokraterna?

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

Nu ägnar vi oss lite grann åt opinionsanalys, vilket jag tycker är ett spännande ämne. Jag hade inte tänkt gå in på det, men exempelvis Ungdomsbarometern kom ganska nyligen och visar på ett lägre intresse för klimatfrågan bland ungdomarna än på mycket länge. Andelen ungdomar som är väldigt oroade över klimatfrågan har inte varit så här liten på många år. Vi såg också att vallokalsundersökningarna vid förra valet visade att klimatfrågan har tappat i betydelse för dem som går och röstar. Vi ser att frågan inte anses lika viktig som tidigare.

Vi ser också en tillnyktring på EU-nivå, vilket jag förklarade i mitt anförande, och vi ser en tillnyktring hos en lång rad politiska företrädare över hela världen. Det betyder inte att klimatfrågan inte är viktig längre, men det betyder att det finns fler frågor som är viktiga. I konkurrensen med dem blir klimatfrågan inte lika avgörande. Konkurrensen mellan frågorna gör att man klarar av att se att det finns olika intressen som måste vägas mot varandra, helt enkelt.

Det finns såklart många olika undersökningar, men jag tycker att den viktigaste undersökningen är den som människor gör vart fjärde år. Än så länge får vi förlita oss på den opinionsundersökning som gjordes 2022 – och så får vi se vad opinionsundersökningen 2026 visar.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågorna!

Det känns som att jag tvingas upprepa mig lite, men Sverige är som sagt beroende av en världsekonomi som är beroende av fossil energi, eftersom 80 procent av all energi i världen är fossil. Det gör att vi inte kan undvika det här.

Om vi har högre andel biodrivmedel här, om vi ska ha 100 procent biodrivmedel i Sverige, kommer vi att få importera massiva mängder råvaror från andra länder – råvaror som kräver fossil energi för att kunna tillverkas och produceras – till våra livsmedel och för att vi ska kunna äta någonting.

Nu kan vi ju inte riktigt försörja oss själva på svenska livsmedel, men om vi kunde göra det skulle vi också vara beroende av insatsvaror som i sin tur kräver fossil energi. Det behövs växtskyddsmedel och gödningsmedel. Dessutom är de här biodrivmedlen i sin tur också beroende av fossil energi. Vi får bara finna oss i att det är så.

Vi ska däremot jobba målinriktat för att göra vår del i det globala klimatarbetet för att minska världens beroende av fossil energi. En sak kommer vi dock inte ifrån. Om exempelvis 20 miljoner fat råolja per dag försvinner från marknaden kommer Sverige också att drabbas, oavsett om miljöpartister gör det extremt dyrt att vara svensk eller inte. Skillnaden är bara att det blir ännu dyrare att vara svensk om det är Miljöpartiet som har satt styrmedel dessförinnan. Vi kommer att påverkas i lika stor utsträckning i alla fall.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågorna!

Jag vill påpeka en grundläggande sak. Sveriges rådighet över den globala ekonomin är begränsad. Sverige hade varit precis lika utsatt för en global utbudschock på energimarknaden oavsett om vi hade haft en reduktionsplikt på 50 procent eller 30 procent – eller 10 procent, som vi har i dag. Skillnaden är att människor inte påverkas lika kraftigt.

När vi tittar exempelvis på biodrivmedel och spotpriset på HVO ser vi att det samvarierar med råoljepriset, eftersom det krävs fossila drivmedel för att producera de råvaror som finns i biodrivmedlen. Det gör oss alltså inte mindre påverkade av en global energikris om vi blandar in mer biodrivmedel. Däremot blir vår befolkning mer känslig för rörelser i pris om skatten är högre och inblandningen är högre, eftersom de här biodrivmedlen, som samvarierar med råoljepriset, då kommer att bidra till betydligt kraftigare prisökningar.

Det är därför vi kan vara tacksamma för att Sverigedemokraterna har fått vara involverade i detta och bidra till sänkta drivmedelspriser. Det gör att vår befolkning inte är lika känslig och att våra bönder inte drabbas lika hårt. Livsmedelstransporterna till våra livsmedelsbutiker ökar inte lika mycket i pris, vilket gör att det inte heller blir lika dyrt att handla mat. Detta gör oss mindre sårbara för globala kriser.

Fru talman! Vi är dock fortfarande beroende av en världsekonomi som är beroende av fossil energi. Vi kan inte ändra detta här i huset. Vi kan däremot se till att ha en god beredskap på olika sätt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågorna! De här påståendena är dock löjeväckande. De har ingenting med verkligheten att göra. Volvo Cars konkurrenskraft hänger inte på den här lagstiftningsakten. Den hänger på om man klarar av att tillverka bilar som folk efterfrågar. Vi ska komma ihåg att vi i Sverige visserligen har en enda personbilstillverkare, men vi har massvis av reservdelstillverkare och företag som tillverkar andra komponenter i fordonssektorn.

Det som händer i Europa i dag – även i EU och i Storbritannien – är att marknaderna fullkomligt översvämmas av kinesiska bilar. Kina dumpar sina fordon på den europeiska marknaden och lyckas slå undan benen för europeiska tillverkare. Detta hämmar europeisk tillväxt och europeisk konkurrenskraft. Det hämmar svenskt välstånd och svenska jobb, och det hämmar svenska företag som ingår i den kedja som är beroende av fordonsindustrin. Det är ingen bra politik.

Vi ska inte heller ha en teknikfientlig politik. Det är tekniskt fullt möjligt att driva förbränningsmotorer med bränsle som inte resulterar i några utsläpp över huvud taget. Det betyder att en bil som drivs av en förbränningsmotor kan orsaka lägre livscykelutsläpp än vad en elbil gör. Vi ska alltså utgå från teknik, och vi ska ha bästa möjliga teknik.

Vi ska naturligtvis ställa krav gällande utsläpp, men vi ska inte förbjuda teknik. Vi ska hålla fast vid den position som även Socialdemokraterna stod fast vid när vi förhandlade den här frågan i EU första gången.

Fru talman! Jag har jobbat med de här frågorna ett tag. Jag kommer ihåg när vi förhandlade Sveriges position rörande förbränningsmotorerna. Då fanns det närmast total enighet i riksdagen om att vi inte skulle ha teknikfientlig lagstiftning. Vi skulle heller inte ha EU-lagstiftning som slog undan benen för bioekonomin.

Vi har en lång rad svenska företag och även lantbruk som är duktiga på att producera biogas. Deras bränsle kan trots allt kraftigt bidra till att minska utsläppen, men det får inte längre användas i nyproducerade bilar. Detta tyckte samtliga partier i riksdagen, har jag för mig, var en dålig idé. Vi ville att det skulle vara tillåtet med förbränningsmotorer.

Sverigedemokraterna tycker likadant i dag som vi gjorde då. Vi tycker inte att vi ska ha teknikfientlig lagstiftning.

Fru talman! Volvo Cars utmaningar, precis som alla biltillverkares utmaningar, utgår i grunden från en sak: Man måste försöka producera bilar som folk efterfrågar. Volvo Cars konkurrenskraft kommer inte att hänga på olika typer av särlösningar i Europa, utan den kommer att hänga på om de är innovativa och duktiga på att producera bilar som folk efterfrågar. Jag är övertygad om att de har den möjligheten, och jag hoppas att den nya bilmodell som Volvo Cars har presenterat kommer att bli framgångsrik.

Jag ser också att det i förhandlingarna finns goda möjligheter för Sverige att driva på för lösningar som inte kommer att hämma Volvo Cars konkurrenskraft utan ta hänsyn till att de litade på att de regler som fanns skulle ligga fast.

Herr talman! Nu är det dags för klimatpolitisk debatt här i riksdagen igen. Det är trevligt. Jag utgår från att det kommer att låta ungefär som vanligt från den röriga oppositionen till vänster: SD-regeringen har gjort katastrof med klimatpolitiken. Det är haverier. Man når inte de felaktigt satta, orealistiska och samhällsekonomiskt ineffektiva klimatmålen. Å ena sidan har man sänkt drivmedelspriserna så att utsläppen ökat. Å andra sidan har man inte sänkt priserna, för det har ju världsmarknaden gjort.

Herr talman! Om man zoomar ut lite kan man konstatera att det har hänt en hel del saker. Sverige har fått en klimathandlingsplan som går i en ny riktning. Numera är det i Sverige en förutsättning med folklig förankring för att klimatpolitiken ska vara hållbar och framgångsrik.

Herr talman! Socialdemokraterna har i sitt eftervalsarbete själva beskrivit den misslyckade socialdemokratiska politiken på följande sätt, och nu citerar jag Anna-Caren Sätherberg: ”Vi har inte fört en politik som har hjälpt vanligt folk.”

Socialdemokraterna beskriver själva sin klimatpolitik som något som varit en piska för vanligt folk. Jag citerar här återigen den mycket klarsynta Anna-Caren Sätherberg: ”Det har varit en politik med morötter till de rika och piskor till de andra.”

Herr talman! Har detta då inneburit att Sveriges ambitioner på klimatområdet har raserats när vi har lyckats sänka drivmedelspriserna och frångå politiken med morötter till de rika och piskor till de andra? Kan vi göra ett bokslut över vad som har hänt? Det kan vi försöka göra. Vi kan titta på elproduktionen och hur det har gått med den.

Under den här mandatperioden satte Sverige rekord med över 99 procent fossilfri elproduktion. Det är typ bäst i världen. Vi kan titta på omställningen till eldrift i privatbilssektorn. Den går snabbt. Där är vi i Sverige inte bäst i världen, men vi ligger på fjärde plats i hela världen då 60 procent av nyförsäljningen utgörs av laddbara personbilar. Det är kanske inte en katastrofal siffra att vara fjärde bäst i världen, även om man alltid kan sikta högre. Det kanske inte är något haveri i alla fall.

Per capita är de svenska utsläppen nästan bäst i EU. Endast Malta ligger något lägre, men det är tveksamt om man ska räkna det landet. Där finns mestadels banker och nätkasinon, och de producerar inte så många saker.

Vi kan också titta på upptagen av växthusgaser. De har ökat kraftigt under den här mandatperioden. De var 54,3 miljoner ton under 2024, vilket betyder att Sverige faktiskt bidrog till att minska utsläppen av växthusgaser i världen med 6,8 miljoner ton. Tack, SD-regeringen, eller hur man nu uttrycker sig.

Nej, herr talman, det var lite skämtsamt. Upptagen och utsläppen av växthusgaser varierar. De beror dels på konjunkturen, dels på vad som händer i vår omvärld. De beror på hur mycket det brinner i skog och hur stora problem det är med olika typer av skadeinsekter och annat.

Några saker kan vi konstatera. Sverige är ett fantastiskt föredöme när det kommer till att bidra i det globala klimatarbetet. Den svartmålning som den röriga oppositionen håller på med saknar kontakt med verkligheten.

Herr talman! Klimatpolitiken i Sverige och i världen håller på att nyktra till. Jag nämnde det viktiga arbetet med Sveriges klimathandlingsplan tidigare, där folklig förankring äntligen har fått en central plats. I Sverige har detta bland annat resulterat i ett tryck nedåt på drivmedelspriserna till följd av att reduktionsplikten har sänkts kraftigt och att även drivmedelsskatten har sänkts.

När man nu ser hur oljepriserna gör paraboliska rörelser upp och ned förstår man varför detta är viktigt. När Sverigedemokraterna får något att säga till om lämnas inte människor i sticket. Vi tänker inte upprepa den klimatpolitik som Socialdemokraterna bedrev – den som, för att citera Socialdemokraterna, ”har varit en politik med morötter till de rika och piskor till de andra”. Även om vi i dag befinner oss i något som riskerar att bli en fullfjädrad energikris kan vi i alla fall skatta oss lyckliga att vi inte längre lider av en socialdemokratisk energiminister.

Herr talman! Det kan vara på sin plats att backa bandet något. Under 2021 och 2022 befann sig Sverige och Europa i en energikris. Olja, naturgas och raffinerade produkter försvann plötsligt från marknaden till följd av Rysslands krig. Dieselpriserna steg kraftigt. Hur agerade då den socialdemokratiska energiministern? Det bör man påminna sig, tycker jag.

Den 6 januari 2022 sa dåvarande energiminister Farmanbar att de chockhöjda dieselpriserna var ”en viktig signal”. Han menade dessvärre inte att det var en viktig signal till politiken att agera genom att till exempel sänka reduktionsplikten och sänka skatterna. Nej, det var en viktig signal till människor att de borde ha köpt en elbil. De borde ha ställt om till dyrare biodrivmedel. Så, fru talman, ser det ut när man bedriver socialdemokratisk politik utan kontakt med vanligt folk.

Fru talman! Vi ser även en tillnyktring på EU-nivå. Vi ser en översyn av en lång rad klimatrelaterade lagstiftningsakter, vilket inkluderar ETS och ETS2, LULUCF, förbudet mot förbränningsmotorer, EU:s koldioxidtullar CBAM med mera. Lägg därtill att klimatinvesteringar utanför Europa numera ska vara en del av EU:s klimatpolitik. Vi ser förenklingsarbete, att saker skjuts upp, att flexibiliteten ökar med mera. Exakt vad som kommer att hända med de här lagstiftningsakterna är till stor del inte klart, men med små myrsteg görs EU:s klimatpolitik i alla fall mindre tillväxtfientlig. Det finns dock mer att göra, och Sveriges röst måste bli starkare.

Vi ser exempelvis en kemikalieindustri i Europa som fullständigt kraschar till följd av hårda miljöregleringar, ökade priser på utsläpp och i allmänhet dyr energi. Den här produktionen flyttar i princip dagligen direkt till Kina och bidrar till kraftigt ökade utsläpp i världen. Det är en dålig klimatpolitik. Det är en politik som gör Europas invånare fattigare, och det gör oss mer känsliga för kriser. Det är inte alltid bra att behöva transportera saker från Asien och Mellanöstern.

Lantbruket i Europa pressas av ökade priser på gödning och växtskyddsmedel samtidigt som jordbruksstöden kan minska. Naturrestaureringslagen styr mot minskad produktion av livsmedel och mer plantering av blommor. EU:s koldioxidtullar och höga energikostnader gör insatsvarorna dyrare samtidigt som livsmedel från andra kontinenter inte drabbas av ökade tullar. De ska i stället minska.

Vi har ett skogsbruk som hotas av både naturrestaureringslagen och LULUCF-förordningen.

Det här är ett axplock av områden där Sverige måste fortsätta att påtala brister i arbetet inom ramen för EU-samarbetet. Vi kan inte ha en klimat och miljöpolitik i Europa som driver industrier till Kina, minskar vår livsmedelsförsörjning och slår undan benen för skogsbruket. Det är inte en bra politik, vare sig för välståndet eller för det globala klimatarbetet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för svaren!

Jag tycker absolut inte att kokerskorna gör ett dåligt jobb. Jag tycker synd om personalen som lider av att socialdemokratiska politiker tvingar dem till olika former av klimatplaner så att de inte kan få laga den mat som vi kanske fick när vi gick i skolan.

Jag kunde i min hemkommun se hur menyn förändrades på grund av politiska beslut, och hur menyn sedan återgått till hur det var tidigare genom att man tog bort de politiska riktlinjerna om att man ska äta en viss mat för att på något sätt förändra världen.

Herr talman! Jag upplyste ledamoten om Konjunkturinstitutets nyligen publicerade rapport som informerade om att det var insatsvarorna som låg bakom att priserna steg. Det är så rapporten förklarar detta.

Vi har en historia av ett socialdemokratiskt parti som har infört elskatten. Man införde en extraskatt på kärnkraft, vilket drev upp elpriserna. Man tog sedan bort extraskatten på kärnkraft, men det hjälpte inte. Kärnkraften lades ned i alla fall. Sedan kompenserade man den skatten med en ännu mer ökad elskatt. Man införde världens högsta dieselpriser.

Vad tror ledamoten att det gör med priset på att tillverka mat? Hur tror ledamoten att det påverkar transporterna av maten i vårt väldigt avlånga glesbefolkade land? Blir det billigare att transportera mat och tillverka mat om man har världens högsta dieselpriser?

Socialdemokraterna införde även skatt på handelsgödsel. Det var något som absolut inte minskade konsumtionen men som gjorde det dyrare att producera mat.

Den situation som vi har med ganska få livsmedelskedjor är egentligen likadan i samtliga nordiska länder. Vad gjorde Socialdemokraterna under sina åtta år vid makten för att bryta upp detta, som ser ut på ungefär samma sätt i de flesta närbelägna länder?

Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för anförandet som vi fick lyssna på!

Socialdemokraterna vill gå in och reglera mer. Då ska det bli bättre, har vi hört. Jag skulle gärna vilja höra mer om det. Hur ska det fungera?

Vi har för stora butiker. Vi hade till exempel City Gross som gick med förlust. De hade dessutom högre priser än de andra butikerna. Var det då fel att Axfood fick köpa City Gross? Skulle City Gross ha gått i konkurs så att de försvann? Nu tog Axfood över City Gross, och då blev Axfood större. Var det bra eller dåligt? Skulle Socialdemokraterna vilja ha en ordning där man i stället lät City Gross gå omkull?

Vi har en annan situation med Coop som har de kanske högsta priserna och samtidigt går väldigt dåligt ekonomiskt. Vi har små butiker på landsbygden som har högre priser än vad de stora butikerna som gör störst vinst har. Där är priserna lägre.

Herr talman! Jag noterar en extremt förenklad bild från ledamoten. Jag skulle verkligen vilja höra mer om vad det nu är Konkurrensverket ska göra på marknaden och hur de nya regleringarna ska göra det så väldigt mycket bättre för människor.

Sofia Skönnbrink informerar också i debatten om att man inte vet vad priserna beror på. Nu fick vi i februari, för någon vecka sedan, specialstudien från Konjunkturinstitutet som klargjorde att prisökningarna beror på ökningar av priset på insatsvaror. Det var en väldigt detaljerad och utförlig rapport.

Jag vet genom historien vad Socialdemokraterna gjort med priserna på insatsvaror. Man har infört skatt på handelsgödsel. Man har infört världens högsta priser på diesel. Ekonomiska styrmedel vid upphandling styr mot mer ekologiskt, vilket ger dyrare mat och så vidare.

Socialdemokraterna har historia av att göra insatsvarorna dyrare. Hur tror ledamoten att detta påverkar priserna?

Fru talman! Sofia Skönnbrink vill fokusera på att Tobias Andersson inte gillar vegetarisk kost eller att Kullgren åker runt och äter korv på bensinmackar – och säkert på andra ställen också. Jag har inte fullständig koll på hans Instaflöde. Samtidigt hävdar Socialdemokraterna att det är något slags kulturkrig att vi har mängder av elever runt om i våra skolor som inte gillar skolmaten för att det först kanske har blivit en vegetarisk dag och sedan kanske en vegetarisk vecka.

Mina barn har gått på en skola i Botkyrka kommun, som då styrdes av Socialdemokraterna. Där började det med en vegetarisk dag, och helt plötsligt serverades vanligt kött en dag i veckan. Sedan skedde ett skifte där, när det blev en massa socialdemokratiska vildar, och vi fick ett nytt och bättre styre. Ett sverigedemokratiskt nämndinitiativ i Botkyrka kommun ledde sedan fram till att det nu serveras kött varje dag. Det finns en kötträtt och en vegetarisk rätt, och eleverna får välja själva.

Socialdemokraterna hävdar att detta är något slags politik som aldrig har funnits. Det här gäller massvis av elever, och det finns massvis av föräldrar som möter barn som kommer hem och som inte har kunnat äta sig mätta för att man från politiskt håll har försökt styra innehållet i deras skolmat. Denna verklighet försöker man från Socialdemokraternas sida i princip förneka. Det finns massvis av vittnen till det här.

Jag har själv sett detta i min hemkommun, där det fanns tydliga direktiv från politiken om vilken mat man skulle servera. Det har vi genom andra politiska prioriteringar nu förändrat. Nu har vi mer kött samtidigt som vi har vegetariska alternativ varje dag, och vi har mer nöjda skolelever och föräldrar.

Fru talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna!

Ledamoten önskar en seriös debatt men väljer att fokusera på något slags tweet som jag faktiskt inte är särskilt inläst på. Tobias Andersson befinner sig inte i kammaren och kan därför inte ta den debatten just nu. Jag tror säkert att det finns goda möjligheter att höra med någon kvällstidning om de vill ha en debatt kring de här frågorna.

Fru talman! Det är klart att det finns potential för produktion av vegetariska livsmedel i Sverige. Det finns stark potential för det. Problemet i allmänhet är att vi har svenska myndigheter, Klimatpolitiska rådet, näringsrekommendationer från Livsmedelsverket och så vidare som försöker säga till det svenska lantbruket att man ska producera ärtor eller att man ska producera specifika proteingrödor.

Vi måste samtidigt ta hänsyn till var efterfrågan finns. Det är en ganska liten del av de svenska konsumenterna som vill äta sådan mat varje dag. Köttkonsumtionen är hög i Sverige, och vårt svenska klimat och vår svenska natur lämpar sig väldigt väl för animalieproduktion. Vi har dessutom ett skriande behov av mer köttproduktion i Sverige, eftersom marknadsandelen är extremt låg. När vi talar om exempelvis nötkött är den skrämmande låg. Den är också alldeles för låg när vi talar om mejeriprodukter, eftersom majoriteten av all ost som konsumeras i Sverige kommer från andra länder.

Det är rimligtvis så att man i första hand måste satsa på mer svensk köttproduktion om man vill öka svensk livsmedelsförsörjning. Det är det mest prioriterade området, för det är den föda som befolkningen vill och önskar äta och som den i dag inte äter i särskilt stor utsträckning när det handlar om kött med svenskt ursprung.

Fru talman! Vi debatterar livsmedelspolitik. Från Sverigedemokraternas sida är utgångspunkten att prioritering ett, två och tre på det här området måste vara att öka den svenska livsmedelsproduktionen, vilket inkluderar att öka robustheten i hela produktionskedjan.

Fru talman! I Sverige har vi varit bäst på att kontrollera livsmedelsproducenter och på att se till att varenda batch testas och varenda miljöregel följs. Vi har högre krav för det mesta, oavsett om det handlar om användning av kemikalier och antibiotika eller djurskydd, klimat och miljö med mera.

Vi har dock varit sämst i Europa på att producera maten. När vi gick med i EU var omkring 75 procent av varje tugga producerad i Sverige. I dag är det cirka 50 procent. Vi hade exempelvis nettoexport av griskött och 100 procent svensk marknadsandel av mejeriprodukter. I dag är vi importberoende av i princip alla livsmedelsgrupper.

Fru talman! Man kan skylla på EU, men man kan samtidigt konstatera att EU-länderna i stort har ökat sin produktion under samma tidsperiod. Man kan konstatera att svenska regeringar under flera decennier har varit oförmögna att göra Sverige konkurrenskraftigt på den inre marknaden. Samtidigt som priserna för konsumenter har sjunkit – ganska betydligt, faktiskt – har svensk livsmedelsproduktion genomgått en avvecklingsfas. Sverige har inte alls hängt med.

Fru talman! Under den här mandatperioden har de första spadtagen tagits för att vända utvecklingen. Vi har sett en reform för ökad likformighet med ökat ansvar för statliga myndigheter. Detta måste vi nu följa upp för att uppnå den förenkling som varit syftet hela tiden. Vi har fått en ökad satsning på robusthet i den svenska livsmedelskedjan. Satsningar på livsmedelsforskning, som varit mycket eftersatt, har stärkts, och just i detta nu pågår arbetet med att bygga upp lager av svenska livsmedel och insatsvaror. Vi har fått en ny livsmedelsstrategi, som äntligen fokuserar på mer svensk mat.

Detta har kritiserats av den röriga rödgröna oppositionen. Man efterlyser andra frågor i livsmedelsstrategin, till exempel satsningar på ekologiskt eller klimatpolitik. Det är satsningar som direkt motverkar syftet att få fram mer mat. Sverigedemokraternas ambition när den nya livsmedelsstrategin har förhandlats har varit att undvika detta och få fokus på mer svensk mat. Fyller vi livsmedelsstrategin med andra prioriteringar kommer strategin att styra mindre mot just svensk mat.

Fru talman! Höga svenska skatter och världens högsta drivmedelspriser var en oerhört tung börda för den svenska livsmedelsproduktionen. Under den här mandatperioden har vi sett ett paradigmskifte på området. Skatterna på arbete sjunker samtidigt som vi gått från att ha världens högsta dieselpriser till att ha bland de lägre i Europa.

Om det ändå varit tufft kan man fundera lite på hur det hade varit om vi inte sänkt de svenska dieselpriserna. Det är viktigt att betänka när vi här i kammaren har ett mycket rörigt tilltänkt regeringsunderlag för de rödgröna partierna. Vad de vill göra är mycket oklart, men något de är överens om är att det ska bli betydligt dyrare att producera mat i Sverige.

Fru talman! Vi har en utmanande situation i Europa och Sverige på det här området. Samtidigt som dieseln blivit billigare har insatsvaror som gödningsmedel blivit dyrare. Den europeiska kemikalieindustrin upplever nu vad som skulle kunna beskrivas som en fullständig krasch.

Nya koldioxidtullar ökar priserna för lantbruket. Den europeiska industrin är inte konkurrenskraftig på grund av höga kostnader på grund av europeisk klimatpolitik.

Satsningen på ny grön produktion ligger en bra bit bort, och projekt i Sverige har fått pausas då Stegra åt upp all effekt i nätet uppe i norr. En ljusning ligger kanske ett decennium bort.

Sverigedemokraternas åsikt är att situationen inte är hållbar. Vi kan inte stoppa ryskt och belarusiskt gödningsmedel samtidigt som vi gör övrig import dyrare när förädlade livsmedelsprodukter från andra länder inte träffas av några tullar. Jordbrukets insatsvaror borde tills vidare undantas från CBAM, EU:s så kallade koldioxidtullar.

Fru talman! Det sker ett aktivt förenklingsarbete på våra myndigheter i Sverige i dag. Det är positivt. Regeringen och Sverigedemokraterna har arbetat aktivt med att tillgodose att regleringsbreven styr mot just ett sådant arbete.

Det kommer dock inte att vara tillräckligt. Vi måste på detta liksom på andra områden titta på möjligheterna till avregleringar. Det finns regler som går att förenkla. Det är något som ett antal statliga offentliga utredningar har tittat på, och vi har haft en uppsjö av myndighetsuppdrag. Vissa saker har fixats till, men man kan konstatera att nyttan blivit relativt låg eftersom nya regler ständigt tillkommer. Varje regel har införts av en anledning, och det är således mycket svårare att ta bort en regel än att införa nya, men det är ett arbete som politiken måste påbörja.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

En europeisk kapitalmarknad tror jag att även vi här i Sverige har mycket att vinna på. Det är dåligt att man tittar mot just USA när man behöver samla kapital.

I den skriftliga återrapporten, som finns på rådets hemsida, är det lite otydligt vad som diskuterades, just eftersom det var ett informellt möte. I de europeiska tidningar som har bevakat mötet ligger en hel del fokus på att det diskuterades att vissa länder i Europa ska gå före och att andra kanske inte behöver vara med på allt. Ser statsministern det som ett tänkbart scenario?

Det spekuleras även om att det finns en viss oenighet mellan Tyskland och Frankrike. Fransmännen vill ha upplåning och ett stort fokus på att köpa europeiskt. Samtidigt vill Tyskland och även Sverige bejaka internationell handel och vill inte se ökad upplåning. Finns det en begynnande oenighet där?

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Högt upp på svenskarnas agenda tror jag att energipriserna är just nu. Det är en fråga som avhandlades på rådets informella möte. Från svenskt perspektiv har vi, precis som statsministern redogjorde för, fokus på leveranssäker energi och utbyggnad av energiproduktion framför ett mer ensidigt fokus på ledningar mellan länder och mellan olika elområden.

Min fråga till statsministern är om det är ett perspektiv som Sverige har stöd för också från andra länder. Kommissionen har ju ett förslag som går ut på att man ska försöka fördela de pengar som uppstår när el flödar mellan elområden så effektivt som möjligt utifrån ett europeiskt perspektiv, men det är kanske så dåligt som möjligt utifrån ett svenskt perspektiv.

Jag vill veta om det finns förståelse för vårt perspektiv runt om i Europa. Eller ser man Sverige mer som en region där uppe i norr? Står elledningar från Afrika till Sydeuropa betydligt högre upp på agendan?

Herr talman! En europeisk kapitalmarknad är en viktig prioritering. Min fråga till statsministern är hur enigheten tycks vara i Europa när det gäller det. Det finns vissa länder som har starka egenintressen, exempelvis Luxemburg och Irland. Är de med på banan, eller stretar de emot? Om det ska bli riktigt bra måste ju alla vara med på banan.