Kajsa Fredholm (V) svarade Martin Kinnunen i en replik om Klimatpolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:86 Tisdagen den 10 mars” den 10 mars 2026.
Martin KinnunenSD· i en replikTack, Kajsa Fredholm, för anförandet! Fru talman! Förra veckan deltog en del av oss riksdagsledamöter i en debatt hos Lantbrukarnas Riksförbund som livesändes. Det var ett trevligt arrangemang. Vänsterpartiets…Fru talman! Tänk tanken att du bara behöver betala 450 kronor för ett månadskort i kollektivtrafiken. Om du bor i glesbygden har du fått en elbilspremie så att du kan skaffa en elbil. Det finns fler ställen där du kan tanka din bil. Och elen är inte svindyr.
Tänk dig också att du har en pension du faktiskt kan leva på och att det bara kostar 50 kronor för ett besök på din vårdcentral.
Tänk dig att du har råd att flytta hemifrån, att skolan funkar och att du kan plugga vidare eller få ett jobb med hyfsad lön som går att leva på.
Tänk dig att du har råd med hyran, att du har råd att köpa bra mat till familjen i butiken och att du faktiskt har lite pengar kvar när månaden är slut så att ni kan unna er det där lilla extra på fredagen, den där lilla extra kryddan i tillvaron, det som gör livet gôtt å leva.
Det här, fru talman, är ingen omöjlighet. Det här är ingen omöjlig dröm, utan det här kan bli verklighet efter valet med Vänsterpartiets politik.
Fru talman! Klimatkrisen är akut. De extrema värmeböljorna i södra Europa förra sommaren resulterade i en stor mängd dödsfall och omfattande bränder och skyfall.
Även här hemma i Sverige drabbas vi av klimatkrisen. Från värmeböljan i juli i norr till häftiga skyfall i september i Ångermanland. I slutet av året slog årets kraftigaste storm till i främst sydöstra Norrland. Ett exempel som illustrerar allvaret är skyfallen och översvämningarna i Västernorrland där över 40 vägar förstördes, tåg spårade ur och en man omkom där en bilväg hade spolats bort. Det här visar hur sårbart vårt samhälle har blivit på grund av det förändrade klimatet.
Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatutmaningen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Regeringen konstaterar till och med själv att utsläppen ökar till följd av klimatskadlig politik. Hit hör inte minst sänkningen av drivmedelsskatten, en av regeringens största reformer, men även det faktum att man stoppade en omfattande reform för att göra systemet med reseavdrag färdmedelsneutralt.
De som satte tilltro till att Liberalerna skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk majoritet har all anledning att känna sig besvikna. Löftesbrotten har duggat tätt.
Vid åtskilliga tillfällen har regeringen fått frågan om när förslagen för att minska utsläppen ska komma och hur de ska se ut. Svaret har inte varit något direkt svar utan att man väntar på den kommande utredningen. I stället för att lägga fram konkret klimatpolitik – förslagen finns – har man valt att begrava många frågor i diverse utredningar. Problemet är att vi inte har tid att vänta, och regeringen har medvetet kortat den tiden med sin politik då man har ökat utsläppen av växthusgaser i stället för att minska dem.
Fru talman! Hur ser då opinionen ut? Vad tycker svenska folket om klimatpolitik? Tidögängets motivering för att subventionera fossila bränslen, så att utsläppen har ökat kraftigt den här mandatperioden, är att det är vad svenska folket vill och att folk i allmänhet är motvilliga till klimatomställning. Men det stämmer inte. Det är hittepå.
Fru talman! Det finns som tur är undersökningar, omfattande och seriösa sådana, som visar vad folk faktiskt tycker om klimat- och energifrågor. Svenskarna uttrycker i allmänhet en stor oro inför klimatförändringarnas konsekvenser. De flesta anser också att Sverige bör ta ett globalt ansvar i klimatfrågan. På en direkt fråga om Sverige bör skärpa sitt klimatmål svarar en majoritet ja. Många ser också en möjlighet i att skapa ett fossilfritt samhälle som kan leda till många nya gröna arbetstillfällen.
Nu vill jag gå över till något som borde vara en kioskvältare för Tidölaget. En majoritet av svenskarna vill hellre lägga pengar på klimatomställning än på att verka för låga bensinpriser. Men – det här är viktigt – omställningen måste vara rättvis. Till exempel behöver låginkomsttagare och boende i glesbygd kompenseras. De lägsta pensionerna och barnbidraget behöver höjas. Och fler välmående män i stora bilar i våra storstäder behöver ta bussen till jobbet.
Fru talman! Den klimatpolitik som regeringen bedriver speglar helt enkelt inte den breda folkviljan. Klimatomställningen behöver mer vänsterpolitik för att lyckas, en politik för mer rättvisa.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har två reservationer i betänkandet. Den första handlar om nettoupptaget av växthusgaser. Vi vill att regeringen skyndsamt kommer med förslag på en strategi med åtgärder för hur Sverige till 2030 ska kunna nå våra åtaganden om att öka kolinlagringen med 4 miljoner ton växthusgaser mer än genomsnittet för perioden 2016–2018.
Den andra reservationen handlar om att Sverige bör införa en utsläppsbudget. Halten av växthusgaser i atmosfären är avgörande för den globala uppvärmningen. För att uppsatta klimatmål ska vara relevanta måste ramarna för hur stora utsläppen kan vara fram till målåret vara tydliga. Det behövs därför en budget för hur stora koldioxidutsläppen kan vara på årlig basis för att Sverige rättvist ska hålla sig inom det kvarvarande globala utsläppsutrymmet.
Fru talman! Flera kommuner och regioner i Sverige har beslutat om egna utsläppsbudgetar. Men på nationell nivå saknas en sådan. Vänsterpartiet anser att det i nuvarande klimatnödläge inte är acceptabelt att Sveriges klimatpolitiska handlingsplan inte lever upp till vare sig klimatlag eller Sveriges del av Parisavtalet. Vi anser att det krävs en utsläppsbudget som är kopplad till nödvändiga styrmedel och åtgärder för utsläppsminskningar som varje regering bör åläggas att presentera inför varje mandatperiod.
Sverige bör anta en bindande utsläppsbudget i linje med Parisavtalets temperaturmål baserad på IPCC:s senaste utvärderingsrapport och en global fördelning av utsläppsutrymmet.
Jag yrkar bifall till reservation 10.
Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet!
Fru talman! Förra veckan deltog en del av oss riksdagsledamöter i en debatt hos Lantbrukarnas Riksförbund som livesändes. Det var ett trevligt arrangemang. Vänsterpartiets representant i den debatten är inte här i salen i dag. Men det kom en fråga där om diesel och nedsättningarna av dieselskatten, som svenska lantbrukare är väldigt nöjda med att de har. Många miljöregler och djurskyddskrav i Sverige kostar pengar, vilket hämmar lantbrukets konkurrenskraft. Men en sak som svenska lantbrukare har fått är att vi har bland de lägsta dieselpriserna i Europa. Det har varit som en krockkudde för det svenska lantbruket. Man har det ju tufft på grund av att olika typer av insatsvaror stiger i pris, vilket riskerar att hända till följd av händelserna i Mellanöstern just nu.
När jag läser Vänsterpartiets budgetmotion noterar jag att de vill ta bort nedsättningen av dieselskatt. De ville inte heller genomföra de skattesänkningar som vi gjorde inför 2026.
Jag vill fråga Kajsa Fredholm hur det ligger till. Vänsterpartiets representant höll nämligen upp den gröna gurkan, som ett ja till att behålla nedsättningen av dieselskatten.
Kan Kajsa Fredholm klargöra? Vill ni behålla nedsättningen av dieselskatt, eller vill ni höja skatten för Sveriges lantbrukare?
Fru talman! Jag tackar för frågan.
Som vanligt riktar Sverigedemokraterna bara in sig på det som har med fossila drivmedel att göra, på om skatten ska höjas eller sänkas. Men egentligen ligger vi efter med jordbrukets klimatomställning. Det kan ledamoten kanske hålla med om. Vi skulle nämligen ha satt igång med jordbrukets klimatomställning för länge sedan, exempelvis kompensera för höga dieselpriser med andra styrmedel som inte påverkar det priset.
Det finns massor med andra saker att göra. Men det är Sverigedemokraterna inte intresserade av. Sverigedemokraterna vill bara prata om bensinpris, om dieselpris – ingen kollektivtrafik – och om kärnkraft.
Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för försöket att svara på frågan!
Sverigedemokraterna anser att vi ligger efter med lantbrukets produktion. Vi tillverkar alldeles för lite egna livsmedel i det här landet. Det är det absolut viktigaste här.
En grundläggande insatsvara för lantbruket är diesel. Min fråga till Kajsa Fredholm gäller det som står i Vänsterpartiets budgetmotion om höjda skatter vad gäller diesel för svenska lantbrukare. Ligger den politiken fast, eller har det skett någon förändring?
Jag vill också ställa samma fråga till Kajsa Fredholm som jag ställde till Socialdemokraterna tidigare. Är det ett löfte till väljarna att Vänsterpartiet om det skulle gå bra för dem i valet och om de hamnar i regeringsställning tänker lägga fram en politik som gör att Sverige når alla klimatmål till 2030?
Fru talman! Tack, ledamoten, för en spänstig debatt!
Vad gäller jordbrukets omställning står vi självklart fast vid det som står i vår senaste motion. Men det saknas också medel för att ställa om jordbruket, som jag sa. Du har miljöpremier, och man behöver ställa om till biobränslen. Det behövs mer stöd som inte har att göra med själva dieselpriset. Det är så man ställer om och ser till att jordbrukare kan ställa om, i stället för att som Sverigedemokraterna ligga fast och vara beroende av krig, världsmarknadspriser och annat. Det är inte särskilt hållbart, tycker jag.
När det gäller löften om klimatmålen kommer vi naturligtvis att göra allt vi kan för att vi ska kunna klara våra klimatmål till 2030 och även dem framåt. Men jag säger som tidigare talare har gjort: Det här har regeringen skjutit på. Fyra år är slängda i sjön i och med att man har ökat utsläppen av växthusgaser. Men vi kommer att göra allt vi kan för att detta ska gå att göra.