Edward Riedl

Herr talman och statsministern! I Dagens Nyheter kunde vi i dag läsa om Kombilotteriet och hur man lurar äldre och även dementa personer att köpa lottprenumerationer. I artikeln står också hur unga och väldigt ångerfulla personer som har deltagit i det här med stor ånger beskriver hur de har utfört försäljningen från ett callcenter nere i Spanien.

I anmälan beskrivs hur en äldre och demenssjuk kvinna från Lidingö har blivit uppringd av Kombispel. Hon köper en prenumeration. En anhörig hör av sig och försöker häva köpet, och när det är gjort säljer Kombispel på kvinnan en lott till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det här är en verksamhet som på många sätt är skrupelfri, men det är inte organiserad brottslighet som står bakom den. Det är Socialdemokraterna som äger och tjänar mångmiljonbelopp på verksamheten.

Socialdemokraterna har satt i system att ringa och lura äldre personer. Vad tänker statsministern om det?

Fru talman! Låt mig börja med att trots den sena timmen rikta ett tack till finansutskottets vice ordförande Mikael Damberg för gott samarbete om den här frågan och också såklart till övriga ledamöter i finansutskottet. Det är bra med bred enighet i den här typen av frågor. Stort tack även till finansutskottets kansli för mycket bra stöd. Jag ser att ni sitter kvar trots att det är sent.

Låt mig kort säga att den ordning vi har med en oberoende riksbank tjänar Sverige mycket väl. Riksbankens självständighet är helt central för att man ska kunna lösa de uppgifter som åvilar Riksbanken.

Riksbanken är inte en vanlig anslagsmyndighet. Riksbankens finansiering ska aldrig vara en del av riksdagens och regeringens årligt återkommande budgetprioriteringar. Samtidigt visar de senaste årens kraftiga värdeförändringar i Riksbankens balansräkning på långsiktiga utmaningar med dagens finansieringslösning som inte förutsågs när den nuvarande riksbankslagen utformades under föregående mandatperiod.

Mot bakgrund av detta föreslår finansutskottet att 25 miljarder kronor överförs från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital, i enlighet med Riksbankens framställan till finansutskottet.

Vidare föreslås nu att riksdagen riktar två tillkännagivanden till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag till lagändringar som säkerställer bankens långsiktiga finansiering. Det handlar såklart om att långsiktigt värna Riksbankens oberoende. För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas, och för det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut.

Fru talman! Detta är den sista debatten inför sommaren då vi är samlade allihop, i alla fall i finansutskottet. Jag tänkte börja med att rikta ett stort och varmt tack till finansutskottets kansli och till kammaren. För er som lyssnar på debatten kan jag säga: Det är inte alltid man ser det, men de tjänstemän som hjälper politikerna här i riksdagshuset är rätt väsentliga delar av den svenska demokratin. Jag riktar också ett tack till ledamöterna i finansutskottet för god stämning, konstruktivitet och kollegial vänlighet under denna termin.

Med detta, fru talman, tänkte jag gå in på dagens ärende som handlar om den ekonomiska vårpropositionen, som regeringen överlämnade till riksdagen den 15 april i år. Syftet är att staka ut den ekonomiska politiken framåt. Vi kommer att redogöra för resonemang som kommer att prägla den höstbudget vi lägger fram och kanske även något längre än så. Vårpropositionen visar tydligt att vi nu är på väg att växla spår. Vi är på väg in i en ny fas i ekonomin.

Men först, fru talman, tänkte jag blicka bakåt. Det är bra att titta på varifrån man kommer när man är på väg framåt. När Tidöpartierna fick väljarnas förtroende i valet var Sverige i en situation där vi hade blivit både fattigare och farligare.

Sverige hade i praktiken världens högsta bränslepriser. Elpriserna slog rekord till följd av att den förra regeringen avvecklade fullt fungerande kärnkraft. För er som inte minns kan jag berätta att vanliga människor fick slå av både el och värme på vintern, de kallaste månaderna, för att elräkningarna helt enkelt inte skulle äta upp hela hushållsbudgeten.

Inflationen var drygt 10 procent när våra fyra partier fick överta regeringsmakten. Inflationen gjorde maten dyrare och hushållens räntor högre. Det gällde svenska hushåll, hårt arbetande människor, pensionärer, småbarnsföräldrar, villaägare - ja, listan kan göras lång. Det har varit en lång lista av prövningar för Sverige och Sveriges medborgare.

Det har varit tufft med den höga inflationen. Samtidigt har vi haft en situation där den grova organiserade brottsligheten har plågat det här landet. Det har varit skjutningar och sprängningar, men det har också varit de som är än mer sofistikerade och som har ätit sig in i det som är vår gemensamma välfärd. Man har tagit pengar som var tänkta att gå till de olika välfärdssystemen, till människor med stora behov. Där har brottslingar varit inne och tagit en mängd pengar. Det handlar om tiotals miljarder per år som kunde ha använts till bättre saker men som i stället har gött den organiserade brottsligheten.

Från första dagen har Tidöpartierna jobbat hårt med att bekämpa inflationen, stötta hushållen - allra mest de hushåll med minst marginaler - och satsa på sjukvården, polisen och försvaret.

Vi har rustat upp Sverige i en mycket orolig tid. Vi har bidragit stort till insatserna i Ukraina med militär materiel men också med civilt stöd och en hel del annat.

Vi har använt den största delen av det mycket begränsade budgetutrymmet dessa år till att hjälpa kommuner och regioner samt lokalpolitiker och regionpolitiker, som har fått ansvar för det som kanske är det allra viktigaste i våra liv. Det handlar om att se till att våra barn får en bra skola, att våra föräldrar får en bra äldreomsorg och att den som blir sjuk får bra sjukvård. Där har vi lagt den största delen av det mycket begränsade reformutrymmet, för att se till att dessa verksamheter ska fungera så bra som möjligt.

Att tanka en liter diesel vid valet kostade 28 kronor. Nu är det nere på under 18 kronor per liter. Oppositionens stora tal om löftessvek och allt har tystnat, för den här regeringen, våra fyra partier, har levererat på område efter område. Det har blivit billigare. Människor har nu råd att tanka bilen. Det är inte jättebilligt med elräkningarna, men det har kommit ned i pris väsentligt. Och vi har en långsiktig plan för att bygga tillbaka kärnkraften i Sverige. Kärnkraften, fru talman, är viktig för den gröna omställningen, för industrin och inte minst för att hushållen ska ha rimliga elräkningar i framtiden.

Allt var såklart inte den föregående regeringens fel - det vill jag tydligt säga. Men en stor del av de problem som vi har fått lösa var den förra regeringens fel. Man skapade dem med höga bränslepriser och avvecklad kärnkraft. En del problem borde man ha tagit tag i på ett mer genomgripande sätt och löst, vilket man inte gjorde. Brottsligheten och otryggheten fick fortsätta att bre ut sig.

När vi nu, fru talman, blickar framåt är det viktigt att bära med sig: Varifrån kommer vi? Nu ska vi bygga Sverige både tryggare och rikare igen. Inflationsbekämpningen har varit det övergripande målet. Jag försökte förklara varför. Det har varit löntagarnas värsta fiende. Hög inflation slår mest mot dem med minst marginaler. De som har det allra mest kämpigt är de som får betala det allra högsta priset. Den här regeringen, våra samarbetspartier, har försökt lätta bördan för dem som har fått ta en stor del av den.

Men det finns nu ljuspunkter. Inflationen ser ut att komma ned till mer rimliga nivåer. Förhoppningsvis kan vi nå inflationsmålet på 2 procent under detta år. Det kommer att göra stor skillnad för både hushåll och företag.

När det gäller den långa sikten för återhämtningen måste vi se till att göra allt vi kan för att varaktigt stärka den svenska tillväxten. Vi har haft lägre tillväxtsiffror hela vägen tillbaka till finanskrisen än vad vi sett historiskt i Sverige. Det är inte något Sverige är ensamt om, utan det har också präglat andra länder i vårt närområde. Men faktum kvarstår, fru talman: Det är tillväxt som bygger välstånd och som ser till att människor kan leva goda liv i vårt land.

Den utveckling som drivits fram av entreprenörskap, innovation och tekniska landvinningar har gjort det möjligt för en arbetad timme i dag att generera mer värde än tidigare. För att välståndet ska fortsätta öka måste vi göra mer. Vi behöver en tillväxtagenda. Vi behöver fokus på investeringar i infrastruktur, grön omställning och god energiproduktion, och vi behöver underlätta för företagen genom regelförenklingar och genom att säkerställa tillgången på kompetens.

Satsningar på både skola och högre utbildning är helt avgörande för att man ska klara detta. Regeringen kommer att presentera en forsknings- och innovationsproposition och en infrastrukturproposition, som båda ytterligare bidrar till de ambitioner vi har för Sverige. Den produktivitetskommission som regeringen tillsatte under 2023 har nu hunnit presentera sitt delbetänkande och kommer att slutredovisa sitt uppdrag under nästa år.

En stark framtida ekonomi gynnar förstås inte bara alla som lever och verkar i Sverige utan är också ett krav för att vi som land ska kunna investera i de allra mest viktiga sakerna. Klimatfrågan, fru talman, kan bara lösas i en växande ekonomi som präglas av uthållighet och god konkurrenskraft. Det handlar om en tillväxt som sker på rätt sätt för att lösa problem snarare än ett hot. En stark ekonomi krävs för att säkra tryggheten. Den gemensamma välfärden är naturligtvis en viktig del, och hit hör även brottsbekämpningen.

Att kunna röra sig tryggt utan att vara rädd är en av de mest grundläggande frihetsfrågorna i ett land. Att lita på att institutioner hålls fria från otillbörlig påverkan från kriminella element är en fundamental rättighet och ska vara en självklarhet i varje rättsstat.

Regeringen genomför nu den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten. Vi ska bygga Sverige tryggare igen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag också nämna de satsningar som regeringen gör i den vårändringsbudget som presenterades under våren. Det omfattar drygt 17 miljarder kronor för vår gemensamma trygghet. Det handlar om tillskott till välfärden, framför allt till sjukvården. Det handlar om att förstärka tryggheten hemma i Sverige genom att rusta upp polis och rättsväsen men också i omvärlden genom satsningar på brottsbekämpning, ett stärkt försvar och ökade ambitioner för att hjälp Ukraina att få Ryssland bort från sitt land.

Vi har en svår tid bakom oss. Vi har inte en helt enkel väg framför oss. Men vi ser nu ljuspunkter och stora möjligheter att leda Sverige på rätt väg in i framtiden.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka riksdagens samtliga partier för att vi fortsatt kan ha enighet om stödet till Ukraina. Den förra regeringen påbörjade stödpaket 1-8, och den här regeringen har fortsatt med stödpaket 9 till och med det 16:e, som vi nu fattar beslut om.

Det här sänder såklart en viktig signal till våra vänner i Ukraina om att vi i Sverige kommer att vara uthålliga i vårt stöd. Men, fru talman, det sänder också en viktig signal till Ryssland om att Ukraina har vänner, vänner som fortsatt kommer att stå på Ukrainas sida.

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige bidragit med ett betydande militärt stöd men också civilt och på andra områden. Vi har skickat allt från skyddsutrustning och ammunition till stridsvagnar, artilleri, luftvärnssystem, stridsbåtar och mycket, mycket mer.

Tillsammans med det paket vi nu fattar beslut om uppgår värdet av Sveriges totala stöd till Ukraina till över 43 miljarder kronor. Vi fattar i morgon beslut om det 16:e och hitintills största stödpaketet till ett värde av 13 miljarder kronor. Detta stödpaket stärker Ukrainas militära förmåga avsevärt, inte minst genom tillskott av radarspaning och ledningsflygplan samt genom hela det svenska beståndet av Pansarbandvagn 302.

Fru talman! För några veckor sedan besökte finansutskottet Ukraina. Det var fruktansvärt att på plats se resultatet av den ryska terrorn och att se människor i ögonen som nu i över två år har levt med denna terror. De har nära och kära som slåss framme vid fronten. Det sker terrorbombning över hela Ukraina, in i alla städer. Flyglarm ljuder. Man lämnar barn på förskolan, och man vet inte om man kommer att återse alla igen när man kommer hem. Det är ett fruktansvärt lidande som Ryssland, och ytterst Putin, utsätter sitt grannland för.

Vi besökte Majdan. Jag var där före kriget, för jag har varit i Ukraina som valobservatör tidigare. Majdan är det stora fredstorget. Ni som har varit där känner till parken mittemot; ni andra får följa med i tanken. Det är en otroligt vacker park, där man nu sätter ned en ukrainsk flagga för varje stupad soldat och skriver ett namn på den. Flaggorna blir bara fler och fler och täcker nu gräset på andra sidan Majdan. Det är stupade som aldrig mer kommer att få vara på plats och leva ett liv med sina nära och kära.

När vi lämnade Kiev och åkte mot Chelm igen såg vi fullt med uppradade ambulanser, 40-50 stycken, vid tågstationen som väntade på att tåget skulle komma österifrån med skadade från offensiven österut.

Jag tror att allt det här gjorde otroligt starka intryck på oss alla som var där. Men vi blev nog också än mer besjälade av att Sverige fortsatt ska stå upp för Ukrainas rätt att existera som ett fritt och demokratiskt land. Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina i landets ambitioner att komma in i Europeiska unionen och förhoppningsvis därefter också i Nato.

Fru talman! Jag kan erkänna att jag var orolig inför resan till Ukraina. Jag tyckte att det var otroligt jobbigt på ett personligt plan. Väl på plats kände jag inte det minsta spår av vare sig rädsla eller något annat sådant. När jag kom hem till Sverige efter att ha tillbringat ett par dagar i detta krigsområde kände jag mig rätt liten. I Ukraina går små barn till skolan. Föräldrar lämnar barnen på dagis. De lever sina liv och fortsätter att kämpa trots att de befinner sig i krig. Det var en stor litenhetskänsla som infann sig efter att vi hade lämnat Ukraina.

Vi besökte staden Borodjanka, där Ryssland under de första dagarna fullständigt skövlade en stad med över 40 000 invånare. Vi fick se människor som fortfarande levde. Vi träffade borgmästaren och lokala politiker och företrädare. Här kvävdes människor till döds under rasmassorna. De klarade det första bombardemanget, men det fanns ingen kvar som kunde gräva ut folk från rasmassorna.

När vi är inne på det ukrainska finansdepartementet ljuder flyglarmet, precis när jag står och tackar av Ukrainas finansminister Martjenko. Det är overkligt, och det är fortfarande overkligt, att detta händer. Flyglarmet, som finns i appar och på byggnader, är ganska genomträngande.

Det finns också en röst som varnar och säger: Var inte övermodig! När jag hörde den rösten första gången, fru talman, tyckte jag att jag kände igen den. När flyglarmet sedan är över kommer samma röst tillbaka och säger: May the force be with you. Ni som kan er Star Wars vet redan. Det är alltså Mark Hamill, skådespelaren som spelar Luke Skywalker, de godas förkämpe, som har lånat ut sin röst till Ukrainas luftförsvar och till flyglarmet. Han samlar också, tillsammans med många andra runt om i hela världen, in pengar för att Ukraina ska kunna försvara sig. Är man på samma sida som Luke Skywalker, fru talman, då vet man att man är på de godas sida. Det är terrorbombning som sker inne i Ukraina.

Jag tog med mig några saker hem.

För det första gör det svenska militära stödet redan stor skillnad på plats. Sverige är som land en av de största givarna av militärt bistånd.

För det andra är Ukrainas försvarsvilja orubblig. De är inställda på ett långt krig, men de är också inställda på att vinna kriget tillsammans med det stöd de får från andra länder.

För det tredje behöver det samlade stödet från väst till Ukraina både öka och vara mer uthålligt. Vi behöver signalera en långsiktig närvaro.

Mot den bakgrunden, fru talman, är det väldigt glädjande att regeringen och Tidöpartierna nu har tagit fram en treårig ram på 25 miljarder kronor årligen. Andra länder har också aviserat liknande åtaganden. Det handlar om att visa Ukraina och Ryssland att vi tänker vara långsiktiga om kriget drar ut på tiden. Vi tänker fortsätta att stötta Ukraina.

Som jag sa är jag glad att samtliga partier står bakom det 16:e stödpaketet. Jag tänker ta upp några saker, fru talman, som jag tror att oppositionen har tagit upp i särskilda yttranden och som de kanske kommer att ta upp från talarstolen. Jag tänker förekomma detta.

Det finns partier som tycker att vi omgående ska skicka Jas Gripen. Det kommer sannolikt att finnas partier och politiker som tycker att vi borde göra mer och satsa ännu mer pengar här och nu. Jag tänkte lite kort kommentera detta.

Regeringen fortsätter arbetet för att i ett senare skede kunna möjliggöra ett eventuellt bidrag med Jas Gripen. Detta sker inom ramen för samarbetet inom Air Force Capability Coalition. Varför är det då viktigt, fru talman och alla ni som lyssnar, att detta görs på ett sådant sätt? Jo, därför att ett stridsflygplan inte är verksamt utan beväpning. Det är inte svenska vapen som vi beväpnar Jas med, utan det är europeiska och amerikanska vapen.

Ett litet land som Sverige kommer inte ensamt att kunna förse stridsflygplan med den beväpning som krävs. Därför måste ett eventuellt skickande av Jas ske tillsammans med andra partnerländer.

När delar av oppositionen säger att den här regeringen gör för lite vill jag påminna er som lyssnar om hur fakta ser ut. Den föregående regeringen tog fram stödpaket 1-8. Det rörde sig om militärt stöd för 2-3 miljarder kronor, lite beroende på hur man räknar kontantstödet. Tidöpartierna och Ulf Kristerssons regering har tagit fram stödpaket 9-16, och det är det 16:e vi debatterar i dag. Tillsammans med den aviserade ramen har den här regeringen beslutat och utlovat stöd på över 90 miljarder kronor.

Med det sagt, fru talman, är jag fortfarande väldigt glad att samtliga partier står bakom de fortsatta ambitionerna att stötta Ukraina. Ska oppositionen ändå kritisera regeringen är jag i alla fall glad att man vill mer och inte mindre i fråga om Ukraina.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till finansutskottets förslag till beslut i betänkandet. Jag ber också om ursäkt för att jag drog över talartiden något.

Herr talman! För en dryg vecka sedan ledde jag en delegation från finansutskottet till Ukraina. Det var fruktansvärt att på plats få se den ryska terror som den ukrainska befolkningen utsätts för. Men det var också hoppfullt att se både modet och motståndsviljan i ögonen på de människor som kämpar mot den ryska övermakten. De är inställda på ett långt krig. De är också inställda på att vinna kriget.

Två saker tog jag med mig hem - för det första att det svenska stödet redan i dag gör mycket stor skillnad på plats på slagfältet, för det andra vikten av att stödet blir mer långsiktigt, dels för att visa Ryssland att vi menar allvar med att vi tänker stå vid Ukrainas sida, dels för den långsiktiga planeringen.

Givet gårdagens positiva besked från regeringen, herr talman, om en treårig ram för stödet till Ukraina vill jag fråga statsministern: Vad skulle du säga blir den största skillnaden i det svenska stödet till Ukraina med det bra beslut som regeringen nu har fattat?

Herr talman! Linus Sköld vill undvika att gå i fällan och pratade bara om de höga matpriserna. Jag hoppas att de som har lyssnat på debatten ändå förstår att höga drivmedelspriser är något som har gjort att maten blivit dyrare. Om man höjer reduktionsplikten och skatterna på drivmedel innebär det att bönderna får mycket högre kostnader, och då blir maten i slutändan dyrare.

När det gäller de höga elräkningarna vill man inte heller prata om konsekvenserna. De slår såklart direkt mot hushållen i form av högre elräkningar, men de slår också mot alla producenter - både matproducenter och andra. Linus Sköld och hans kollegor här är socialdemokrater och har därmed varit med och drivit upp bränslepriserna till att bli de högsta i världen. De var med och lade ned kärnkraften, och det orsakar höga kostnader för industrin och hushållen. Det är klart att de inte vill prata om det! Det förstår jag också, herr talman. Men det är ju skälen till detta. Ni socialdemokrater kan sitta och le och försöka prata om annat, men det är ett faktum.

Herr talman! Det blir nästan faktaresistent när Linus Sköld berättar att det regeringen gjort för att bekämpa inflationen inte har haft effekt. Då tar han ju inte del av vare sig nyhetsrapportering eller fakta från SCB. Svensk inflation vänder ned mycket snabbt - snabbare än i många andra länder i Europa. Det är rent av faktaresistent att stå här och prata om att det inte har haft effekt.

Hushållen har det tufft till följd av de höga kostnaderna. Jag ser att talartiden börjar rinna ut, så jag kommer inte att hinna säga allt jag vill i det här anförandet, men till Isak From vill jag kort säga att det var den gamla, socialdemokratiska regeringens instruktioner som gjorde att Norrland blev utan elstöd. Det rättade Elisabeth Svantesson till, så att pengarna kom till elkonsumenterna även i Norrland. Det var bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig först säga att man blir rätt provocerad när man hör denna debatt! Låt mig återkomma till varför.

Den höga inflationen har plågat svenska hushåll. Den har plågat hushåll i hela världen. Alla har känt av de högre kostnaderna. Det är tufft för många att få hushållsekonomin att gå ihop.

Denna regerings främsta prioritet har varit att bekämpa inflationen och stoppa fortsatt höjda kostnader för det som alla människor behöver: mat, drivmedel, el och så vidare. Detta har varit regeringens främsta prioritet: bekämpa inflationen och stötta hushållen.

Nu sitter man här och hör Socialdemokraterna, som är ansvariga för mycket. De står och provocerar i talarstolen och låtsas som ingenting. Jag tänker lista några av de saker som de är ansvariga för.

En av de saker som svenska hushåll har kämpat med är höga matpriser, till följd av en mängd olika saker. Något som har varit en press när det gäller priserna i Sverige är höga elpriser och höjd reduktionsplikt, saker som den förra socialdemokratiska regeringen är helt ansvarig för.

Man lade ned kärnkraften tillsammans med de tre partier som man samregerade med. Det ledde till högre energipriser. Det var en press när det gäller priset för mat. De höga elräkningar som svenska hushåll har fått är ett direkt resultat av att kärnkraften lades ned.

De höga drivmedelspriserna - dyr bensin och dyr diesel - är en direkt följd av den förra socialdemokratiska regeringens experiment med reduktionsplikten. Det gjorde att Sverige hade världens dyraste diesel och världens näst dyraste bensin. De kostnaderna hade i grunden inget med inflationen att göra. De hade att göra med den förra regeringen.

Nu står olika socialdemokratiska företrädare i denna talarstol och talar sig varma för de svenska hushållen. Det är bra, men man tar inget ansvar vad gäller att man har varit medskyldig till att dessa höga kostnader har hamnat på hushållen. Det tycker jag är provocerande. Det var därför, herr talman, jag valde att gå upp i talarstolen.

Finns det ingen självrannsakan? Ångrar ni inget av det ni gjorde, som har dumpat höga kostnader på svenska hushåll? Ni står nu och skäller på den finansminister som faktiskt löser dessa saker. Denna finansminister har sett till att reduktionsplikten har minskat. Bränslet har blivit flera kronor billigare. Detta är bra. Det gör att svenska hushåll nu har råd att tanka. Elräkningen har blivit billigare. Denna regering hade ett historiskt stort elstöd för att kompensera för att den förra socialdemokratiska regeringen lade ned kärnkraften.

Den här finansministern löser de problem som den förra socialdemokratiska regeringen var med och skapade och de problem som inflationen, som drabbat hela världen, skapat. De problemen löser denna finansminister och denna regering.

Jag skulle, herr talman, vilja ha lite självrannsakan i talarstolen när Socialdemokraterna nu kommer upp och säger att de är bekymrade över de höga kostnader som har drabbat hushållen. Vi är också bekymrade. Därför löser vi både de problem som Socialdemokraterna var med och skapade och de problem som den höga inflationen har skapat.

Det är provocerande att se socialdemokrater som inte vill kännas vid det de själva har varit med och orsakat: höga kostnader för hushåll. Dessa kostnader ser nu denna regering till att sänka.

Herr talman! Det har nu gått drygt två år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot ett europeiskt grannland - Ukraina. Över 10 000 civila har dött under denna tid. Antalet skadade är mycket större, och ännu fler har förlorat sina hem. Det är ett ofattbart lidande som människor i Ukraina upplever. Det ukrainska folket upplever nu krigets alla fasor. Allt lidande ligger på ett folk.

Herr talman! Det är en styrka att samtliga åtta partier i denna riksdag är överens om att rösta för det 15:e stödpaketet till Ukraina. Det visar att den svenska beslutsamheten är total. Vi tänker fortsätta att stötta Ukraina så länge det krävs.

Efter dessa två år med ett fullskaligt anfallskrig är det lätt att känna hopplöshet därför att det är svårt att hitta ljusglimtar och svårt att se att ett krigsslut ligger nära. Vi vet att Putin bygger hela kriget på en dröm om att återupprätta ett gammalt Ryssland - ett stort rike, ett imperium.

Herr talman! Det går inte att resonera med någon som inte vill, med någon som bygger dessa delar på storhetsvansinne och på någon form av missriktad nostalgi. Det som å andra sidan gör att det finns hopp är att vi inte står maktlösa i allt detta.

Det stöd som Sverige nu på egen hand men också tillsammans med våra allierade ger till Ukraina spelar roll. Det är tydligt att Ryssland måste besegras militärt. Men det är också vår övertygelse att de kan besegras militärt. Men för detta behöver Ukraina omvärldens stöd.

Den insats vi nu har att fatta beslut om kallas paket 15 och är alltså det 15:e paketet i ordningen. Paket 15 är det hittills största enskilda stödpaket som Sverige ger till Ukraina. I pengar talar vi om cirka 7,1 miljarder kronor, vilket innebär att det totala militära stödet från Sverige till Ukraina nu uppgår till över 30 miljarder kronor. Det är en stor summa pengar, men det är också en helt självklar investering i Ukrainas frihet och hela Europas säkerhet. Det är också en summa som ska sättas i relation till de stora risker och kostnader det skulle innebära om Ryssland skulle gå vinnande ur detta krig. Detta, herr talman, får helt enkelt inte ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Försvars-materiel och ekono-miskt stöd till Ukraina

De specifika insatser som faller inom ramen för paketet är väl avvägda för det som Ukraina behöver allra mest just nu. Sveriges stöd är också anpassat för att på ett bra sätt komplettera det stöd som kommer från andra länder och för att vi i Sverige ska kunna bidra på ett sätt som passar vår egen kapacitet.

För att stödja Ukraina och tillgodose dess behov på markstridsområdet donerar vi nu bland annat ammunition, pansarvärnsrobotar, granatgevär, handgranater och luftvärnssystem. Till detta ska läggas en omfattande investering i Stridsfordon 90, som av ukrainarna själva lyfts fram som en mycket viktig resurs. Mer än tidigare ligger fokus på att kunna leverera även nyproducerad försvarsmateriel från den svenska försvarsindustrin.

Andra delar av paketet omfattar stöd till Ukrainas maritima förmåga i form av bland annat stridsbåtar och undervattensvapen samt stöd i form av sjukvårdsmateriel och andra förnödenheter. Det tillkommer även ekonomiska medel till de internationella fonder som gör det möjligt för Ukraina att självt bedriva upphandling av nödvändig materiel.

Att stå upp för Ukraina är en fråga om anständighet. Det handlar om att stå upp för folkrätten och om att försvara ett folk och ett land som utsatts för en omoralisk fullskalig invasion och nu kämpar för sin frihet och överlevnad. Det handlar om att försvara våra värderingar när dessa kommer under angrepp från den sorts ideologier som vi i Europa nog hade hoppats skulle lämnas kvar i 1900-talets allra mörkaste vrår.

Att stå upp för Ukraina är också en investering i vår egen frihet och säkerhet. Om Ryssland skulle gå segrande ur kriget mot Ukraina vore det inte en bara en katastrof för det ukrainska folket - en sådan utveckling skulle också märkbart försämra det svenska säkerhetsläget.

Sedan den proposition som ligger till grund för dagens betänkande nådde riksdagen har Sverige hunnit bli fullvärdig medlem i försvarsalliansen Nato. Det innebär ett ökat skydd för oss i Sverige i en alltmer orolig värld men är också ett uttryck för hur vi ser på vår egen roll i denna värld. Vi sällar oss nu, fullt ut och utan förbehåll, även militärt till de länder som står oss närmast när det gäller synen på demokrati och frihet.

Sveriges stöd till Ukraina var självklart redan före Natointrädet. Med Natointrädet blir vårt fortsatta stöd till Ukrainas försvar en ännu tydligare signal både om var vi hör hemma och om var Ukraina hör hemma: i den fria världen.

När Ryssland valde att invadera Ukraina visade Vladimir Putin tydligt vilket slags land han vill företräda. Nu är det dags för oss att visa vilka vi är.

Jag vill rikta ett stort tack till alla riksdagens partier för fortsatt stöd för det som vi alla tycker är rätt och självklart.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till finansutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nordiska ministerrådet har under dagen presenterat en ny rapport, där man bland annat rekommenderar att de nordiska länderna gemensamt ska införa en skatt på kött och socker.

Fru talman! Jag kan avslöja att jag för egen del gillar både kött och socker. Däremot är jag mindre förtjust i nya klåfingriga skatter.

Mat och då särskilt enskilda livsmedel är inte att jämställa med andra varor som är föremål för punktbeskattning, exempelvis tobak och alkohol. Huruvida införandet av den här typen av skatter ens leder till de effekter man vill få till är också omdebatterat.

Min fråga till finansministern är enkel och rak. Är det här ett förslag som finansministern tänker sig att den här regeringen kommer att lägga fram på uppmaning av ministerrådet? Ja eller nej, tänker jag mig på den.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansministern.

Jag tänkte börja med ett fint gammalt ordspråk, apropå tidigare kollega: Många bäckar små gör en stor å. Jag är från Norrland, och kanske det blir en mäktig älv till slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar om att spara små belopp i tidig ålder i livet, och små belopp kan bli stora belopp när man blir äldre. Det gör det möjligt att spara till ett körkort, till en insats till en första lägenhet eller till en buffert för livets alla utmaningar. Därför var investeringssparkonto, ISK, en viktig frihetsreform som genomfördes under borgerlig ledning.

Nu är denna kontoform ofta under debatt och diskussion. Hur ser regeringens planer ut, inom ramen för Tidöavtalet, vad gäller ISK-skatten?

Herr talman! Det var lite svårt att förstå exakt vad Martin Ådahl sa. Men jag gör en tolkning så får han korrigera mig om jag har fel. Det finns fyra andra budgetförslag. Och om han skulle vara tvungen att välja ett av dem skulle han, om jag förstår det hela rätt, rösta på Socialdemokraternas budgetförslag, trots att han i sak håller med regeringen, eftersom regeringen har kopierat Centerpartiets politik. Det var så jag tolkade det. Men ledamoten Martin Ådahl får väl korrigera mig.

Det som är intressant, och det var det som min fråga handlade om, är att det finns ytterligare tre oppositionspartier förutom Centerpartiet. Och i praktiken ingenting av det som Martin Ådahl tycker är viktigt och som han talade om i talarstolen kan han göra tillsammans med dessa partier, åtminstone utifrån de budgetar som de har lagt fram. Det var därför som jag ställde frågan.

Det är en mycket splittrad opposition. Det hade ändå varit intressant att få höra ledamoten Ådahl berätta vilken typ av ekonomisk inriktning han helst hade velat ha av de andra om inte Centerpartiets förslag hade funnits.

Jag kan säga att jag hellre hade röstat på Centerpartiets budgetförslag än på Vänsterpartiets. Om jag hade varit Martin Ådahl skulle jag ha ställt den typen av frågor. Men det gjorde han inte.

Men det hade varit intressant att höra vilket av de olika budgetförslagen som Martin Ådahl hade röstat på i eftermiddag om det inte hade funnits ett budgetförslag från Centerpartiet.

Herr talman! Jag begärde egentligen inte ordet för att korrigera en del sakfel, som att vi i och med nästa års budget med regeringens politik faktiskt når upp till Natos definition om 2 procent och så vidare. Vi skulle ha kunnat ha haft en lång diskussion om allt detta.

Herr talman! Jag tänkte göra något helt annat. Jag tänkte ställa en fråga till Martin Ådahl och Centerpartiet. Jag har läst de fem budgetförslagen som nu finns på riksdagens bord. Det finns ett som är förhandlat med de fyra Tidöpartierna som vi har redogjort för och som fler kommer att fortsätta att redogöra för. Sedan finns det fyra oppositionspartiers budgetförslag. Centerpartiets budgetförslag tar hänsyn till de grundläggande naturlagarna i ekonomisk politik, så att säga, alltså att man inte lånefinansierar som andra delar av oppositionen vill göra och spä på inflation, statsskuld och inbetalning av statsskuldsräntor.

Herr talman! Min fråga till Martin Ådahl är: Om han inte hade ett eget budgetförslag, vilket av de fyra andra budgetförslagen skulle han välja om han var tvungen att välja ett? Skulle han välja de fyra Tidöpartiernas budgetförslag, Socialdemokraternas budgetförslag, Vänsterpartiets budgetförslag eller Miljöpartiets budgetförslag? Vilket skulle Martin Ådahl välja om han var tvungen att välja?

Jag lyssnade på vad Martin Ådahl sa i talarstolen. Men jag hittar i princip ingenting som liknar något av de andra tre budgetförslagen från oppositionen. Med stort intresse skulle jag vilja höra vad Martin Ådahl skulle välja om det inte fanns ett budgetförslag från Centerpartiet. Jag vill inte höra att det nu finns ett budgetförslag från Centerpartiet, utan jag vill höra vilket budgetförslag som är hans andrahandsförslag.

Fru talman! Ofta håller jag nästan med. Jag står nästan och nickar när Mikael Damberg står här och pratar, för det låter så himla bra. Jag håller ju med. Det är bara det att Mikael Damberg, fru talman, var med och lade ned flera kärnkraftsreaktorer och såg till att vi förlorade elproduktion, vilket sedan gjorde att svenska hushåll och svenska företag fick jättehöga elräkningar. Jag tror inte, fru talman, att de som har betalat dessa höga elräkningar håller med om att det var klokt att lägga ned fullt fungerande kärnkraft.

Jag satt i den här kammaren tillsammans med flertalet av er som nu är här när vi röstade om att rädda de två sista reaktorerna. Då röstade fyra partier för att man inte skulle rädda kärnkraften. Socialdemokraterna var ett av dem, och den övriga oppositionen av i dag var de tre andra. Det var det man röstade om! Hade man behållit de reaktorerna hade vi haft mycket lägre elpriser. Då hade svenska elkonsumenter och företag haft mycket lägre kostnader. Det hade ju varit bra, men så blev det inte. Det om historien. Frågan är vad man vill framåt.

Nu tolkar jag ändå det Mikael Damberg säger i talarstolen - det kanske är en övertolkning, fru talman - som att man vill bygga ny kärnkraft. Cecilia Rönn från Liberalerna frågade också varför Socialdemokraterna röstade emot förslaget att bygga ny kärnkraft i Sverige, när de nu ändå verkar vara för. Det är jättesvårt att förstå.

Fru talman! Jag önskar att jag hade samma självsäkerhet som Mikael Damberg i talarstolen, framför allt om jag hade suttit i en regering som lagt ned flera kärnkraftsreaktorer.

Ändå står man med denna självsäkerhet och säger att Socialdemokraterna vill ha nya terawattimmar - 60 tror jag att det var. Med denna självsäkerhet säger man att regeringen gör för lite för att få ny elproduktion, fast man själv under sin regeringstid lade ned flertalet kärnkraftsreaktorer som fanns kvar i detta land. Jag önskar, fru talman, att jag hade den typen av självsäkerhet när jag diskuterade detta.

Jag tycker ändå inte att frågan får något svar. Antingen är man för att bygga ny kärnkraft, som Tidöpartierna vill, eller så är man inte det. Detta svar borde Socialdemokraterna faktiskt kunna ge ledamöterna i riksdagen och framför allt svenska folket. Vill man eller vill man inte bygga ny kärnkraft? Det är ganska enkelt.

Att säga att man vill ha ny elproduktion, fast det man som själv har gjort i regeringsställning framför allt är att lägga ned elproduktion, blir väldigt märkligt, men det sägs med stor självsäkerhet från talarstolen.

Fru talman! Vill Socialdemokraterna ha ny kärnkraft? Vill Socialdemokraterna åter lägga grunden för att vi ska ha en billig, säker och koldioxidfri elproduktion i detta land, så att hushållen, som märkte hur höga elpriserna blev när kärnkraften lades ned, får lägre elpriser och så att svenska företag kan få billig el, som har varit grunden för svensk konkurrenskraft och höga svenska löner i industrin, vilket har spillt över också till andra sektorer.

Fru talman! Vill Socialdemokraterna ha ny kärnkraft - ja eller nej?

(Applåder)

Fru talman! Jag strök i mitt tal delen om att vintern nu har kommit till hela Sverige. Men den delen kanske hade varit passande, nu när till och med talmannen blir sen på grund av lite vinterväder. Det är bistert med årstiden vinter. Det är också bistert i vår omvärld och i ekonomin. Sverige, fru talman, är ett litet exportberoende land i Europas utkant. Handel med andra länder har gjort oss till ett mycket rikt land. Krig och oro i vår omvärld påverkar oss både mänskligt och ekonomiskt, inte minst i och med att vi är ett litet handelsberoende land.

Läget i världen är nu också mycket sämre än på länge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår fortfarande med full kraft och full styrka. Vi har krig i Mellanöstern. Vi har mycket oro i omvärlden och många risker. I Sverige har vi skjutningar och sprängningar. Gängen mördar varandra och oskyldiga som kommer i deras väg. Man mördar helt hänsynslöst.

Fru talman! Väldigt många i Sverige har det väldigt tufft ekonomiskt just nu. Människor känner stor oro för hur de ska få privatekonomin att gå ihop. Inflationen är verkligen löntagarnas allra värsta fiende. Den prövning som vi just nu går igenom är på riktigt, och den känns i många svenska hushåll. Det är höga boendekostnader, höga matkostnader, höga drivmedelskostnader och höga elräkningar. Det har varit jobbigt, och det är jobbigt. Till alla er som följer debatten vill jag säga att vi ser er, att vi ser hur ni kämpar och att vi kommer att göra allt vi kan för att mildra konsekvenserna och se till att vi tar oss igenom detta så bra som möjligt tillsammans.

Fru talman! Vi kommer inte att kunna kompensera för allt. Vi kommer att kunna göra en del, men verkligen långt ifrån allt. Fördjupas problemen runt om i världen kommer det också att påverka Sverige, inte minst därför att vi är beroende av handel med många av de länder som nu har det jobbigt. Det kommer att kunna spilla över i mycket högre arbetslöshet än vad vi skulle vilja. Tyvärr är risken att det blir värre innan det blir bättre igen ganska stor. Men det kommer att bli bättre, och vi kommer att ta oss igenom även det här.

Tidöpartierna lägger nu fram den andra statsbudgeten för mandatperioden. Den innehåller stora och nödvändiga satsningar på polis och försvar. Vi måste göra Sverige tryggt igen. Både den inre och den yttre säkerheten behöver stärkas. Vi måste få ordning på tryggheten. Gängen och den organiserade brottsligheten måste bekämpas med full kraft, och vi måste rusta svenskt försvar i en orolig tid.

Vi genomför nu stora satsningar på välfärden. Alla ni som jobbar i svensk välfärd med att undervisa våra barn, ta hand om dem som är sjuka eller ta hand om våra äldre ska ha rimliga förutsättningar att göra detta. Därför är en stor del av den här statsbudgeten avdelad för att stärka och underlätta det.

Vi genomför skattesänkningar för alla som arbetar och för våra pensionärer som har arbetat. Samtidigt höjer vi bidrag och ersättningar för dem som har det allra tuffast. Vi har fått kritik för att vi inte sänker skatten tillräckligt mycket för dem som tjänar allra mest. Självklart vill vi moderater sänka skatten för alla. Men i kärva tider kan man inte göra allt man vill, och då måste man prioritera. Vi måste också bära inflationens bördor så rättvist det bara går om vi tillsammans ska ta oss igenom detta.

Vi genomför också sänkt skatt på bensin och diesel. Vi sänker reduktionsplikten vid årsskiftet. Vi lovade väljarna - vi lovade er - att det ska gå att bo och leva runt om i hela Sverige. Världens högsta drivmedelspriser började under den förra regeringen skapa en klyfta mellan stad och land. Den kommer vi nu att sluta. Vi kommer att sänka bränslepriserna. Vi har gjort det steg för steg. Vid årsskiftet kommer vi gott och väl att ha levererat det som många av oss gick till val på: en kraftig sänkning av drivmedelspriserna med minst 5 kronor vid pump. Det är bra för alla dem som är beroende av bilen, för då får de vardagen att gå ihop. Det är också bra för företagen som är beroende av transporter.

Vi genomför också, fru talman, stora satsningar på miljö och klimat. Vi lägger fram en av de största miljö- och klimatbudgetarna någonsin i Sveriges historia för att Sverige ska vara i framkant. Vi bygger ut laddinfrastrukturen och hjälper industrin att ställa om. Vi gör det som är nödvändigt och det som långsiktigt kan skapa den nya ekonomins jobb. Vi gör allt det här inom ramen för en återhållsam och ansvarstagande budget som bidrar till att bekämpa inflationen och stötta hårt pressade hushåll. Vi ser hur ni kämpar.

Fru talman! Vi kommer säkert under dagen att få höra företrädare för de fyra oppositionspartierna angripa den här regeringen för att den gör för lite. Jag kanske har fel i det, och då ber jag på förhand om ursäkt. Men om det skulle vara så är det viktigt att ha med sig historien om de åtta åren med socialdemokratisk regering och de saker som skedde under den tiden. Jag kommer också att ägna lite tid åt att prata om oppositionens olika budgetförslag.

Den som lyssnar på debatten ska komma ihåg att många av de problem som vi nu måste lösa med den här regeringen är problem som den förra regeringen antingen har varit med och skapat eller har varit med och förvärrat. Den förra regeringen bär såklart inte ansvar för allt dåligt som händer. Vi har en liten och öppen ekonomi och påverkas av allt som sker i omvärlden. Men en del saker bär den förra regeringen och dess samarbetspartier faktiskt ansvar för. Nedlagd kärnkraft, världens högsta drivmedelspriser, en oförmåga att vända brottsutvecklingen och en sämre ekonomisk tillväxt än i stora delar av övriga Europeiska unionen - det, fru talman, är den förra regeringen ansvarig för tillsammans med de partier den samarbetade med.

Man lade från deras sida ned fullt fungerande kärnkraft. Det har orsakat en stor del av de höga elpriser som nu plågar hushåll och företag. Ibland försöker vissa företrädare för de partierna ta åt sig äran för det man gjorde, ibland hävdar man att det var marknaden som gjorde allt detta. Men, fru talman, det var inte marknaden som i den här kammaren röstade emot att rädda kärnkraften, och det var inte marknaden som efter att man vann med en rösts övervikt satt och applåderade för att man fick lägga ned kärnkraft. Det, fru talman, var inte marknaden, utan det var de fyra partier som nu är i opposition. Detta bär de ansvar för.

Nu har vi påbörjat arbetet för att bygga tillbaka kärnkraft, för att bygga tillbaka det som utgjorde mycket av ryggraden i svensk ekonomi: billig, säker och koldioxidfri elproduktion.

Det här har kostat skattebetalarna tiotals miljarder i utbetalda elstöd. Det här, fru talman, har kostat enskilda hushåll och företag många tusentals kronor i höjda elräkningar. Det är pengar som de här människorna och företagen hade kunnat använda till annat.

De fyra oppositionspartierna höjde också drivmedelsskatter och genomförde reduktionsplikten på att sådant sätt att Sverige fick världens högsta drivmedelspriser. Det slog hårt mot svensk landsbygd, och det slog hårt mot många företag.

Vid årsskiftet sänker vi reduktionsplikten, vi fortsätter steg för steg att sänka skatterna på bränsle och vi kommer att uppfylla det löfte vi ställde ut till väljarna: Det ska gå att bo och leva i hela Sverige.

Trots att gängskjutningar och grov brottslighet ökade, fru talman, klarade den förra regeringen och dess stödpartier inte av att prioritera tillräckliga resurser för att vända utvecklingen. Nu satsar Tidöpartierna på hela rättskedjan. Det blir stora satsningar nästa år och de kommande åren för att vi ska vända utvecklingen. Vi satsar på polisen, vi bygger ut fängelseplatser och vi höjer straffen. Vi gör nu allt det som kommer att krävas för att börja vända utvecklingen.

Fru talman! Ibland blir den politiska debatten en debatt om hur man ska fördela årets budgetutrymme mellan statens alla viktiga områden. Alldeles för sällan pratar vi om hur vi ska få intäkterna för både löntagare och företag men också för staten att öka. Hur bygger vi välfärd och välstånd? Vilka reformer bidrar till högre ekonomisk tillväxt och till fler jobb?

Sverige gick under den förra regeringen från att vara en av de snabbast växande ekonomierna i Europeiska unionen till att bli en av dem med lägst ekonomisk tillväxt. I den globala högkonjunkturen, som den förra regeringen hade möjligheten att använda, minskade svensk arbetslöshet knappt någonting alls medan den i övriga Europeiska unionen halverades. Sverige, fru talman, slösade bort den globala högkonjunkturen. Och nu, när vi möter bistrare tider, får vi betala priset för allt detta.

När oppositionspartierna i dag kommer att berätta om de olika budgetförslagen kommer många av er som lyssnar att ha lätt att hålla med, för de kommer att addera sådant som de flesta skulle vilja ha mer av. Men kom ihåg att ställa två frågor: Hur tänker de finansiera sina förslag? Och med vem tänker de genomföra den politiken? Vi har i dag fyra splittrade oppositionspartier, och de här frågorna borde ställas vid varje tillfälle som de föreslår en extra satsning.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i sina budgetförslag låna hundratals miljarder de närmaste åren för att få ihop till alla sina löften. Det är så oansvarigt att jag tror att de två andra partierna i oppositionen inte ens vill kännas vid detta. Det skulle elda på inflationen, det skulle leda till högre priser och högre räntor, det skulle drabba hushåll och det skulle drabba företag.

Den sortens politik skulle snabbt leda till det som jag tror kommer att bli ämnet för debatten under våren, framför allt i många andra länder. När staten lånar och bedriver ofinansierad politik kommer man att få använda en allt större del av det egna budgetutrymmet för statens utgifter till ränteinbetalningar för statsskulden. I stället för att anställa fler poliser och fler sjuksköterskor i vården kommer man att få använda pengar till att betala av på statsskuldräntor. Det kommer vi att få höra mer om i debatten ute i Europa, och om den här typen av politik skulle få fäste i Sverige, fru talman, skulle vi hamna i samma situation.

Vi har fyra splittrade partier i opposition. De står väldigt långt ifrån varandra. Många av deras förslag är dessutom inte ens genomförbara fram till nästa år. Det är i dagens svåra läge bra att Sverige har en regering med stabil budgetmajoritet så att vi faktiskt vet vilken politik som kommer att vara styrande nästa år.

Tidöpartierna levererar steg för steg det vi lovade väljarna. Vi är överens om vilka problem vi behöver lösa. Och vi gör allt det här i ett väldigt besvärligt läge med hög inflation. Vi bekämpar inflationen, fru talman, och vi stöttar hushållen. Vi rustar upp rättsväsendet och försvaret. Vi satsar på välfärden. Vi ser att många av er har det väldigt tufft där ute, och vi gör nu allt vi kan för att Sverige på ett så bra sätt som möjligt ska ta sig igenom allt detta. Och vi ska göra det tillsammans.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till finansutskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag vill också bara göra en sista sak. Det är nämligen så att vi har en ledamot av finansutskottet, Ali Esbati från Vänsterpartiet, som kommer att delta i sin sista debatt i dag. Jag vill passa på att tacka Ali Esbati för allt det han har gjort här i Sveriges riksdag. Vi är inte på något sätt överens om huvuddragen i svensk politik, men det behöver man inte vara. Ali Esbati är en person jag har mycket stort förtroende för både som människa och som politiker. Och vi ska tycka olika; det är själva grunden i den svenska demokratin. Vi har också haft förmånen att under pandemin fått förhandla ihop en del saker med varandra - alltifrån sänkta drivmedelsskatter till en kollektivtrafiksatsning. Jag ska inte säga vilket parti som fällde det, men det kan du, Ali, få berätta vid tillfälle om du vill.

Stort tack för allt detta! Du kommer att vara saknad på mötena i finansutskottet när du lämnar riksdagen. Du kommer också att vara saknad i debatten. Det har varit kul att få träffa dig under de här formerna.

(Applåder)

Herr talman! Det är mycket som är riktigt dåligt i vår värld just nu. Hamas avskyvärda attack på oskyldiga människor för ett par veckor sedan; kvinnor och barn, oskyldiga som mördades på de mest bestialiska sätt man kan tänka sig. Svenskar mördades när de skulle titta på en fotbollsmatch; se det svenska landslaget spela. Det som borde ha varit glädje förbyttes i död, skräck och sorg för anhöriga och för oss som land. Här hemma i Sverige skjuter, spränger och mördar gängen varandra, och oskyldiga kommer i vägen. Man är helt hänsynslös i detta mördande. Hela det fria och öppna svenska samhället skakar i grunden.

Det råder krig i Europa. Rysslands fruktansvärda anfallskrig på Ukraina har nu pågått i över 600 dagar. Detta är ett angrepp inte bara mot Ukraina utan mot hela det fria och öppna Europa. Världen är i dag en sämre plats. Hoten i och mot Sverige är mer komplicerade och mer allvarliga än på mycket länge. Människors ondskefulla handlingar har gjort världen till en sämre plats, men i det mest mörka finns också hoppet. Vi som vill ha en bättre värld kan samlas och agera beslutsamt för att ändra framtiden till något mycket bättre.

Extra ändringsbudget för 2023 - Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina

Herr talman! Jag är glad att samtliga partier i riksdagen ställer sig bakom det 14:e stödpaketet som regeringen nu lägger fram till stöd för Ukraina. Sveriges beslutsamhet att hjälpa Ukraina att vinna kriget, vinna freden och sedan byggas upp igen är mycket stark. Sverige står bakom Ukraina.

Vi måste bli mer beslutsamma att bekämpa de krafter som vill förstöra, riva ned och skapa otrygghet. Rysslands angrepp fortsätter ett och ett halvt år in i kriget med oförtruten styrka. Samtidigt är det modiga kvinnor och män i Ukraina som står upp och kämpar, men de behöver vår hjälp. Kriget kommer att bli långvarigt, och konsekvenserna av kriget kommer att vara långvariga. Det kommer att finnas behov av att långsiktigt stötta Ukraina för att bygga tillbaka och bygga upp landet igen. Därför har regeringen lagt fram flera stödpaket både med militär utrustning och med många andra delar.

Det här stödpaketet, herr talman, innehåller artilleriammunition, reservdelar, infanteriutrustning, kommunikationsutrustning och ammunition till stridsfordon 90 till ett värde av 1,7 miljarder kronor. Den materiel som Sverige tidigare har skickat gör nytta, men den behöver också underhållas med reservdelar. Ammunition måste tillföras så att det fortfarande går att använda de delarna.

De plattformar som Sverige har donerat är viktiga, men det råder också brist på mycket annat. Det råder stor efterfrågan på 155 millimeters artillerigranater till de artillerisystem som är skänkta av många länder från väst. Vi lyssnar just nu in alla de behov som Ukraina har. Regeringen presenterade också i samband med det här stödpaketet ett uppdrag till Försvarsmakten att analysera och redovisa förutsättningar för att stödja Ukraina med Jas 39 Gripen. Man tittar på olika alternativ, och de ska redovisas tillbaka.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har Sverige i 13 tidigare och nu med det 14:e militära stödpaketet skänkt materiel till ett värde av 22,2 miljarder svenska kronor.

Jag är stolt som svensk, och jag är stolt som riksdagsledamot. Jag är stolt över att vi tillsammans kan visa att vi vill göra skillnad och hjälpa Ukraina. Jag hoppas att vi i dessa mörka tider kan vända ilska till handfast agerande. Tillsammans kan vi göra skillnad för oss och för andra.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till alla partier för att vi tillsammans kan göra detta. Med detta yrkar jag bifall till finansutskottets förslag till stöd till Ukraina.

Herr talman! Sommaren har för de flesta här hemma i Sverige inneburit sol och bad, kanske tid med barnbarn och väldigt mycket annat, vila och återhämtning. Nu börjar semestrarna vara slut för de allra flesta i vårt land, och höstens arbete är igång eller har varit igång ett tag.

Sverige har många problem som behöver lösas. Svenska hushåll pressas av en tuff ekonomi. Det saknas inte problem i vårt land. Men vi lever trots allt detta i fred och frihet. Bara en liten bit bort, i en annan del av Europa, upplever människor i Ukraina krigets alla fasor. Våld, död och fruktansvärda övergrepp är en del av deras vardag. Putins Ryssland bedriver ett fullskaligt anfallskrig mot sitt grannland Ukraina.

Vi som bor i Sverige är på många sätt lyckligt lottade. Vi har samlats här i riksdagen något tidigare än planerat för höstterminen, och vi tänker nu göra det som står i vår makt för att hjälpa och stötta det ukrainska folket i deras frihetskamp. I dag beslutar vi om finansutskottets betänkande Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA.

Under en presskonferens med försvarsminister Pål Jonson i tisdags presenterades ett nytt stödpaket från Sverige till Ukraina, och det är det vi kommer att fatta beslut om här i dag. Stödpaketet omfattar ammunition och reservdelar till de materielsystem som Sverige skänkt till Ukraina. Det handlar om Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122, för att nämna två av dem. Stödet innebär också att Sverige skänker transportfordon, beredskapsvaror och minröjningsutrustning. Samtidigt får regeringen ett bemyndigande att besluta om försäljning av jaktrobot Rb 99 till USA, som sedan ska skänkas vidare till Ukraina. Det sammanlagda värdet av stödpaketet uppgår till cirka 3,4 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försälj-ning av jaktrobotar till USA

Stödpaketet omfattar också ersättning till Försvarsmakten för till exempel transport- och säkerhetsskyddskostnader. Sverige kommer med detta stödpaket att ha bidragit med drygt 20 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina.

Sedan invasionen i februari 2022 har Sverige därtill bidragit med motsvarande 5,2 miljarder kronor till humanitärt och civilt stöd. Det handlar om ökat bistånd genom stöd till humanitära organisationer, stöd för att främja kvinnors och flickors möjligheter och rättigheter och civil krishantering i form av donationer av till exempel sjukvårdsmateriel, brandskydd, generatorer och tält. Sverige bidrar också med stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad.

Denna vecka har vi arbetat skyndsamt för att få ett trettonde stödpaket på plats, först genom ett utskottsinitiativ i finansutskottet och i dag i kammaren för vidare hantering av Sveriges regering.

Herr talman! Försvaret av Ukrainas självständighet och landområden kommer att ha en avgörande betydelse inte bara för Ukrainas utan för hela Europas framtid. Det handlar lika mycket om svenska säkerhetsintressen.

Sverige, den svenska regeringen och den svenska riksdagen kommer fortsatt att göra det vi kan för att stödja det ukrainska folket. Jag är stolt över att vi så här skyndsamt har kunnat få detta på plats för att nu bidra till ukrainarnas kamp för att återfå sin frihet.

Jag vill här inne, herr talman, rikta ett tack till talmannen och till riksdagens samtliga partier för gott och skyndsamt samarbete. Stort tack till talmanskansliet och finansutskottets kansli för allt arbete som ni gjort under några få bråda dagar!

Det är brådskande och absolut nödvändigt att vi skickar mer ammunition och reservdelar till de stridsfordon och stridsvagnar som vi redan skänkt. Det är av yttersta vikt att vi fortsatt är lyhörda för Ukrainas behov och fortsätter stötta Ukraina så länge som det krävs. Den svenska beslutsamheten att stötta Ukraina är kompakt. Samtliga partier i riksdagen står bakom detta.

(Applåder)