Muharrem Demirok

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Det görs mycket i skolan, säger Johan Pehrson. Det vi ser runt om i landet säger det motsatta: Det görs alldeles för lite. Lärare sägs upp, och allt det som är stödresurser runt lärarna minskar runt om i hela Sverige.

Akutskolor för att kunna lyfta ut de elever som stökar till det kan vara ett hjälpmedel, men det är en tillfällig disciplinär åtgärd. Resursklasser, alltså att faktiskt plocka bort de elever som behöver komma ut ur klassrummet för att skapa långsiktig hållbarhet och trygghet i klassrummet, är någonting annat. Det är att gå tillbaka till ordning och reda och att börja prata om det som faktiskt en gång i tiden funkade i svensk skola. Det är någonting som efterfrågas.

Trots alla de fina orden om saker som händer sker det alltså alldeles för lite. Det visar också siffrorna och kartläggningarna.

Frågorna återstår: När kommer pengarna, när kommer verktygen och när kommer ansvarstagandet för att återuppliva Jan Björklunds "ordning och reda i skolan"?

Herr talman! Bara häromdagen kunde vi se en kartläggning i SVT som visade att våld i låg- och mellanstadieskolor har ökat med 60 procent de senaste fem åren. Vi har fått höra chockerande vittnesmål från skolor, där gravida lärare har sparkats i magen så att de har fått missfall och där lärare sjukskrivit sig på grund av våld. Vi är mil ifrån Jan Björklunds "ordning och reda i skolan". Frågan är vad regeringen gör i det här läget.

Skolan måste mycket tidigare fånga upp stökiga och utåtagerande elever och ge dem det stöd som krävs men också skapa lugn och ro i klassrummen.

Min fråga till Johan Pehrson är om han är beredd att göra det som krävs i skolan för att få ordning och reda i klassrummet och inte bara fokusera på digitala hjälpmedel.

Herr talman! Ett seriöst svar, sa Ebba Busch. Varför lovade man då att sänka elskatten?

Vi har i den här kammaren tidigare stoppat indexeringar. Vi visste om att det var en indexering. Ändå gick man i valrörelsen ut och lovade att sänka elskatten.

Trots de löftena har man nu två år i rad valt att höja elskatten. Det kan låta som om några hundralappar inte är jättemycket, men för en vanlig barnfamilj blir det mycket, särskilt när vi nu går in i oxveckorna.

Detta går inte att snacka bort. Det är ett medvetet val, ett val som har gett folk en högre elavgift än de borde ha.

Om det nu finns utredda förslag, kan Ebba Busch här och nu lova att hon kommer att infria sitt löfte om att sänka elskatten? Jag tror att svenska folket undrar om vallöften bara är sådant man ger och sedan struntar i eller om man faktiskt kommer att infria dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Vi är mitt uppe i oxveckorna, den tid då många, inte minst barnfamiljer, har svårt att få ihop ekonomin. Man får vända på varje krona för att få pengarna att räcka.

I valrörelsen lovades det att det skulle bli billigare att vara svensk. Man lovade att sänka elskatten. Men trots upprepade löften om just sänkning av elskatten har regeringen valt att göra tvärtom.

Förra året höjdes elskatten med 9,2 procent, och inför 2025 har den nu höjts med ytterligare 2,6 procent. Den här regeringen har valt att höja elskatten med motsvarande flera hundra kronor i månaden under de kallaste månaderna för en vanlig familj.

Min fråga till Ebba Busch är: Varför valde hon medvetet att höja elskatten i stället för att sänka den?

Herr talman! Jag ser att den ganska förödande svenska blockpolitiken ger Vänsterpartiet men också Sverigedemokraterna ett orimligt stort inflytande över den dagspolitiska agendan. Det råder ingen tvekan om var Centerpartiet står. Vi står stadigt i mitten när andra har rört sig längre ut åt kanterna. Min dörr kommer alltid att vara stängd för Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson. Vi kommer inte att ändra oss i den frågan; den är glasklar. Vi kommer inte att säga en sak före valet och sedan när det varit val göra en annan sak efteråt. Det är glasklart - vi kommer inte att se till att Sverigedemokraterna får inflytande över en regering.

Man måste dock också kunna se att svensk politik är något mer än bara två lag. Det måste, i det läge vi står inför, finnas fler som orkar och vill ta ansvar för Sveriges framtid. Jag välkomnar alla som är beredda att ta det ansvaret och alla som är beredda att bidra till ett annat Sverige än det vi ser i dag och en annan utveckling. Jag är beredd att göra väldigt mycket för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag är glad att Magdalena Andersson öppnar dörren för att samarbeta med fler. Jag tycker att det är imponerande, och fler borde faktiskt lyssna på det och göra likadant.

Herr talman! Redan i mitt inledningsanförande var jag tydlig med att Sverige behöver en ny regering. Den här regeringen klarar inte av att lösa Sveriges problem.

Men till skillnad från de allra flesta i den här kammaren ser jag inte svensk politik som en fotbollsmatch, där det finns två lag att tillgå och därutöver inga andra möjligheter. Om man tittar runt om i Sverige ser man kommunpolitiker och regionpolitiker som tar ansvar varje dag. De hittar lösningar för att lösa vardagens problem för medborgarna. Det är imponerande.

Det finns samarbeten där moderater och socialdemokrater har hittat varandra. Det finns samarbeten där centerpartister och vänsterpartister har hittat varandra. Jag tycker att det är imponerande. Och jag tycker att fler borde ta efter hur det ser ut runt om i landet och försöka hitta fler lösningar.

Jag är inte beredd att låsa svensk politik i två lag. Däremot är jag tydlig: Sverige behöver en ny regering. Sverige behöver en annan riktning - en varm, grön liberal riktning.

Herr talman! "Vi är arga, över att det tas och tas och aldrig ges någonting tillbaka." Det sa Lars till mig när jag träffade honom i Piteå. Över en slät kopp kaffe lade han ut texten om en av de största orättvisorna vi har i Sverige 2025.

Faktum är att det som de allra flesta vill prata om när jag reser runt i landet är detta: orättvisan i att landsbygdsborna trots att de betalar mer i skatt får en mycket sämre vård, skola och omsorg tillbaka. Låt mig ge några konkreta exempel bland många.

I storstaden har nästan åtta av tio äldre god tandhälsa efter att man fyllt 79 år. I våra glesaste landsbygder är det knappt sex av tio.

I landsbygdskommunerna går färre elever ut grundskolan med godkända betyg än någon annanstans i Sverige. Kunskapsklyftan skär som en svetslåga mellan stad och land.

Vi har nu kommit till en punkt där du som bor i glesbygd löper dubbelt så stor risk att dö i en sjukdom som går att behandla med medicinska insatser jämfört med om du skulle bo i någon av våra större städer. Risken att dö är dubbelt så stor.

Jag förstår ilskan som Lars och många andra visar upp. Jag delar den. Hela vårt partis existens har i 115 år byggt på att motverka just den orättvisan. Och alltför ofta har vi stått ensamma i den här kammaren.

Ilskan riktas inte mot grannar eller mot bygden. Man begär inte heller några allmosor. Man vill bara ha den välfärd man har rätt till och som man har bidragit till genom hårt arbete.

Skolan, vården och omsorgen ska fungera inte bara i städerna utan även på landsbygden, i hela vårt land. Den ska fungera bra och finnas nära. Det här kommer Centerpartiet att fortsätta tjata om i 115 år till. Vi kommer att driva det stenhårt inför valet, i valet och i alla regeringsförhandlingar. Det är inget önskemål. Det är vårt krav.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, Nooshi Dadgostar!

Jag tror att det nu är viktigare än någonsin att visa att orden också följs av handling. Jag tror att vi alla här är stolta över det stöd som Sverige har gett Ukraina hittills. Jag uppskattar regeringens och vårt samlade arbete i många delar av detta.

Men jag är inte nöjd. Om Danmark kan göra mer kan också vi göra mer. Om Estland kan göra mer kan också vi göra mer. Ingen i den här kammaren får vara nöjd förrän freden är vunnen på Ukrainas villkor.

Jag låter kanske lite tjatig. Jag uppskattar Nooshi Dadgostars svar. Men jag behöver ändå få ett klart och tydligt besked; jag tror att det skulle uppskattas. Kommer Vänsterpartiet att sluta upp bakom den här linjen, bakom enprocentskravet, som Centerpartiet har drivit, om inte annat för att öka pressen på regeringen att faktiskt orka och vilja göra mer som till exempel våra grannländer gör?

Herr talman! Jag skulle vilja prata med Nooshi Dadgostar om säkerhet och Ukraina. Vi ser båda två varje dag hur de ryska attackerna skördar civila dödsoffer och hur robotar mot sjukhus och förskolor föröder ett helt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi följer också rapporteringen om osäkerheten när det gäller omvärldens stöd, med Trump i Vita huset och mörkare tongångar i retoriken också från delar av EU. I ett sådant läge är och förblir stödet från Sverige ännu viktigare, både rent konkret och som en signal till alla andra.

Centerpartiet har varit tydliga. Vi vill öka det svenska stödet. Vi vill att minst 1 procent av bnp går till Ukrainastöd varje år.

Vänsterpartiet säger sig också stå bakom stödet till Ukraina fullt ut. Min fråga till Nooshi Dadgostar är därför om man är beredd att ställa sig bakom Centerpartiets enprocentskrav och öka trycket på regeringen att göra mer i den frågan.

Herr talman! Tack, Jimmie Åkesson, för svaret! Det är intressant att höra att mer makt till de här kvarteren skulle skapa en bättre förutsättning i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Låt mig bara ge några exempel på vad regeringens politik just nu leder till ute i landet. Den leder till att lasarettet i Ljungby står inför nedläggningshot. Den innebär att akuten i Motala drar ned. Den innebär att vi får sämre scheman och färre kollegor på äldreboenden och i omsorgsverksamheter ute på landsbygden. Den urholkar välfärden för vanligt folk som har gjort rätt för sig ett helt liv och som inte förväntar sig något annat än nära och tillgänglig vård. De här effekterna är resultatet av Jimmie Åkessons och hans Tidökamraters fortsatta behandling av landsbygden som en kuliss.

Ja, detta är problem som har funnits under lång tid, men ni lovade att ta tag i dem. Ni skrev själva i ert valprogram att det skulle vara bibehållen lokal trygghet. Nu får landsbygdens äldre det rakt motsatta.

Min fråga kvarstår: Vad gör Jimmie Åkesson för att nå resultat?

Herr talman! Jag lyfte tidigare i talarstolen fram orättvisan i att landsbygdsbor får sämre välfärd än den som finns i resten av landet. Det är en orättvisa som inte minst slår mot Sveriges äldre.

Äldreomsorgen på landsbygden och i glesbygden är nästan dubbelt så dyr per invånare jämfört med i storstäderna, och hemtjänsten likaså. Tillgänglighet, närhet och valfrihet halkar uppenbart efter.

Jimmie Åkesson påstår sig vara både landsbygdens och de äldres förkämpe. Min fråga till Jimmie Åkesson blir därför hur han kan acceptera att det ser ut så. Äldre på landsbygden lever ett liv med klart högre risker än deras vänner i storstaden. Vad gör han konkret för att nå en förändring av det så att vi får en bra välfärd även för våra åldrande på landsbygden?

Herr talman! Några av oss kanske ägnade julen åt att se på SVT:s serie Whiskey on the rocks. Det finns mycket att säga om den serien, men en sak var tydlig: Thorbjörn Fälldin och Centerpartiet har alltid stått upp för devisen "håll gränsen". Den är viktigare nu än någonsin. Håll gränsen! Det behöver vi alla stå bakom.

Sommarens Natotoppmöte blir oerhört viktigt. Där kommer det att talas om 3 procent som minimum, alltså ett golv, för Natos medlemsländer. Jag träffade Polens försvarsminister förra veckan och hade ett långt, förtroligt samtal. Han lyfte också fram detta som en fråga man kommer att driva.

Frågan är om Sverige ska vara tyst och sitta på händerna i dessa sammanhang eller om vi ska ta en ledande roll. Jag hoppas att fler partier här i kammaren orkar ta mod till sig och faktiskt driva den här frågan. Försvarsberedningens arbete är berömvärt, men nu är det dags att lyfta fram frågan om 3 procent som ett golv för våra försvarsanslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi ser dagligen effekten av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. Rysslands fega aggressioner i Ukraina följs nu av sabotage i Östersjön och cyberattacker mot svenska företag och myndigheter. Vi behöver uppenbarligen investera mer i vår säkerhet.

Centerpartiet drev på hårt inom Försvarsberedningen för att öka utgifterna för svenskt försvar till minst 3 procent av bnp. Tyvärr fick vi inte gehör bland övriga partier. Men Magdalena Andersson ser ju verkligheten för vad den är och har tidigare haft förmågan att också anpassa sitt partis agerande utifrån det. Därför är min fråga till Magdalena Andersson om Socialdemokraterna nu är beredda att sluta upp bakom Centerpartiets krav på försvarsanslag om minst 3 procent av bnp.

Herr talman! En gång i tiden var arbetsmarknadspolitik och småföretagande Moderaternas paradgren. De förstod att jobb och företagande var nyckeln för att fler skulle kunna bygga en bättre framtid och för att tillväxten skulle vara stark i det här landet.

Vi har nu hört statsministern stå här och säga att man jobbar dag och natt för att göra Sverige bättre. Ändå går siffrorna åt fel håll. Ändå ökar antalet konkurser. Ändå ökar arbetslösheten. Ändå minskar nyföretagandet.

Även andra länder har haft inflation. Även andra länder har kämpat med det som Sverige har kämpat med. Där har inte konkurserna nått dessa nivåer. Där har inte arbetslösheten ökat på samma sätt som i Sverige.

Småföretagen får kämpa på. Det finns en budget, men småföretagen ser ingen ljusning i den budgeten. Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än som att Moderaterna antingen inte vill eller faktiskt inte kan råda bot på det som svenska småföretagare just nu möter i vardagen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Vi har sett att regeringen gärna kallar till pressträffar för att prata om nya rekord som har slagits, hur många människor som har lämnat landet eller hur få som får komma hit. Jag skulle dock vilja fråga statsministern om några andra rekord, som Moderaterna verkar vilja sopa under mattan.

Förra året slogs nytt rekord i antal konkurser: över 10 000. Nyföretagandet slår bottenrekord och är på de lägsta nivåerna sedan finanskrisen. Som en följd av detta ökar arbetslösheten och når rekordnivåer. Sysselsättningen sjunker.

Min fråga är ganska enkel: Vad gör statsministern för att lösa det här problemet för Sveriges småföretagare?

Herr talman! Det känns fint att få stå här i kammaren framför kollegor igen efter ännu ett juluppehåll, men det känns också ansvarstungt. När vi nu kliver in i 2025 är det nämligen uppenbart att Sverige inte mår så bra.

Sammanhållningen är stukad, och alltför många upplever att politiken inte har svar på de problem som de möter i vardagen. Alltför många riskerar att tappa framtidstron om inte vi här inne agerar utifrån det förtroende vi har fått.

När vi nu blickar framåt mot resten av året, mot valet och mot nästa mandatperiod finns det några samhällsproblem som sticker ut mer än andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Låt oss börja i skolan. En bra skola ger möjlighet för varje elev att lyckas i livet oavsett var man bor eller vilken familjebakgrund man har. Men så ser det inte ut i Sverige i dag. I stället har vi ett skolsystem som slår ut tiotusentals elever varje år. Elever som behöver stöttning får för lite, och de får det för sent. Våldet och otryggheten har tillåtits breda ut sig, och kunskapsklyftan ökar. Regeringen bär såklart inte ensam ansvar för det här - detta har tillåtits växa under alltför många år. Men regeringen uppvisar en oförmåga att lösa dessa problem.

Samma sak är det med jobben. Det är ingen slump att Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet eller att rekordmånga svenska bolag gick i konkurs 2024.

Sverige skulle kunna bli världens bästa land för att göra livsresor, där alla som anstränger sig också kan jobba sig till ett bättre liv för sig själv och för sin familj. Men då krävs just liberala reformer, och det krävs politiskt mod - någonting den här regeringen uppenbart saknar.

Ett annat område som sticker ut är det enorma svek vi ser mot landsbygden. Vård, skola och omsorg är avsevärt sämre på landsbygden än i resten av landet, trots att man samtidigt betalar mycket högre skatt. Det är en helt oacceptabel orättvisa i vårt land som tillåts fortsätta. Regeringens enda svar på detta har varit att flytta mer makt från sjukvården och skolan till just dessa kvarter här i Stockholm. Alla reformer som skulle kunna göra skillnad lyser med sin frånvaro, liksom pengarna som faktiskt skulle kunna ändra tillvaron.

Många i den här kammaren har under åren lyft upp gängkriminaliteten, men låt oss tala klarspråk. Det handlar om maffia - svensk maffia - och svensk maffia måste besegras. Den kriminella strukturen har inte bara ätit sig in i stora delar av samhället utan bekostar i dag sina våldsdåd genom att begå bedrägerier mot bland annat våra äldre. Hemma i Östergötland har bedragarna lurat 50 äldre på alla deras livsbesparingar bara under årets första tio dagar.

Regeringen gör en hel del, det ska tillstås, men om vi ska besegra maffian på riktigt måste vi också angripa det som driver maffian, nämligen pengarna. Det är bara när blodomloppet stryps som huvudet kan dö.

Ovanpå allt det här ligger vår tids stora ödesfråga: klimatet. Den enda vägen framåt för att sänka utsläppen är grön tillväxt. Vi måste inte, och får inte, välja mellan ekonomisk utveckling och omsorg om klimatet. Med rätt politik kan vi göra det snabbare, billigare och enklare att ställa om, men regeringen gör nu precis tvärtom med förödande resultat. Utsläppen ökar samtidigt som ekonomin försämras.

Dessa fem samhällsanalyser är grunden för det Centerpartiet kommer att fortsätta driva den här mandatperioden. Det här är de fem samhällsanalyser som människor pratar om vid köksbordet och som märks i vår vardag. Med dessa fem samhällsanalyser som grund blir slutsatsen också tydlig: Sverige behöver en ny regering. Det är uppenbart att den vi har inte klarar av att lösa Sveriges problem.

Nästa regering måste lösa de här fem samhällsproblemen, och det är också det tydliga budskapet från oss i Centerpartiet till den som söker vårt stöd för att bilda regering. Det är tydligt att Sverige inte har råd med ytterligare fyra år utan en varm och grön liberal politik som ser hela landets behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag hör i statsministerns svar ett ifrågasättande av min och andras respekt för Sveriges försvarsförmåga, bara för att vi lyfter den här frågan. Jag måste säga att det är fult av statsministern. Det är direkt respektlöst och omdömeslöst, och nu får det faktiskt vara nog!

Det statsministern kallar självutnämnda experter är i själva verket statsministerns egen expertmyndighet Totalförsvarets forskningsinstitut. De är inga lekmän, utan de har det här till uppgift. Saabs vd, Saab som levererar de här produkterna, säger att det går att hitta lösningar.

Förstår inte statsministern allvaret i att det så kort efter att beslutet har fattats skapas misstro mot beslutet när expertmyndigheter hos försvarsindustrin ifrågasätter det? Förstår inte statsministern att det här också väcker frågor?

Vår respekt för svensk försvarsförmåga är vi eniga om här inne. Den ska inte ifrågasättas. Det är fult! Vår försvarsförmåga är prio ett, men någonstans måste vi också få klarhet i vad det är som gäller framöver.

Herr talman! Säkerhet och energiförsörjning är två saker som går hand i hand. För två år sedan tecknades ett avtal kring Östersjön efter att Putins blodiga invasionskrig startat. Det var ett avtal om ett tätare samarbete kring förnybar energi för att komma bort från rysk olja och gas men också för att stärka den gemensamma motståndskraften.

Man beslutade att bygga ut den havsbaserade vindkraften i Östersjön med närmare 20 terawattimmar - sju gånger så mycket som dagens kapacitet. Detta stärkte vår gemensamma säkerhet. Men det svarade också upp mot företagens efterfrågan - både småföretagens och den stora basindustrins. Det är något som Svenskt Näringsliv också har vittnat om.

Ulf Kristerssons regering valde dock en lite annan väg. Man har nu stoppat 13 vindkraftsparker till havs och därmed lagt en våt filt över den förnybara energin, inte bara här hemma i Sverige utan i förlängningen också längs Östersjöns alla kuster. Man har gjort det utifrån Försvarsmaktens nej och med säkerhetspolitiska argument - argument som var de rakt motsatta för bara två år sedan och som samtidigt nu klart och tydligt ifrågasätts, bland annat av Totalförsvarets forskningsinstitut och av Saab, som dessutom är tillverkare av de sensorer som statsministern nu hävdar skulle hämmas av utbyggd vindkraft.

För någon som, likt statsministern, värnar svensk säkerhet väcker det här onekligen frågor. Jag skulle därför vilja fråga statsministern: Hur kommer det sig, så kort inpå att beslutet har fattats, att både expertmyndigheter och svensk försvarsindustri nu ifrågasätter statsministerns och regeringens beslut och dessutom hävdar motsatsen, nämligen att det skulle stärka svensk säkerhet snarare än försvaga den?

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, Johan Pehrson!

Låt oss slå fast det självklara: Samtliga partier i Sveriges riksdag gör allt för att bekämpa och stoppa spridningen av sexbrott mot barn. Den omtanken och omsorgen delar vi alla, och vi är beredda att göra väldigt mycket för det. Men det innebär inte att man ska slänga allt sunt förnuft över bord.

Att vara liberal handlar till stor del om att stå emot också sådant här. Om Liberalerna inte är villiga att stoppa chat control helt och hållet, finns det då någon möjlighet att de i alla fall kommer att ta initiativ till en ny analys av säkerhetsriskerna mot bakgrund av de varningar som kom från säkerhetstjänsten i Nederländerna och som gjorde att man stoppade - pausade - det här för en stund?

Kommer Johan Pehrson att begära det i det lilla momentum vi nu har fått? Eller kommer de att stå fast vid att detta ska gå vidare, som de röstade för i riksdagen?

Herr talman! Jag skulle vilja prata med Johan Pehrson, oss liberaler emellan, om chat control, EU-förslaget som skulle innebära massövervakning av medborgarnas privata digitala meddelanden i en historisk skala.

Johan Pehrson är förvisso inte ensam i denna församling om att vilja införa chat control. Det vill fler i den här kammaren göra. Men Johan Pehrson är den enda av dem som leder ett parti som kallar sig liberalt. Inte nog med det, i våras gick Liberalerna till val på att stoppa chat control i Europaparlamentet. Men mindre än bara två veckor efter valdagen röstade de för det i riksdagen. Det måste ändå vara något slags rekord i hur snabbt man kan bryta ett vallöfte.

Nu är processen, tack och lov, pausad på grund av Nederländerna. Jag undrar därför om Johan Pehrson kommer att ändra sin inställning till chat control nu när han har fått en ny chans att stå upp för den personliga integriteten.