Niels Paarup-Petersen (C) om Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi regeringens skrivelse om den nationella strategin för cybersäkerhet. Det är en strategisk vägledning i en tid där hoten och angreppen mot vårt land har blivit alltmer komplexa och gränsöverskridande. Och de har under senare år avsevärt ökat i både antal och styrka.

Cybersäkerhet handlar inte längre bara om teknik. Det handlar om tillit, om vår demokratis trygghet och om att kunna skydda det svenska samhällets nervsystem – elnät, vattenförsörjning, sjukhus, betalningar och kommunikation, sådant som vi ofta tar för givet fram tills det en dag slutar att fungera.

Den här strategin bygger på tre pelare, som jag tänkte nämna: systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete, utvecklad kunskap och kompetens samt förmåga att hantera cybersäkerhetsincidenter.

Den här strategin har som mål att man ska kunna genomföra de förflyttningar som behövs och bemöta de hot och sårbarheter som finns. Regeringens och vår vision är tydlig: ett motståndskraftigt Sverige, där samhällsviktig verksamhet fungerar även under allvarliga kriser eller cyberattacker.

Och det behövs. Vi ser hur cyberhoten och attackerna ökar mot Sverige – från främmande makt, från organiserad brottslighet och från ideologiskt drivna cyberaktivister. Det handlar om överbelastningsattacker, som vi har sett i stor omfattning den här veckan, om teknikstöld, om ransomware-attacker och om påverkan på samhällsdebatten.

I det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i just nu är cybersäkerheten en starkt integrerad del av totalförsvaret.

Jag vill passa på att lyfta fram hur den här strategin får betydelse också lokalt. I Blekinge, där jag själv är verksam, finns det flera nyckelaktörer inom cybersäkerhet och försvar. Karlskrona är navet för vår svenska marin. Här finns också flygflottiljen. Vi har Blekinge tekniska högskola och ett näringsliv som samverkar aktivt i totalförsvarssatsningar.

Detta gör Blekinge till en naturlig plats för spetskompetens inom cybersäkerhetsområdet. Här finns också goda förutsättningar att bygga upp just den forskning och innovation som strategin lyfter fram som avgörande. Blekinge tekniska högskola bedriver redan i dag forskning inom cybersäkerhet och systemteknik, och med regeringens satsning på Cybercampus Sverige kan den här typen av regional kompetens få en ännu tydligare roll.

Det är så vi stärker den nationella säkerheten och den regionala utvecklingen.

Strategin pekar också tydligt på behovet och betydelsen av att stärka det civila försvaret. Vi vet att våra fiender söker våra svagheter, inte bara i de militära systemen utan också i kommunal it-drift, i skolplattformar, i vattenreningsverk och i vårdsystem. Därför är det viktigt att hela samhället involveras.

Statliga myndigheter, kommuner och regioner men också företag – stora, små och medelstora – har ofta mycket att skydda men mindre resurser för att kunna göra det. Strategin innehåller mål för att stärka stödet till de här företagen och organisationerna genom utbildning, tekniskt stöd och vägledning.

Vi behöver också människor och kompetens. Strategin tar fasta på det. Vi behöver öka medvetenheten hos allmänheten. Vi behöver stärka utbildningen – från grundskolan till högskolan. Vi ska kunna erbjuda karriärväxling och traineeprogram och satsa på forskning och innovation. Vi har världsledande företag och starka forskargrupper, men vi behöver mer tvärvetenskap, mer samverkan och långsiktiga resurser.

Regeringen gör just nu detta genom forskningspropositionen och genom stöd till EU-finansiering. Det är en investering i både konkurrenskraft och säkerhet.

En särskild satsning gäller det nationella cybersäkerhetscentret, som nu har fått ett tydligt uppdrag. Det är rätt steg att ta, för vi behöver ett starkt nav som kan samordna, analysera och vägleda vid incidenter.

Cybersäkerheten är en av de stora frihetsfrågorna i vår tid, för vi ser i vilken omfattning detta påverkar vår vardag. Man måste kunna lita på samhällets tjänster. Det handlar om att skydda vår infrastruktur och om att värna vår integritet och vårt självbestämmande.

Med den här strategin visar vår regering att den tar frågan på största allvar. Vi stärker skyddet för vårt land – digitalt, civilt och militärt. Vi skapar trygghet, och vi skapar motståndskraft. Och vi gör det tillsammans – från Blekinge till riksdagen, från klassrummet till serverhallen och från småföretag till totalförsvarets kärna.

Fru talman! Tack, ledamoten, för att du uppskattar vår nationella cybersäkerhetsstrategi! Den har vi gemensamt längtat efter, och det känns tryggt att den är uppskattad även av oppositionen. Jag tror att den kommer att bidra till en mycket bra redundans i vårt samhälle.

Själva sakfrågan om totalsträckskryptering är väldigt komplex och angelägen. Den är dock inte en del av cybersäkerhetsstrategin utan ett pågående arbete som nu hanteras av regeringen och bereds i Justitiedepartementet. Precis som ledamoten säger finns det ett lagförslag som remissinstanser nu analyserar. Det stämmer dock inte att regeringen har bestämt sig för att införa möjligheten att bygga in bakdörrar vid totalsträckskryptering.

Man analyserar såklart lagrådsremissen och remissvaren nogsamt, för det är en komplex fråga. Vi ska å ena sidan skydda utsatta barn från sexuella övergrepp på internet, å andra sidan samtidigt hitta tekniska och juridiska lösningar som gör att vi fortfarande, för landets säkerhet, kan ha en säker kommunikation.

Jag delar alltså ledamotens oro och farhågor gällande att undanröja möjligheten till säker kommunikation, och jag tror att alla i den här kammaren är överens om att vi behöver ha en säker kommunikation. Det stämmer dock inte som ledamoten säger att det har fattats beslut om att det ska vara självklart att kunna bygga in bakdörrar. Ärendet bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Nu tycker jag att ledamoten gör det lite enkelt för sig. Frågan om en garanterad totalsträckskryptering i alla lägen och vid alla tekniker är för komplex för det.

Regeringen har inte lagt fram något skarpt lagförslag, utan man håller på att bereda frågan, en fråga som jag tror att ledamoten och jag och alla här i kammaren är överens om är ytterst komplex och allvarlig. Man behöver hitta tekniska och juridiska lösningar som både garanterar den personliga integriteten och säker kommunikation och som möjliggör verktyg för att hitta förövare som begår sexuella övergrepp mot barn.

Jag tror därför inte att frågan kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Frågan bereds på Justitiedepartementet, och jag är övertygad om att vi alla tar denna komplexa fråga på största allvar. Vi behöver en säker kommunikation i Sverige i framtiden, men vi behöver också hitta juridiska och tekniska lösningar för att kunna skydda barn från sexuella övergrepp.