Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Camilla Brunsberg (M) om Försvar och samhällets krisberedskap

Camilla Brunsberg (M) höll ett anförande om Försvar och samhällets krisberedskap i debatten ”Protokoll 2022/23:40 Fredagen den 16 december” den 16 dec 2022.

Fru talman! Sverige står inför sina största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningar i modern tid. Det tar vi moderater på allra största allvar.

Att säkra yttre och inre säkerhet är en av statens absolut mest nödvändiga och viktigaste uppgifter. Att efter åtta år på allvar trygga Sveriges säkerhet, både den yttre och den inre, innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Vad är ett land som inte kan garantera sina medborgare trygghet och säkerhet, oavsett om det rör den inre säkerheten - polis, migration och rättsväsen - eller den yttre säkerheten, alltså totalförsvaret?

Därför tar vi moderater, tillsammans med våra samarbetspartier, denna uppgift på allra största allvar - på många sätt och inom flera olika områden. I dag i kammaren hanteras utgiftsområde 6, som rör totalförsvaret.

Uppbyggnaden av totalförsvaret och utgiftsområde 6 är den största satsningen på Sveriges yttre säkerhet på decennier. Inom mandatperioden - år 2026 - kommer vi att nå en budgetram som i dag motsvarar 2 procent av Sveriges bnp.

Ekonomiska ramar och mål är ju ett steg för att säkra Sveriges säkerhet, men det behövs mer. Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas nu för första gången, och Sveriges krishantering organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker.

Vi inrättar ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen med uppdrag att bygga upp samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet. Detta är en tid då det riktas olika hot mot Sverige, vilket kräver en samlad förmåga mot nationella säkerhetshot. Därför är jag, fru talman, stolt över att stå här i talarstolen och tala för vår budget, som innebär en otroligt stor satsning på Sveriges säkerhet. Det är ett paradigmskifte.

Vi är fyra partier som sätter Sveriges säkerhet - både den inre och den yttre - högt på agendan. Nu skapar vi också förutsättningar att äntligen påbörja upprustningen av totalförsvaret. Det är så många som har stått redo vid startlinjen för att detta nu ska kunna bli verklighet. Det kommer att ta tid, och vi får ta det steg för steg. Jag och många andra har varit frustrerade över att det har varit en lång startsträcka för att bygga upp totalförsvaret och civilförsvaret, men nu kommer det att kunna bli verklighet.

Vi tar ett samlat grepp och organiserar verksamheterna för totalförsvaret under ett departement. Vi har dessutom numera ett statsråd för civilt försvar. Vi tillför, som sagt, verksamheterna de ekonomiska resurser som de anser sig behöva, men vi organiserar även verksamheten för att den ska kunna få styrfart framåt.

Detta kommer inte att göras i en handvändning; det kommer att ta tid. Jag är dock stolt över att det finns en bred majoritet för vårt budgetförslag och att det numera finns en regering med en stabil majoritet i kammaren för att kunna genomföra alla de förändringar och förbättringar som Sverige så väl behöver på många olika områden.

Vår svenska försvarsvilja är stark, fru talman. Det är den allra viktigaste ingrediensen i vår säkerhetspolitik. Medarbetare inom Försvarsmakten, värnpliktiga och frivilligorganisationer vittnar om en stark försvarsvilja. När vi nu ska bygga upp vårt totalförsvar är detta en oerhört viktig ingrediens, och den finns där. Att försvarsviljan är stark är det allra viktigaste i en svår tid för Europa.

Jag noterar att de åtta partier som är representerade i Sveriges riksdag inte alltid kommer att vara överens om detaljerna i det militära försvaret och framför allt inte om Natomedlemskapet. Men jag noterar också att partierna är väldigt samstämmiga när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerade civilt försvar.

Vi har en väldigt bred politisk samsyn när det gäller de ekonomiska ramarna för totalförsvaret, och vi är helt överens om vikten av att bygga upp ett totalförsvar. Detta skickar viktiga signaler till vår omvärld om vår vilja och förmåga att långsiktigt och ekonomiskt hållbart bygga upp ett starkt totalförsvar.

Att bygga upp totalförsvaret innebär också stora investeringar i svensk försvarsindustri. En stark svensk försvarsindustri är en del av Sveriges samlade försvarsförmåga och viktig för Sveriges försörjningssäkerhetsperspektiv.

Vi har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget land i världen med en jämförbar ekonomi som kan producera stridsflygplan, ubåtar, stridsfartyg och markstridsfordon som vårt land kan. Exportandelen för svenska företag har ökat markant sedan internationaliseringen och globaliseringen började. Exportandelen är avgörande för att vi ska kunna tillgodose konkurrenskraften hos svenska företag.

Nu ska vi kraftsamla för att återfå förmågan att försvara vårt land. Det behövs en sammanhållen materiel- och försvarsindustri som tillgodoser säkerhetsintressen, försörjningstrygghet och krigsviktiga företag för Sverige.

Inte långt från Sverige har Putin börjat ett blixtkrig. Det ukrainska folket står inte bara upp för sin egen frihet utan krigar också för hela Europas demokrati och frihet.

Fru talman! I dessa bistra tider är det bra att försvarsviljan är stor, att det finns en bred samsyn i försvarsutskottet och att vi har en så bred politisk samsyn gällande de ekonomiska ramarna och totalförsvaret. Ibland är det såklart angeläget att peka på den breda samsyn som finns inom detta viktiga område.

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag och avslag på Centerpartiets yttrande. Jag vill också tacka för alla de fantastiska insatser som görs runt om i vårt land och i internationella insatser för att stärka vårt lands säkerhet.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag vill tacka Camilla Brunsberg för ett jättefint anförande. Jag håller med om mycket av det som ledamoten Brunsberg tog upp.

Jag vill gärna höra något om regeringens syn på det jag tog upp i mitt anförande om samexistens - om hur Försvarsmakten och lokalsamhället tillsammans kan utvecklas.

Vi vet att nya regementen kommer att påbörjas inom de närmaste åren; de regementen som är beslutade ska börja byggas. Vi vet också att Försvarsmakten behöver ännu fler övningsområden runt om i landet. Samtidigt får det ju inte bli så att Försvarsmakten säger stopp och nej till allting så fort någon vill bygga en altan, ett nytt hus eller vad det nu kan vara.

Detta är en fråga som har stor betydelse för att hela landet ska kunna utvecklas. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit, bland annat genom ett tillkännagivande, men som man nu via budgetpropositionen väljer att avsluta.

Jag skulle vilja höra lite från ledamoten Camilla Brunsberg om hur den moderatledda regeringen vill jobba med de här frågorna. Det bör inte enbart vara så att Försvarsmakten är störst och alltid går före, utan det bör finnas någon form av balans. Man ska kunna bygga och utveckla orter och samhällen runt om i landet. Försvarsmakten ska självklart kunna utvecklas på sitt sätt, men dessa saker får inte stå i konflikt med varandra.

Jag skulle vilja höra lite om hur ledamoten och regeringen ser på detta.

Fru talman! Tack, Mikael, för möjligheten att debattera detta! Jag tycker, precis som du, att detta är en oerhört angelägen fråga.

Jag är övertygad om att vi är flera som har erfarenhet av hur mycket hinder och byråkrati som finns och hur mycket resurser som man i onödan lägger på att utveckla ett samhälle för att sedan, efter flera års utvecklingspengar, administration och investeringsvilja hos företag, få avslag för att det inte finns någon tydlighet om vad som gäller.

Jag har lyft fram detta flera gånger och kommer att fortsätta med det, för det är till syvende och sist en fråga för Civildepartementet och civilutskottet att säkerställa att handläggningen av till exempel byggande av vindkraft och bostäder fungerar fullt ut.

Jag tycker att vi i regeringen och samarbetspartiet har varit tydliga med att civilförsvaret är oerhört viktigt och att det ska gå att samexistera genom att den här organisationsförändringen gjorts. Jag kan också konstatera att vi när den nya organisationen för civilt försvar infördes för några veckor sedan såg till att investera i verksamheterna genom att tillföra civilområdena och de sektorsansvariga myndigheterna extra medel. Man kommer säkert att kunna tillgodose behoven av samexistens mellan myndigheter.

Jag delar ändå ledamotens uppfattning att situationen är väldigt problematisk och framför allt att det slösas med företagens investeringsmedel. De kanske vill investera i både vindkraft och bostäder, lägger ned mycket pengar på det och tar fram detaljplaner för att kunna etablera till exempel vindkraft - och sedan blir det i slutändan ett nej. Det är klart att det här behöver ligga högt på agendan, och det tycker jag också att vi visar i vår organisation att det gör.

Det som behövs från försvarets sida är tydliga besked, men både ledamoten och jag vet ju att det just nu tar tid innan man kan ge besked.

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för svaret!

Jag delar självklart bilden av att det är oerhört viktigt att man hittar någon form av samsyn när det gäller vindkraft, större etableringar och dylikt. På platser runt om i landet där Försvarsmakten redan finns och det också finns möjligheter att utvecklas och där det redan finns hus - varför skulle man inte kunna bygga ett hus till?

Jag är absolut ingen byggnadsingenjör och ska inte tala om hur man ska bygga och inte, men ibland går det kanske att sätta in speciella fönster som gör att det inte låter. Sådant gör man ju exempelvis när man jobbar med infrastrukturplanering.

Det är väldigt bra att man från regeringens sida tar krafttag och samlar många av de här frågorna på ett och samma ställe och driver dem framåt. Men det måste också bli verkstad ute i landet, och man måste se till att det blir ett tydligt resultat.

Handläggningstiderna är långa - självklart måste de kortas. Det gäller miljöprövningstillstånd och många andra typer av tillstånd. Jag är, som jag sa i mitt anförande, den förste att skriva under på att Försvarsmakten måste få utvecklas i hela landet. Det måste ha hög prioritet, men det får inte gå så långt att man hindrar hela samhällen eller individer runt om i landet att bygga bostäder, altaner eller vad det nu kan vara. Vi har ju hört exempel på att man inte har fått bygga en altan för att Försvarsmakten har stoppat det.

Jag vill återigen be ledamoten säga någonting om hur regeringen vill jobba vidare med de här frågorna, förutom att samla saker och ting på ett departement eller under en myndighet. Det behöver belysas att det är viktigt med samexistens mellan Försvarsmakten och civilsamhället för att bilda ett starkt samhälle.

Fru talman! Tack, Mikael Larsson! Det här är en angelägen fråga. Jag vill vara tydlig med att säga att min och Moderaternas uppfattning är att om två riksintressen står mot varandra är Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid överordnat. Det tror jag att de flesta politiker ute i Sverige är överens om. Det är ganska ofta man ställs inför de prövningarna.

Jag kommer själv från ett väldigt försvarstätt län och kan säga att detta har varit del av vardagsarbetet där under alla de år som jag varit politiskt verksam. Vi var alltid brett politiskt ense om att Försvarsmakten och säkerhetsförmågan alltid går först. Det jag tycker är problematiskt är att man inte ger detta tydliga besked från början utan låter företag plöja ned utvecklingspengar och investeringsmedel för att sedan efter två, fem eller till och med åtta år ge besked om att det inte går att bygga något eller etablera vindkraftverk.

Jag eftersöker alltså att man ger besked i ett första skede så att man inte slösar bort företagens investeringsmedel. Jag tycker att det är oansvarigt. Det hoppas jag att man kan lösa.

Jag vet inte om vi är överens om vad man ska prioritera i de fall där två intressen står mot varandra. Där vill jag tydliggöra att min och Moderaternas uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid går främst - alltid, i varje given situation. Sedan ska det såklart gå att säkerställa möjligheterna att bygga bostäder och på vissa ställen etablera vindkraft. Men svensk försvarsförmåga går alltid först.

Jag vill också påpeka att när jag lyft fram den här frågan har jag fått höra att det främst är en fråga för Civildepartementet. Men jag tror nog att vi är överens om att det behövs tydliga besked och tydliga spelregler. Vi kanske inte är överens om vad som ska prioriteras vid varje givet tillfälle, men vi är helt överens om att det behövs tydligare spelregler och att man ska vara rädd om företagens investeringsmedel.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.