Peter Kullgren

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att rädda fiskbestånden i enlighet med Älvkarleby kommuns gemensamma skrivelse.

Älvkarleby kommun har lämnat in en skrivelse till regeringen om att säkra framtiden för havsöringen i Dalälven. I sin skrivelse uppmanar kommunen regeringen att vidta åtgärder för att skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av lax och öring.

Frågan är komplex. Även om konsekvenserna tydligast kan beskrivas för kompensationsutsättningarna av lax och öring med det tillhörande fiske som nyttjar arterna är frågan kopplad till de miljövillkor och avtal som följer av tillstånden för vattenkraftsproduktion.

Regeringen är medveten om att den vattenfond, Lanfors-Untran-fonden, som skapades efter en statlig förlikning med vattenkraftsföretag i nedre Dalälven 1986 har slut på medel. Älvkarleby forskningsstation har sedan Fiskeriverkets upphörande 2011 övergått till Sveriges lantbruksuniversitet men har inte i någon högre grad använts för forskning.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningen av lax och öring. Myndigheten har tidigare administrerat Lanfors-Untran-fonden, men den har överlämnats till Länsstyrelsen i Uppsala län. Myndigheterna har haft årliga avtal med Sveriges lantbruksuniversitet, som ansvarat för själva verksamheten i Älvkarleby med uppfödning och utsättning av smolt varje år.

Sedan problemet avseende den fortsatta finansieringen uppmärksammats har frågan om hur det ska hanteras diskuterats mellan myndigheter och intressenter. Länsstyrelserna i Uppsala län och i Dalarnas län har varit mycket aktiva för att, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, finna en lösning på utsättningsproblematiken genom att undersöka och finna andra finansieringsmöjligheter som kan användas fram till dess att den nationella planen för omprövning av vattenkraften, NAP, har genomförts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länsstyrelsen i Dalarnas län har samtidigt förelagt de berörda vattenkraftsföretagen att förtydliga tidigare redovisad plan för hur bolagen säkerställer att tillräcklig mängd smolt av lax och havsöring kan tillhandahållas i enlighet med villkoren i gällande tillstånd.

Regeringen följer utvecklingen av arbetet som myndigheterna påbörjat avseende att finna finansieringsmöjligheter och ser även över möjliga åtgärder parallellt med detta.

Fru talman! Min prioritet är att utforma en skogspolitik med grunden i förvaltarskapstanken. Förvaltarskap innebär inte att man bara lämnar något därhän utan att man aktivt tillvaratar något med fokus på att kunna överlåta det till kommande generationer. Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara bedöms vara den högsta långsiktiga klimatnyttan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förnybar råvara från skogen behövs för att ersätta fossilintensiva resurser både i Sverige och i andra länder. För att öka skogens klimatnytta, såväl för substitution som för ökat nettoupptag, bedöms insatser för ökad tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi behövas.

Som skogsägare har man stor frihet att välja hur man vill bruka sin skog, vilket borgar för stor variation i skogarna. Det är bra. Avverkning sker utifrån skogsägarens behov och planer givet de möjligheter och ramar som ges av vår nationella lagstiftning.

Det är min förhoppning att det omfattande utredningsarbete som nu pågår ska resultera i många goda förslag som regeringen kan ta vidare med syfte att skapa en ändamålsenlig skogspolitik för framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka min glädje över engagemanget för skogen. Jag tror att det bådar gott för framtida stabilitet i en viktig och långsiktig fråga som den svenska skogen och det svenska skogsbruket.

Precis som ledamoten tidigare nämnde är ju skogsbruket ett företagande som nästan alltid sträcker sig över generationer. Dagens skogsägargeneration planerar inte bara för sina barn utan också för deras barn – sina egna barnbarn – och så vidare.

Jag är väldigt stolt över skogsägarna runt om i landet och den enorma diversitet som vi ser i de svenska skogarna. Det handlar om lite olika brukningsmodeller och ett stort ansvarstagande på viktiga områden där man sparar miljömässigt eller av exempelvis affektionsskäl. Det gör att vi har ett skogslandskap med stor mångfald. Det kommer från ägandet. Jag vill återkomma till det. Regeringen utgår från äganderätten som oerhört viktig när vi tar oss an de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men skogsområdet är ju inte utan utmaningar. Som nämndes finns det nationella regler men också EU-regler som trots att skog inte är en EU-kompetens många gånger kliver in i den nationella politiken och dikterar villkoren. Det har vi försökt att arbeta aktivt med och även rönt viss framgång med på EU-nivå.

Framåt gäller det att hålla hög takt och framför allt att få de här utredningarna på plats. De olika perspektiven behöver jämkas samman, och när det väl är gjort kommer det ju att komma förslag på riksdagens bord. Jag ser fram emot den dialog som vi då kan ha.

Artskyddsutredningen är en bokstavsutredning, som hanteras lite annorlunda jämfört med en vanlig SOU. Processen blir därför något mer intern. Jag vidhåller att vårt sätt att lägga upp detta gör att vi snabbare kommer fram till ett gemensamt beslut. Vi går fram på flera fronter samtidigt.

Skogsutredningen har förvisso presenterat ett delbetänkande, men slutbetänkandet dröjer till augusti. Det är en ganska stor och omfattande utredning. Så lång tid kommer inte artskyddsutredningen att pågå.

Fru talman! För det första är regeringen tydlig med att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i frågor om ersättning vid inskränkningar av skogsbruk till följd av artskyddet. Bland annat därför har regeringen initierat den tidigare nämnda bokstavsutredningen, som nu är i sin slutfas. Även den skogspolitiska utredningen har i sitt delbetänkande förslag om generell ersättningsrätt för skogsägare som av naturskäl drabbas av inskränkningar i sitt brukande, utöver det ansvar och de miljöhänsyn som redan åligger skogsägaren enligt skogsvårdslagen.

Både det arbete som nu görs inom Regeringskansliet och skogsutredningens redan redovisade förslag är tänkt att stärka både äganderätten och incitamenten för aktivt naturvårdsarbete. Bokstavsutredningen har inte bara som uppgift att säkerställa att skogsägarna får den ersättning de har rätt till, utan i utredningen ingår också att se över regelverket kring nationella fridlysta arter.

Som jag inledningsvis betonade är skog och skogsbruk en oerhört strategisk resurs för både klimat och konkurrenskraft, och vi behöver öka tillgången till biomassa samtidigt som vi värnar vår biologiska mångfald. Det är just det vi försöker att få till genom de olika utredningarna och det politiska nytag som regeringen nu tar kring skogspolitiken, för det är bara att konstatera att det har varit en glidande skala under en alldeles för lång tid. Det har varit för stora osäkerheter i skogspolitiken och i det regelverk som vi har och hur det har applicerats.

Jag ser därför mycket fram emot att vi får alla de här utredningarna på plats så att vi kan ta ett ordentligt tag och staka ut en riktning som självklart, liksom skogen, ska vara långsiktig. Jag hoppas på en fortsatt god dialog i kammaren kring detta.

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur arbetet gällande utredningarna rörande skogen kommer att ske framåt, när vi kan vänta oss färdiga förslag samt hur jag avser att agera för en hållbar och långsiktig skogspolitik.

Fru talman! Skogen och svenskt skogsbruk är en strategisk resurs för både klimatet och svensk konkurrenskraft. En hållbar skogspolitik måste samtidigt kunna förena konkurrenskraftiga ekonomiska villkor med en god miljöhänsyn. Tillräcklig tillgång till biomassa är nödvändigt för att vi ska kunna förverkliga ett skifte bort från fossila material och bränslen. Regeringen bedömer därför att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. I uppdraget ingår även att ge förslag för en effektiv, enkel och väl fungerande tillsyn av skogsbruket och ett effektivare miljömålsarbete i skogen. Syftet är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet. De jämställda skogspolitiska målen – miljömålet och produktionsmålet – ska ligga fast.

Utredningen redovisade i december 2024 sitt delbetänkande Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Slutbetänkandet ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen anser att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna. Processen för att markägaren ska få den ersättning som han eller hon har rätt till är både oförutsägbar och tidskrävande. I augusti 2024 fick en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att lämna förslag på nya bestämmelser kring nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare vid inskränkningar på grund av fridlysningsbestämmelser av både nationellt och europeiskt skyddade arter.

Miljömålsberedningen lämnade den 14 februari sitt delbetänkande om att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, LULUCF.

Beredningen av ovan nämnda underlag och frågor pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dagsläget inte lämna en exakt tidsplan för det samlade arbetet. Det är regeringens avsikt att återkomma med tydliga förslag för en framtida ändamålsenlig skogspolitik.

Fru talman! Jag uppmanar ledamoten att i efterhand gå in och lyssna på debatten och höra vad jag säger, inte vad ledamoten vill höra. Dessa kommuner har fått ett extra bidrag på grund av sin situation. Det var det jag pratade om, ingenting annat. Jag betackar mig för att få ord lagda i min mun.

Låt oss konstatera att Socialdemokraterna verkar ha hur mycket pengar som helst till allt utom att se till att vanliga människor har mer pengar kvar i plånboken. Vi står för en annan politik. Vi driver inte en socialdemokratisk politik; vi är inte en socialdemokratisk regering. Vi ser att det finns ett värde i att människor får behålla mer av sin lön, men det verkar Socialdemokraterna inte se.

Vi har också en lagstiftning i botten, som i flera fall har fungerat bra. Men som jag har sagt några gånger under den här debatten ser vi naturligtvis till att de erfarenheter som vi tar med oss från det här utbrottet ska göra saker och ting ännu bättre. Som jag alldeles nyss sa, fru talman, har Tillväxtverket fått ett sådant uppdrag och även lämnat rekommendationer, och detta bereds just nu i Regeringskansliet.

Jag vill upprepa för eventuella lyssnare på den här debatten att om man har drabbats och inte är nöjd med det beslut man har fått finns möjligheten att få beslutet prövat. Det är den ordning vi har, och jag tror inte att Socialdemokraterna egentligen klarar av att driva någon annan ordning än den. Det tror jag skulle bli väldigt stökigt.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Först och främst räknar jag med att alla avfallskollektiv, eller hur man tar hand om avfallet i kommunen, har sett över sina anläggningar så att denna typ av sopor eller matavfall inte är tillgängliga, vilket de inte ska vara, för om det nu kom därifrån vill vi inte se liknande händelseförlopp någon annanstans.

Låt mig också påminna om att utöver epizootilagens ersättningar, som de facto har betalats ut, har regeringen skickat 7 miljoner till två kommuner, som dessa har kunnat använda för att mildra effekterna. Man kan givetvis också hitta system inom den kommunala förvaltningen för att kompensera exempelvis föreningsliv eller andra aktörer som har haft betydande kostnader.

Jag vill också påpeka att regeringen tog flera beslut under pågående bekämpning i syfte att öka myndigheternas förutsättningar att hantera utbrottet men också för att dra lärdom av det som skett. Några exempel är en ändring i Jordbruksverkets regleringsbrev som möjliggjorde utbetalning av ersättning till en bredare grupp aktörer och uppdraget till Trafikverket att uppföra stängsel runt själva kärnområdet. Tillväxtverket fick också i uppdrag att analysera de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet, och Naturvårdsverket fick ett uppdrag om vildsvinsförvaltningen. I det senare ingick bland annat att dokumentera vissa erfarenheter från bekämpningen av detta utbrott.

Även om jag är väldigt stolt över Sveriges framgångsrika arbete med att bekämpa denna smitta ska vi inte glömma att det även innebar en stor ansträngning för flera delar av samhället, och därför är det viktigt att analysera de åtgärder som vidtogs och givetvis dra lärdomar inför eventuella nya sjukdomsutbrott, något både regeringen och myndigheterna just nu arbetar med. Det pågår ett forskningsprojekt på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att förbättra hanteringen av framtida utbrott, och Jordbruksverket och SVA har tagit stöd av MSB för att utvärdera hanteringen.

Tillväxtverket lämnar två rekommendationer i sin rapport. Den ena är att med hänsyn till olika branschers särart utreda utbudet av stöd och behovet av ytterligare stöd vid epizootier. Den andra är att ge i uppdrag till en eller flera aktörer att skapa en samlad överblick över vilka olika stöd och insatser som kan sökas vid epizootier och skapa metoder och arbetssätt så att denna information också kommer ut till berörda företag. Jag har hört direkt från drabbade företag att de inte hade tillgång till all information, så det behöver vi se till att de får. Rapporten bereds just nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Som jag sa i mitt första svar har vi ju lagstiftning som ska reglera dessa delar. Som ledamoten vet ska jag inte gå in i enskilda fall. I vissa fall pågår också prövning av den lagstiftning vi har.

Som ledamoten och jag pratade om förra gången vi diskuterade detta har Jordbruksverkets beslut fått olika typer av påverkan som det är olika enkelt att koppla samman direkt med beslutet. Förfarandet är ganska enkelt om man behövde avliva djur eller inte fick bruka sin åker under en viss tid. Det är svårare på andra områden, där det är mer oklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför har min uppmaning hela tiden varit att den som upplever att den har drabbats av kostnader eller uteblivna intäkter på grund av de beslut som fattats med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest ska ansöka om stöd hos Jordbruksverket. Om man inte är nöjd med beslutet och fortsatt anser att kostnaderna eller de uteblivna intäkterna är en direkt följd av myndighetens tidigare beslut finns det ju möjlighet att få saken prövad. Vi har ett regelverk som vi använder, och någon annan ordning tror jag inte att ledamoten heller vill ha.

Med detta sagt: Vid varje sådant här tillfälle av kris, och det får man väl ändå kalla det när vi för första gången får in en sådan här allvarlig sjukdom i vårt land, måste vi dra lärdomar. Därför vi har gett uppdraget till Tillväxtverket och även konstaterat att vi behöver öka medlen till Jordbruksverket för bland annat veterinär fältverksamhet vid denna typ av händelser.

Men grunden är den lagstiftning vi har, det vill säga att man ska få sin sak prövad av myndigheten, och om man inte är nöjd med denna prövning har man möjlighet att klaga på beslutet.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att företag och andra organisationer ska ersättas för de merkostnader som uppstod på grund av en statlig myndighets beslut om restriktioner.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen. Sverige kunde tack vare dessa insatser friförklaras från smittan den 25 september 2024. Jag kan konstatera att bekämpningen gick på rekordtid ur ett internationellt perspektiv, och jag ser detta som en stor framgång för Sverige och landets smittskyddsarbete.

Epizootilagen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder kan innebära konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns bestämmelser om ersättning i epizootilagen.

Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning. Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken. Den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser. Regeringen följer den prövning som pågår.

Den verksamhet som ideella föreningar bedriver i skog och mark är betydelsefull både för privatpersoner och för samhället i stort eftersom den skapar gemenskap och stärker naturvärdena. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 avsattes därför 7 miljoner kronor för att mildra konsekvenserna för berörda kommuner och civilsamhället i dessa kommuner.

Regeringen gav under 2024 Tillväxtverket i uppdrag att analysera de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet i Fagersta och Norberg till följd av utbrottet av afrikansk svinpest. I redovisningen av uppdraget drar Tillväxtverket utifrån litteraturstudier, analys av statistik och intervjuer med berörda ett antal slutsatser, bland annat att det – utifrån tillgängliga underlag – inte finns någon märkbar påverkan på näringslivet som helhet. Vid sidan om möjligheten att ansöka om ekonomisk ersättning har det också funnits möjlighet för företag att ansöka om andra typer av stöd, men detta är en möjlighet som har utnyttjats i liten utsträckning eller inte alls. Rapporten och dess rekommendationer bereds just nu inom Regeringskansliet.

Jag är otroligt glad över att utbrottet kunde bekämpas så snabbt och därmed innebar konsekvenser som kan antas vara betydligt mildare än om smittan i stället hade fortsatt att spridas. Det kan ses som ett kvitto på den goda samverkan mellan myndigheter, kommuner, företag, föreningar och andra aktörer – inte minst jägare – som ingår i den svenska modellen.

Fru talman! Jag instämmer absolut i att den illegala handeln med hundar måste stoppas, både av djurskyddsskäl och av smittskyddsskäl. Tyvärr är det svårt att helt förhindra att vissa personer medvetet bryter mot reglerna.

Jag tror fortsatt att en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta är att se till att alla som vill köpa hund har rätt information för att kunna göra ett ansvarsfullt val. För att bekämpa den illegala handeln måste vi samarbeta. Myndigheter, organisationer, företag och enskilda har alla en viktig roll att spela, och vi behöver hjälpas åt för att skapa en trygg och laglig hundhandel och minska risken för både djur och människor.

Det jag kan konstatera nu, i den här interpellationsdebatten, är att regeringen följer frågan noga och att jag inte utesluter att ytterligare åtgärder kan komma att behövas framöver.

Avslutningsvis vill jag tacka dig, Sofia Skönnbrink, för ditt engagemang i den här viktiga frågan och för en bra debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Hundar som upptäcks vid gränsen eller inne i landet och bedöms vara en smittorisk omfattas av åtgärder från Jordbruksverket. Det kan exempelvis vara karantän eller i värsta fall avlivning. Till dels finns detta alltså redan.

Jag skulle dock vilja gå tillbaka lite. Eftersom smuggling oftast är organiserad och sträcker sig över flera länder är samarbetet med andra nationer helt avgörande. Som vi nämnde diskuteras förslag inom EU om gemensamma regler för hundars och katters välfärd och spårbarhet. Rådet har redan fastställt sitt förhandlingsmandat gentemot parlamentet. Förslaget innebär bland annat krav på id-märkning av alla hundar och katter som säljs eller ges bort inom EU, men också en registrering i en nationell databas – som ju Sverige redan har – som också ska vara tillgänglig på EUnivå. Detta tror jag skulle göra det lättare att spåra djur och bekämpa den illegala handeln.

Fru talman! Först vill jag återigen vara tydlig och konstatera att det är olagligt att smuggla in hundar. Det är även ett brott att köpa en smuggelhund – man har ett stort ansvar som hundägare, både före och under ägandet av hunden. Straffet kan vara böter eller fängelse. Vid grova brott är straffskalan fängelse från sex månader upp till sex år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock problematiskt. Man använder sofistikerade metoder, inte sällan falska vaccinationsintyg, falska identitetshandlingar och falska hälsointyg, för att det ska se ut som att alla införselregler har följts.

Jag tror att det är jätteviktigt med information. Jag tror att det är jätteviktigt att alla som går i tankar på att köpa en hund tar det väldigt seriöst och försöker köpa den på något ställe man kan besöka och där man kan se tiken med sina valpar nära sig. Dessa hundar föds inte sällan upp, hålls och transporteras under rejält dåliga förhållanden. Det är såklart helt oacceptabelt.

För att bekämpa detta nationellt krävs ett nära samarbete mellan de aktuella myndigheterna, som har ett gemensamt ansvar. Därför har också ett gemensamt samverkansforum startat där Jordbruksverket, SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, regionala smittskyddsläkare och Arbetsmiljöverket deltar. Där pågår alltså ett arbete.

Vad gäller EU-nivån delar jag frustrationen. Jag skulle också gärna ha sett att det här paketet var ännu större. Vi driver också på för att det utlovade ursprungliga djurskyddspaketet, om man säger så, ska drivas fram av den nya kommissionen. Vi får se vart det tar vägen, men där är vi på samma lina, så att säga.

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att få stopp på den illegala införseln av hundar till Sverige, på vilket sätt riksdagens tillkännagivanden från 2021/22 rörande smuggelhundar fångas upp i arbetet och när i tid jag bedömer att de kommer att vara slutbehandlade.

Först av allt vill jag understryka att jag ser allvarligt på oseriös hunduppfödning, illegal införsel och smuggling av djur. Det lidande som djuren ofta utsätts för och de risker för smittspridning som sådan verksamhet kan medföra är oacceptabelt.

För djurens bästa och för att undvika smittspridning finns regelverk att följa. Hundar som förs in i Sverige för att säljas ska bland annat vara id-märkta, ha ett EU-pass och en giltig vaccination mot rabies. Djuren ska även besiktigas av en veterinär inom 48 timmar före avresan till Sverige.

Det är straffbelagt att sälja och köpa smuggelhundar. Trots detta förekommer smuggling och illegal införsel av hundar. Hundsmuggling drivs framför allt av att det finns en högre efterfrågan på vissa hundar än vad den seriösa och legala marknaden kan möta. Utan köpare och en marknad finns det ingen lönsamhet och inga incitament för personer att bedriva sådan verksamhet.

Det är därför viktigt att alla som är intresserade av att köpa en hund har en god kunskap om de problem och risker som är förknippade med att köpa hundar som är illegalt införda eller som säljs av oseriösa uppfödare eller förmedlare av hundar.

Statens jordbruksverk, Tullverket och Statens veterinärmedicinska anstalt arbetar tillsammans och kontinuerligt för att sprida information och kunskap om risker och om metoder som de oseriösa aktörerna använder. Myndigheterna håller också kontakt med kollegor i EU för att upptäcka och förhindra illegal handel med djur. En framtida EU-förordning om hundars och katters välfärd och spårbarhet kan förhoppningsvis bidra till att stävja denna illegala handel och införsel.

Regeringen överväger vilka åtgärder som bör vidtas vad gäller riksdagens tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av sällskapsdjur. Regeringen får återkomma om eventuella åtgärder.

Fru talman! Jag skulle vilja visa Isak From en bild på skylten från min lokala tankstation från när jag förra året åkte till nyårsfirandet och sedan hem från nyårsfirandet. Då skulle han se prisskillnaden. Det låter precis som om reduceringen av reduktionsplikten och andra drivmedelsskatter inte skulle ha fått någon effekt. Så ligger det knappast till.

Däremot vill jag gärna tro att Isak From och jag har en samsyn vad gäller målsättningen för att hela Sverige ska fungera lite bättre och att det behövs olika slags insatser för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar i landsbygdskommunerna.

På mitt departement samlar vi många frågeställningar som på ett avgörande sätt har stor betydelse för landsbygderna. Det handlar om landsbygdsutveckling, regional utveckling, infrastruktur, bostads- och samhällsplaneringsfrågor, skog, jordbruk och fiske. Dessa områden hänger ihop och berör varandra på ett avgörande sätt.

Landsbygdernas förutsättningar och möjligheter skiljer sig ordentligt mycket åt. Inlandskommunerna i Norrland har sina speciella utmaningar och möjligheter. Det är därför en bredd av insatser inom många olika politikområden behövs. Men regeringen har ett samlat fokus, och det är att villkoren för att bo, leva och verka i hela Sverige ska stärkas. Tack för en bra debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det gläder mig att det är ett så stort engagemang för landsbygdskommuner och landsbygdspolitik. Jag hoppas att det kommer till fler partier för det i riksdagen så kanske vi kan göra något riktigt bra.

Jag vill återupprepa att det inte bara finns en typ av landsbygdspolitik. Det finns inte bara socialdemokratisk landsbygdspolitik som går ut på att man ska ge kommuner och organisationer bidrag.

Det är en ideologisk skillnad här där man också kan se till andra drivkrafter på landsbygden. För mig är det ganska självklart att företagande är centralt för att en bygd ska leva.

Det handlar om att vi har bönder som klarar av att fortsätta att leverera och producera mat till oss. Därför gör vi en prioritering med 746 miljoner ytterligare till Sveriges bönder för att man ska kunna upprätthålla livsmedelsproduktion, ha öppna landskap och bidra med jobb och försörjning och se till att kanske fler kan bo på landsbygden.

Det ska finnas en utkomst av att bo på landsbygden. Det gör att det finns underlag för skolan. Det i sin tur kan leda till att det finns underlag för service.

Det finns inte bara en form av landsbygdspolitik, och det är helt fine att man har olika inriktningar. Men jag tror mer på stöd, mindre regler och lägre skatter än bidrag för att man ska få samhällen att blomstra.

Uppenbarligen trodde inte heller Socialdemokraterna på att det här skulle vara ett permanent bidrag – ett stöd – till kommunerna, för det var utformat i projektform. Man hade aviserat när det skulle avslutas. Kommunerna fick tillfälliga pengar för att bygga upp en förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att jag har fått något svar från socialdemokraterna här på varför man inte gjorde stödet permanent. Ni hade ju många gånger på er att göra det.

Fru talman! Att säga att det är en SD-ledd regering är lika logiskt som att säga att den förra regeringen var MP-ledd. Jag tycker att vi kan hålla oss till det som Anna-Caren Sätherberg säger: den regering som Ulf Kristersson leder. Det är med verkligheten överensstämmande – på tal om att ställa ut gubbar här och där.

Jag har några frågor tillbaka kring det här bidraget till 39 kommuner. Varför permanentade aldrig Socialdemokraterna det, om det är helt avgörande för den svenska landsbygdens överlevnad? Varför fortsatte ni att göra det tillfälligt, tillfälligt och tillfälligt? Varför hade man ett sådant projekt? Ska alla tillfälliga pengar bara fortsätta och förlängas i all evighet? Eller är det här ett projekt för att långsiktigt bygga upp förmåga, vilket den socialdemokratiskt ledda regeringen faktiskt pekade ut? Detta skulle jag gärna vilja ha svar på. Jag har frågat det i tidigare interpellationsdebatter men aldrig fått något redigt svar. Jag tycker att det är ganska relevant.

Ja, det stämmer såklart att jag är medveten om hur budgetering fungerar. Men jag tycker att man vränger lite mycket på orden. Som jag konstaterar i mitt svar är det ökade stödet till kommunsektorn inte tillfälligt. Vi har ökat stödet till kommunsektorn med 16 miljarder. Det är inte någonting som dras tillbaka. Det är det som jag säger, och vi kan också se det i skrift. Vi lyckades göra detta trots att vi hade en oerhört ansträngd situation i svensk ekonomi.

På tal om ansträngd ekonomi – nu får alla som deltar i debatten möjlighet att replikera på detta – är det ett otvetydigt faktum att bland det viktigaste som har skett för kommunsektorn vad gäller ekonomi de senaste åren är att vi har bromsat och fått hejd på inflationen. Vi har fört en ansvarsfull finansiell politik, så att det trycket inte ökat. Det har varit väldigt viktigt. Inflationen har drabbat kommuner obönhörligen hårt, inte minst på pensionssidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är vi olika. Socialdemokraterna och regeringen står inte för samma politik. Vi kanske inte har exakt samma lösningar. Jag tror i det här fallet att vi har ganska liknande målbilder. Vi vill att hela Sverige ska fungera bättre och att det ska gå att bo även i glesbygd och landsbygd. Men jag tror mer på människors egen drivkraft. Jag tror att vi har gjort rätt i att se till att göra det här.

När man införde reduktionsplikt och hade betydligt högre bränslepriser än vad vi har i dag var det inte så mycket prat om landsbygden. Men det drabbade landsbygden extra hårt, för där har man många gånger inget alternativ till bilen. I dag ser vi ett 10 kronor lägre pris per liter på dieseln jämfört med när Socialdemokraterna styrde. I kommande budget har vi också sett till att stärka den för landsbygden så oerhört viktiga lantbrukssektorn med 746 miljoner kronor genom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det tycker jag är några exempel på bra landsbygdspolitik som tar vid och stöder människors och företags drivkrafter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Isak From har frågat mig vilken sammanvägd konsekvensanalys jag och regeringen har gjort med anledning av att många stöd samt medfinansiering till små landsbygdskommuner i norra Sveriges inland minskas eller helt försvinner. Vidare har Isak From frågat om jag och regeringen avser att på något sätt stötta mindre kommuner och glest befolkade samiska förvaltningskommuner.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner. Att det sker förändringar i hur politiken utformas innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet. Regeringen anser att hela Sverige ska fungera.

Nu avslutas det särskilda och tidsbegränsade statsbidrag som har haft fokus på företagsklimat och näringsliv i 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland. Uppdraget till dessa 39 kommuner har förlängts ett flertal gånger, och efter sju år avslutas det nu enligt plan och det senaste regeringsbeslutet.

Kommunerna har med hjälp av detta tidsbegränsade bidrag ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år beslutat om förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna är permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt. De samiska förvaltningskommunerna omfattas av denna förstärkning.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner. Den närmare utformningen av incitamentet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. De samiska förvaltningskommunerna kan naturligtvis omfattas även av denna satsning.

Jag vill även nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén 2022 i sitt slutbetänkande Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) har lämnat förslag som bland annat tar hänsyn till och värnar gles- och landsbygdskommunerna. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas tillvara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Fru talman! Jag vill återigen understryka att PFAS är ett allvarligt problem som vi måste hantera både med beslutsamhet och långsiktighet. Dessa ämnen bryts ned extremt långsamt och kommer att påverka vår miljö under lång tid.

Jag arbetar aktivt för att begränsa spridningen och driva på en utfasning av PFAS nationellt och inom EU. Som jag har nämnt tidigare måste gränsvärdena anpassas i takt med att ny forskning kommer, och vi ser till att Sverige också är en stark röst i EU:s arbete med att uppdatera reglerna. Samtidigt är vi medvetna om att skärpta krav innebär utmaningar, särskilt för mindre kommuner. Vi följer utvecklingen noga och ser över hur vi kan stötta dem som drabbas, inte minst kommuner med stora PFAS-problem, såsom Ronneby.

Det är också viktigt att så långt som möjligt förebygga att dricksvattenproducenter, lantbrukare och yrkesfiskare påverkas negativt av föreningarna.

Jag vill också tacka för en viktig och bra interpellation. På återhörande!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag inte hann svara på frågan. Det är svårt för mig att direkt här i talarstolen spekulera i var vi ska placera nationella center för olika frågor. Det får vi återkomma till. Men det är ett faktum att det finns mycket kunskap, inte minst på SLU.

Vi vill inte ha PFAS. Vi vill inte ha giftiga ämnen i vår mat eller i vårt dricksvatten. Här har vi ett viktigt arbete framför oss när det gäller hur vi ska komma vidare.

Det är bra att PFAS är på agendan inom Europeiska unionen, och det finns nu gemensamma gränsvärden. Därmed kan vi bygga på arbetet i frågan. Vi har också duktiga experter på våra myndigheter som följer frågorna mycket noga.

Det nya gränsvärdet träder i kraft efter en övergångsperiod och börjar gälla den 1 januari nästa år. Min uppfattning är att på vattensidan har vasektorn varit medveten om de skärpta kraven och vilka investeringar det kan medföra under en lång tid. I december 2024 presenterade Vaberedskapsutredningen betänkandet Ökad va-beredskap. Utredningen innehåller förslag om hur kommunerna kan finansiera och planera sina investeringar i vattenförsörjningen. Regeringen bereder nu förslagen och följer såklart utvecklingen noga.

När det gäller ansvaret för PFAS-föroreningarna gäller principen i miljöbalken att den som orsakar en skada också ska stå för kostnaderna. Samtidigt kan äldre utsläpp vara svåra att koppla till en specifik aktör, vilket gör frågan mer komplex, inte minst med tanke på ämnenas oerhört långa livscykler.

Regeringen och Livsmedelsverket bevakar den vetenskapliga utvecklingen och deltar också mycket aktivt i EU:s arbete för att säkerställa att reglerna är uppdaterade och bygger på den senaste forskningen. EU:s dricksvattendirektiv kräver att gränsvärdena ses över minst vart femte år, vilket ger möjlighet att justera dem i takt med när ny kunskap kommer.

Självklart är vår ambition att konsumenter ska vara trygga, samtidigt som kommuner och dricksvattenproducenter har rimliga förutsättningar att möta de krav som vi också kommer att ställa.

Fru talman! Jag vill tacka både interpellanten och medfrågeställaren.

För det första vill vi inte ha skadliga ämnen i vår mat eller för den delen i vårt dricksvatten. Som vi alla i den här diskussionen vet är det dock svårt att undvika helt. En del ämnen, som mögelgifter, uppstår helt naturligt. Andra, som PFAS, är ett resultat av föroreningar. Det har nämnts här att det stora problemet med PFAS är att ämnena bryts ned extremt långsamt. Trots saneringsinsatser kommer de alltså att finnas kvar i miljön under lång tid och fortsätta att utgöra en risk i livsmedelskedjan.

För att skydda konsumenterna har vi inom EU infört gränsvärden för PFAS i animaliska livsmedel och i dricksvatten. För första gången finns nu också minimikrav inom hela europeiska unionen för PFAS i dricksvatten. I Sverige har Livsmedelsverket som sagt valt en ännu strängare nivå, som träder i kraft 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trifluorättiksyra, alltså TFA, förekommer ju i miljön eftersom det många gånger används som lösningsmedel i köldmedier och värmepumpar. Det uppstår också när vissa andra PFAS-ämnen bryts ned, men till skillnad från andra PFAS-ämnen bioackumuleras inte TFA i kroppen. Att TFA kan förekomma i frukt och grönt är känt och har tidigare analyserats av EU:s referenslaboratorium för resthalter av bekämpningsmedel. Utifrån det vi vet i dag innebär den mängd TFA vi får i oss via mat och dricksvatten ingen hälsorisk. Men som sagt råder det stor osäkerhet, och det behövs verkligen mer kunskap.

Livsmedelsverket följer som ansvarig myndighet de utvärderingar som görs. När de vetenskapliga underlagen finns tillgängliga kan också Livsmedelsverket bedöma om det finns behov av ytterligare riskhanteringsåtgärder.

I Sverige är 19 verksamma ämnen som innehåller PFAS godkända i totalt ungefär 70 växtskyddsmedel. Dessa utgör 3,5 procent av den årliga försäljningen av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen publicerade i somras en lista på sin hemsida över verksamma ämnen i växtskyddsmedel som innehåller PFAS.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att med stöd av Livsmedelsverket och Jordbruksverket förbättra kunskapen om PFAS i livsmedel och miljö. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari detta år. Jordbruksverket har beslutat om två nya studier om PFAS. De handlar dels om växtskyddsmedel i potatisodling, dels om hur ämnet rör sig i kretslopp när man använder växtskyddsmedel som innehåller PFAS.

Jag tycker som sagt att det är bra att gränsvärden för PFAS i livsmedel och dricksvatten beslutas gemensamt inom EU och att de bygger på vetenskapliga riskbedömningar från Efsa. Den senaste riskutvärderingen publicerades 2020, och regeringen delar interpellantens uppfattning om att gränsvärdena behöver uppdateras i takt med ny forskning.