Peter Kullgren

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att införa gränsvärden för PFAS i alla livsmedel, hur jag planerar att stödja kommuner som Ronneby som tvingas agera på grund av förhöjda PFAS-halter i lokala miljöer och livsmedel samt vad regeringen gör för att säkerställa att gränsvärden för PFAS i animaliska livsmedel ses över och uppdateras regelbundet utifrån den senaste forskningen.

Regeringen ser mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen i miljön och i livsmedelskedjan, där de utgör en risk för konsumenternas hälsa.

Livsmedelsverket har sedan 2014 haft nationella åtgärdsgränser för PFAS i dricksvatten. Myndigheten beslutade 2022 om nya dricksvattenföreskrifter med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvalitet på dricksvatten. Livsmedelsverket har valt att sätta ett så lågt gränsvärde för PFAS i dricksvatten som möjligt. Det nya gränsvärdet ska börja tillämpas den 1 januari 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan 2023 har EU gemensamma gränsvärden för PFAS-ämnen i animaliska livsmedel. Samtliga gränsvärden för PFAS grundar sig på en riskvärdering som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, publicerade 2020.

Utifrån vad vi vet i dag innebär den mängd trifluorättiksyra, TFA, vi får i oss via mat och dricksvatten ingen hälsorisk, men mer kunskap behövs. Riskerna för människor utvärderas för närvarande, och Tyskland har lämnat ett förslag till Europeiska kemikaliemyndigheten om att TFA ska klassificeras som reproduktionstoxiskt. Efsa genomför för närvarande en riskvärdering av TFA för att ta fram säkra exponeringsnivåer för människor. De gränsvärden som kan komma att sättas för nya PFAS-föreningar i livsmedel och för nya kategorier av livsmedel fastställs gemensamt i EU.

Livsmedelsverket följer och analyserar löpande den vetenskapliga utvecklingen när det gäller risker kopplade till PFAS-ämnen i livsmedel, inklusive dricksvatten. Myndigheten representerar även Sverige i flera olika EU-forum där EU:s lagstiftning om främmande ämnen i livsmedel hanteras.

I dagsläget finns inga ytterligare beslutade åtgärder. Regeringen följer dock fortsatt frågan noga för att dels bevaka att konsumenternas hälsa inte riskeras, dels i möjligaste mån förebygga att dricksvattenproducenterna, lantbrukarna och yrkesfiskarna drabbas av problem till följd av föroreningar med PFAS.

Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunerna ansvar för den allmänna dricksvattenförsörjningen, och de har rätt att ta ut avgifter för att finansiera detta. Det är angeläget att avgiftsutvecklingen i kommunerna över tid motsvarar investeringsbehoven, bland annat för att anskaffa erforderlig reningsteknik till dricksvattenproduktionen.

Regeringen är medveten om de PFAS-relaterade problem som vissa kommuner – särskilt de mindre – kan stå inför, dels i samband med att det nya gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten börjar tillämpas 2026, dels till följd av lokala PFAS-föroreningar som den i Ronneby, och följer därför utvecklingen nära.

Herr talman! Förutsättningarna och möjligheterna på landsbygden ser olika ut i olika delar av landet, och därför krävs många olika insatser inom flera politikområden.

Eva Lindh och jag tycks dela målsättningen att hela Sverige ska fungera. Vi delar även uppfattningen att man behöver stärka förutsättningarna för dem som bor och verkar på landsbygden. Det är mycket bra. Däremot är vi inte helt överens om vägen dit, och det finns garanterat också ideologiska skäl till det.

Regeringen fokuserar på att förenkla vardagen för både företag och människor på landsbygden genom att göra regelförenklingar och ge mer utrymme i hushållens ekonomi. Socialdemokraterna säger däremot oftast nej till sänkt skatt på drivmedel, nej till sänkt inkomstskatt och nej till sänkt skatt på sparande. I stället vill de införa mer bidrag, mer byråkrati och mindre egenmakt. Det tror inte jag är lösningen för en mer levande landsbygd.

Jag återkommer gärna och fortsätter diskutera de här viktiga frågorna, för landsbygden är oerhört central för att hela Sverige ska funka.

Svar på interpellation

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tvivlar inte på att vi båda brinner för att hela Sverige ska fungera bättre. Det jag försökte beskriva var att det beroende på ideologi finns olika vägar till det målet. Jag tror att de flesta kan se, generellt sett, att det skiljer sig åt om det är en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Jag tror mer på näringslivets drivkraft och att underlätta i form av skattelättnader och så vidare.

Det kan också vara värt att påminna om att även Socialdemokraterna en gång hade principen att människor ska få behålla hälften av sin lön. Det var något som man stod upp för ganska hårt. Så har det inte varit på ganska länge, och så är det inte nu heller. Som statsministern ofta säger är det ett mål att människor som arbetar ska få behålla hälften av sin lön, och det är ett mål som även jag står bakom.

Vad gäller servicekontoren har jag förstått det som att Statens servicecenter har tagit kontakt med berörda kommuner och länsstyrelser om de sex utpekade orter som är aktuella för avveckling. Myndigheten har analyserat konsekvenserna utifrån sitt perspektiv och vill nu samråda med berörda aktörer om den fortsatta processen.

Servicekontoren har byggts ut, men antalet besök har inte ökat i samma utsträckning. Mycket beror på att allt fler använder myndigheters digitala tjänster. Mot den bakgrunden behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Men jag kan, vill och bör inte föregripa myndighetens arbete i de här frågorna utan hänvisar till Statens servicecenter under tiden arbetet pågår.

Eva Lindh säger att Socialdemokraterna absolut står bakom näringslivet. Det tror jag säkert, men i praktiken när det gäller landsbygdsföretagande, exempelvis jordbruk, har de inte utnyttjat de politiska möjligheterna när det har gjorts så kallade valutaförändringar och ändringar i valutaförordningen. Vad gäller EU-medlen vi tar hem i och med att jordbrukspolitiken är EU-gemensam har Socialdemokraterna inte sett till att de gått till jordbruksföretagarna. De har gått till annat i statens budget. Det har regeringen ändrat på. Vi ser nu till - genom att inte minska den svenska medfinansieringen - att de pengar som kommer utifrån att valutan förändrats hamnar där de faktiskt hör hemma. Drygt tre kvarts miljard kommer att göra skillnad för jordbrukare. Man kommer att våga göra mer investeringar.

Jag tror att bland annat den förändrade politiska inställningen gentemot jordbruk och lantbruksföretagare också har gjort att man nu för första gången på väldigt länge har en framtidstro och optimism i lantbrukarkretsen. Det finns en framtidstro inom alla produktionsgrenar. Det var länge sedan det såg ut så, och jag är övertygad om att när investeringar kommer och vi får fler mjölkkor runt om i vårt vackra land kommer det också att märkas vad gäller sysselsättning och i förlängningen service på landsbygden.

Herr talman! Som Eva Lindh nämner har vi haft den här diskussionen tidigare, och jag har absolut inga problem att diskutera dessa oerhört viktiga frågor igen.

Jag tycker också att det är intressant att sätta landsbygdspolitiken i olika politiska perspektiv. I mitt initiala svar redogjorde jag för ganska omfattande satsningar som jag är stolt över att vi har kunnat prioritera, inte minst att vi generellt har förstärkt kommunernas och regionernas ekonomi med väldigt stora resurser, sett till budgetutrymmet.

Detta var absolut nödvändigt mot bakgrund av den situation som Sverige befann sig i med ett oerhört högt inflationstryck med en ganska omfattande påverkan både i den kommunala och i den privata ekonomin och kanske extra mycket i kommuner och regioner med stora pensionsåtaganden, där stora pengar helt enkelt räknas upp utan att gå till den direkta verksamheten på skolor, förskolor, sjukhus och så vidare. Ett oerhört viktigt arbete för att stärka kommunernas ekonomi har därför varit att göra så mycket vi har kunnat för att bekämpa inflationen. Jag tror att vi båda ser dessa orsakssamband och är helt överens i sak.

Sedan är det också skillnad när det gäller vad vi väljer att prioritera. Budgetering är alltid en prioriteringsfråga. Vi har velat driva på reformer som stärker företagande och som ger mer livskraftiga företag, både på skattesidan och genom andra reformer. Jag tror att avskaffandet av flygskatten kommer att vara viktig för stora delar av landet, och jag tror även att det ökade stödet till regionala flygplatser, vilket som sagt har fördubblats, kommer att vara viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

När man pratar om landsbygdspolitik får man heller aldrig glömma det många gånger viktigaste företagandet på landsbygden, nämligen jordbruket, och vi har i den här budgeten klarat av att prioritera fram 746 miljoner ytterligare till stöd för dessa så viktiga jordbruksföretag.

En mjölkgård på landet sysselsätter inte bara dem som jobbar direkt på gården och förser oss med livsnödvändiga livsmedel utan även många andra personer och företag runt om. Att vi har ett starkt jordbruk är oerhört viktigt för utvecklingen på våra svenska landsbygder.

Om det går bra för företagen och man kan leva på sin verksamhet på landet skapar det också utrymme för den där lilla butiken som man så gärna vill ha kvar, och det skapar utrymme för att man ska ha ett underlag för att kunna ha skolan kvar.

Här tror jag helt ärligt att socialdemokrater och kristdemokrater har olika syn på vad som ska vara drivkraften. Från socialdemokratiskt håll hamnar man oftare i bidrag och stöd medan jag ofta försöker hitta lättnader och regelförenklingar så att människors egen drivkraft, utan statliga pekpinnar, kan få vara det som utvecklar områdena.

Jag återkommer till servicecentren i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Eva Lindh har frågat civilministern hur han förklarar att särskilda resurser till gles- och landsbygdskommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur han avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens mål är att hela Sverige ska fungera. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges landsbygder. Att det sker förändringar i hur politiken för landsbygderna är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet.

Det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv avslutas nu enligt plan. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt arbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

När det gäller Statens servicecenter har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2025 gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.

God välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 angett att myndigheten ska förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. Vi har också under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården på landsbygderna, en satsning som fortsätter under 2025. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2019-2025 för det pågående projektet "Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv" - ett gemensamt projekt mellan 15 kommuner och 4 regioner i norra Sverige.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

Flygskatten avskaffas den 1 juli i år efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025, något som förbättrar möjligheterna att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från och med 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Regeringen har föreslagit en ny reduktionsplikt där de höjda inblandningsnivåerna kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som särskilt gynnar boende på våra landsbygder som ofta har längre sträckor att köra och sämre tillgång till kollektivtrafik.

Vi föreslår i budgetpropositionen också att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd, införs, förutsatt kommissionens godkännande. Stödet beräknas omfatta 800 miljoner kronor årligen, där 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner. Den närmare utformningen av incitamentet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag vill även nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2024:50) har lämnat förslag som bland annat tar hänsyn till och värnar gles- och landsbygdskommuner. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Fru talman! Jag tackar Björn Petersson för en bra fråga, och tack också för motionsskrivandet och påverkan på den socialdemokratiska partikongressen!

Jag tror att det är viktigt att vi är eniga i frågan och att vi alla gör vad vi kan med våra kontakter för att även ändra EU.

Jag har personligen lyft upp denna fråga under punkten Övriga frågor på ett möte i rådet, och jag fick brett stöd inte minst vad gäller skarven. Då diskuterade vi också säl, som inte minst för fisket kan utgöra ett stort problem. Det är helt klart att skarv behöver klassas om för att vi ska kunna öka jakttrycket eller använda andra metoder för att minska skarvbeståndet. Säl och skarv sammantaget tar i vissa områden betydligt mer fisk än vad våra fiskare är i närheten av att ta upp. Det är problematiskt med tanke på de utmaningar fiskbestånden står inför inte minst i Östersjön.

Fru talman! Jag tackar för frågan, Johnny Svedin.

Det absolut viktigaste för ett starkt och välmående lantbruk och i förlängningen en hållbar livsmedelsproduktion är att vi har ett starkt jordbruk. Jag tror också att det är en viktig faktor för att kunna genomföra generationsskiften. Lönsamma företag har lättare att göra den typen av transaktioner och få dem att fungera.

Vi gör en lång rad saker, som ledamoten är medveten om. Inom relativt kort tid hoppas jag kunna presentera en uppdaterad livsmedelsstrategi. Det finns flera utredningar. En del är ute på remiss, och andra ser jag fram emot att få ta emot.

I går tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot en utredning om miljötillstånd. Där föreslås äntligen att lantbruk inte längre per definition ska ses som miljöfarlig verksamhet. Det innebär ett viktigt signalvärde för att fler unga ska vilja in i den branschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Den påminner mycket om den första som Gunilla Carlsson ställde, men jag kan väl repetera delar av svaret.

Men först och främst: Det är tre partier som sitter i regeringen. Sverigedemokraterna gör inte det. Det är ungefär lika sant att prata om en SD-ledd regering som att jag skulle säga att den förra regeringen leddes av Vänsterpartiet. Det blir lite tröttsamt och onödigt.

Den här regeringen har satsat brett på att stärka hushållens ekonomi genom skattesänkningar och andra delar. Det absolut viktigaste är dock att vi har klarat av att få bukt med inflationen, som var oerhört skadlig för svenska hushåll och enskilda löntagare men också för kommuner, regioner och hela offentligheten. Det är oerhört centralt för att vi ska kunna vända ekonomin och satsa på att få tillväxt och fler i arbete. Det är det absolut viktigaste vi kan göra.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Lili André!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vi kan konstatera är att det nu en tid har varit brist på svenskt nötkött. Andra köttslag som fläsk finns det fortfarande gott om. Fortsätt alltså gärna att köpa det svenska, men just nu kanske du i vissa delar av Sverige inte kan köpa just den detalj du hade tänkt dig om du vill ha svenskt nötkött.

Detta har en lång rad orsaker. Enligt branschen kan julhelgerna vara en sådan. Det är många röda dagar och svårt med transport, slakt och så vidare. En annan orsak är naturligtvis att det varit för liten produktion. Från primärproducenterna är möjligheten att få tag på kalvar någonting som har lyfts. Här är orsaken i sin tur för dålig lönsamhet.

Regeringen jobbar brett för att stärka lönsamheten i det svenska jordbruket. Det är oerhört viktigt att vi svenskar försöker fortsätta köpa svenska livsmedel.

Fru talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för en angelägen fråga!

Först och främst: Äger du en hund är det ditt ansvar hur den hunden beter sig. Det är ditt ansvar att se till att den inte skadar andra människor och att den inte skadar andra hundar eller möjligtvis andra djur.

Det är ett stort ansvar att vara hundägare. Oavsett om du har en labrador, chihuahua, mops eller vad det än må vara för hund är det ett stort ansvar att ha ett djur.

Regeringen vill få ned antalet hundrelaterade skador. Därför har vi gett Statskontoret ett uppdrag, ett uppdrag som har redovisats och kompletterats med en promemoria där ytterligare analys och fler förslag har tagits fram. Utredningen har nu skickats på remiss till ett fyrtiotal berörda myndigheter och andra organisationer. Nu håller vi på och arbetar med detta. Jag kan också här i dag meddela att arbetet med en lagrådsremiss har påbörjats.

Fru talman! Tack för frågan!

Äntligen kommer vi att rapportera lite mer likt övriga Europa. Vi är tämligen ensamma om att ha förindustriell tid, vilket ställer till det ganska mycket för oss. Det gäller bland annat Nature Restoration Law.

Man måste också konstatera att Sverige är ledande inom skogsskydd. Över 25 procent av den svenska skogen har redan tagits ur produktion, och över 10 procent är redan strikt skyddad.

Det gör Sverige till ett av de EU-länder som är närmast att nå målet om till exempel biologisk mångfald. Det är också viktigt att ha med i diskussionen.

Fru talman! Tack, Mathias Bengtsson, för frågan!

Beskedet är att vi har sett till att vi har uppdaterade tumregler vad gäller skyddsjakt. Det har skett viss förändring efter initiativ från regeringen i delen om skyddsjakt.

Vad gäller licensjakt och antalet vargar i Sverige har regeringen meddelat att när det är dags att anmäla ett nytt referensvärde till EU-kommissionen kommer vi att anmäla 170 vargar, så som riksdagen så många gånger har tillkännagivit för regeringar i detta land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har också gett Naturvårdsverket ett uppdaterat uppdrag som man har återredovisat. Det visar också på att vi kan ha en betydligt mindre vargstam än vad vi har i dag. Men det kräver vissa åtgärder. När de åtgärderna successivt är på plats kommer vargstammen också att minska.

Fru talman! Jag tror att det viktigaste för ett attraktivt Sverige, inklusive en attraktiv landsbygd, är att det finns goda möjligheter att bo, leva och verka i hela landet. Vi gör stora insatser för just detta, inte minst inom den för landsbygden så viktiga jordbrukssektorn. Bland annat förstärker vi den svenska medfinansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken med mer än trekvarts miljard kronor. Vi satsar på lanthandlare, vård och rättsvårdande instanser, som polis och så vidare.

Det tror jag är det absolut viktigaste för att ha en levande landsbygd, men självklart är regeringen öppen för alla goda förslag. Låt oss fortsätta diskutera denna fråga!

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen har tagit beslut om att avveckla Renmarkskommittén. Vi har också aviserat att vi ska tillsätta en ny utredning.

Det första delbetänkandet från Renmarkskommittén var ute på remiss, och därefter stod det klart att kritiken var oerhört omfattande. Den kom från myndigheter, kommuner och intresseorganisationer men även från samiska organisationer och representanter.

Syftet med den nya utredningen ska vara att arbeta fram långsiktigt hållbara förslag som har bred förankring både hos dem som berörs och, självklart, i Sveriges riksdag. Beredning pågår i Regeringskansliet, och vi kommer att få anledning att återkomma i frågan när det är dags för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi välkomnar naturligtvis alla innovativa förslag. Däremot gäller det att vi är noga med vad vi ska lägga oss i rörande en relativt väl fungerande näring och hur vi lägger upp det. Men det är klart att jordbruket, precis som alla branscher, har ett stort ansvar för att ställa om, ta ansvar och göra det man kan. Vi har stora möjligheter både till bra animalieproduktion i Sverige och till produktion på vegetabiliesidan. Jag ser alltså fram emot mycket av det som pågår runt om i vårt avlånga land.

Fru talman! Jag tackar för en intressant fråga.

Det pågår en mycket spännande utveckling i svensk livsmedelsindustri och svenskt jordbruk - egentligen i hela kedjan från jord till bord - där starka företag tar modiga investeringsbeslut. Inom kort hoppas jag att vi ser den första riktiga proteinfabriken i Sverige - faktiskt i Lidköping, där man gör en satsning på att ta fram vegetabiliskt protein. Inriktningen där är att jobba med att ersätta importerat växtbaserat protein för humankonsumtion, men det finns också de som har tankar på att producera mer foderbaserat protein.

Det här är en utveckling som är jättespännande och nödvändig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.

Fru talman! Som ledamoten Kerstin Lundgren påpekade förut är det ju Rebecka Le Moines och Kerstin Lundgrens överenskommelse som till del ligger till grund för regeringens beslut. Det har ju inte gjorts en ny utredning, utan vi har valt att gå fram på befintligt beredningsunderlag.

Miljöpartiets syn på den här frågan är ändå intressant: att det här skulle gynna ett fåtal kapitalstarka människor. Det är uppenbart att Rebecka Le Moine inte har träffat den lantbrukare som vill genomföra ett generationsskifte och bygga ytterligare en bostad på sin fastighet för att få till detta rent praktiskt, men som nekas på grund av ett dike som personens farfar grävde för ett visst antal år sedan.

Så hanteras strandskydd i praktiken i många områden, och det vill vi definitivt komma bort från. Det handlar inte om få, kapitalstarka människor.

Fru talman! Äntligen kan vi presentera den lagrådsremiss som kommer att göra det enklare inte minst för människor på landsbygden att bygga nära sin så kallade strandlinje - som oftast faktiskt är ett dike på ett gärde.

Det ledamoten inte nämnde är att Centerpartiet ju kom överens med Miljöpartiet om det här strandskyddet. Jag tror att de flesta här i kammaren vet att Centerpartiet och Miljöpartiet har brutalt olika syn på strandskydd.

Man nämner några positiva delar i det tidigare förslaget, men det fanns också betydande negativa delar. Därför ville en majoritet i Sveriges riksdag inte genomföra det förslaget i sin helhet.

Nu har vi utifrån det beredningsunderlag som redan funnits tillgängligt kommit fram med de delar som inte behöver ytterligare utredning. Vi har samtidigt aviserat att vi ska tillsätta en bredare utredning kring strandskyddet.