Fru talman! Först och främst var det glädjande att höra att landsbygdsministern ska vara hemma på föräldraledighet i april. På hans position är det väldigt viktigt att vara en förebild, och det tycker jag verkligen att han är när han väljer att vara hemma med sin dotter. Kul också att det var en värmländsk landsbygdsminister som tog steget att vara den första pappan att vara hemma med sitt barn!

Låt mig återgå till dagens debatt. Jag håller verkligen med dem som säger att hunden är människans bästa vän och inte något smuggelgods. Få saker är så upprörande som att se oskyldiga, hjälplösa djur utsättas för svårt lidande. Många får nog en klump i magen när de ser bilder på små undernärda och uttorkade valpar som är inknökade i små trånga burar och som hittats av tullen vid den svenska gränsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots detta omsätter den illegala hundsmugglingen miljontals kronor varje år, och på grund av den stora lönsamheten är det inte ovanligt att det hela organiseras av kriminella nätverk. Genom att köpa en smuggelhund är risken väldigt stor att man också bidrar till att göda annan grov brottslighet i Sverige.

Fru talman! Bland smugglarnas favoriter återfinns små populära hundraser, till exempel fransk bulldogg, pomeranian, malteser och bichon frisé. Hundarna köps upp billigt i länder som Polen, Litauen och Ungern, och fraktas sedan hem till Sverige för att säljas vidare till blivande hundägare som väldigt många gånger inte vet om att det är en smuggelhund de köper.

Landsbygdsministern nämner i sitt svar att det är viktigt att den som har tänkt köpa en hund är påläst och vet om risken att det kan vara en smuggelhund. Precis som ministern säger finns det ingen marknad om det inte finns köpare. Det håller jag verkligen med om.

Problemet är bara att smugglare har utvecklat sofistikerade metoder. I dag är det väldigt svårt för blivande hundägare att se skillnad på en seriöst uppfödd hund och en illegalt insmugglad hund. De säljs oftast i fina lokaler med inhyrda tikar som smugglarna påstår är valparnas mamma. I annonserna används korrekta uttryck som ”chipmärkt, vaccinerad och uppvuxen i hemmiljö” för att få köparen att känna sig trygg.

Fru talman! De hundar som smugglas är ofta inte vaccinerade eller avmaskade och riskerar därför att föra med sig sjukdomar som inte förekommer här in i landet. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala införseln av hundar stoppas.

Förutom en överhängande smittorisk innebär hundsmugglingen även ett systematiskt djurplågeri. För trånga utrymmen, undermålig ventilation, långa transporter och brist på mat och vatten är några exempel på sådant som ofta leder till att hundarna måste avlivas direkt när de når den svenska gränsen eftersom de är så pass illa däran.

Dessutom köps hundarna inte sällan in från så kallade valpfabriker där tikarna paras oavbrutet, utan chans till återhämtning, samtidigt som de utsätts för en enorm stress när deras valpar tas ifrån dem alldeles för tidigt.

De hemska levnadsförhållandena och de långa, plågsamma transporterna kan också ge upphov till oönskade beteendestörningar som kan få väldigt allvarliga konsekvenser om hunden hamnar i fel händer.

Fru talman! Den illegala hundsmugglingen är ett hot mot djurvälfärden och folkhälsan men också mot allmänhetens säkerhet i stort.

Landsbygdsministern nämner att en EU-gemensam lagstiftning kan vara en lösning på problemet. Men som både ministern och jag vet är den översynen kraftigt försenad. Därför skulle jag också vilja höra vad ministern och regeringen tänker sig för åtgärder på nationell nivå för att kunna stoppa den illegala införseln av hundar till Sverige.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Information är jätteviktigt. Det är också väldigt viktigt att vara påläst när man ska välja vilken uppfödare man ska köpa sin hund ifrån. Jag tycker också att det ministern säger om myndighetssamarbete är en viktig del i sig. Det är helt rätt att fokus ska läggas på samordning av våra myndigheter så att de jobbar mot samma mål och kan ha en gemensam syn på hur saker och ting ska lösas.

Problematiken med smuggelhundar har varit känd under lång tid. Särskilt påtaglig blev den under pandemiåren 2021–22, när tullen stoppade rekordmånga hundar vid den svenska gränsen, framför allt i Skåne och Blekinge. Hemarbete gjorde då att det blev möjligt för fler att skaffa hund. Efterfrågan kunde inte mötas av utbudet från svenska seriösa uppfödare, vilket öppnade nya möjligheter för kriminella gäng att tjäna snabba pengar.

Glädjande nog har Tullverket sett ett trendbrott. Antalet smugglade hundar minskade under 2024, vilket som sagt är väldigt bra. Men tyvärr kvarstår den risk jag inledningsvis nämnde kopplat till allvarliga sjukdomar som rabies, nämligen att de kan komma tillbaka till Sverige. Även om mängden hundar som smugglas in minskar innebär varje insmugglad hund en överhängande risk för att rabies kommer in. Mängden spelar inte så stor roll just i det sammanhanget.

Fru talman! Tullverket kan inte på egen hand råda bot på den här kriminella verksamheten och smugglingen. Myndighetssamverkan är ett steg, men Jordbruksverket och veterinärbranschen har varit väldigt tydliga med att det också krävs att veterinärerna får större möjlighet att agera när de misstänker att de har en smuggelhund framför sig.

Som det ser ut i dag krävs det att hunden visar direkta symtom på rabies, alternativt att den kommer ovaccinerad direkt från ett område som är hårt drabbat av rabies, för att man ska kunna upprätta en anmälan till Jordbruksverket från veterinärt håll. Det räcker alltså inte att det finns en stark misstanke om att hunden är insmugglad illegalt eller att den dokumentation som veterinären får ta del av uppenbart är förfalskad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I de här fallen måste veterinären ha godkännande från ägaren för att få anmäla till Jordbruksverket. Det är väldigt sällan man får det, eftersom det såklart är ett stort stigma och mycket skam kring att ha lyckats köpa på sig en hund som inte är laglig.

Tilläggas bör också att djuren som är smittade med rabies kan gå i flera månader utan att uppvisa symtom. Det ökar risken för att smittade djur går under radarn och inte upptäcks i tid och att sjukdomen därmed får fäste i Sverige.

Fru talman! Redan 2022 lämnade riksdagen ett tillkännagivande om att veterinärer skulle ges möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel av djur. Ännu saknar branschen dock tillräckliga verktyg för att kunna anmäla misstanke om smuggling och bryta mot tystnadsplikten. Därför vill jag fråga landsbygdsministern om regeringen kan tänka sig att se över den nationella lagstiftningen så att veterinärer ges möjlighet att bryta sekretessen och underrätta myndigheterna vid misstanke om att en hund har förts in i Sverige på olaglig väg.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, även om jag väl inte tycker att jag riktigt fick svar på min fråga om att se över de nationella reglerna för hur veterinärer ska kunna underrätta myndigheter om de misstänker att de har en illegalt insmugglad hund framför sig på bordet på veterinärkliniken. Jag skulle gärna vilja att ministern återkom med ett svar på frågan om han kan tänka sig att se över det nationellt.

Precis som Peter Kullgren säger finns det ett förslag från EU-kommissionen om att ta fram ett gemensamt regelverk för just spårbarhet för katter och hundar. En stor del av den lagstiftningen finns redan på plats i Sverige, bland annat gällande hur man ska hålla och sköta djur samt vilken typ av avel som får genomföras och inte. Ett av förslagen är dock väldigt viktigt, och det rör just det ministern nämner: att alla hundar i EU ska id-märkas och registreras i ett nationellt register som även ska vara tillgängligt på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att ingen hund ska kunna sättas på den gemensamma marknaden innan den är registrerad. Man ska också kunna följa individerna över landsgränser genom att medlemsländerna delar data med varandra. Det kommer att göra det svårare att bedriva smuggling och illegal handel med hundar, men för att den här lagstiftningen ska göra någon skillnad krävs det att den följs upp.

I Sverige finns det redan ett krav på att alla hundar och katter ska idmärkas och registreras, men tyvärr sker det inte i tillräckligt stor utsträckning – framför allt inte när det kommer till våra katter. Min sista fråga till landsbygdsministern, fru talman, blir därför hur regeringen arbetar med den frågan och om ministern tycker att de sanktioner som myndigheterna har att tillgå är tillräckliga för att man ska få bukt med ägare som inte registrerar sina djur. Eller behöver det här ses över?