Kerstin Lundgren

Fru talman! Dubbelt tack för möjligheten att delta i den här debatten, som är så viktig!

Det iranska folkets mod visas gång på gång. Det syns nu på gatorna över hela Iran. Vi såg samma sak hända efter mördandet av Mahsa Amini hösten 2022.

Alla ska känna vårt moraliska och enade stöd från denna kammare. Människor drömmer om frihet. De hoppas att det ska vara möjligt att åstadkomma frihet under sin livstid och för sina barn. De tänker på barnens framtid. De är beredda att göra detta med livet som insats. De försvarar sin frihet, precis som vi ser hur ukrainare dagligen försvarar sin frihet mot ryska övergrepp i Ukraina. I Iran försvarar de sin frihet mot regimens övergrepp. De har terroriserats år efter år – oerhört länge.

Islamiska revolutionsgardet är regimens vapen i arbetet med att terrorisera befolkningen. Islamiska revolutionsgardet hade kunnat terrorklassas av EU. Tyvärr har det inte skett. Trots ett nedstängt internet kunde jag senast i går kväll se bilder på hur liksäckar staplats på gatorna och höra människor tala om hur man skjuter vilt med kulsprutor för att döda människor för att de har krävt frihet.

När friheten har erövrats – den kommer att erövras – av det iranska folket kommer vi att bli varse verkligheten. Den kommer inte att vara vacker. Här pågår utan tvekan brott mot mänskligheten. Mullorna och IRGC får inte gå fria. De måste stå till svars för sina brott mot sin befolkning.

Jag håller med om det som har sagts tidigare av många debattörer: Det finns inte några enkla svar, även om president Trump möjligen tror det. Förtryckarregimen har impregnerat landet under så lång tid, och IRGC visar sig gång efter annan ha ett oerhört grepp om befolkningen med sin förtryckarmakt.

Nu måste vi terrorklassa dem. Det hade kunnat ske i maj 2023, men, fru talman, när vi har fört dessa diskussioner har det alltid stoppats av EU:s legala ramverk, ett ramverk som är från 2001 med ”nine eleven” och det som då hände.

Det fungerar inte för den här typen av regimer eller terrororganisationer, och vi har diskuterat det om och om igen. EU måste ändra sitt legala ramverk. Det bör ministern kräva.

(Applåder)

Herr talman! Det är en mycket speciell tid vi upplever. Jag kom just, nu på morgonen, tillbaka från Washington, och med bilden av de utmaningar som väntar oss på näthinnan läser jag arbetsprogrammet och utskottets ställningstaganden.

Detta är ett utlåtande som bara läggs till handlingarna, så vi fattar inget beslut. Men vi hanterar ett arbetsprogram som möjligen fungerade när det skrevs men som jag tror kommer att påverkas oerhört mycket av det som händer under de kommande veckorna.

Det är tveklöst så att det här är en del av de riktlinjer som togs fram för 2024–2029 och som byggde på insikten att Europa behöver stärka sin säkerhet och strategiska förmåga att lösa uppgifter inom vårt område. Det kommer nog att bli ännu mer fokuserat under nästkommande år, för om bilden är att Europa självt ska klara sitt försvar från 2027 är det ett tydligt besked: Det måste gå snabbt, och vi måste kunna klara mycket mer under det kommande året än vi möjligen har tänkt när bilden har varit lite mer framåtlutad.

Jag är därför övertygad om att det kommer att bli ett mycket utmanande år för EU och för oss. Tyvärr är det så, och det är klart att i det sammanhanget kommer det som händer i Ukraina och möjligheten för Ukraina att få en fred som de anser trovärdig och hållbar att vara helt avgörande för utvecklingen av vårt närområde, EU och världen i stort.

Det vi nu ser är en återgång till intressesfärernas politik globalt, och det är klart att det kommer att påverka hur EU arbetar. Men en utveckling av Rysslands angreppskrig på Ukraina som innebär att Ukraina tvingas till en fred och till att ge upp territorium, där vi inte kan säkra de resurser som Ukraina behöver för att kunna stå emot, klarar vi inte ensamma. Det är naturligtvis ett oerhört nederlag för vår förmåga att lösa de uppgifter som vi står inför och någonting som kommer att prägla kommande årtionden för vår del.

Jag upplever därför att det arbetsprogram och det utlåtande som vi har från utskottet i dag fångar förhoppningar men kanske inte det vi kommer att se. Redan nästa vecka, herr talman, har vi i EU möjlighet att lösa frågan om de ryska tillgångarna. Det är oerhört viktigt att vi klarar det då, för om det skjuts på framtiden kan det vara andra som har löst frågan, och det vore naturligtvis inte heller någonting som skulle underlätta för vår gemensamma framtid.

Det handlar alltså oerhört mycket om trovärdighet och förmåga under kommande arbetsår i EU. Självklart ska vi stå upp för det som sägs och som har varit grunden för EU, nämligen fredsprojektet. Vi är ett fredsprojekt, och detta kommer naturligtvis också att prövas under kommande år. Jag hör diskussionerna om ett medlemskapsperspektiv för Ukraina och Moldavien. Det kommer att kunna vara en fråga som handlar om fred. Där skulle vi möjligen behöva ett starkare ledarskap som är berett att ta beslut – inte ett starkare enskilt ledarskap men att vi tillsammans kunde vara ett starkare ledarskap som kunde ta beslut om att öppna upp och som en fredsmarkör göra Ukraina och Moldavien till en del av EU.

Utskottet har en gemensam syn på att vi ska öka trycket på Ryssland och att vi ska fasa ut rysk fossil energi från EU. Det är ju skandal att EU fortfarande handlar upp fossiltillgångar för mer än vi ger till Ukraina, inte Sverige specifikt men EU som helhet.

Herr talman! I texten som gäller just de ryska tillgångarna är bilden att det bara får ske i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Här är det nödvändigt att utveckla folkrätten, för vi har att möta en situation där ett land, Ryssland, så totalt har utmanat och agerat i strid med folkrätten. Vi får inte låta detta gå straffrihetens väg där det inte heller handlar om något skadestånd för det man har gjort mot Ukraina. Här är det alltså viktigt att vi ser möjligheter.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag peka på motivreservationen från Centerpartiet. Det handlar om någonting som vi tycker är viktigt, nämligen att vi stärker vår konkurrenskraft. Det är oerhört centralt att vi gör det här i Sverige, och det är oerhört centralt att EU gör det. Det handlar om regelförenklingar och lagstiftning som gör att vi kan stärka vår konkurrenskraft. Men det handlar också om att ta vara på de fördelar som EU faktiskt har i den kommande konkurrensen med andra länder, inte minst Kina, och då handlar det om klimatet.

Klimatet är en säkerhetsfråga och även en konkurrensfråga. Jag vill betona det vi skriver i vår motivreservation: Vi får inte gå klimatförnekarnas eller klimatförsenarnas väg, för om vi gör det blir det som uttrycket säger: Vi säljer smöret och tappar pengarna. Man gör någonting som man tror är väldigt bra för konkurrenskraften genom att rasera en del av miljöreglerna – och förlorar den konkurrensfördel som EU faktiskt har.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Herr talman! Ja, vi brukar nämna att det handlar om tre fyra års tid för att rusta Sverige för att kunna möta en värre situation än vad vi har upplevt på oerhört länge. Det är ur det perspektivet också viktigt att man i den ansträngda ekonomiska ram som finns använder resurserna rätt och säkrar att det finns hängrännor och inte bara stuprör.

Det är en sak när ministern säger att man ska använda resurserna för att göra anpassningsåtgärder och stanna vid det. Men om bilden är att man måste säkra den strategiska överfarten genom att bygga en tunnel blir det nästan som att kasta pengarna i sjön. Då vore det bättre att använda dem till att göra en satsning på en tunnel och se till att den kommer i närtid, så att vi totalförsvarssäkrar överfarten inte bara när det gäller Mälaren utan faktiskt också när det gäller Södertälje kanal.

Herr talman! Jag förväntar mig därför att ministern ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på en tunnel under Södertälje kanal för E20 och E4, för att tillgodose Sveriges och faktiskt också våra grannars behov ur ett totalförsvarsperspektiv.

Med det vill jag tacka ministern för detta utbyte.

Herr talman! Jag är fullt medveten om processen. Där har statsrådet rätt. Men det finns ett bekymmer, herr talman. Om det fanns ett underlag som skulle kunna peka ut att det var ett möjligt ställningstagande skulle jag känna mig ganska tillfreds. Men här finns det inte ett underlag för ett möjligt ställningstagande till en tunnel under Södertälje kanal.

Det skulle vara en tunnel för motorväg, E4 och E20, som är centrala för Sverige, Stockholmsregionen och Södertälje. Södertälje har rätt mycket problem till följd av dem också, ska jag lugnt säga. Det är i grunden en fråga för oss alla. Det är totalförsvarsperspektivet som är så centralt.

Jag hör statsrådet ta upp de företag som jag nämnde och som finns i Södertälje. Det är Scania och Astra. Det är två för Sveriges totalförsvar centrala och vitala företag. Det handlar om att kunna underhålla mycket av fordon och annat och om att säkra fordon och medicinsk tillgång för hela landet. Som jag nämnde är det två företag som är centrala för vårt totalförsvar och också för våra Natovänners försvar. Det är oerhört viktigt att säkra den strategiska position som utgörs av att E4 och E20 förenas just i Södertälje.

Södertäljepassagen hör till en handfull infrastrukturella passager som kan betraktas som strategiskt kritiska. Andra exempel är Öresundsbron, Älvsborgsbron i Göteborg, Norra länken, Essingeleden i Stockholm, stambanan genom Skåne samt Malmbanan i norra Sverige, såklart.

De strategiskt kritiska infrastrukturella passagerna måste man ta ett tydligare ansvar för. Man kan inte bara beakta dem och se det som en vanlig trafikplaneringsfråga. Detta måste få ett mycket tydligare fokus. Det borde vara regeringens ansvar att säkra att man tar fram underlag som gör att man verkligen kan fatta beslut på bra grunder.

Nu hörde jag att statsrådet sa att Trafikverket i den plan som ska ut på remiss har tagit fram förslag på åtgärder. Ja, herr talman, och det handlar då om flaskhalsåtgärder. Trafikverket har nämligen tittat på hur man kan försöka lösa problemet med alla trafikköer som många upplever runt överfarten av kanalen, oavsett om det är söderut eller om det är norrut. Men det här är inte en flaskhalsfråga utan en kritisk totalförsvarsfråga. Det handlar om att säkra att det finns underlag för att kunna fatta beslut om en tunnel och att inte först börja med anpassningsåtgärder när man i stället borde använda pengarna för infrastrukturen till en tunnel, som långsiktigt löser både köproblem och säkerhetsproblem.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret på mina frågor, eller i varje fall svar!

Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I Södertälje kommun finns flera företag som är vitala för totalförsvarets behov. Kommunen utgör samtidigt en nod för stora trafikprojekt som är strategiska för såväl Stockholm som landets försörjning och totalförsvar. För dessa bär staten ansvaret.

Det handlar främst om motorvägsbron som binder samman E4 och E20 och som är central för försörjningen av Stockholmsområdet men även för den snart färdiga Förbifart Stockholm under Mälaren.

Mälarbron och Saltsjöbron utgör i dag möjliga reservleder, men de är samtidigt lika lätta att slå ut som motorvägsbron. Riskerna med en strategisk infrastruktur som är lätt att slå ut har med icke önskvärd tydlighet visat sig i Ukraina. Reservbroarna är i dag dessutom en återkommande källa till osäkerhet. Det är många som har känt av problemen där, och då är det i fredstid.

Sårbarheten är hög gällande alla förbindelser genom Södertälje. E4 och E20-sträckans sårbarhet visade sig i fredstid på midsommarafton den 24 juni 2016. Bilisterna firade midsommarafton med att öppna bagageluckan och försöka äta den medhavda maten till midsommarfesten, för de kom inte vidare.

Frågan om den strategiska infrastrukturens sårbarhet måste dock i dagens säkerhetspolitiska läge ges ett betydligt större utrymme än vad som tidigare har gällt. Jag hör ministern säga att det behöver beaktas, men beaktas är inte nog. Det krävs att det finns en högre nivå.

Ministern nämner att om det är transportpolitiskt motiverade projekt som i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste de bedömas och finansieras i särskild ordning. Då frågar jag naturligtvis om ministern har vidtagit några åtgärder för att kunna göra den bedömningen och för att säkra den finansieringen.

Uppenbart är att man inte har ett underlag för att kunna hantera det som jag efterfrågar, som Scania efterfrågar, som Astra efterfrågar, som Södertälje kommun efterfrågar, som många företag i regionen efterfrågar och som alla Södertörnskommuner är överens om är prioriterat. Det är en tunnel under Södertälje kanal för att säkra också förbindelserna över detta gränssnitt för en orolig tid.

Det är ett av de mest trafikerade områdena i landet. Cirka 65 000–66 000 transporter passerar dagligen. Det är en av de tre mest trafikerade broarna i Sverige. Här har vi i Mälarsnittet säkrat med en förbifart som går under Mälaren för att inte hamna i den sårbarhet som Essingeleden innebar. Men vi har inte säkrat tillfarten till förbifarten, nämligen Södertälje kanal. Här krävs insatser för att först och främst få fram ett underlag för att bedöma en tunnel.

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av justitieminister Gunnar Strömmer, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och civilminister Erik Slottner.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Justitieminister Gunnar Strömmer besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Som tidigare har sagts är det säkerhetspolitiska läget mycket allvarligt. Vi och våra grannländer upplever det. Framför allt upplever Ukraina det varje minut, varje timme och varje dygn. Det är naturligtvis fråga om en förändring som vi måste förhålla oss till.

Rysslands erövringskrig mot Ukraina pågår, och Rysslands hybridkrig pågår även mot oss. Vi vet inte exakt vad som hände i Belgien i går kväll, men de facto har flygplatser påverkats även där, liksom i Danmark och andra grannländer. Mycket talar för att det finns ett mönster och att en statsaktör ligger bakom: Ryssland.

Sveriges säkerhetspolitiska läge är alltså reellt förändrat. Vi har stärkt vår säkerhet och våra grannars säkerhet genom beslutet att gå med i Nato. Det påverkar naturligtvis hur vi måste förhålla oss till våra grannar. Det är självklart så att vi behöver förändra den lagstiftning som gäller. Vi kan inte som Natomedlem fatta beslut utifrån att det är en särskild händelse varje gång vi sänder svensk militär till andra länder. Det är inte längre godtagbart. Det är solklart så att den lagstiftning som har gällt så här långt måste ändras.

Det är naturligtvis också därför vi yrkar bifall till en grundläggande del av propositionen. Från Centerpartiets sida har vi dock några avvikande åsikter. Det gäller framför allt den del som handlar om angelägna svenska intressen.

Vi kunde tidigare till exempel höra att Peter Hultqvist tolkade det som att det var fråga om att avvärja direkta hot mot Sverige. Men andra kan ju tolka det på annat sätt. Vad som är angelägna svenska intressen kan från tid till annan och från en regering till en annan regering få olika innebörder. Det sägs att man får utveckla detta med tiden, precis som när det gäller relationen och informationen till riksdagen. För vår del anser vi att det finns skäl att se över detta. Jag yrkar därför bifall till vår reservation nummer 2.

Det är möjligt att återkomma och förtydliga vad som avses, så att det inte uppstår tvekan om vad det handlar om eller blir en diskussion om vad som är angelägna svenska intressen. I dag upplever vi att olika länder tolkar nationella intressen väldigt olika. Det påverkar naturligtvis oss också, eftersom vi är medlem tillsammans med andra länder som kanske väljer andra vägar än vad vi anser rimligt. Där har vi en avvikande mening.

Frågan om information till riksdagen har varit uppe. Regeringen ser tydligt att det inte finns någon formell skyldighet att informera eller samråda med riksdagen i frågor av det nämnda slaget men att det är brukligt att göra det. Att det är angeläget finns tydligt uttryckt i utskottets ställningstagande – det är viktigt att riksdagen får information. Av regeringens förslag framgår att man ska hålla berörda utskott informerade om svenskt deltagande i operationer och aktiviteter när dessa beslutats av regeringen, även när det skett med stöd av regeringens mandat för brådskande fall. Men då är besluten redan fattade. Jag vill understryka att det finns skäl att få information i förväg. Det är en viktig del, även utifrån utgångspunkten att det här är mer av ett undantag. Huvudregeln är att beslut ska fattas av riksdagen.

När det gäller frågan om tidsutsträckning för den här typen av beslut tycker vi att det finns skäl för regeringen att se över hur lagstiftningen formuleras. Det baserar vi i mångt och mycket på en förändring i lagstiftningen när det gäller regeringens mandat i kris. Regeringen kan i dag inte fatta beslut i kris, men det är någonting som vi förväntar oss kommer att bli möjligt framöver. Frågan är hur lång tiden ska vara för den typen av beslutsfattande men också hur riksdagen kan verifiera eller stoppa den typen av ställningstaganden om man ser att regeringen har gått för långt. Vi tycker att det finns skäl att anpassa lagstiftningen i den här delen till vad som gäller i kris.

Vi befinner oss inte i krig just nu i Sverige. Nato befinner sig inte i krig. Men vi säger att vi inte heller har fred. Vi befinner oss i denna gråzon. Då behöver man hitta en gemensam bild av detta när det gäller både den här lagstiftningen och en eventuell förändring av grundlagen. En sådan förändring kommer att komma, som vi ser det.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 av Centerpartiet och i övrigt bifall till propositionen.

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av socialminister Jakob Forssmed, landsbygdsminister Peter Kullgren, infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson samt jämställdhetsminister Nina Larsson.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Socialminister Jakob Forssmed besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.