Mikael Damberg

Fru talman! Finansmarknadsministern ger en bild av att regeringen har kompenserat och hjälpt grupper genom krisen. Där kanske vi har en liten annan bild.

Jag tycker att regeringen har varit ganska passiv. Mycket av det stöd som har givits i form av skattesänkningar eller andra förändringar har gynnat dem med höga inkomster mer än de mest utsatta.

Jag blev nästan lite provocerad av att statsrådet nämnde just de utsatta barnfamiljerna, eftersom vi har en situation där regeringen de facto sänker ersättningen för de mest utsatta barnfamiljerna i den budget som vi diskuterade tidigare i dag. Men det är en annan fråga.

Låt mig komma tillbaka till den fråga där vi verkar vara överens om att det ändå finns problem på bankmarknaden i dag. Kunderna upplever att det finns ett underläge och att konkurrensen inte alltid fungerar. Då uppskattar jag att det sker en del saker som går i rätt riktning. Det är bra att regeringen tar vidare den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte om ränteskillnadsersättningen. Det gör det lättare och billigare för de flesta konsumenter framöver att flytta bundna lån. Det är bra, och det är klokt att Finansinspektionen har tagit fram idén en om påminnelse inför att ränterabatten löper ut. Jag tror att många kunder inte har koll, och då kan de efteråt känna sig lurade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra att amorteringsunderlaget digitaliseras. Det är en nyckelfråga. Vi har sett att det ofta är så att de som har begärt ut ett amorteringsunderlag från befintlig bank får ett bättre erbjudande från banken. När det går snabbare och smidigare kan det ge den som förhandlar en möjlighet att pressa på.

Jag blir lite förvånad att finansmarknadsministern ändå inte vill föra en seriös diskussion om genomsnittsränta i stället för listränta. Finansinspektionen har ju faktiskt förespråkat ett användande av genomsnittsränta framför listränta.

Finansinspektionens generaldirektör har sagt att de kan se att ränterabatterna har vuxit sig så stora att listräntan har spelat ut sin roll gentemot konsumenten. Därför är det bättre att jämföra sig själv mot bankens genomsnittsränta.

Även Villaägarna vill se att listräntor byts ut till förmån för snitträntor. De har gått så långt att de kallar snitträntorna för vilseledande. Det säger väl någonting om att det finns en diskussion om detta.

Än en gång säger jag att regeringen intar en passiv hållning; man stänger inte någon dörr. Men har vi inte ett problem i dag att många kunder ändå betalar för mycket till banken därför att konkurrensen inte fungerar som den ska? Då förväntar jag mig en lite mer framåtlutad finansmarknadsminister som kommer med nya initiativ för att stärka konsumentens ställning, öka konkurrensen och därmed skapa bättre villkor för konsumenterna.

Jag kan också konstatera att Villaägarna tycker att man borde använda den statliga banken SBAB för att ytterligare pressa räntorna. Här tycker jag att det är obegripligt att regeringen inte agerar. Vi har föreslagit att SBAB till exempel ska erbjuda lönekonton och pressa villkoren ännu mer. Men här verkar det finnas en ideologisk låsning från regeringens sida. Hade man varit mån om att öka konkurrensen på bolånemarknaden skulle man med SBAB:s hjälp underlätta för bolånekunderna, inte öppna för att sälja ut den statliga banken och därmed riskera att minska konkurrensen ytterligare och därmed göra det ännu dyrare för bolånekunderna.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Bakgrunden till interpellationen är att det har blivit dyrare att leva i Sverige. Inflationen och kostnadskrisen har inneburit ökade kostnader för mat, räntor och boende samtidigt som löneutvecklingen inte har hängt med de senaste åren. Resultatet är ett tuffare ekonomiskt läge för vanligt folk, som har fått svårare att få vardagsekonomin att gå ihop.

Samtidigt har de svenska storbankernas marginaler på bolåneräntor ökat. Bankerna har gjort stora vinster under kostnadskrisen, och allra mest har bankernas räntenetton växt. Det är väl belagt att bankerna är snabba med att ändra sina utlåningsräntor och lite långsammare med att ändra sina inlåningsräntor när marknadsräntorna ökar.

Under 2023 betalade vanliga hushåll i snitt nästan tre gånger så mycket av sin disponibla inkomst i räntebetalningar jämfört med åren innan krisen. Det betyder väldigt mycket för vanliga familjer runt om i Sverige. Det som har hänt är att bankernas så kallade bruttomarginal har fortsatt att öka, faktiskt även det senaste kvartalet.

Finansinspektionen har pekat på att bankernas användning av listräntor gör det svårt för konsumenterna att förstå räntesättningen. Bankerna erbjuder individuellt förhandlade rabatter, men först måste bolånetagaren själv ta initiativ för att förhandla om sin ränta. Det blir dock sällan en riktig förhandling, upplever många människor, för banken talar om vad man får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett skäl till att kunden har svårt att bilda sig en uppfattning om vad som är en bra ränta i förhandlingen är att listräntorna skiljer sig väsentligt från räntor som banken erbjuder andra kunder. Dessutom har avståndet mellan snitträntor och listräntor ökat över tid, vilket minskar värdet på ränterabatterna i verkligheten.

Finansinspektionen konstaterar att listräntor är ett stort problem. Sedan konstaterar man att listräntan har spelat ut sin roll gentemot konsumenten. Jag menar att Finansinspektionen har en poäng här. När jag lyssnar till finansmarknadsministern låter det lite grann som att läget är lite mer oklart. Jag kan ha respekt för det. Men min slutsats är ändå att listräntorna gynnar bankerna och skapar en otydlighet för vanligt folk.

Människor efterfrågar en rimlig räntesättning i ett svårt ekonomiskt läge. Att marknaden helt uppenbart inte fungerar helt optimalt har Niklas Wykman tidigare beskrivit, och också finansministern har understrukit detta tidigare i år.

Därför har vi socialdemokrater föreslagit flera åtgärder för att göra det lättare och billigare för vanligt folk att förhandla med banken, att byta bank och att pressa konkurrensen i sektorn.

Ett av de förslag som vi har lyft fram är att förbjuda bankerna att använda listräntor för att stärka konsumenternas ställning och pressa räntekostnaderna.

Jag vill ändå återupprepa min fråga i interpellationen till finansmarknadsministern. Är det inte rimligt att ställa sig frågan om det kan finnas en poäng med att förbjuda listräntorna för att gynna konsumenterna i relationen med bankerna?

Fru ålderspresident! Det är väl bra att inflationen faller tillbaka i Sverige liksom i andra länder. Jag har helt samma uppfattning som finansministern i den frågan. Det tär verkligen på dem med låga inkomster, och det förstör ekonomin på lång sikt om man har hög inflation.

Man säger att man följer en plan. Den planen innehöll väl inte att vi skulle ha sämst ekonomisk tillväxt i hela Europa? Jag hoppas inte det. Jag hoppas inte att planen innehöll att vi skulle ha ett rekordhögt antal företagskonkurser runt om i Sverige.

Jag hoppas att planen inte innehöll ett totalbromsande av bostadsbyggandet i Sverige eller att arbetslösheten ökar i Sverige när den inte har ökat i många andra europeiska länder. Sverige har inte presterat ekonomiskt de här åren i relation till andra länder.

Då måste man ställa sig frågan: Har regeringens politik varit rätt inriktad? Gör man rätt val i den budget som ligger på riksdagens bord? Skulle man inte kunna tänka sig att för nästa år göra något för att få upp bostadsbyggandet för att få fart på tillväxten?

Skulle man inte kunna göra mer för att få fart på energiutbyggnaden här och nu för att det betyder så mycket för svensk industri? Skulle man inte kunna göra riktade satsningar på utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik i ett läge där arbetslösheten ökar?

Alla de frågorna spelar roll, men det gör också fördelningsprofilen. Hade det inte varit bättre att satsa mer, som vi har föreslagit, på vanligt folks plånböcker snarare än på att sänka skatterna mest för dem med högst inkomster?

Vanliga människor, en polis eller en sjuksköterska med två barn, får mer pengar i plånboken med vår politik än med regeringens politik. Jag är övertygad om att det också leder till ökad tillväxt.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det är inte konstigt att en finansminister vill försvara sin budget; det förefaller rimligt. Men att hon är så otroligt nöjd över den ekonomiska utvecklingen och de prioriteringar regeringen har gjort är ändå lite förvånande.

Min replik ska inte handla om den historiska utvecklingen i Sverige, men Sverige var ett av de länder som både gick igenom och kom ur pandemin starkast ekonomiskt. När vi ser hur Sverige har presterat under kostnadskrisen utmärker sig Sverige åt andra hållet. Sverige har haft en svagare ekonomisk utveckling.

Prioriteringar kan man alltid diskutera, och det är inte konstigt att vi prioriterar olika i våra budgetar. Men med stora underskott i statens budget väljer regeringen att låna till skattesänkningar. Om vi socialdemokrater vinner valet är det alltså stor risk att vi åter får städa upp i ekonomin efter en högerregering och en borgerlig finansminister.

Faktum är att finansministern helt hoppar över att tala om att Sveriges tillväxt ligger i EU:s bottenliga, att företag runt om i landet går i konkurs i en väldigt hög utsträckning, att varslen är höga, att arbetslösheten är den högsta på tio år, bortsett från pandemieffekten, att bostadsbyggandet har tvärnitat och att regeringen gång på gång i sina prognoser skjuter fram när vändningen på arbetsmarknaden ska komma, när tillväxten ska dra igång och när konsumtionen ska öka bland hushållen. Lägg därtill osäkerheten i omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi socialdemokrater har föreslagit en rad insatser för att få igång bostadsbyggandet, snabba på energiutbyggnaden, öka antalet utbildningsplatser och ge vanliga familjer mer pengar i plånboken. Men regeringen är passiv.

Min fråga till finansministern är: Har finansministern bedrivit en för dålig ekonomisk politik som ger dessa resultat, eller har hon åter haft otur?

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att Sverigedemokraterna hade behövt tala lite mer om självförsörjningsgraden i tandvårdsförsäkringen med Sveriges ungdomar före valet, för det var inte så tydligt före valet att man skulle försämra för Sveriges ungdomar när det gäller att gå till tandläkaren.

Denna debatt handlar primärt om 2025 års budget, och i det årets budget innebär detta bara en försämring av tandvården för ungdomar, vilket kanske får långsiktiga konsekvenser för tandhälsan framöver.

Oscar Sjöstedt! Jag ställer frågan igen: Hur förklarar du för Sveriges ungdomar att ni gör det dyrare för dem att gå till tandläkaren? Är tänderna inte en del av kroppen just för ungdomar?

Fru talman! Inför valet 2022 lovade Sverigedemokraterna att göra tandvården billigare. Tänderna är ju en del av kroppen. När Sverigedemokraterna nu lägger fram sin tredje budget är beskedet det motsatta. Efter nyår gör SD-regeringen det dyrare för Sveriges ungdomar att gå till tandläkaren.

Jag har noterat att väldigt många ungdomar verkar väldigt förvånade över det nya beskedet, för det kan handla om ganska mycket pengar för de ungdomar som behöver gå till tandläkaren.

Man kan fråga sig lite grann vad ett vallöfte från Sverigedemokraterna är värt. Detta går nämligen igen. Det är ganska många mönster. När Sverigedemokraterna är med och förhandlar om budget ser vi att det blir en försämrad a-kassa. Vi får en byggkris. Vi har en sjukvårdskris. Man har sämre service på Sveriges landsbygder i den här budgeten. Man har mindre pengar till de kommuner på Sveriges landsbygder som har flest utmaningar. Man fortsätter med obegränsade vinstuttag i svensk skola. I stället har man råd att sänka skatten för de rikaste procenten av Sveriges befolkning.

Det blir alltså skevt här. Man säger en sak före valet, och så blir det något annat efter valet.

Fru talman! Min fråga är: Hur förklarar Oscar Sjöstedt att man hellre sänker skatten för dem med inkomster över 65 000 kronor, till exempel, än säkerställer att unga har råd att gå till tandläkaren?

Fru talman! Man kan lita på att vi socialdemokrater står upp för vanligt folk ekonomiskt. Det har den här regeringen inte gjort i tillräcklig utsträckning. Det är därför vi nu har den högsta barnfattigdomen i Norden. Det är därför vi ser hur barnfamiljer i dag väljer mellan att betala för fritidsaktiviteter och att hantera andra nödvändiga utgifter i familjeekonomin, vilket är väldigt provocerande. Den ekonomiska politik man bedriver får konsekvenser.

Det verkar som att Liberalerna är religiöst troende när det gäller det hästskitsteorem som ibland diskuteras, det vill säga att man alltid ska sänka skatten för de mest välbeställda eftersom det sipprar ned i samhället. Men i den budget ni presenterar, Cecilia Rönn, presenterar ni ju besparingar på sjukvården i reala termer. Ni presenterar en försämring för de fattigaste barnfamiljerna. Ni gör ingenting för att i budgeten faktiskt stötta de sämst ställda pensionärerna. Ni har valt att göra någonting annat.

Ni väljer i den här budgeten att lägga pengarna exklusivt på dem som tjänar mer än 65 000 kronor i månaden. Jag tycker att det är en felaktig prioritering. Särskilt i tuffa tider tycker jag att man måste ställa sig frågan var pengarna gör mest nytta. När de som har väldigt mycket pengar inte ens kan redogöra för vad de ska göra av dem, vore det inte rimligt att tänka sig att de butiksanställda skulle konsumera lite mer om man gav dem lite mer pengar i plånboken - och att vi då skulle få fart på tillväxten i Sverige och bli rikare som land?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Med er politik, Cecilia Rönn, är Sverige just nu ett av de länder i Europa som har sämst tillväxt. Kan det bero på den ekonomiska politiken, tro?

(Applåder)

Fru talman! Vi är i ett ganska tufft läge. Vanliga familjer har tappat tio års reallöneökningar, hyrorna har stuckit iväg och räntekostnaderna har varit jättestora. Matkassen för en vanlig tvåbarnsfamilj kostar 30 000 mer om året i dag än för ett par år sedan.

Att i det läget rikta en skattesänkning enbart till dem som tjänar över 65 000 kronor i månaden - är det rimligt? Är det rätt prioritering samtidigt som regeringen skär ned på stödet till de fattigaste barnfamiljerna? Man säger att man inte har råd att stärka upp sjukvården i det här läget. Vi har rekord i varsel på svenska skolor, men man har råd att sänka skatten exklusivt för dem som tjänar mer än 65 000 kronor i månaden.

Själv skulle jag tjäna på den skattesänkningen, men frågan är om det är det som är bra för samhället i det här läget. Hade regeringen gjort allting för sjukvården och för vanliga familjer hade det kunnat vara en diskussion: Ska vi ta nästa steg? Men att göra det här nu är faktiskt helt fel prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är någonting konstigt med den arbetslinje som regeringen förfäktar. Det ska alltid finnas morötter för människor som tjänar väldigt mycket; de ska få skattesänkningar för att jobba mer. De som har små marginaler ska däremot få sänkt akassa för att jobba mer, och de ska kanske ha en sänkt sjukförsäkring om de råkar bli sjuka. Men de rika ska alltid få mer pengar i plånboken för att jobba mer. Det är en konstig klasspolitik som den här regeringen bedriver.

(Applåder)

Fru talman! SD-regeringen har nu styrt Sverige i mer än halva mandatperioden. Den har inte lyckats lösa Sveriges problem.

Gängvåldet kryper ned i åldrarna. Regeringen har skapat en nationell sjukvårdskris. Arbetslösheten är rekordhög. Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela Europa.

Regeringen vill måla upp en helt annan bild, men jag är rädd för att de tar ut segern i förskott när de försöker övertyga svenska folket om att det har blivit bättre. För verkligheten säger något annat. Matkassen är fortfarande jättedyr. Hyrorna har skjutit i höjden. Plånboken töms snabbt.

Nu ser vi att finansministerns tidigare förhoppningar tonas ned. Lågkonjunkturen är mer utdragen. Den återhämtning som man har väntat på i bostadsbyggandet ser svagare ut. Arbetslösheten fortsätter att stiga.

Samtidigt möter svensk ekonomi stora risker. Omvärldsefterfrågan sviktar. Tysk ekonomi går verkligen dåligt. Den politiska osäkerheten är stor. Risken för nya handelshinder är betydande.

I detta läge är det extra viktigt att stärka Sverige och svensk ekonomi - att stärka ekonomin för alla vanliga familjer som kanske hade lagt pengarna på en vinterjacka till barnen, ett restaurangbesök eller en konsert, att satsa på att få igång bostadsbyggandet igen, för när byggkranarna blir fler blir också både arbetstillfällena och bostäderna fler, att bygga ut vuxenutbildningen så att de som riskerar att bli av med jobbet får en chans att påbörja ett nytt kapitel i livet och att prioritera resurserna till välfärden för en sjukvård i världsklass.

Men det gör inte den här regeringen. I stället för att ta tag i samhällsproblemen, ge vanligt folk mer i plånboken, prioritera tillväxten och sätta fart på svensk ekonomi lägger regeringen all sin kraft på att genomföra en exklusiv skattesänkning som bara träffar de rikaste procenten. Jag menar att det inte bara är omoraliskt utan också dålig tillväxtpolitik. Vill man få igång Sverige är satsningar på det offentliga och på att ge vanligt folk mer i plånboken mer effektivt.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill se att vanliga svenskars ekonomi stärks här och nu. Vi vill att barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden. Vi föreslår en rättvis skattesänkning som träffar alla förvärvsinkomster och som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Vi vill att den orättvisa funkisskatten avskaffas. Vi föreslår en tankrabatt som innebär att en familj i glesbygd skulle få 1 000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än vad regeringens bruna skattesänkning ger vid pump. Vi vill stärka pensionärernas ekonomi med ett höjt bostadstillägg på 200 kronor. Vi föreslår också att bostadstillägget i barnbidraget höjs och permanentas.

Vi socialdemokrater står på vanligt folks sida. Vi låter inte barnen betala den här krisen.

Detsamma går tyvärr inte att säga om regeringen. När rekordmånga barn vräks i Sverige, när var tredje svensk småbarnsfamilj har lånat pengar för att klara ett vanligt julfirande med julmust, mat och någon julklapp och när Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden, då drar regeringen ned på stödet till de mest utsatta barnfamiljerna, trots att dessa familjers ekonomiska situation inte har förbättrats ett dugg. Men sin egen skatt sänker Elisabeth Svantesson och Jimmie Åkesson med flera tusen kronor i månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Hur dålig tillväxtpolitik detta är har finansministern själv vittnat om. När hon fick frågan vad hon skulle göra med sin egen skattesänkning visste hon inte. Samtidigt har Handelsanställdas förbund låtit Novus fråga människor som jobbar i butik vad de skulle göra med 2 000 kronor extra i månaden. Deras svar är lite hjärtskärande. Det handlar inte om lyxkonsumtion eller långa resor utan om basala behov - att kunna sova bättre på natten för att man slipper pengastressen, att kunna äta sig mätt och att kunna köpa mer mat och kläder till sina barn. Det är vad 2 000 kronor betyder för dessa familjer runt om i Sverige.

Men det stannar inte där. Ny statistik från SCB visar att den materiella och sociala fattigdomen växer. Var femte person över 16 år klarar inte en oförutsedd utgift i dag. Värst är det för ensamstående mammor. Hälften av dem klarar inte oförutsedda utgifter, och en tredjedel har inte råd att låta sina barn delta i fritidsaktiviteter.

Detta är Sverige av i dag. Medan finansministern kliar sig i huvudet över vad hon ska göra med sin skattesänkning tvingas ensamstående mammor välja mellan mat och fritidsaktiviteter för sina barn. Det här visar tydligt att regeringen bränner pengar på fel saker. Vi vet att satsningar på välfärd och på att stötta de familjer som har det tuffast är mer effektiv politik också för att få igång tillväxten.

Fru talman! Jag vet att Sverige kan bättre. Vi är ett land med stor potential, med innovativa företag, kunnig arbetskraft och starka drivkrafter. Jag är dock orolig över att den här potentialen slarvas bort av en statsminister som saknar förmåga att samla Sverige och sluta långsiktiga överenskommelser. Den slarvas bort av en regering som i stället för att bygga Sverige starkare och rikare lämnar stora delar av landet i sticket, som skär ned på arbetsmarknadspolitiken när arbetslösheten ökar och som tittar på när byggbranschen faller samman.

I vår budget gör vi tvärtom. Vi tycker att man i detta läge borde ge byggindustrin en vitamininjektion. Med statliga krediter och en byggbonus kan vi stimulera byggandet av bostäder som så många efterfrågar. Man borde satsa på energieffektivisering av flerfamiljshus och småhus så att vi kan klara nödvändiga ombyggnationer och få dem gjorda, samtidigt som vi vänder konjunkturen och förhindrar att människor blir arbetslösa.

Vi visar att det går att få på plats mer billig och fossilfri el. Det är dags att bli kvitt de flaskhalsar som stoppar Sverige från att växa och bli rikare.

Vi kräver en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det behövs betydligt större satsningar på åtgärder som fungerar, så att fler av dem som står långt från arbetsmarknaden och är arbetslösa kommer i jobb. Vi vill bland annat se en miljardsatsning på arbetsmarknadsutbildningar.

Vi visar också att vi tror på Sveriges landsbygder som tillväxtmotor. Vi avvisar regeringens nedskärningar på statsbidrag till kommuner i glesbygd. Vi prioriterar tillväxt, samhällsservice och jobbtillfällen i hela landet. Det måste gå att leva i hela Sverige, även om inget av SD-regeringens statsråd bor norr om Borlänge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Gängkriminaliteten är en nationell kris. Våldet kryper allt längre ned i åldrarna, äter sig allt längre in i samhället och påverkar människors vardag. Vi nås gång på gång av nyheter om nya skjutningar, nya sprängningar och nya gränser som passeras. Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga men långt ifrån tillräckliga. Vad som krävs är akuta åtgärder här och nu, också för att bryta nyrekryteringen och stoppa skjutningarna.

Det är rätt att fortsätta skärpa straffen och sätta fler gängkriminella i fängelse. Men det kommer inte att hjälpa om vi inte också stoppar nyrekryteringen av barn och unga in i gängen. Vi socialdemokrater är därför enormt oroade över regeringens brist på åtgärder för att fånga unga på glid. Man måste börja mycket tidigare - långt ned i åldrarna, långt innan saker har gått riktigt snett - för att lyckas med brottsbekämpningen.

Vi vill därför se en omfattande satsning på punktmarkering av unga som är på väg in i kriminalitet. Det kan handla om en följeslagare som följer ungdomar hela tiden, eller på sikt elektronisk fotboja, så att vi aldrig släpper dem ur sikte i kritiska perioder.

Men vi måste också komma åt gängtopparna och strypa gängens finansiering. Vi vill införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt toppskikten i gängen. Vi vill att det offentliga ska ta kontroll över driften av samtliga HVB-hem som vårdar ungdomskriminella. De är inte vilka fastigheter som helst, och de ska inte kunna säljas på Blocket.

Ska vi lyckas bryta utvecklingen är det mycket viktigt att vi stärker skolan så att unga får fler sammanhang och fler vuxna förebilder. I vårt budgetalternativ föreslår vi därför en stor satsning på skolan och en rad satsningar på sport och kultur för unga. Därtill vill vi utveckla kulturskolan runt om i Sverige och satsa på utbildning av fler fritidsledare.

Fru talman! Statsministerns löfte om att ingen skulle sägas upp i svensk sjukvård var uppenbarligen ingenting värt. Regeringen har skapat en kris i svensk sjukvård. Varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium. I många regioner slår de rekord. Tusentals riskerar att förlora sina jobb. Köerna blir längre. Ytterst blir patienterna lidande.

I det här läget väljer Sverigedemokraterna och regeringen att skära ned ytterligare på finansieringen till svensk välfärd. Det är helt orimligt. Deras så kallade satsning på sjukvården är i själva verket en nedskärning. Med regeringens budget blir det generella statsbidraget exakt 0 kronor högre 2025.

Den här kortsiktigheten måste få ett slut. Vi socialdemokrater vill se en ny princip för hur välfärden ska finansieras där de generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen. Det skulle ge förutsägbar finansiering som kommuner och regioner alltid kan räkna med. Om vår politik hade gällt hade situationen för medarbetarna och patienterna i vården varit en helt annan.

I våra budgetförslag har vi visat att det går att ha en helt annan ambition för svensk välfärd än vad SD och regeringen har valt. I vårt budgetalternativ för 2025 föreslår vi 6 miljarder till kommuner och regioner i generella statsbidrag. Utöver generella tillskott vill vi också se en särskild personalsatsning i vården för att korta vårdköerna. Totalt vill vi öka tillskotten till kommuner och regioner med 15 miljarder kronor nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservationer och förslag till budget för 2025. Det är en budget för ett rikare och rättvisare Sverige. Vi prioriterar förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla paket av åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer, vanliga människor och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen. Vi visar att vi kan föra Sverige i en ny riktning, mot en starkare samhällsgemenskap med en ekonomi som växer och kommer alla till del.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Finansministern verkar inte förstå hur vanligt folk har det ekonomiskt. Hon väljer ju att rikta en skattesänkning bara till dem som tjänar över 65 000 i månaden. Min berättelse här i dag handlar om vanliga människor som jobbar i butiker runt om i Sverige och inte har råd att köpa tillräckligt med mat till sina barn och sover dåligt för att de inte kan betala räkningarna.

Vi socialdemokrater har föreslagit en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag och stöd till de grupper som har det tuffast.

Hade det inte varit bättre att satsa på vanligt folk, finansministern?

(Applåder)

Fru talman! Jag riktar min fråga till finansministern.

Kostnadskrisen och lågkonjunkturen gör Sverige fattigare och har slagit hårt mot vanliga svenska hushåll. Vi socialdemokrater har föreslagit en rättvis skattesänkning, höjda barnbidrag, mer pengar i plånboken för de utsatta, pensionärerna och de fattigaste barnfamiljerna.

Fackförbundet Handelsanställdas förbund har låtit Novus fråga folk som jobbar i butik vad de skulle göra om de fick 2 000 kronor mer i månaden. Svaren var ganska dramatiska. Så här svarade några: sova bättre på grund av mindre pengastress, äta mig mätt, köpa mer mat och kläder till mina barn. Själv får finansministern flera tusen kronor i månaden i sänkt skatt, och jag noterade att Elisabeth Svantesson när hon fick frågan vad hon skulle göra med sin skattesänkning svarade att hon inte hade några som helst tankar om det.

Finansministern! När du hör dessa vittnesmål från människor som jobbar i butiker runt om i Sverige, tycker du fortfarande att det är rimligt att prioritera en skattesänkning för de mest välbeställda? Hade inte pengarna kunnat göra mer nytta för vanliga familjer?

Herr talman! Det är uppenbart att Oscar Sjöstedt inte vill ha ett replikskifte om Försäkringskassan med mig utan ska spara det till sin sista replik, när jag inte kan säga något mer.

Faktum är att ni har drivit ned Försäkringskassan i ett hål. Försäkringskassan säger att man inte kan hantera utbetalningar och bedömningar, så människor får vänta månader på beslut om huruvida de ska få ersättning eller inte. Det handlar inte om fuskare; detta är människor som har rätt till ersättning men inte får det för att ni har gjort besparingar. Och det är du som har stått för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Vill du dessutom att jag ska applådera att du under den här mandatperioden inte kommer att göra ytterligare försämringar av sjukförsäkringen? Några sådana applåder kommer du inte att få av mig, för ni har redan genomfört försämringar av akassan. Det är inte sant att det inte är en försämring av akassan. Det är en nedtrappning som kommer att drabba framför allt LO-kvinnorna i Sverige.

Ni lovade i valrörelsen att ni inte skulle försämra akassan. Ni försämrade akassan, och jag kan inte dra någon annan slutsats än att sjukförsäkringen kommer nästa mandatperiod.

(Applåder)

Herr talman! Det är tydligt när man hör denna debatt att verkligheten inte står jättemycket i fokus för regeringen. Den verkar ibland leva lite i en fantasivärld, där beslut inte får konsekvenser.

Flera av de kriser som vi har att hantera i Sverige nu har skapats av regeringen och Sverigedemokraterna själva. De har till exempel drivit fram en sjukvårdskris genom att prioritera skattesänkningar i stället för sjukvårdsfinansiering.

Men det råder också just nu kris i en fråga som anknyter till det som Oscar Sjöstedt talar om: Försäkringskassan. Regeringen har gjort så stora nedskärningar på Försäkringskassan att människor som är sjuka har stora problem och kan få vänta upp till ett år innan de får besked. Detta är människor med väldigt små marginaler. Försäkringskassan har varit jättetydlig: Dessa problem är skapade av Sverigedemokraternas och regeringens egna budgetbeslut.

Hur känns det att ha skapat en kris för Sveriges mest sårbara människor, som inte vet om de ska få ersättning eller inte?

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant att ledamoten helt hoppar över 90-talskrisen och de fantastiska underskott som högerregeringen då lämnade över till Socialdemokraterna. Budgetunderskottet hade femdubblats, om jag kommer ihåg rätt, under några korta år. Detta krävde både skattehöjningar och stora neddragningar i offentlig verksamhet runt om i Sverige. Det var plågsamt för svensk skola.

Dit ska vi inte komma tillbaka igen, och då måste man ha ordning i statsfinanserna. Man måste ta ansvar för långsiktig finansiering av skolan och orka prioritera så att resurserna går till de skolor som har störst behov.

Men om du frågar mig om vad jag tror verkligen gör skillnad blir svaret duktiga lärare som har en god arbetsmiljö och kan utmana eleverna och skapa ordning i klassrummet. All skolforskning visar att det som händer i klassrummet är avgörande för utvecklingen, och då behöver lärarna stöd.

Jag uppskattar att Liberalerna har tillsatt en massa utredningar, men jag tror att den här mandatperioden kommer att ha gått innan något händer med svensk skola.

(Applåder)

Herr talman! Skolans utveckling över tid är en enormt stor, bred och viktig fråga. Jag tycker att detta är jättespännande frågor.

Jag hade kunnat fråga: Vem är det som har varit ansvarig för alla läroplaner det senaste årtiondet? Vilket parti var det som drev digitalisering i svensk skola hårdast? Detta kan vi bråka om. Och vilka erfarenheter drar man av att vi nu har en situation där Liberalerna börjar sparka bakut och backa när det gäller den marknadsskola som inte minst internationella organisationer har varnat för skulle leda till sämre skolresultat i Sverige? Nu erkänner man att vi har haft rätt i att betygssystemet är korrumperat i Sverige i dag och att vi har en situation där resursfördelningen är dålig, kommunerna inte kan planera och eleverna inte får det de har rätt till. En del av problemet är stora vinstuttag från skolan, som rakt av skulle kunna räcka till 3 000 fler lärartjänster i svensk skola. Det är klart att det skulle spela roll för svensk skola om man skulle ta nya tag.

Jag skulle gärna ha ett samarbete med Liberalerna om att öka resurserna till svensk skola, för jag tror att eleverna och lärarna förtjänar det.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att det är en retorisk fråga. Jag vet exakt vem som var finansminister då.

Sverige hade tagit sig ur pandemin mycket starkare än övriga Europa. Effekten blev att återhämtningen kom långsammare i andra länder än i Sverige. Sverige var tillbaka på tillväxtkurvan mycket snabbare än nästan alla andra länder i Europa. Man kan inte titta på bara ett enskilt år.

Nu har vi den här krisperioden, och under de här två åren har vi haft en sämre utveckling än resten av Europa. Då bör man kanske reflektera över om vi kunde ha gjort något annorlunda. Har vi något att lära av andra länder och hur de har hanterat den här svåra tiden? Och för att komma vidare bör man framför allt fråga sig vilken slutsats vi kan dra av hur vi hanterar den låga tillväxt vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Jag gav i mitt senaste inlägg ett antal exempel på politik som jag tror skulle öka tillväxten i Sverige men där regeringen har avstått från att agera.

(Applåder)

Herr talman! Det finns många svar på den frågan. Det första är att om man i det här konjunkturläget har en påse med begränsat med pengar och vill stimulera ekonomin är det mycket bättre att stimulera vanligt folks ekonomi än att lägga pengarna på höginkomsttagare, som inte kommer att konsumera de pengarna på samma sätt som de som faktiskt har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Det andra argumentet handlar mer om hur man ser på läget i ekonomin just nu. Är det rimligt att man sänker skatten med kanske 30 000 kronor för Jimmie Åkesson på ett bräde samtidigt som man försämrar ersättningen för de fattigaste barnfamiljerna i Sverige? Så håller man inte ihop ett Sverige under en tuff tid då människor har svårt att få hushållsekonomin att gå ihop.

Någonstans måste vi bestämma oss för att vi tar oss igenom tuffa tider tillsammans. Det är i alla fall min bild av hur Sverige brukar hantera tuffa ekonomiska tider.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i ekonomiskt svåra tider. Men det är inte första gången Sverige har gått igenom en ekonomisk kris. För bara några år sedan genomgick vi pandemin, med stort mänskligt lidande men också stora ekonomiska konsekvenser.

Om vi utvärderar de ekonomiska dimensionerna av pandemin ser vi att Sverige kom ut snabbare och starkare än nästan alla andra länder i Europa. Det gjorde vi för att vi var aktiva och hade idéer om hur man gick vidare.

Nu är det en ny kris, och Sverige kommer ut bland de sämsta när det gäller att hantera den kostnadskris som Europa och Sverige har gått igenom. Som tidigare finansminister kan jag reflektera lite över vilka val finansministern gör för att driva upp tillväxten. Det har vi diskuterat under två års tid.

En av huvudanledningarna till den dåliga tillväxten i Sverige är det minskande bostadsbyggandet, vilket vi har debatterat flera gånger tidigare. Bostadsbyggandet har minskat och dragit ned mycket av svensk tillväxt. Varför gjorde regeringen ingenting? Man till och med bromsade bostadsbyggandet. Man har inte tagit några substantiella nya initiativ för att driva detta.

Vi har haft en diskussion om konsumtion. De fattigaste familjerna i Sverige har väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Det talar vi om nu igen. Om man nu vill skapa en konsumtionsboost i samhället är det ju vanliga familjer som ska få mer pengar i plånboken. Då ska man inte, som regeringen har gjort i flera omgångar, rikta pengarna till dem med de absolut högsta inkomsterna. Det ger mindre effekt.

Vi har haft diskussioner om industrins konkurrenskraft och om energiförsörjningen och energiproduktionen. Regeringen har fördyrat och försvårat utbyggnaden av energisystemet, som är det som avgör konkurrenskraften och kan pressa priserna för vanliga hushåll.

Dessutom har vi en obefintlig arbetsmarknadspolitik och en utbildningspolitik som är på reträtt. De har inte lyckats möta den ökande arbetslösheten.

Nu summerar vi halva mandatperioden. Jag kan inte ge regeringens krishantering godkänt. Sverige kommer ut sämst. Vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Någonting har man gjort fel.

(Applåder)

Herr talman! Resultatet än så länge från finansministern när det gäller tillväxt är att Sverige ligger i Europas bottenliga. Sverige presterar som ett av de sämsta länderna i Europa.

Vi har under de här två åren hävdat att regeringen inte gör tillräckligt mycket för att hålla uppe tillväxten och bekämpa arbetslösheten. Det är en del av vår huvudkritik mot regeringen.

Nu går regeringen fram med skattesänkningar som riktar sig mest till dem med stora inkomster. Jag hävdar att satsningar på vanligt folk, plånboken hos pensionärer eller barnfamiljer, leder till mer effekt på konsumtion och tillväxt än regeringens satsningar på de mest högavlönade i Sverige.

Att sänka skatten för Jimmie Åkesson med 30 000 kronor om året bara med den här speciella skattesänkningen samtidigt som man sänker ersättningen till de fattigaste barnfamiljerna är dålig konjunkturpolitik, men det är också en ganska omoralisk politik.

Hur känns det, finansministern, att försämra för de fattigaste barnfamiljerna samtidigt som man öser pengar över dem som har mest pengar i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag är också glad över att det finns en så bred politisk enighet i Sveriges riksdag om stödet till Ukraina.

När jag lyssnar till finansministern och företrädare för regeringsunderlaget hör jag att det sägs en del bra om tillväxt. Nu har vi haft en period när Sverige har presterat väldigt dåligt tillväxtmässigt under två års tid. Vi har haft en av de sämsta tillväxttakterna i hela Europa. Under den här tiden har också Sverige gått i en annan riktning än de övriga länderna och haft en ökande arbetslöshet. Det här är inte okända frågor, utan dem har vi pratat om i den här kammaren under lång tid.

Min fundering är: Varför innehåller inte budgeten det som genererar tillväxt - bostadsbyggande, offentliga investeringar, energiutbyggnad, utbildningssatsningar och vuxenutbildning? Det är sådant som vi vet leder till tillväxt och fler jobb i det här läget. Finansministern kan väl inte på allvar tro att en riktad skattesänkning till de mest välbeställda i Sverige genererar ökad tillväxt i Sverige.

(Applåder)