Fru talman! har frågat mig om jag kommer att ställa mig bakom Socialdemokraternas förslag om att förbjuda listräntor.

Ett starkt konsumentskydd och att konsumenter kan göra aktiva val på bankmarknaden och att de har möjlighet att söka bättre villkor är angeläget, inte minst i ett läge där hushållens ekonomi är pressad. Det är inte givet att ett förbud mot listräntor ger konsumenterna ett starkare förhandlingsläge gentemot banken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar aktivt för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.

I december 2022 gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. Fokus var på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Uppdraget slutredovisades i maj 2024.

I sin redovisning av uppdraget identifierade Finansinspektionen åtgärder som kan stärka konsumenternas ställning och ge dem bättre förutsättningar att jämföra villkor och förhandla med sin bank. Det handlar om att banker framöver i god tid ska påminna sina kunder om att en ränterabatt, som i regel förhåller sig till en listränta, löper ut. I dag kan tidsbegränsade ränterabatter på bolån löpa ut utan att banken informerar om detta, vilket kan leda till att stora grupper av kunder får en högre ränta än om de hade förhandlat med sin bank. Finansinspektionen arbetar vidare med den frågan.

Därutöver kommer Finansinspektionen att ta fram enkel och tydlig information och vägledning på sin hemsida för att underlätta för konsumenter att jämföra sina villkor och påverka sin ränta.

Inom ramen för samma uppdrag meddelade Finansinspektionen under hösten 2023 föreskrifter som innebär att amorteringsunderlag ska vara digitala och att de ska lämnas utan dröjsmål. Jag välkomnar detta. Detta gäller från och med den 1 september 2024 och innebär att det blivit lättare att flytta sitt bolån.

Regeringen beslutade nyligen om en lagrådsremiss med förslag om en ny regel om ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter med behov av att binda sin ränta. Förslaget medför att det i de flesta fall blir mindre kostsamt för konsumenter som bundit sin ränta att till exempel byta bank.

Fru talman! Tack för frågan, Mikael Damberg!

Det är såklart en angelägen diskussion. Hushållen har varit väldigt pressade av inflation och därtill följande ränteökningar. Det är fortfarande så att man har en högre prisnivå än vad man tidigare haft.

En del har blivit kompenserade för det. Till exempel har regeringen aktivt fattat beslut för att stötta de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. Andra har fått kompensation genom automatiska indexeringar av olika typer av bidrags- och transfereringssystem. Men många arbetstagare och många pensionärer har fått uppleva inkomst eller pension urholkad.

En hel del av inflationen som regeringen fick ärva beror på omständigheter som om man ska vara ärlig ligger utanför den svenska politikens kontroll, med oro och elände i omvärlden, eller är konsekvenser av en ekonomisk politik som har drivits i stora delar av världen.

Andra problem är mer hemmaskapade i Sverige. Det gäller till exempel den stora destruktiva förstörelsen av vår energimarknad som har pågått under en längre period och gjort oss väldigt känsliga för störningar. En del är importerat, en del problem har vi skapat själva. Vi hanterar dem steg för steg.

Vi har kommit tillbaka till prisstabilitet i ekonomin. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning om att prisstabilitet är centralt för att man ska klara en bra ekonomi och sunda villkor. Det är bra att det finns en samsyn om det. Sedan kan man ha lite olika åsikter om exakt vägval man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi tittar på banktjänsterna får man konstatera att det under lång tid har gjorts alldeles för lite. Nu har det äntligen kommit på plats åtgärder som gör kunden starkare gentemot sin bank. Det gäller inte minst beskedet om amorteringsunderlagen.

Det var tidigare en situation där man kunde uppleva att banken satt och tryckte på den informationen, vilket gjorde det svårare att byta bank när man var missnöjd. Det har jag varit väldig tydlig med från min sida att vi vill se att detta ska hända. Jag är glad att det nu har hänt och att man på så sätt har fått en väsentligt starkare position som bankkund så att man kan byta.

Vi får nu fått på plats reglerna om ränteskillnadsersättning. Det gör det mer ekonomiskt fördelaktigt för den som behöver bryta sitt bundna bolån relativt situationen så som den är i dag. Det är ett välkommet steg för att stärka kunden.

Här görs en hel del i rätt riktning. Det återstår såklart fortsatta utmaningar på en ganska speciell marknad, som man ändå får säga att bankmarknaden är.

Det är välkommet med de positionsförflyttningar som nu finns i debatten. Det gäller till exempel, som jag lyfte fram i mitt svar, att bankerna ska ge klar och tydlig förhandsinformation: Nu håller din ränterabatt på att löpa ut. Det stärker också konsumenten.

Jag har inga stängda dörrar på området. Vi ska alltid värna finansiell stabilitet, ordning och reda och ett starkt konsumentskydd i Sverige. Jag är intuitivt inte lika övertygad som Mikael Damberg verkar vara om att förbud mot en typ av information, nämligen listränta, är rätt väg att gå.

Jag har ingen helt stängd dörr för det. Men listräntan ger en typ av information också till kunden. Det är mycket viktigt att genomsnitträntor redovisas. Det finns väldigt tydliga regelverk för hur man ska redovisa räntor generellt. Det finns väldigt tydlig information på nätet om genomsnittsräntor i olika banker. Man kan kolla detta på konsumenternas.se.

Listräntor ger också något slags information om. Ligger man över dem, då ligger man väldigt högt. Någon typ av informationsvärde har de. Sedan kan man möjligtvis diskutera ifall namnet är särskilt bra.

Fru talman! Först och främst är jag glad för den positiva feedbacken från Mikael Damberg. Den bekräftar mycket av det vi nu gör som rätt. Amorteringsunderlaget är en sådan del. Ränteskillnadsersättningen är en annan sådan del. Resultatet av uppdraget som vi gav till Finansinspektionen är ytterligare en del i detta. På totalen är det ett ganska tungt paket för att stärka konsumenternas ställning.

Det står lite i kontrast till att Mikael Damberg beskriver att vi intar en passiv hållning, men det står var och en givetvis fritt att beskriva detta hur man vill. Men det är bra att vi är överens om att vi behöver stärka de svenska konsumenterna, att konsumentskyddet ska vara bra och att vi ska ha tillgång till bra information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker ändå att man får sortera lite grann. Jag håller ingen dörr stängd till det Mikael Damberg säger, men att tycka att informationen om listränta inte är det bästa verktyget, inte ger en komplett bild, är inte samma sak som att man nödvändigtvis vill landa i Mikael Dambergs position att vilja förbjuda informationen. Trots allt tillför listräntan en typ av information till konsumenten. Ligger man över listräntan har man ändå något slags signal om man att ligger högt.

Genomsnittsräntan säger mer för många, men den säger inte allt för alla. Många konsumenter är också medvetna om att de befinner sig i en situation med högre risk där de inte kan erbjudas de genomsnittliga villkoren. De förstår att de behöver betala lite mer för att få låna. Detta har människor en förståelse för. Att då landa i slutsatsen att man stärker ställningen för alla konsumenter genom att förbjuda en viss typ av information är jag inte säker på. Det får man pröva noga.

I den andra vågskålen är det viktigt att påminna om att den information som Mikael Damberg efterfrågar, genomsnittsräntan, råder det en bred samsyn om. Mikael Damberg citerar Finansinspektionen om att de flesta människor ligger relativt nära ett genomsnitt. Då är genomsnittsräntan en mer värdefull information. Därför finns den informationen tillgänglig på exempelvis konsumenternas.se. Den sidan listar alla banker och alla genomsnittsräntor med alla löptider som erbjuds. Jag tittade senast i dag. Det är inte fråga om information som inte finns, utan den finns där på för konsumenten utvalda sajter.

Finansinspektionen beskriver en del av sitt arbete. Det är möjligt att Finansinspektionen skulle kunna göra ännu mer än till exempel en enskild bank kan göra. De kan till exempel väga genomsnittsränta för olika delar av landet, hela landet, olika åldersgrupper och så vidare.

I grunden delar jag bilden av att det finns mer att göra, och det pågår sådant arbete, för att konsumenten ska ha så bra information som möjligt. Sedan är det givetvis viktigt att man inte dränker konsumenten i information utan att konsumenten i stället får den mest värdefulla informationen för att kunna förhandla med sin bank. Det är vad uppdraget till Finansinspektionen har handlat om, och det är vad Finansinspektionens arbete nu går ut på. Den information som Mikael Damberg efterfrågar om genomsnittsräntor finns tydligt redovisad per bank och per löptid, högst offentligt för alla som vill ta del.

Att gå härifrån till att landa in att man ska förbjuda en typ av information är ett stort steg. Listräntor kan trots alla sina brister tillföra information för vissa konsumenter men kanske inte nödvändigtvis alla. Jag delar snarare perspektivet att listränta kanske är ett dåligt ord för att beskriva vad det egentligen handlar om.

Vi har en bra diskussionen här, och jag tror inte att vi kommer att stå långt från varandra när det här tar fast form.

Fru talman! Mikael Damberg lämnar många i stor förvirring eftersom han försöker måla upp en konflikt som i grunden inte finns. Genomsnittsräntor redovisas nämligen redan mycket transparent. Man kan jämföra för varje bank och för varje löptid på lånet. Det är information som redan finns. Det är inte information som någon försöker hålla tillbaka, utan den finns och redovisas mycket tydligt. Med några klick på mobilen eller datorn har man den snabbt framför sig. Det gäller alla banker och alla löptider.

Det blir också förvirrat eftersom diskussionen ofta gällt att räntan på inlåningskonton inte hängde med, vilket är en helt annan diskussion. När det gäller detta skulle mer konkurrens säkert vara behjälpligt.

Vi har också frågan om SBAB. Där får man väga in den finansiella stabiliteten. Staten har tidigare använt SBAB, och det har inte nödvändigtvis slutat särskilt väl. Staten fick senare lägga tillbaka en lång rad regleringar kring hur mycket man får låna, amortering och annat för att återskapa den stabilitet som fanns en gång i tiden, innan politiken tog sig friheter på den finansiella stabilitetens bekostnad.

I grund och botten är detta dock en interpellationsdebatt, och vi har demokrati. Man ska utkräva ansvar av varandra, och idéer ska stötas och blötas. Jag tycker att det är bra att Mikael Damberg och Socialdemokraterna väcker den här diskussionen.

Regeringen har gett dessa uppdrag till Finansinspektionen. Vi hör vad de säger om listräntor och delar fullt ut uppfattningen att genomsnittsräntan för de flesta ger bättre information. Det är bra att den är tillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller listränta har jag inget särskilt förslag. Det kan snarare handla om att man vet att man ligger en bit från genomsnittet och undrar vad man kan förvänta sig att få. Den genomsnittliga räntan ger ju viktig information, men att förbjuda annan information är inte nödvändigtvis rätt väg. Alla människor är ju inte genomsnittliga, och lite individuell variation tror jag att även Mikael Damberg kan tänka sig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.