Peder Björk

Fru talman! När detta år började fanns det 148 servicekontor runt om i hela landet. Men nu plockas skyltarna ned, och dörrarna stängs igen och låses. SD-regeringen har bestämt att en fjärdedel av Sveriges servicekontor helt enkelt ska upphöra de närmaste åren. Det innebär också att den lokala närvaron av statlig service från bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket inte kommer att finnas kvar på dessa orter. Möjligheten till personlig fysisk service kommer att tas bort runt om i landet. Anledningen till detta är att statsrådet Slottner och resten av den SD-regering som han ingår i har bestämt sig för att spara 150 miljoner kronor. Då måste dessa kontor läggas ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En uppenbar konsekvens blir att många fler människor i landet inte kommer att ha tillgång till lokal statlig service. De kommer inte att kunna gå till ett kontor på nära avstånd och på plats få hjälp av en fysisk person när de känner att de behöver det. Den andra konsekvensen, fru talman, är att regeringen också skickar en signal om att det inte är viktigt med statlig närvaro och service i hela landet. Detta är skadligt, för det skickar en signal om att sammanhållning i hela landet inte är viktigt, vilket på sikt riskerar att underminera tilliten till det offentliga, till staten och till det gemensamma samhället.

När jag tog del av statsrådets interpellationssvar tyckte jag mig höra ett påtagligt nöjt statsråd. Det finns ingen kritik, och han ser uppenbarligen heller ingen anledning till självrannsakan, vare sig i fråga om omfattningen av de nedskärningar som görs eller när det gäller valet av de kontor som regeringen har tvingat myndigheten att själv peka ut.

I svaret, fru talman, hänvisar statsrådet dessutom till en uppföljning och återrapport. Statsrådet glömmer dock att berätta att återrapporteringen ska ske den 1 oktober 2026, det vill säga efter nästa val. Vore det inte lämpligt att man redan nu, efter det första året av nedläggningar, tittar på konsekvenserna?

Kan inte statsrådet och regeringen tänka sig att göra en uppföljning direkt för att se vilka konsekvenser som har följt på de nedläggningar som sker redan i år?

(Applåder)

Herr talman! Jag är på riktigt bekymrad över hur lite intresse SD-regeringen visar för statlig service och närvaro i hela landet. Det visas både i regeringens agerande och i den här debatten.

På tal om Ånge är det bra att det öppnas nya fängelseplatser där, men det är också i Ånge som den här regeringen stänger ett av de statliga servicekontoren.

Det här ointresset och oviljan för dessa frågor visar sig också genom att ansvarigt statsråd, civilminister Erik Slottner, har lämnat över frågorna i min interpellation till det statsråd som är nyast i regeringen och som inte på något sätt har detta i sin portfölj.

Jag noterar också, herr talman, att statsrådet inte heller ger något konkret besked om huruvida det ska ske någon kompensation för de jobb som nu förloras i Kramfors och Härnösand. Och utifrån statsrådets resonemang tycks effektivitet vara överordnat allting annat. Det gör mig bekymrad.

Omlokalisering och nylokalisering av statliga myndigheter bidrar nämligen till både regional utveckling och effektivitet på lång sikt. Statlig service och närvaro är viktigt för tilliten och sammanhållningen i det här landet och för möjligheten att verka och leva i hela Sverige.

Det gör oss socialdemokrater väldigt övertygade om att man måste ha en aktiv politik för statlig service och närvaro. Till skillnad från SD-regeringen har vi socialdemokrater viljan och ambitionen.

Herr talman! Statsrådet och hans kollegor i regeringen kan stå hur mycket de vill här i talarstolen och i andra sammanhang och säga att de värnar statlig närvaro och service i hela landet, men det hjälper inte att stå här och säga det när de i praktisk politik och praktisk handling gör precis tvärtom.

På område efter område monterar man ned den statliga servicen och närvaron i hela landet. Sedan hittar man på pseudoargument för att detta ska kunna göras. Man gömmer sig bakom ord som effektivitet och värnande av skattepengar. Men att värna skattepengar, herr talman, handlar om att se till att alla medborgare i Sverige har rätt till statlig närvaro och framför allt en statlig lokal service, så att det går att bo, leva och verka i hela landet. Detta gäller inte bara enskilda medborgare utan också företag runt om i landet, som SD-regeringen i andra sammanhang framhåller att den värnar så himla mycket om.

Nej, herr talman, det här handlar inte om att värna skattepengar eller det svenska biståndet, utan detta är en systematisk och utarbetad politik för att montera ned det svenska sättet att bedriva statlig service runt om i hela landet. Vi ser det på område efter område, och ett exempel är Folke Bernadotteakademin och Sida i Härnösand.

Ett annat exempel är att man nu monterar ned den lokala fysiska servicen i form av servicekontor. Man skär ned antalet servicekontor runt om i landet med 25 procent. Detta, herr talman, slår särskilt hårt mot dem som bor på landsbygden.

För oss socialdemokrater är det självklart att staten ska vara närvarande i hela landet. Det var därför socialdemokratiska regeringar under tidigare mandatperioder jobbade hårt och systematiskt för att bygga ut servicen och om- och nylokalisera statlig verksamhet i hela landet.

Herr talman! SD-regeringen har ingen vilja eller ambition att jobba med omlokalisering och nylokalisering av statlig verksamhet i hela landet. Då tycker jag att det vore mycket ärligare av regeringen att säga det i stället för att gömma sig bakom andra argument.

Man lyfter upp effektivitet. Då undrar jag om det är överordnat precis allting annat, som man hävdar när det kommer till närvaro och service från statliga myndigheter i hela landet, och om regeringen på riktigt upplever att det finns något slags motsatsförhållande mellan statlig närvaro och service i hela landet och effektivitet. I sak är det helt fel, då rapport efter rapport på området har visat att effektiviteten är minst lika bra efter en omlokalisering.

Det här skulle kunna förklara varför statsrådet valde att inte alls svara på en av de tre frågor som jag ställde i min interpellation, nämligen om SD-regeringen avser att vidta några särskilda åtgärder för att kompensera för de förlorade statliga jobben i Kramfors och Härnösand, som vi diskuterar här i dag.

Herr talman! ”Tomma tunnor skramlar mest” är ett ordspråk som jag tycker beskriver statsrådets svar på min interpellation på ett bra sätt. Jag tycker också att det sammanfattar SD-regeringens politik när det gäller statlig närvaro och service i hela landet.

Alldeles särskilt tydligt blir det när man jämför med hur tidigare socialdemokratiska regeringar har agerat politiskt på just detta område. I flera regeringsförklaringar har socialdemokratiska statsministrar lyft upp den här frågan, och de har sedan också sett till att omsätta den i praktiken.

Under mandatperioden 2014–2018 kom det 21 regeringsbeslut om just omlokaliseringar. Det innebar att 900 årsarbetskrafter flyttades i en omlokalisering från företrädesvis Stockholm till resten av landet. Tillsammans med annan utbyggnad av statlig verksamhet och service runt om i landet skapade detta 2 000 jobb.

Även under den förra mandatperioden, herr talman, fortsatte den socialdemokratiska regeringen med denna aktiva och offensiva politik på området, bland annat genom att omlokalisera 70 statliga jobb till Härnösand. Där ingick de jobb på Sida som den här regeringen nu beslutat att flytta från Härnösand till Stockholm.

Med bland annat nedläggningen av huvudkontoret för Folke Bernadotteakademin i Kramfors och flytten av jobb på Sida från Härnösand tycker jag att det blir tydligt att den nuvarande SD-regeringen inte har någon vilja eller några idéer om politik på det här området utöver att, såklart, centralisera så mycket som möjligt till Stockholm.

Herr talman! Frågan kvarstår efter att jag tagit del av interpellationssvaret. Finns det någon ambition? Finns det någon vilja eller någon plan från SD-regeringen? Vad vill man när det gäller om- och nylokalisering av statlig verksamhet och statliga jobb?

Avser den här SD-regeringen att ta något som helst initiativ för att aktivt jobba för omlokalisering av statlig verksamhet för att säkerställa statlig service och statlig närvaro i hela landet?

Fru talman! På tal om talepunkter: Justitieministern föll ju ganska snabbt tillbaka till sin talepunkt om att allt som händer nu är Socialdemokraternas fel, i stället för att ta ansvar för den situation som vi nu befinner oss i och se till att få verktyg på plats för att komma åt den ekonomiska brottsligheten.

Vad vi kan vara överens om är att vi måste få stopp på den ekonomiska brottsligheten. Det gäller alla dess former, även skatteflykt och skatteundandragande.

En välvillig tolkning, fru talman, av det faktum att flera saker inte kommer på plats är att SD-regeringen är lite saktfärdig. En mindre välvillig tolkning är att regeringen helt enkelt inte är villig att reglera vissa saker, av för mig outgrundliga orsaker.

Ett exempel är just detta med revisionsplikten när det gäller mindre aktiebolag. Jag tycker att justitieministern ska lyssna mindre på Svenskt Näringsliv och lite mer på Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Då kan vi få på plats ytterligare ett verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och också stoppa finansieringen av de kriminella gängen.

Till sist, fru talman: När det gäller näringsförbud ser jag gärna att justitieministern snabbt kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag utifrån den utredning som faktiskt har genomförts. Men jag hoppas också att regeringen är beredd att se över om näringsförbud kan meddelas även under andra omständigheter, så att vi på så sätt kan ta oss an ekonomisk brottslighet på bredden. Det är ju först då som tilltron till välfärdsstaten kan stärkas, tilliten i samhället kan öka och seriösa företag kan konkurrera under mer rättvisa villkor.

Fru talman! Jag tvivlar inte alls på justitieministerns vilja att komma åt de kriminella nätverken och den organiserade brottsligheten eller, för den delen, ekonomisk brottslighet kopplad till detta.

Däremot är jag lite förvånad över den något nedtonade retoriken rörande ekonomisk brottslighet i allmänhet och att man från regeringens sida inte använder de verktyg som faktiskt går att använda.

I november sa riksdagen faktiskt ja till propositionen Bolag och brott - för övrigt en proposition baserad på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till - och i det sammanhanget hade man haft möjlighet att till exempel justera revisionsplikten så att den även omfattar de mindre aktiebolag som i dag är undantagna, som utgör den stora majoriteten av aktiebolagen i Sverige. Detta är en åtgärd som har efterfrågats av Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I nästan alla andra politiska samtal vill ju SD-regeringen vara hård mot brott, och ingen åtgärd tycks vara för liten att genomföra. Men när det kommer till just revisionsplikt för mindre aktiebolag verkar detta inte gälla längre.

Ett annat exempel är att SD-regeringen har flyttat fram genomförandet av en statlig tjänst för leverantörskontroll vid offentlig upphandling, som nu inte kommer att införas förrän år 2028. Till detta kan också läggas att SD-regeringen inte täpper till uppenbara luckor för skatteflykt.

Fru talman! Min fråga till justitieministern är: Varför tycker inte SD-regeringen att det är lika intressant att ta tag i den ekonomiska brottslighet som inte är direkt kopplad till just gängkriminella?

Fru talman! Det har på senare år uppmärksammats alltmer att företag också används för brottsliga ändamål, särskilt inom den grova organiserade brottsligheten. I dessa fall blir syftet med företaget helt enkelt att bryta mot regelverken för att tjäna eller tvätta pengar. Företagen kan bland annat användas för att undanhålla skatter och avgifter eller för att tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på helt felaktiga grunder.

I dessa fall går samhället miste om betydande skatteintäkter. Vanliga näringsidkare riskerar helt enkelt att slås ut av dem som fuskar eftersom de konkurrerar på samma marknad. Annan grov organiserad brottslighet som är kopplad till kriminella nätverk kan också använda dessa företag för att finansiera sin verksamhet med de ekonomiska vinster som kan tas ut ur de bolag som används som brottsverktyg.

Men, fru talman, ekonomisk brottslighet sker även på andra sätt, bortom gängkriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten. Skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt har vi tyvärr också sett breda ut sig. Detta är en brottslighet som undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten i samhället och hotar seriösa aktörer på olika marknader. Dessa olika typer av brott har inte sällan också koppling till organiserad kriminalitet men även till arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Den ekonomiska brottsligheten i Sverige uppskattas omsätta i storleksordningen 100-150 miljarder kronor. För att komma till rätta med detta och minska omfattningen av de nämnda problemen krävs en rad olika insatser på flera områden.

En sådan insats är att utöka möjligheterna till näringsförbud. Förenklat kan sägas att näringsförbud i dag kan meddelas då en person grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Det räcker alltså i normalfallet inte med att man fått ett bötesstraff för att man ska kunna få näringsförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet hänvisar till en utredning om utökade möjligheter till näringsförbud för organiserad och systematisk brottlighet - gott så, skulle jag vilja säga. Men min fråga till justitieministern i min interpellation är om han är beredd att utöka näringsförbudet bortom detta. Jag tycker, fru talman, att jag kanske inte riktigt fick svar på det. Justitieministern får alltså gärna utveckla sitt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Finansministern tog själv upp att det finns de privata bolag som kan göra jobbet bättre än en del av de statliga bolagen har gjort historiskt och att det kan vara ett skäl att sälja ut statliga bolag. I nästa mening sa finansministern att apoteken är ett gott exempel. Jag skulle vilja att finansministern säger det till de människor runt om i vårt land som antingen inte får tag i sin livsnödvändiga medicin över huvud taget eller behöver resa fem, tio, femton eller tjugo mil för att få tag på sina livsnödvändiga mediciner.

Herr talman! Jag blir riktigt orolig om det är den logiken som ligger bakom när regeringen för ett resonemang om vilka bolag som man kan tänka sig sälja ut. Då finns inget stopp och ingen ände på vilka av bolagen man kan tänka sig sälja ut.

Herr talman! Förra gången jag stod här ställde jag en direkt fråga till finansministern om huruvida det pågår något arbete på Finansdepartementet för att sälja ut Lernia AB. Det är det enda statliga bolag som det finns ett bemyndigande till regeringen från riksdagen om att sälja ut. Finansministern duckade frågan och svarade inte på den. Ett enkelt nej eller ett enkelt ja hade kunnat sägas. Men, herr talman, jag tolkar det så att om det inte sägs ett tydligt nej pågår det helt enkelt ett arbete.

Fru talman! Sverige befinner sig i en situation där vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Sverige är bland de länder i Europa som har den absolut sämsta tillväxten. Samtidigt vittnar många företag om att de har svårt att hitta rätt kompetens till sina växande och utvecklande företag.

I ett sådant läge kan det statliga bolaget Lernia AB spela en viktig roll genom att hjälpa till med kompetensväxling, utbildning och matchning på arbetsmarknaden, så att vi får fler människor i jobb och får en ökad tillväxt i Sverige.

Fru talman! Finansministern nämnde inledningsvis att det behövs ett bemyndigande från riksdagen för att regeringen ska kunna sälja ett statligt bolag. Just nu finns det ett sådant bemyndigande, och det gäller just Lernia AB.

Min fråga till finansministern är givetvis: Pågår det just nu något arbete på Finansdepartementet för att man ska kunna gå till beslut om att sälja Lernia AB?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tvivlar inte en sekund på finansministerns engagemang, men jag tvivlar lite grann på förmågan att vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Hade det inte varit för en socialdemokratisk regering hade det inte funnits en proposition om bolag och brott att ta ställning till, för den utredningen tillsattes av just en socialdemokratisk regering.

Fru talman! Vi måste få stopp på den här ekonomiska brottsligheten, och när flera expertmyndigheter nu pekar på att en utvidgad revisionsplikt skulle vara ett bra verktyg tycker jag faktiskt att vi måste lyssna på det. Vi socialdemokrater är beredda att gå vidare med en utvidgning av revisionsplikten för de mindre aktiebolagen. Jag förstår inte vad finansministern och SD-regeringen är så himla rädda för, fru talman. Låt oss använda de verktyg som finns! Låt oss sätta stopp för användningen av företag för kriminella aktiviteter och som ett sätt att finansiera kriminella organisationer.

I går sa statsminister Kristersson - visserligen i ett helt annat sammanhang, som gällde hans bästa kompis säkerhetsrådgivarens avgång - att det är viktigt att inte slarva och inte göra fel. När det gäller revisionsplikten tycker jag att SD-regeringen både slarvar och gör fel. Finansministern borde lyssna mindre på Svenskt Näringsliv och mer på finansministerns egen myndighet Skatteverket, så att vi kan få på plats ytterligare ett verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och på så sätt också strypa finansieringen av de kriminella gängen.

Fru talman! Jag tackar finansministern för att hon trots allt tar in Skatteverket i den här diskussionen om revisionsplikten. Eftersom finansministern är ansvarig för den myndigheten utgick jag från att finansministern hade rätt mycket fokus på just Skatteverket som myndighet.

Jag noterar också att finansministern upprepar att revisionsplikt inte skulle vara en tillräckligt träffsäker åtgärd. Det är ett direkt eko av det Svenskt Näringsliv framför i diskussionen om revisionsplikt. Men finansministerns egen myndighet har faktiskt en helt annan bild.

Jag citerar ur Skatteverkets remissvar på propositionen om bolag och brott. Skatteverket skriver följande: "Skatteverkets uppfattning är att avsaknad av revisor är en riskfaktor som underlättar användning av bolag som brottsverktyg och för skatteundandraganden. En revisors granskning har en preventiv effekt både för att förebygga oavsiktliga och avsiktliga fel."

Skatteverket ser alltså helt enkelt detta som en ytterst träffsäker åtgärd. Det är inte nog med att bara Skatteverket framhåller detta, utan man får dessutom stöd av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket. De förespråkar alla en återinförd revisionsplikt.

I nästan alla andra politiska diskussioner och samtal framhåller SD-regeringen gärna att man ska vara hård mot brott och att man ska vara hård mot ekonomisk brottslighet. Ingen åtgärd tycks vara för liten för att genomföras. När det gäller revisionsplikt för mindre aktiebolag tycks detta dock inte gälla.

Fru talman! I november sa riksdagen ja till propositionen om bolag och brott. Den baserades på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. Då hade man möjlighet att justera revisionsplikten. Även om man inte vill gå tillbaka till situationen före 2010, då alla aktiebolag omfattades av revisionsplikten, finns det ju varianter man kan genomföra.

Skatteverket hade i sitt remissvar på denna proposition ett förslag om att utvidga - inte återinföra - revisionsplikten. Man skulle då komma åt fler små aktiebolag, och de skulle tvingas ha en revisor. Bland annat skulle man kunna tänka sig att sänka gränsvärdena avseende anställda i ett bolag som skulle få revisionsplikt, eller för den delen se över gränsvärdena för omsättningen i företagen för att man skulle behöva ha en revisor.

Min fråga till finansministern, fru talman, är: I ljuset av att det faktiskt kommer allt fler rapporter om att kriminella gäng finansierar verksamheten med hjälp av just företag, är finansministern beredd att ompröva tidigare ställningstaganden och gå vidare och titta på någon form av utvidgad revisionsplikt för de mindre aktiebolagen?

Fru talman! I Sverige i dag finns det omkring 1,2 miljoner företag, och ungefär 700 000 av dem är aktiebolag. Företagen har som uppgift att utveckla, producera och leverera varor och tjänster till sina kunder. Men företagen har också grundläggande betydelse för att samhället faktiskt ska fungera. De bidrar till innovation, skapar arbetstillfällen och ger skatteintäkter som i sin tur är en förutsättning för välfärden.

Men under senare år har det uppmärksammats alltmer att företag också används för brottsliga ändamål, särskilt kopplat till den grova organiserade brottsligheten. Syftet med företagen är i de fallen helt enkelt att bryta mot regelverken för att tjäna pengar eller tvätta pengar. Företagen kan då användas för att undanhålla skatter och avgifter eller för att tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på helt felaktiga grunder.

I det här fallet går dessutom samhället miste om betydande skatteintäkter, och vanliga hederliga näringsidkare som driver företag löper risk att slås ut när de konkurreras ut av dem som fuskar och använder företag i brottsliga syften.

Dessutom finns det många företag som är kopplade till grovt kriminella verksamheter. Då använder man bolag för att finansiera den här kriminella verksamheten, som oftast bedrivs i olika former av nätverk.

Fru talman! För att komma till rätta med eller minska omfattningen av problemen som jag nu inledningsvis har nämnt krävs det en rad olika insatser på flera områden, och en av dem menar jag är att se över revisionsplikten för mindre aktiebolag.

Den generella revisionsplikten avskaffades 2010, och i dag saknar 500 000 av de 700 000 aktiebolagen en revisor.

I ljuset av att företag används för brottslighet av olika slag och att så många saknar en revisor valde jag att ställa den här interpellationen till finansministern. Men, fru talman, när jag tar del av svaret känns det som att finansministern vill blanda bort korten och inte fullt ut vill diskutera det här med revisionsplikt - inte minst utifrån att min interpellation har slagits samman med min kollegas interpellation trots att de faktiskt handlar om helt väsensskilda saker även om båda rör ekonomisk brottslighet.

Dessutom, fru talman, saknade jag svar på mina konkreta frågor när jag tog del av interpellationssvaret. Jag ställde två väldigt konkreta frågor till finansministern som finansministern valde att inte svara på.

Jag skulle uppskatta om finansministern nu tog tillfället i akt att åtminstone försöka svara på en av de här konkreta frågorna. Den lyder helt enkelt så här: Vilka konsekvenser för Skatteverkets verksamhet och effektivitet bedömer ministern att det får när mindre aktiebolag inte omfattas av revisionsplikten?

Fru talman! I dag är det årets fattigaste dag. Det känns i plånboken för väldigt många. Ensamstående mammor är bland de värst drabbade. Varannan ensamstående mamma uppger att hon inte klarar av oförutsedda utgifter.

Att som SD-regeringen inte stötta vanligt folk under en ekonomisk kris är inte bara omoraliskt utan också dålig tillväxtpolitik. Ekonomiskt stöd till välfärden och att stötta de familjer som har det tuffast är det som får igång ekonomin i en lågkonjunktur. Mindre effektivt är det med skattesänkningar till de redan förmögna. Med en socialdemokratisk regering hade Sveriges barnfamiljer den här veckan fått en höjning av barnbidraget med 200 kronor varje månad.

Min fråga till statsrådet Kullgren är: Varför har SD-regeringen, till skillnad från övriga nordiska regeringar, valt att inte förstärka barnbidraget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! Jag är ändå lite förvånad över att ledamoten inte tar chansen att utveckla varför det är viktigt att dra ned på resurserna till servicekontoren. Det hade också varit intressant att höra vad som är Moderaternas ingång i detta och vad som är deras syn på det hela. Eller har det gått dithän att de helt enkelt bara fogar sig efter det som har beslutats av Sverigedemokraterna eller någon annan samarbetspartner?

Men, herr talman, om vi ändå ska prata om Arbetsförmedlingen kan vi förstås diskutera om det var en bra eller mindre bra reform som genomfördes. Jag har inget minne av att Moderaterna motsatte sig reformen särskilt högljutt. Men om nu ledamoten tycker att reformen var dålig, vad är det då som gör att regeringen nu inte gör andra prioriteringar och satsningar när arbetslösheten dessutom bara skjuter i höjden och är bland de högsta i hela Europa samtidigt som vi har den lägsta tillväxten?

Jag undrar och är uppriktigt nyfiken: Om reformen gällande Arbetsförmedlingen var så dålig, på vilket sätt blir det då bättre av att man skär ned på de servicekontor runt om i landet som erbjuder service från just Arbetsförmedlingen? Det blir man trots allt lite nyfiken på.

Herr talman! Eftersom ledamoten inte vill uppta tid med att prata om sin och regeringens politik ger jag ledamoten ytterligare en chans att göra det i några minuter.

Jag vill återvända till det som debatten inleddes med, det vill säga en diskussion om servicekontoren.

SD-regeringen föreslår en drastisk neddragning på servicekontoren runt om i landet, något som kommer att slå hårt mot servicen i gles- och landsbygd runt om i hela vårt land. Det här är en politik som ledamoten uppenbarligen står bakom, så min fråga till ledamoten är helt enkelt varför han tycker att det är viktigt att i det här läget dra ned på servicen runt om i landet. Vilka kontor i ledamotens egen valkrets anser han bör stängas?

Herr talman! Vi kan definitivt diskutera bränslefrågan. Vi kan definitivt diskutera gängvåldet. Men faktum är att i den ekonomiska situation som vi har varit i och som vi fortfarande befinner oss i väljer SD-regeringen att prioritera dem i samhället som har det allra bäst.

Det här handlar inte bara om att se till att de som har det allra tuffast får 200 kronor mer i månaden i barnbidrag, vilket skulle göra en avsevärd skillnad för de barnfamiljer som skulle få det, herr talman. Det här handlar om att se den ekonomiska politiken i dess helhet och att skapa förutsättningar både för att hantera den kris som vi befinner oss i och för att faktiskt få tillväxt som skapar mer skatteintäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Då, herr talman, är det så att det absolut bästa för att skapa tillväxt och en ekonomisk skjuts är att se till att hushållen får mer i sina plånböcker och att investera i offentlig verksamhet. De två sakerna ger överlägset bäst resultat för tillväxten.

Då handlar det inte om, som SD-regeringen prioriterar, att ge bara några få mer pengar i plånboken, utan då handlar det om att ge många, framför allt dem som har det allra tuffast, mer i plånboken.

Där har SD-regeringen valt en helt annan väg än oss socialdemokrater. Vi kommer att fortsätta att stå upp för att både skapa tillväxt, satsa på den offentliga sektorn och se till att hushållens ekonomi stärks. På så sätt skapar vi tillväxt och framtidstro.

Herr talman! Låt oss börja där vi befinner oss nu och har befunnit oss i några år - i en ekonomisk kris med hög inflation, där arbetslösheten bara ökar och ökar och ökar, där företagskonkurserna ökar och ökar och ökar och där Sveriges tillväxt är bland de lägsta jämfört med andra europeiska länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Det är där vi befinner oss, och i detta läge har vi också den högsta barnfattigdomen i hela Norden. Under den ekonomiska krisen valde många länder runt omkring oss att stärka hushållens ekonomi, eftersom det var otroligt tufft för dem som har absolut minst resurser. En åtgärd som direkt hade fått effekt på människors situation hade varit att höja barnbidragen. Det var de andra nordiska regeringarna kloka nog att göra, men SD-regeringen avstod från att göra det.

Varför? Jo, därför att man behövde pengar till det som ledamoten började med, nämligen skattesänkningar - skattesänkningar som i huvudsak går till dem som tjänar allra mest. Alldeles särskilt läggs miljard efter miljard på dem som tjänar 62 000 kronor eller mer. Och är det inte särskilt talande, herr talman, när finansministern på en fråga vad hon ska göra för de lite drygt 3 000 kronor mer i månaden som hon får i plånboken svarar "Jag vet inte"?

Jag kan lova ledamoten att varenda barnfamilj runt om i Sverige skulle veta exakt vad de skulle göra med en ökning med 3 000 kronor i månaden. Det är ledamoten skyldig det svenska folket ett svar på.

Herr talman! Låt mig gå rakt på sak. Det som tydligast skiljer oss socialdemokrater och SD-regeringen åt inom utgiftsområde 2, som vi nu debatterar, är synen på förutsättningarna för statlig närvaro och service i hela landet. I den budget som vi nu diskuterar går SD-regeringen fram med ett förslag om att skära ned på servicekontorens ekonomiska resurser med 150 miljoner kronor de kommande tre åren. Det avvisar vi helt och hållet, herr talman.

Nedskärningarna motsvarar 10 procent av den totala budgeten för servicekontoren. En sådan neddragning kommer helt klart att få konsekvenser. En bedömning som görs är att ungefär 35 servicekontor helt och hållet behöver läggas ned för att man ska klara de drastiska sparkraven från SD-regeringen. Det jag talar om är en verksamhet där medborgare runt om i hela Sverige på ett och samma ställe får vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Det är årligen 2,6 miljoner människor som använder den här servicen, och den är väldigt uppskattad. Enligt en undersökning från 2023 är 96 procent av besökarna på servicekontoren nöjda med den service de får.

Herr talman! I en debatt här i kammaren för lite drygt ett år sedan sa civilminister Erik Slottner följande: "Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd. . Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser som sagt väldigt positivt på detta."

Herr talman! Jag undrar vad det är som har hänt sedan dess. Varför har det blivit mindre viktigt för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna att värna servicekontoren? Det går ju inte att tolka det på annat sätt när SD-regeringen nu går fram med ett förslag till budget där man helt enkelt ska skära ned på servicekontoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! För oss socialdemokrater är det däremot självklart att staten ska vara närvarande i hela landet i form av både statliga arbetstillfällen och statliga myndigheter. Under perioden 2014-2022 med socialdemokratiskt ledda regeringar kom ett stort antal statliga jobb och verksamheter att om- eller nylokaliseras till platser runt om i hela Sverige, framför allt utanför storstäderna.

Men det var inte bara om- och nylokalisering som skedde. Det fattades också beslut om att utveckla servicekontoren. Efter en gedigen utredning beslutade man att satsa på totalt 28 nya kontor de kommande åren. Det gällde inte bara landsbygd och glesbygd utan även utsatta områden i städer. För två månader sedan, herr talman, invigde statsrådet Slottner det sista av dessa 28 kontor i Rinkeby.

En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende och ger legitimitet åt myndighetsutövning, något som jag menar att SD-regeringen nu raserar med sitt beslut att minska resurserna så drastiskt till statens servicekontor. Mina frågor till er som deltar i debatten från Tidöpartierna är därför ganska enkla: Vilka kontor vill ni se läggas ned? Vilka kontor vill ni ska få minskade öppettider? Det måste väl ändå finnas en idé om hur verksamheten ska bedrivas framöver. Eller är det bara så enkelt att SD-regeringen behövde hitta besparingar för att kunna genomföra de stora skattesänkningarna?

Herr talman! Just skattesänkningar för de allra rikaste är ju Sverigedemokraternas och regeringens allra viktigaste prioritering. Av reformutrymmet på 60 miljarder går hälften till skattesänkningar. Det gör man i stället för att använda detta historiskt stora reformutrymme till att ta tag i samhällsproblemen, ge vanligt folk mer i plånboken, prioritera tillväxten och sätta fart på svensk ekonomi.

SD-regeringen lägger all sin kraft på att genomföra en exklusiv skattesänkning som bara träffar de rikaste. Detta är inte bara omoraliskt. Det är också en riktigt dålig tillväxtpolitik. Vill man få igång Sverige är satsningar på det offentliga och på att ge vanligt folk mer i plånboken mycket mer effektivt.

Vi socialdemokrater vill att vanliga svenskars ekonomi stärks här och nu. Vi vill att barnbidraget höjs med 200 kronor i månaden. Vi föreslår en rättvis skattesänkning som träffar alla förvärvsinkomster och riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Och låt mig vara tydlig: Vi vill att den orättvisa funkisskatten helt och hållet avskaffas.

Vi föreslår också en tankrabatt som innebär att en familj i glesbygd skulle få 1 000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än vad regeringens bruna skattesänkning ger vid pump. Vi vill stärka pensionärernas ekonomi med en höjning av bostadstillägget med 200 kronor. Vi föreslår också att bostadstillägget i barnbidraget höjs och permanentas.

I våra budgetförslag har vi också visat att det går att ha en helt annan ambition för svensk välfärd än vad Sverigedemokraterna och regeringen har valt. I vårt budgetalternativ för 2025 föreslår vi 6 miljarder mer till kommuner och regioner i generella statsbidrag. Utöver de generella tillskotten vill vi också se en särskild personalsatsning i vården för att korta vårdköerna. Totalt, herr talman, vill vi från Socialdemokraterna nästa år öka tillskotten till kommuner och regioner med 15 miljarder kronor mer än SD-regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! SD-regeringen har nu styrt Sverige under mer än halva mandatperioden. Den har inte på något sätt lyckats lösa Sveriges problem. Gängvåldet kryper ned i åldrarna. Regeringen har själv skapat en nationell sjukvårdskris. Arbetslösheten är rekordhög. Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela Europa.

Det hade behövts en helt annan budget för att klara dessa utmaningar. Vi socialdemokrater har med vårt budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Den budgeten prövades här i riksdagen och röstades ned. Med respekt för en samlad budgetprocess kommer vi att avstå från att yrka på något avseende utgiftsområde 2.

Med det sagt, herr talman - låt det inte råda någon som helst tvekan om att en socialdemokratisk budget i sin helhet, och även inom utgiftsområde 2, på ett mycket bättre sätt än SD-regeringens budget hade skapat tillväxt, stärkt vanligt folks hushållsekonomi, minskat arbetslösheten, ökat tryggheten och säkerställt statlig närvaro och service i hela landet. Det, herr talman, hade varit att ta ansvar för Sverige - ett Sverige som håller ihop, ett Sverige med framtidshopp, ett Sverige som blir både rikare och tryggare. Sverige hade då varit lite mer som Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte två sidor av samma mynt. Det är bara en enkel sida på ett blankt papper med en idé som inte finns.

Konsekvensen av att skära ned med 150 miljoner kronor på tre år blir att man kommer att lägga ned servicekontor runt om i hela landet. Bedömningen nu är att nedskärningen omfattar 35 servicekontor i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Man säger att det ska avgiftsfinansieras utan att peka på hur det ska göras. Varför ska man ens göra det? Det är att ta från den ena sidan av staten och flytta till den andra sidan, men man skapar sämre förutsättningar för servicecenter och servicekontor runt om i landet att kunna utföra sin uppgift.

Menar ledamoten på allvar att det är fritt valt arbete för de statliga myndigheter som i dag är knutna till servicekontoren så att de själva får avgöra om de vill vara där eller inte? I så fall har SD-regeringen verkligen kapitulerat inför uppdraget att se till att det finns statlig service som är möjlig att nå för samtliga medborgare i hela Sverige. Är det Sverigedemokraternas tanke, idé och politik att helt kapitulera, se bort från möjligheten till service på landsbygd och i glesbygd och låta myndigheterna själva bestämma om de ska vara med eller inte? Sverigedemokraterna för ju fram tanken om att det ska vara avgiftsfinansierat.

Nej, herr talman, jag tror att detta är en rökridå bara för att dölja det faktum att man inte bryr sig om service till människor i hela landet, men ledamoten får gärna tydliggöra hur han och Sverigedemokraterna tänker i dessa frågor.

Herr talman! Ledamoten nämnde i sitt anförande servicecenter i en mening eller två och hänvisade till att antalet servicecenter borde öka runt om i landet. Jag antar att ledamoten syftade på servicekontor.

Herr talman! Jag blir lite häpen att ledamoten gör det uttalandet, mot bakgrund av att SD-regeringen i den här budgeten och inom utgiftsområdet som vi diskuterar nu gör en stor och kraftig nedskärning på just servicekontoren. Man skär ned budgeten till servicekontoren med 150 miljoner kronor på tre år.

Det är kontor som runt om i landet ger bra vägledning och service till medborgare som i många fall också har långt till de statliga myndigheter som servicekontoren ska ge service kring.

Herr talman! Har ledamoten inte läst budgeten och sett att det är nedskärningar? Hur tänker ledamoten annars att det ska kunna bli en ökning när man skär ned med 150 miljoner kronor till just servicekontoren?

(Applåder)