Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalorna för skattebrott och penningtvättsbrott samt om lagstiftningen om näringsförbud bör skärpas för ekonomisk brottslighet utöver organiserad eller systematisk brottslighet.

Vi vet mycket riktigt att företag allt oftare används för brottsliga ändamål och utnyttjas systematiskt för att begå brott, inte minst inom den organiserade brottsligheten. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att skärpa synen på ekonomisk brottslighet och försvåra för kriminella att använda bolag för att begå brott. Ett exempel är att vi har gett Brå i uppdrag att närmare studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

Genom den proposition som Peder Björk nämner har nya åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag kommit på plats. Bland annat har en ny straffbestämmelse om företagskapning införts i brottsbalken. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse. Bolagsverket har också fått bättre möjligheter att stryka oriktiga uppgifter i företagsregistren och möjlighet att begära personlig inställelse för kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter.

Dessutom ser vi över näringsförbudet. I januari i år tog energi- och näringsministern emot förslag från en utredning om hur näringsförbudet kan skärpas. Enligt förslagen ska personkretsen utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Detta ska gälla även personer som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet. Till detta kommer att tiden för ett näringsförbud föreslås förlängas från högst 10 år, vilket gäller i dag, till högst 15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även beslutat att ge Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum och avsatt medel för detta i budgetpropositionen för i år. Syftet med detta är förstås att fördjupa samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Det här är en viktig åtgärd inte minst för att motverka penningtvätt.

Till detta kommer att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera hela påföljdssystemet. Översynen omfattar alla straffskalor, inklusive de som gäller skattebrott och penningtvättsbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj i år.

Dessa åtgärder, som har vidtagits på bred front, kommer att väsentligt bidra till att vi flyttar fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det gäller även den brottslighet som inte är organiserad eller systematisk.

Fru talman! Tack, Peder Björk, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga!

Jag tycker att interpellanten fick ett utomordentligt fylligt svar. Och inte bara det - jag ställde dessutom i utsikt att det nu kommer att hända saker på detta område som är mycket efterfrågade. Vi flyttar fram positionerna när det gäller näringsförbudet så att det ska kunna användas i fler fall och träffa fler personer samt att det ska gälla under längre tid än vad som är fallet i dag.

En mycket välkommen reform när det gäller näringsförbudet är alltså på gång. Detta kan säkert vässas ytterligare under den pågående beredningen, och vi kan säkert också ta intryck av väl grundade förslag utifrån. Men att det äntligen kommer en offensiv reform genom det som vi nu arbetar med vad gäller näringsförbuden råder det ingen tvekan om.

Det andra är att jag är glad att höra socialdemokrater efterfråga höga straff. Det har inte alltid varit på det sättet. Jag har inställningen att straffen ska återspegla brottens allvar. Det råder ingen tvekan om att detta gäller även ekonomisk brottslighet av olika slag.

Jag vill kvittera det som interpellanten lyfter upp - betydelsen av att nu behålla ett brett perspektiv när det gäller att underminera den organiserade brottsligheten. Vi måste göra flera saker samtidigt: gå mot våldet, förstås, bryta rekryteringen av barn och unga och också strypa den kriminella ekonomin, som mycket riktigt, enligt polisens beräkningar, i dag bedöms omsätta omkring 100 eller 150 miljarder kronor.

Kan vi få bred support i riksdagen för detta och, för den delen, välgrundade förslag om hur olika reformer kan bli ännu spetsigare i olika avseenden välkomnar jag båda delarna. Att vi lyfter frågorna här i dag tycker jag är ett viktigt steg i det arbetet.

Fru talman! Jag noterar med viss värme och glädje att Peder Björk i sitt andra inlägg kom på att han i sitt första inlägg hade glömt bort den av partiet utskickade talepunkten att benämna regeringen som "SD-regeringen". Men han tog å andra sidan hand om den med råge i sitt andra inlägg.

Låt mig då berätta vad den moderatledda regeringen, som med stolthet och glädje samarbetar med Sverigedemokraterna här i riksdagen, gör på området. Nu genomför vi en offensiv som om den hade genomförts under de gångna åtta åren hade gjort att vi inte hade haft en kriminell ekonomi som omfattade runt 150 miljarder kronor. Äntligen vidtas nu en lång rad åtgärder som om de hade varit på plats tidigare inte hade försatt oss i den utsatta situation vi nu befinner oss i när det gäller den organiserade brottsligheten.

Det finns inga blinda fläckar i så måtto att det är något vi skulle avstå av politiska, ideologiska eller andra skäl. Det råder ingen som helst tvekan om att den ekonomiska brottsligheten, oavsett om den är en del av den organiserade brottsligheten eller om den bedrivs systematiskt på annat sätt, är ett väldigt stort samhällsproblem som vi måste angripa med full kraft.

Vad gäller revisionsplikten var det när det kom till kritan en ganska enkel sak som blev avgörande. Bedömningen blev att åtgärdens omfattning förutsatte en mycket stor skara revisorer som i dag inte finns i Sverige och att den enorma administrativa börda som skulle läggas på lejonparten skötsamma företagare inte stod i paritet till effekten.

Hur avvägningen har gjorts i grunden och hur den har förhållit sig till den mycket krassa verkligheten att det inte finns revisorer att uppbringa för uppgiften redogörs det utförligt för i propositionen, som i övrigt har tagit fasta på många goda förslag som tagits fram av den utredning som mycket riktigt tillsattes av den tidigare regeringen. Detta är helt i linje med vad vi brukar säga: Vi är beredda att lyssna på goda förslag oavsett varifrån de kommer. Dessutom innefattar propositionen andra åtgärder som är ägnade att kompensera för utebliven revision hos de allra minsta bolagen.

När det gäller detta med leverantörskontrollerna vill jag bara - utan att veta exakt vad som är skälen till att tidsplanen ser ut som den gör - omedelbart utesluta att det skulle ha att göra med något slags nonchalans i förhållande till problematiken. Det enda jag vet är att det är rätt komplicerat att få systemet på plats. Allt handlar om hur de myndigheter som ska ansvara för kontrollen bedömer att den går att genomföra på ett effektivt sätt. Att det är nödvändigt råder det ingen som helst tvekan om. Jag skulle till och med säga att det är en strategisk åtgärd som kommer att underlätta för alla andra aktörer i samhället att få information som gör det enklare för dem att göra informerade upphandlingar och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill komma tillbaka till de grundslag som vi nu gör när det gäller den ekonomiska brottsligheten, också den som inte bedrivs i organiserad form. Det handlar om näringsförbud och straffskärpningar och om att vi har säkerställt att de utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel också omfattar ekonomisk brottslighet. Detta är för övrigt inte ett resultat av utredningar som tillsattes av tidigare socialdemokratiska regeringar, men det är något som jag tycker är otroligt betydelsefullt om man ska kunna använda hela systemets kraft mot den ekonomiska brottsligheten.

För dagen tänker jag att det är utomordentligt fint att det finns så bred uppslutning när det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten och alla aspekter av den - våldet, ekonomin och rekryteringen - och insikten om att verktygen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet också måste utformas på ett sådant sätt att de kommer åt allvarlig samhällsfarlig brottslighet av ekonomisk karaktär som inte nödvändigtvis bedrivs i organiserad form.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill naturligtvis dementera att min talepunkt skulle vara att Socialdemokraterna är skyldiga till allting på det här området. Men ganska mycket får man ändå säga att de har del i. Den påtagliga passiviteten under lång tid när det gäller bekämpningen av organiserad brottslighet har försatt oss i ett avgjort sämre läge i dag än vi skulle ha varit i om man med kraft hade tagit tag i problemen i ett tidigare skede. Det gäller våldet, rekryteringen av barn och unga och också den kriminella ekonomin.

Jag är beredd att lyssna på alla goda förslag. Jag gläds åt att det finns en bred uppslutning kring vikten av att föra arbetet framåt. Jag konstaterar också att riksdagen kommer att få glädjen att ta ställning till en lång rad reformer och åtgärder på det här området, som näringsförbud, skärpta straff, ökad kontroll i olika avseenden och utökade möjligheter att dela information på ett skarpt sätt. Riksdagen har redan nu, genom den moderatledda regeringens försorg, på sitt bord fått förslag som innebär att statens hela systemkraft när det gäller till exempel tvångsmedelsanvändning och det preventiva kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten.

Här håller jag helt och hållet med Peder Björk: Om vi inte kommer åt den kriminella ekonomin och de olika aktörer som för egen vinning, i organiserad form eller systematiskt på annat sätt, ägnar sig åt ekonomisk brottslighet av olika slag kommer vi inte att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Vi riskerar stora förluster i samhället, inte bara ekonomiskt och i osjyst konkurrens utan också i fråga om tilliten till, ytterst, våra demokratiska institutioner.

På den fronten är jag glad att vi är flera som kämpar vidare. Det kommer att finnas många möjligheter att göra detsamma även fortsättningsvis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.