Emma Nohrén (MP) svarade Staffan Eklöf i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.
Staffan EklöfSD· i en replikTack, Emma Nohrén, för frågan! Jag vill först bemöta det som ledamoten sa sist, att vi förstör klimatet. Så är det inte. Det är andra aktörer som förstör klimatet. I statistiken är Sverige en av de allra minsta…Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
När vår regering tog över rådde kraftig inflation. Inflationen är nu besegrad. Det hade den inte varit om regeringen hade spenderat för mycket. Då hade inflationen fortsatt att urholka värden på alla områden i samhället än i dag. Fjolårets statsbudget präglades således av inflationsbetingad återhållsamhet. Nu har det lossnat en del, även om årets budgetarbete började i skuggan av inflationen. Mycket av budgetutrymmet har vikts för brottsbekämpningens alla delar och vårt eftersatta försvar.
Det har pratats mycket om stora satsningar på infrastruktur och forskning, brottsförebyggande åtgärder samt skattesänkningar på inkomst i anslutning till årets budget. I den här debatten vill jag summera de steg som tagits framåt för de areella näringarna i årets budget. Jag kan konstatera att de stora kliven uteblev i år, men i gengäld är stegen många. Jag ska räkna upp det vi har gjort.
Investeringsstöden för jordbrukets konkurrenskraft ökas med 100 miljoner kronor, och en ny kategori kallad robust primärproduktion införs. Det specifika arbetet med livsmedelsstrategin 2.0 ökas med 80 miljoner kronor.
Restaurering av ängs- och betesmark får 30 miljoner kronor mer 2025 och stegras kommande år, vilket är viktigt inte bara för ökad livsmedelsproduktion utan även för biologisk mångfald eftersom igenväxning av slåtter- och betesmarker är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Valutakursen för jordbruksstöden justeras upp, vilket gör att den gemensamma jordbrukspolitiken får 646 miljoner kronor mer över budgetperioden. Alla förändringar sker dock som vanligt mot bakgrund av andra tidigare beslutade förändringar som beror på många faktorer, vilket gör att poster kan gå upp och ned utan att aktiva beslut har tagits i årets budget. Samtidigt har Sverige fått ökade kostnader för nya EU-krav, och jag vill passa på att säga att det är ytterligare ett skäl att lite oftare säga nej i Bryssel. För första gången går dock 76 procent av valutajusteringen till lantbrukarna, och det är viktigt.
SLU Universitetsdjursjukhuset ges medel som gör det möjligt att ha jouröppet 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan, vilket gör att man kan behålla EU-ackrediteringen för veterinärutbildning. Den veterinära fältverksamheten och dess viktiga jour stärks också.
Ett kvävekliv om 100 miljoner kronor införs för att stödja gårdars insatser för minskade ammoniakutsläpp.
Fru talman! Ett paradigmskifte genomförs för skogsträdsförädling. År 2017 fanns förslaget endast på Sverigedemokraternas landsdagar, men nästa år, 2025, går startskottet för arbetet med att almen inte ska dö ut på grund av almsjukan och att asken inte ska marginaliseras på grund av askskottsjukan. Det kommer troligen även att rädda ett femtiotal andra arter från utdöende och rädda Europas troligen största almpopulation på Gotland.
Dessutom upprättas ett skogsskadescreeningcenter, huvudsakligen för de stora produktionsarterna i skogen, det vill säga gran, tall och björk. Det kommer att möjliggöra friskare plantmaterial i framtiden och därmed färre skogsskador, högre tillväxt och bättre ekonomi. Det kommer att bidra stort till att skogen klarar av att uppfylla alla de önskemål vi har, från kolinlagring och substitution av fossila produkter till ökad export och levande landsbygder. Även vid eventuella framtida hot från svampar, bakterier eller insekter som återigen hotar en svensk trädarts existens kommer skogsskadescreeningcentret att utgöra en central resurs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Skogsstyrelsen får även ett tillskott för rättstillämpning, vilket är viktigt för regelefterlevnad och konkurrenskraft och för hantering av avskogningsförordnigen. Medlen ska även möjliggöra för Sverige att vara mer aktivt i EU och internationellt.
Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket får stora tillskott för att förbättra Sveriges beredskap. Även annan stärkt beredskap inom livsmedels- och vattenförsörjning får stora tillskott.
Bekämpningen av växtskadegörare i jord, trädgård och skog förstärks. Sverige får äntligen ett referenslaboratorium för diagnos av växtskadegörare.
Även vattenbruket får en valutauppjustering av stöden. Vidare förstärks gödselgasproduktionen, liksom arbetet med vattenhantering inom LOVA, något som ger större möjligheter till miljövänlighet och även i viss mån förbättrad vattenhushållning. Forskning och innovation på det här området får en tydlig höjning.
Dieselskatten för jord, skogs- och vattenbruk fortsätter vi att hålla på så låg nivå som möjligt. Det är mycket viktigt för jordbrukets lönsamhet och likviditet.
Även den låga reduktionsplikten är mycket viktig, inte bara för landsbygdens logistik utan också för jordbrukets lönsamhet och likviditet. På gårdar som jag har besökt den senaste tiden har man sparat 50 000-200 000 kronor per gård och år enbart till följd av reduktionspliktssänkningen - och det oavsett om man använder diesel eller HVO, vilket jag återkommer till. Reduktionsplikten ökas nu något, men för bilismen kompenserar vi fullt ut med en skattesänkning.
Jag vill gärna uppehålla mig en liten stund vid reduktionsplikten. Några av er kanske minns att vi sverigedemokrater före valet tjatade om att det var en dålig idé med reduktionsplikt, särskilt kraven på en stor och stegrande inblandning av biodrivmedel. Vi varnade för att det kunde innebära att utbudet av biodrivmedel inte skulle kunna möta en så stor och ökande efterfrågan. Vi menade att det i sin tur kunde driva upp priset på biodrivmedel.
När vi vann valet sänkte vi reduktionsplikten som vi hade lovat. Då sjönk dieselpriset med 4 kronor och 50 öre litern direkt - och priset på HVO sjönk med 6 kronor litern. Det är kvittot på att vi hade rätt: Reduktionsplikten gjorde det dyrare att köra på HVO. SD fick alltså rätt även här.
En annan skattesänkning är nedsättningen av arbetsgivaravgiften för små företag genom en utökning av det så kallade växa-stödet. Det blir förvisso en liten sänkning, men eftersom antalet jordbruksföretag som i dag nyttjar möjligheten är lågt finns det en stor potential för fler att få en nedsättning. För den som har två anställda kan det handla om upp till 110 000 kronor per år om man möter kriterierna för stödet.
Detta kanske var en lite tråkig uppräkning - det är ju så mycket vi har gjort - men ledstjärnan i vårt arbete har varit att förstärka många av de delar som begränsar de areella näringarna från att få en skjuts framåt. Att göra på det viset innebär att alla gårdar kan dra nytta av någonting.
Förhoppningsvis kan vi ta nästa steg i budgeten för 2026. I kombination med redan införda respektive kommande åtgärder - såsom regelförenklingar, fortsatt låg reduktionsplikt, lägre slakteriavgifter, förstärkt sort- och teknikutveckling, ursprungsmärkning på restaurang, exportsatsning, en minskad vargstam samt en lägre ränta med mera - hoppas vi att detta ska kunna vända den negativa spiralen i lantbruket till en positiv spiral.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
(Applåder)
I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Jag tänkte ta upp någonting som ledamoten inte nämnde. Jag bor i en glesbygdskommun i Jämtlands län, och jag är väl medveten om att inget av statsråden bor norr om Borlänge samt att Sverigedemokraternas riksdagsledamot som representerar Jämtlands län bor i Skövde. Därmed träffar man nog inte byborna i livsmedelsbutiken i Jämtland. Man åker inte de långa avstånden för att leverera varor och tjänster, och man träffar inte heller dem som jobbar på ett kommunkontor och har få kollegor, som alla har svåra prioriteringar att göra när resurser ska fördelas.
Man vet nog inte heller hur det ska vara möjligt att i en glesbygdskommun, som oftast har en hög skattenivå samtidigt som servicegraden är låg, klara av att ha fokus på den viktiga näringslivsutvecklingen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018 ett riktat stöd till 39 glesbygdskommuner för att utveckla näringslivet, och för dessa 39 kommuner har statsbidraget varit viktigt för möjligheten att arbeta med ett bättre företagsklimat. I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2025 finns det särskilda statsbidraget till glesbygdskommunernas näringslivsutveckling dock inte med.
Det är 70 miljoner vi pratar om, samtidigt som vi vet att regeringen i år satsar 60 miljarder på nya åtgärder samt att höginkomsttagare i storstäder prioriteras när det gäller merparten. Min fråga blir därför, fru talman: Vad är anledningen till att Sverigedemokraterna vill ta bort det riktade stödet för att stärka det lokala näringslivet i 39 av de kommuner i Sverige som har tuffast förutsättningar? Är det Sverigedemokraternas åsikt att behovet av att stötta näringslivsutveckling har minskat i glesbygdskommunerna i norr?
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för en uppriktig fråga.
Vi har ju många som kommer från glesbygden i vårt parti. Det är flera norrlänningar, dock ej från den övre halvan av Norrland, och jag kommer själv från Norrland. Vi har också många ledamöter från det jag kallar Lilla Norrland, nämligen Småland. Där är förutsättningarna likartade, och glesbygden har stora problem.
Vårt parti har stort fokus på att det ska fungera i glesbygden. Det stöd som Anna-Caren Sätherberg talar om kan nog fylla en funktion, men det träffar endast 39 kommuner i landet, och det är många kommuner som har problem.
Jag räknade upp ett tjugotal satsningar vi gör på detta område. Många av dem kan alla glesbygdskommuner dra nytta av. Låt mig fokusera på en av dem, nämligen det sänkta bränslepriset, och säga att det har varit avgörande för många glesbygdskommuner och för människorna som bor där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Detta är lite grann en ideologisk diskussion. Det främsta man kan göra för glesbygden och landsbygden är att ge dem förutsättningar att ta sig fram med egen kraft. Bränsleprissänkningen är ett av många exempel på hur man kan göra detta. Sänkningen av arbetsgivaravgiften är också ett sådant exempel. Detta ger förutsättningar för alla, oavsett vilken kommun de bor i, och på de premisser som man själv sätter upp som landsbygdsbo och som kommun.
Fru talman! Jag förstod inte riktigt ledamotens resonemang: Småland har det också svårt, och därför ska vi inte ge bättre förutsättningar till de 39 glesbygdskommunerna i stödområde A. Stödområde A har ju specifika förutsättningar. Ska vi rikta bränsleprisnedsättningarna till områden där folk bor glest och definitivt behöver bilen, även om glesbygdsborna är få, eller ska bränsleprisnedsättningarna gå till hela landet och mest utnyttjas i storstäderna?
Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått del av pengarna, och de har betytt mycket. Bergs kommun har satsat på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har pengarna bland annat använts till rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet. Åre och Bräcke har kunnat stärka sin näringslivsenhet. Härjedalen har fokuserat på lokalt livsmedelsföretagande, hållbart fiske och medfinansiering av olika projekt inom företags- och föreningsliv.
Det har alltså skett utveckling. Detta handlar bara om 1,8 miljoner för dessa 39 kommuner. Denna utveckling hade inte skett utan dessa resurser.
Glesbygdskommunerna har en hög skattenivå och en låg servicegrad. De har inte resurser att vända utvecklingen och jobba med den nödvändiga näringslivsutvecklingen. Vad jag kan konstatera är att med Sverigedemokraternas och regeringens politik blir glesbygdskommunerna bara glesare.
Detta handlar om 70 miljoner kronor när regeringen satsar 60 miljarder. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion kvar dessa pengar.
Motivet för Sverigedemokraternas nedskärning är fortfarande helt oklart. Har Sverigedemokraterna då några andra förslag som riktar sig mot stödområde A, det vill säga dessa 39 glesbygdskommuner i norr?
(Applåder)
Fru talman! De exempel på åtgärder som Anna-Caren Sätherberg räknade upp har ju en gemensam nämnare, nämligen att de går via politiken - visserligen lokalt, vilket kanske är bättre än centralt; det beror på vilket perspektiv man intar.
Det handlar om klassisk socialdemokrati. Man samlar in pengar för att sedan pytsa ut dem. Så kan man vilja ha det, men man kan också ha en annan åsikt, nämligen att detta åtminstone måste kompletteras med att man skapar förutsättningar för förändring underifrån, på bygdens villkor.
När det gäller detta med bränslepriserna säger Anna-Caren Sätherberg att storstadsborna drar nytta av det och att prissänkningarna inte är riktade till glesbygdskommunerna. Men ju mer man åker, desto mer nytta har man av ett lägre bränslepris och desto mer plågas man av ett högt bränslepris. Det blir alltså med automatik en målinriktning mot dem som har det värst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
När man frågar folk vad som är det bästa vi kan göra för landsbygden får man ibland höra - jag har hört det mer än en gång: Låt landsbygden vara i fred! Låt den vara i fred från bestämmelser, regler, detaljregleringar och höga skatter. Man vill ha en möjlighet att själv skapa sina livsförutsättningar.
Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för ditt anförande! Vi tycker ju väldigt olika i många frågor. Det ledamoten sa var därför inte förvånande. Jag kommer själv att berätta vad jag tycker.
Men det var en sak i ledamotens anförande som jag inte fick att gå ihop, och det var därför jag begärde replik. Ledamoten uppehöll sig ganska länge vid insatser för olika trädslag och annat. Det handlade om skadegörare, invasiva arter, svampangrepp och annat. Det är ju bra att ledamoten tar upp dessa trädslag, alm och ask, som han ofta återkommer till, men det finns många fler. De är ju också nyckelarter för andra.
Problemet är dock att många typer av skador ökar på grund av den klimatkris vi har. I ett nytt klimat, vilket vi är på väg till - vi har precis haft en rekordvarm november - frodas dessa skadegörare. De kommer högre upp i landet. De överlever längre. De överlever i vårt klimat.
Nästa del av ledamotens anförande handlade om att han var stolt över att man hade sänkt reduktionsplikten och dieselskatten, vilket ju driver på utvecklingen med ökade klimatgaser. SD stöder en regering som ökar utsläppen av klimatgaser. För första gången på många år ökar de svenska utsläppen i stället för att minska. Det är lite som att sätta plåster på ett av hålen i ett stort såll samtidigt som man häller i bensin och andra klimatgaser ovanifrån. Det rinner bara igenom.
Min fråga är. Hur får Sverigedemokraterna ihop politiken? Kommer den lilla satsningen gällande skadegörare, svampangrepp och annat att spela någon roll när ni fortsätter att förstöra klimatet?
Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!
Jag vill först bemöta det som ledamoten sa sist, att vi förstör klimatet. Så är det inte. Det är andra aktörer som förstör klimatet. I statistiken är Sverige en av de allra minsta utsläpparna, även per capita och till och med historiskt. Varken vi som land eller vi som parti är några klimatförstörare.
Klimatet är en viktig fråga. Det håller jag med om. I alla viktiga frågor gäller det att hålla en hög effektivitet. Vi hade föredragning av klimat- och miljöministern i dag, med en lång rad förslag och ingångspunkter i klimatfrågan. I mycket speglar de också Sverigedemokraternas ingång i frågan.
Vi måste hitta lösningar som inte bara ensidigt uppfyller avtal. Det räcker inte, utan vi måste ha förslag till förändringar av andra länders utsläpp. I nuläget släpper Kina ut en tredjedel av koldioxiden. De bygger kolkraftverk hemma och i andra länder. Malawi fick sitt för några år sedan. Kina utvecklas på det viset och väljer en kolväg, vilket vi måste försöka förhindra. Därför är det så viktigt att man använder artikel 6, så att vi kan göra investeringar i u-länderna som gör att det blir grönare där. Det är sex gånger mer effektivt per krona.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Nu hinner jag inte med att säga allt jag hade tänkt, men det får bli i nästa replik. Det som vi kan göra här när det gäller ask, alm och andra arter spelar stor roll. Det återkommer jag till.
Fru talman! Jag vet inte riktigt vilken lång föredragning av miljöministern som ledamoten syftar på. Jag kan ana att det handlar om den informationspunkt vi hade i utskottet i morse inför att man i miljörådet ska diskutera klimatmålen för EU.
Det var en lång ståndpunkt, och klimat- och miljöministern sa en rad saker. Framför allt var det sex punkter med förbehåll, hängslen och livrem. Man ville inte gå med på dessa saker så länge inte de egna svenska intressena var tillgodosedda. Jag tycker inte riktigt att vi kan göra så med klimatpolitiken och delar inte den bilden.
Vi måste göra allt vi kan. Vi i Sverige handlar med Kina. Det har varit en utomordentlig artikelserie i DN om hur allt vi köper påverkar i utsläppslandet. Vi släpper ut en hel del på hemmaplan också, men en stor anledning till att vi har minskat våra utsläpp är att vi köper från och handlar med andra länder där det vi handlar tillverkas.
Följdfrågan här blir: Är det Sverigedemokraternas enda klimatpolitik att hoppas att någon annan ska göra någonting? Eller vill ni sätta in handelstullar eller något sådant när det gäller koldioxid? Jag har inte uppfattat att ni har varit så positiva till det tidigare.
Fru talman! Det handlar om att sammanhanget spelar roll. Dessa förbehåll är väldigt viktiga, för de förhindrar att det blir symbolpolitik och att det skadar på annat sätt.
Jag tror att det allra viktigaste i klimatpolitiken, förutom att hålla sig till de beting som man kommer överens om, är att den inte skadar Sveriges konkurrenskraft, att den inte är symbolpolitik utan ger effekt på riktigt och att det blir mycket utsläppsminskningar per krona, det vill säga att det är effektivt.
Vad händer annars? Det engagemang som finns i klimatfrågan kommer att eroderas om vi inte sköter korten rätt. Rätt gör vi genom att inte skada svensk konkurrenskraft, inte hålla på med symbolpolitik och inte ha ineffektiv politik. Det är extremt viktigt.
Sedan ska jag återkomma till varför det är viktigt att inte bara titta på utsläppsnivåerna när man pratar klimat. Det handlar också om att man vidtar åtgärder som förhindrar de negativa problem som följer av klimatförändringar. Det vi gör hemma i vår natur kan vi göra utan att involvera någon annan. Vi har båda två tagit upp svårigheter med klimatarbetet - och att få ned utsläppen - internationellt. Men det vi kan göra för att hjälpa våra arter här kan vi göra utan att vara beroende av någon annan aktör, som inte riktigt gör som man säger eller som på annat sätt försvårar situationen.
