Herr talman! "En sådan politik förutsätter för att lyckas att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och att principen om alla människors lika värde upprätthålls i vardagsarbetet. Välfärden för de många måste försvaras och sysselsättningen tryggas. Det är en politik som enar och inte splittrar nationen. Det är en politik som bygger på ansvar för Sverige."

Så avslutas Olof Palmes regeringsförklaring från 1984, en regeringsförklaring som också kom till efter svåra ekonomiska tider med hög inflation. Mycket har hänt under de 40 år som har passerat sedan Palmes ord, men de är fortfarande aktuella i dag. I dag skulle en annan ekonomisk politik behövas, där vi trots en inflationsekonomi måste se de möjligheter vi har. Inflationsbekämpningen ska inte i första hand bäras av dem med låga eller normala inkomster, utan detta måste vi göra gemensamt.

I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU14 Mervärdesskatt. Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa skatteintäkter som kan finansiera välfärden. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. För att det ska vara rättvist och ha förtroende bland medborgarna är det viktigt med generella regler och breda skattebaser och inte minst att nivån på skatterna är väl avvägd gentemot målen med den ekonomiska politiken och de ambitioner vi har med välfärden.

Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Dessutom minskar risken för fel, slarv och medvetet fusk om systemet är lätt att förstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Som vi socialdemokrater skriver i vårt särskilda yttrande har det sedan skattereformen i början av 1990-talet gjorts ett stort antal avsteg från principerna om bredare skattebaser och en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar och sparformer samt olika delar av den privata konsumtionen. Alla dessa avvikelser har sammantaget lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora brister. Behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är därför stort, och detta inkluderar även mervärdesskatten. För att undvika gränsdragningsproblem, otydlighet och oförutsägbarhet för både privatpersoner och företag behöver en sådan översyn komma till stånd. De grundläggande skälen för detta är att skattesystemet ska generera stabila intäkter för att finansiera våra gemensamma åtaganden och dessutom vara enkelt för enskilda och företag.

Med anledning av detta ställer vi oss bakom majoritetens ställningstagande om att avstyrka samtliga motioner. Även i de fall där syftet är vällovligt, som exempelvis i de motioner som föreslår sänkt moms på mensskydd, anser vi att andra insatser än skatteförändringar i första hand borde prövas.

Frågan om dansbandsmoms skulle kunna lösas genom att sänka momsen för dansband. Då skulle vi sluta snedvrida konkurrensen mellan exempelvis dansbandet Arvingarna och housegruppen Swedish House Mafia. Men då uppstår en ny snedvridning, nämligen att det skulle bli olika moms på danstillställningar där man dansar till ett liveband, 6 procent, och där man dansar till musik från en bandspelare, 25 procent. Detta problem skulle förstås kunna lösas genom att även sänka momsen på att gå och dansa på dansbana, men då uppstår en ny snedvridning, nämligen att den som gillar att dansa på dansbana får betala 6 procent i skatt på sin dans medan den som gillar att dansa på en nattklubb får betala 25 procent för sitt nöje.

Så här kan det fortsätta i all evighet. Ett försök att utjämna en skattemässig orättvisa skapar ofta bara en ny orättvisa någon annanstans.

Vad gäller rätten att dra av moms för trav- och galopputövare har jag tidigare ställt en interpellation till finansministern i ärendet. Det är värt att notera att det inte finns något särskilt regelverk kring just hästsporten, utan det handlar om en rättslig bedömning av vad som är ekonomisk verksamhet. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked från december 2023 ansett att det under de förutsättningar som anges i ansökan utgör en ekonomisk verksamhet när tre till fyra travhästar kontinuerligt tillhandahålls för deltagande i tävlingslopp mot ersättning i form av startpeng. Förhandsbeskedet har dock överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Vi kommer att fortsätta följa frågan men menar att ett tillkännagivande i det här läget inte är rätt väg att gå.

Herr talman! Sammanfattningsvis ser vi från Socialdemokraternas sida alltså att argumenten för fler undantag när det gäller mervärdesskatten kan vara goda, men i dessa fall finns det också argument mot att förändringarna genomförs. I kombination med att vi socialdemokrater vill värna ett enhetligt momssystem står vi bakom utskottets förslag att avslå motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Jag har nog ett antal gånger i mitt liv hört skatt beskrivas som ett otyg. Men när det gäller skatter kan väl mervärdeskatten ändå sägas vara en av de bättre. Det är en effektiv skatt som varje år står för nära hälften av statens intäkter och som finansierar nära hälften av all statlig verksamhet. Storleksmässigt motsvarar det ungefär dubbelt så mycket som vad vårt försvar, polis, rättsväsende och all utbildning kostar årligen.

Det är också en skatt som ofta är tydlig för konsumenten. Den är svår att undvika, svår att skatteplanera sig runt, och den är i stort lika för alla. Däremot är momsen inte en skatt som är särskilt effektiv för att vare sig uppmuntra eller motverka människors val eller beteenden. Träffsäkerheten är dålig, och undantag är kostsamma.

Den socialdemokratiska regeringen Persson sänkte till exempel 2001 momsen på böcker från 25 till 6 procent. Syftet var att fler och nya samhällsgrupper skulle upptäcka litteraturens underbara värld. Det är en väldigt vällovlig tanke, vill jag tillägga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Tyvärr blev inte resultatet alls det förväntade. Momssänkningen fick inte genomslag fullt ut i priset på böcker. Visserligen såldes det mer böcker än innan men inte till nya grupper av läsare, utan det var de vanliga bokköparna som bara köpte mer. Den här reformen beräknades vid genomförandet kosta 1 miljard kronor.

Ett annat exempel är sänkningen av momsen på livsmedel, som även den klubbades igenom av en socialdemokratisk regering 1996. Reformen skulle gynna barnfamiljer och låginkomsttagare i en ekonomiskt svår tid. Det gjorde den naturligtvis. Men Riksrevisionen har senare kunnat visa att man till halva kostnaden av reformen hade kunnat uppnå samma effekt genom att i stället sänka skatten för de lägsta inkomstdecilerna.

År 2019 beräknades nedsättningen av livsmedelsmomsen kosta 32,2 miljarder kronor. Det är därmed den enskilt största skatteutgiften. Sammanlagt utgör skatteutgiften för alla undantagsnivåerna över 64 miljarder kronor. Det är skatteutgifter som behöver kompenseras genom att andra, mindre effektiva skatter än moms används som intäkt till staten.

Utöver en basnivå på minst 15 procent, vilket Sverige vida överstiger, medger EU även möjligheten till en del undantag enligt en gemensamt överenskommen lista. Här finns många vällovliga möjligheter att göra undantag, och majoriteten av dagens motioner handlar också om olika varor och tjänster som bör föras in på listan över undantag. Det är goda förslag som i många fall förtjänar att övervägas. Problemet med undantagsnivåer är att de öppnar för en problematik om tolkning av EU-direktivet och om gränsdragning.

Herr talman! Nu kommer ytterligare en lista med tokigheter som mina kollegor i skatteutskottet redan har talat om. Men om det känns som en upprepning är vissa tokigheter på listan blocköverskridande.

Går du på konsert räknas det som kultur, och då är det 6 procent. Träningsdansar du är det en idrott, och då är det också 6 procent. Går du däremot för att höra på dansband en lördagskväll är det varken kultur eller idrott, och då blir det 25 procent.

Det handlar om det här med kultur. Teater är såklart kultur, och då är det 6 procent. Men bio har inte längre samma status, och då är det 25 procent.

Växter som är ätbara räknas i vissa fall som livsmedel, och då är det 12 procent. Men i vissa fall räknas de bara som växter, och då är det 25 procent.

Herr talman! Vatten som du dricker direkt ur kranen kommer med 25 procent moms medan vatten på flaska är livsmedel, och då är det 12 procent. Leverpastej för mina barn har en moms på 12 procent. Men leverpastej för min hund har en moms på 25 procent.

Momsen för persontransporter är 6 procent. Det är den också för buss, tåg och färja. Men här ingår även de lite mer ovanliga transportmetoderna luftballong och fisketur.

Hundspann är dock inte en persontransport, och det är inte heller ridturer om de innehåller ett visst mått av spänning och äventyr. Då är det 25 procent.

Herr talman! Om ni ska ge er ut på en ridtur, se till att den är trist och rutinmässig. För då är det en persontransport, och momsen är 6 procent.

Man blir lätt förlåten om man drar på smilbanden, men det finns ju ett allvar bakom detta. Möjligheten till undantag leder till att olika näringar, olika varor och olika tjänster ställs mot varandra. Pengar, tid och kraft läggs på att visa att just en viss tjänst borde vara ett särintresse och kvalificera sig in på en undantagsnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Olika momssatser kräver mer administration från både myndigheter och företag, och tyvärr öppnar det också för möjligheten till fusk. Kostnaden för administrationen av olika momssatser är hög.

Skulle undantagsnivåerna tas bort helt skulle den generella momsen kunna sänkas till 21 procent utan inkomstbortfall för staten. Det är dock inte en reform man kan genomföra bara i en handvändning och inte utan en större generell översyn av skattesystemet.

Till dess ett sådant reformarbete kan prioriteras är det klokt att ha en restriktiv hållning till förändringar i momssatser och att införa sådana enbart med återhållsamhet och klokskap. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är företagaren som säljer en vara eller tjänst som betalar mervärdesskatten, den så kallade momsen, efter att ha gjort avdrag för sin ingående moms. Tanken är att skatten ska föras framåt i varje led så att den till sist betalas av slutkonsumenten.

Målet är att reglerna på momsområdet ska vara enkla och tydliga och att den administrativa bördan för företagen ska vara begränsad.

I den svenska momslagen finns huvudregeln om en momssats på 25 procent. Dessutom finns det två lägre skattesatser - 12 procent och 6 procent. Ibland använder man, som vi har hört tidigare här, momsen för att gynna vissa verksamheter. Till exempel är momsen på böcker 6 procent.

Moms är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten - det kan vi alla vara överens om. Utgångspunkten bör vara att man ska använda normalskatten i högre grad. Då skulle momssatsen bli lägre än dagens 25 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Bland annat har Riksrevisionens utredning om den nedsatta livsmedelsmomsen visat att det inte är ett effektivt sätt att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll. Vi kristdemokrater tror fortsatt att ett höjt bostadsbidrag för de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna är mer träffsäkert för att stödja dessa grupper. Det är i regel ensamstående mammor som har ett lågavlönat jobb som sliter för att få dagen att gå ihop. Vi är därför glada att regeringen fortsätter prioritera det förstärkta bostadsbidraget till Sveriges mest utsatta barnfamiljer.

Herr talman! Som tidigare har nämnts värnar Kristdemokraterna normalmomssatsen och momsen som en effektiv skattekälla. Det är alltid lätt att hitta anledningar till undantag och särlösningar inom momsområdet, men det är sällan den fördelningspolitiskt mest effektiva metoden. Även om syftet en gång i tiden var att underlätta har det i verkligheten ofta blivit precis tvärtom. Konsekvensen är ett illa genomtänkt regelverk som skapar gränsdragningsproblematik såväl för företag som för organisationer. De senaste 30 årens undantag i momssystemet har skapat asymmetri, och de framstår som ologiska.

De olika momssatserna, de många undantagen och undantagen från undantagen är en ständig källa till huvudvärk för såväl företagare som organisationer. Indirekt drabbar det naturligtvis slutkonsumenterna, privatpersonerna. Det finns också ett annat problem, och det är att skattesystemet blir inkonsekvent. Det gör att förtroendet för skattesystemet kan minska, och det är skadligt för vårt samhälle.

Herr talman! Vi har tidigare pratat om bostadsmarknaden. Där betalar inte hyresgäster moms. Det är en ordning som i grunden har ett gott syfte. Men detta har fått stora negativa konsekvenser, både för civilsamhället och för fastighetsägare. Tanken bakom momsfriheten när det gäller hyror framstår som sympatisk med det vällovliga syftet att hålla nere kostnaden för hyresgästen. Men i verkligheten finns det mycket som tyder på att systemet inte alls blir så.

Momsfri uthyrning leder nämligen till att fastighetsföretagen inte heller får dra av sin ingående moms, vilket innebär en fördyring för dem. Naturligtvis ser de till att få kostnadstäckning för detta genom att ta med det i sina kostnader och lägga det på hyran till slutkonsumenten.

Herr talman! I Sverige råder det stor bostadsbrist. Vi behöver få igång byggandet, inte minst av lägenheter. Ett sätt att vinna tid och att skapa ett effektivare användande av de bostäder vi redan har är att ombilda kommersiella verksamheters lokaler till privata bostäder. Men momsreglerna kring det gör att uthyrningen blir svår. Fastighetsägare har inget intresse av detta eftersom det innebär att de skulle få betala orimlig moms. De kan då inte längre dra av sin moms. Dessutom måste de rätta flera år tillbaka när det gäller den moms de redan har dragit av.

Andra konsekvenser som uppstår handlar om civilsamhället, som bedriver momsfri verksamhet. De har svårt att hitta lämpliga lokaler. Fastighetsägare kan inte hyra ut till momsfri verksamhet eftersom sådan verksamhet stoppar fastighetsägares möjlighet att dra av den ingående momsen.

Staten ska uppmuntra frivilligorganisationerna och den personliga idealiteten, inte sätta käppar i hjulen.

Även fristående skolors och förskolors möjligheter att hitta ändamålsenliga lokaler försvåras eftersom de driver en icke momspliktig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Frågan om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler har Kristdemokraterna länge drivit, och frågan bereds nu i Regeringskansliet. Vi hoppas att det i framtiden ska komma förslag och lösningar på problemet.

Herr talman! Jag som kristdemokrat vill också säga att jag är mycket glad att regeringen nu har tillsatt en utredning som ska titta på enklare momsregler för gåvor och försäljning av begagnade varor.

Syftet är att utreda om regelverket kan förenklas och bli mer förutsebart för att bland annat minska den administrativa bördan för berörda företag, vilket i sin tur kan bidra till att produkter används på ett mer effektivt och hållbart sätt.

Vi kristdemokrater tror att alla goda krafter behövs i samhället, och det är viktigt att underlätta för alla att göra gott. Vi har redan gåvoskatteavdraget för privatpersoner, men nu hoppas vi på att utredningen ska öppna för avdragsrätt även för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och civilsamhället.

Jag passar på att påminna om ett seminarium i nästa vecka den 17 april som handlar om just dessa frågor.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Momsen drar in stora summor till staten Sverige. Jag roade mig med att googla lite i går, och då fick jag fram uppgifter från 2022. Då inbringade momsen ungefär 560 miljarder till vår statskassa. Det är ungefär en femtedel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter. Det är bara arbetsgivaravgiften och den kommunala inkomstskatten som är större.

Herr talman! Jag vet inte om ni vet, men mervärdesskatten infördes 1969. Den ersatte då den allmänna varuskatten, som det hette på den tiden. Skillnaden mellan dessa är att den nuvarande momsen beskattar varje led i produktions- och distributionskedjan utifrån det värde som tillförs, medan den gamla varuskatten beskattade försäljningen bara i det sista ledet till slutkonsument.

Genom åren har momssystemet genomgått stora förändringar och breddats. I samband med skattereformen 1991 blev fler transaktioner momspliktiga, till exempel inom tjänstesektorn och på energiområdet.

I Sverige finns tre momssatser: 25, 12 och 6 procent. Det borde vara tydligt, men det finns så många undantag att det, precis som mina kollegor tidigare har sagt, ibland blir gråzoner och svårt med gränsdragningsproblemen. Det kan upplevas som godtyckligt för både företagare och privatpersoner.

Herr talman! Jag tänkte ta upp några områden som har en del gråzoner som påverkar det civila samhället och landsbygden negativt. De flesta här inne kan nog lista ut vad jag ska prata om, nämligen internmomsen för civilsamhället och travmomsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vad gäller internmomsen kan det komplicerade göras något enklare. I civilsamhället finns olika typer av organisationer. En del organisationer är uppbyggda som en enda stor nationell organisation med underavdelningar runt om i landet. Andra organisationer har flera juridiska personer, det vill säga man tillhör egentligen samma paraply men underavdelningarna är egna juridiska personer. Men då blir det problem med momsen. Även om man tillhör samma paraply och är en egen juridisk person kan man inte dra av momsen om man internt får hjälp med it, data eller annan administration, medan den organisation som är en enda juridisk person med underavdelningar kan göra det med lätthet.

Detta är inte bra för civilsamhället. Många gånger ger staten bidrag och stöd för att upprätthålla den samhällsviktiga kompetensen runt om i hela Sverige. Samtidigt som vi ger pengar tar vi tillbaka pengar från många av de små föreningarna genom att de inte får göra avdrag på moms. Det blir tokigt. Det gör att många av de små organisationerna, som har tillräckligt svårt att existera och få sin verksamhet att gå runt, får det ännu tuffare.

Jag kommer från landsbygden och bor på ett litet ställe med 15 invånare, och vi har ingen butik - ingenting. Men i byarna runt omkring är verksamheterna - allt från Studieförbundet Vuxenskolan och ABF till idrottsföreningar - enormt viktiga. Utan dem skulle det vara svårt att erbjuda mycket av det attraktiva som ändå finns.

Staten och skatteutskottet borde fundera ett varv till över internmomsen. Jag blev mycket besviken när vi diskuterade frågan förra året när regeringspartierna och Socialdemokraterna valde att inte gå vidare med frågan. Det var tråkigt.

Den andra frågan jag vill prata om är travmomsen. Ni vet att det finns fler hästar i Sverige i dag än det finns kor. Hästarna och korna gör mycket gott för landsbygden. Man håller markerna öppna och ser till att det finns veterinärtjänster, hovslagare och andra verksamheter. Både trav- och galoppbanor bidrar till många arbetstillfällen. Om jag inte tar fel finns det 20-30 travbanor runt om i Sverige. Umeå är den närmaste travbanan för mig. Det finns ett stort folkintresse. Många äger hästar, och de tävlar gärna med hästarna.

Nu har Skatteverket gjort ett nytt ställningstagande, nämligen att trav inte ska vara näringsverksamhet. Man får inte dra av moms, utan det ska ses som ett fritidsintresse. Det innebär att de många människor som sysslar med travsport genast kommer att få det ekonomiskt betydligt svårare att utöva sitt fritidsintresse. Det kommer till slut att leda till att det bara är de med de tjockaste plånböckerna som har råd att ägna sig åt travsport. Så vill vi inte ha det. Här kan faktiskt staten göra en annan tolkning. Men det är segdraget med Skatteverket, och nu kommer frågan att avgöras i domstol. Det är tråkigt. Om man som travhästägare inte får göra avdrag på moms kommer många andra arbetstillfällen på landsbygden att minska, och många marker kommer att växa igen. Jag tror inte att vi vill ha det så.

Herr talman! Jag, precis som många andra, vill se en översyn av momssystemet. Kanske ska det breddas; kanske ska det bli mer enhetligt.

Det är några år sedan det var en alliansregering, men jag kommer ihåg att när jag kom in i riksdagen var det många diskussioner om momsen på hotell och restaurang. Kommer ni ihåg det? Då låg den på 25 procent. Till slut halverades momsen. Det var nödvändigt och välkommet. Många av företagarna på framför allt landsbygden hade helt enkelt inte råd att anställa, ta ut semester eller vara sjuka. Det var vardagen för de tjänsteintensiva branscherna. Det man sålde fick man inte så mycket inkomst på. Det dyraste är tiden man betalar lön för. Men när momsen sänktes fick många företag ett andhål och kunde överleva - de kunde anställa, ta in personal då och då eller ta ut en välförtjänt ledighet några dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman och övriga vänner! Samma sak gäller också hantverkarföretagen i Sverige. En frisör har 25 procent i moms, och man upplever samma utmaningar som hotell- och restaurangägarna gjorde tidigare. 25 procent är en jättestor del av tjänsten, och det finns få varor som frisörerna kan göra avdrag för. För att tjänsten inte ska bli alltför dyr lever många frisörer på marginalen.

Vad vore vi utan alla dessa tjänsteföretag? Det skulle släcka många skyltfönster i små samhällen och ge ett väldigt magert utbud av tjänster på dessa orter. Vill vi verkligen ha det så?

Jag yrkar bifall till reservation 11.