Fru talman! Linus Sköld, Åsa Westlund, Rose-Marie Carlsson och Caroline Helmersson Olsson har frågat mig hur jag avser att agera för att skolpersonal ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens utveckling om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever. Mats Wiking har även frågat mig hur jag avser att agera för att landets skolkuratorer ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens lärande, utveckling och psykosociala hälsa om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever.

Aylin Nouri har även frågat mig om jag är enig med utbildningsutskottets ordförande i riksdagen Fredrik Malm om att anmälningsplikten bryter mot barnkonventionen och inte kommer att gälla lärare och skolpersonal samt vilka initiativ jag i så fall är beredd att ta med anledning av det som har framförts. Vidare har Niklas Sigvardsson frågat mig hur jag avser att föra dialog med berörda fackförbund för att stilla oron som finns gällande regeringens aviserade förslag om angiveri.

Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (dir. 2023:126) som ett led i arbetet med att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med de problem som det medför. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och likhet inför lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av tilläggsdirektiven framgår att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda samt att vissa situationer kan behöva undantas från en informationsplikt. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden.

Direktiven slår vidare tydligt fast att alla förslag som läggs fram ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Det gäller bland annat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, där bland annat barns rätt till utbildning slås fast.

Skolpersonalens huvuduppgifter enligt skolförfattningarna kommer att vara oförändrade, såsom att bedriva undervisning mot utbildningens mål samt skapa en trygg miljö för alla barn. I denna fråga, likt andra frågor, har jag för avsikt att föra en dialog med fackliga representanter. Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för barn, elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet.

Fru talman! Sverige är ett land där barn i skolan kan lita på att samhället är till för dem och att ett förtroende från en vuxen i skolan är just ett förtroende och något man kan lita på.

Fru talman! Sverige är nu på väg att bli ett annat land, där SD-regeringen står i beredskap att införa en lag om att skol- och vårdpersonal ska ange barn som är papperslösa. Som före detta kurator frågar jag mig hur en angiverilag går ihop med skolans och elevhälsans uppdrag.

Fru talman! I skollagen står det tydligt att alla elever ska ha tillgång till elevhälsa och att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För mig som arbetar som skolkurator innebär det att vara en trygg hand för den som lever ett liv med social oro och psykisk ohälsa. Kanske är du som skolkurator den enda person som den papperslösa lilla flickan har vågat berätta om sin situation för. Kanske är skolan den enda anledningen till att hon går upp på morgonen.

Fru talman! Sveriges samlade skolpersonal är tydlig med att förtroenderollen och yrkesetiken som skolpersonal tydligt krockar med en roll som angivare av papperslösa barn. Yrkesetiska rådet uttrycker det tydligt: Vi är förbundna att skydda eleverna mot skada och trakasserier och att ha en förtroendefull roll mot dem och deras vårdnadshavare. Vi ska inte sprida information vidare om det inte är för elevernas bästa. Detta kommer att bli svårt att kombinera med informationsplikten.

Jag vill fråga skolministern: Hur ska ett förtroende kunna uppstå mellan elev och elevhälsopersonal när elevhälsan har anmälningsplikt?

(Applåder)

Fru talman! Det svenska samhället bygger i hög grad på tillit. Det är något som forskare ofta lyfter fram som en framgångsfaktor för Sverige som land. Angiveri däremot är något som vi förknippar med helt andra samhällen genom historien - totalitära samhällen som få ser som föredömen.

För några år sedan var Sverigedemokraternas krav på angiverilagar något som ledande borgerliga företrädare framhöll som bevis på vilket avgrundsdjup det var mellan dem själva och Sverigedemokraterna. De skulle aldrig kunna acceptera sådana totalitära förslag, sa de. Viljan till makt har dock förändrat Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas inställning. Att regeringen nu utreder införandet av angiverilagar är ett tydligt bevis på att den här regeringen styrs av Sverigedemokraterna.

Liberalerna ägnar sig samtidigt åt ett ganska pinsamt hyckleri. Trots att de nu har tagit första steget för att införa angiverilagar, utan förbehåll för lärare eller annan skolpersonal, försöker de framställa det som någonting helt annat. För oss utomstående är det dock väldigt tydligt: Liberalerna har satt sig i en regering helt beroende av Sverigedemokraterna, och varje gång som Liberalerna tvingas genomföra sverigedemokratisk politik försöker de intala sig själva att de egentligen inte gjort några eftergifter och att det är rimliga saker de gått med på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liberalerna blev aldrig en vakthund mot fascistiska förslag. I stället blev Liberalerna en dörrmatta som rättfärdigar varje steg mot ett mer auktoritärt samhälle med att just det här steget inte är så farligt.

De angiverilagar som SD-regeringen nu beställt innebär att offentliganställd personal ska tvingas ange personer som vistas i Sverige utan tillstånd till Migrationsverket och polisen. Personal inom skola och sjukvård är inte längre undantagen.

Papperslösa barns rätt till skolgång infördes i svensk lag efter en proposition av liberalen Jan Björklund 2013. Skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm, sa samma år med stolthet att inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige. Men nu ska alltså barn som brukar sin rätt att gå i svensk skola anges av lärare.

Sveriges lärare har med rätta framfört stark kritik och stark oro inför detta. Om lärare tvingas agera informatörer till myndigheter riskerar barnens utbildning att hamna i skuggan. I stället för att sätta barnens bästa i fokus, som lärarnas yrkesetiska riktlinjer föreskriver, skulle lärarna tvingas agera i ett syfte som inte har något att göra med deras huvuduppdrag. En angiverilag skulle försvåra undervisningen och hämma elevernas lärande, något som lärarnas yrkesetiska råd tydligt påpekat i sin kritik mot förslaget.

Vi socialdemokrater säger nej till detta. Lärare ska kunna fokusera på arbetet med att utbilda våra barn och ungdomar i stället för att tvingas ägna sig åt angiveriverksamhet. Sveriges lärare ska få vara lärare, inte tvingas att bli gränspoliser.

Fru talman! Min fråga till skolministern är: Hur avser skolministern Lotta Edholm att agera för att skolborgarrådet Lotta Edholms ord om att inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige ska gälla även framgent?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka skolministern för svaret, även om innehållet när det gäller vilken dialog som ministern avser att ha och driva i denna fråga med berörda fackförbund saknas.

Kritiken mot förslaget gällande angiveri är massiv bland skolpersonal och dess fackförbund. Precis som mina riksdagskollegor och partikamrater har tagit upp undrar lärare, städpersonal, kökspersonal, skolledare, kuratorer och skolsköterskor hur de ska känna. De undrar hur de ska slippa känna att de agerar gränspolis och att deras tillitsskapande arbete i hela skolväsendet omkullkastas. Hur ska deras fackliga företrädare kunna ha en konstruktiv dialog om alla möjliga frågor inom skolans viktiga verksamhet när allt överskuggas av om personalen ska behöva ange barn?

Kritiken från fackförbunden har varit hård ända sedan den dag Tidöavtalet slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. SD har under året också visat tydligt att det är deras politik som gäller. Det är inte Liberalernas, Moderaternas eller Kristdemokraternas. Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Kommunal har varit kritiska. Trots det fullföljer regeringen sina planer på att införa angiverilagar i Sverige för offentligt anställda.

Jag skulle därför vilja återge några av de ord som Sveriges Lärares förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand sa vid manifestationen här i Stockholm den 10 september som många deltog i. Arrangörer var Saco, TCO, Kommunal, Elevernas riksförbund och många fler.

Hon sa: "Min uppmaning till Ulf Kristersson och hans regering är att backa från det här förslaget. Blotta tanken på ett angiverisystem är ett lågvattenmärke. Det strider mot grundläggande principer som vi i Sverige hittills betraktat som självklara grundvärden för vår demokrati. - - - Lärares ansvar är att entydigt ta ställning för den individuella elevens rätt till utbildning oavsett om eleven fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte politik, det är lärarprofessionens ansvar och lärares yrkesetik.

Ingenting av det jag sagt handlar nämligen om partipolitik.

Ingenting av det jag sagt handlar ens om migrationspolitik.

Det jag säger är att barn har rätt till utbildning enligt internationella konventioner. Och det är därför uteslutet att lärare ska ha i uppdrag att ange barn som saknar uppehållstillstånd."

Jag hade hoppats att Johanna Jaara Åstrands ord hade fått råda, att det inte var fråga om partipolitik eller migrationspolitik utan handlade om barns rätt till utbildning.

Därför måste jag fortsätta fråga ministern hur hon tänker behålla dialogen med fackförbunden i en sådan här extremt viktig fråga. Den riskerar att överskugga alla andra viktiga frågor som skolministern och fackförbunden behöver ha en dialog om under året.

Men jag vill också att ministern svarar på många av mina partikamraters frågor om det är Liberalernas syn eller Sverigedemokraternas syn som gäller.

(Applåder)

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt och säkert land. Det ska också vara ett rättssäkert land. Att veta vem som vistas i landet är A och O för ett tryggt samhälle. Att myndigheters beslut följs och respekteras av offentliganställda är grundläggande för en stat som vilar på demokratins principer.

Debatten kring informationsplikten har blivit, om jag ska uttrycka det ytterst milt, något obalanserad och onyanserad. Plötsligt talas det om att skolor ska vara domstolar. Det sägs till och med i vissa artiklar att de ska vara bödlar. Barnkonventionens lilla passus om rätt till utbildning används som argument för att obstruera mot andra myndigheters eventuella beslut.

Det särskilt anmärkningsvärda i den här frågan är att den underblåses av utbildningsutskottet, av socialdemokrater i allmänhet och av socialdemokratiska ledamöter i utbildningsutskottet i synnerhet. I de sju interpellationerna - som för övrigt med ett enda undantag är snarlika, för att inte säga identiska - talar företrädare för Utbildningssveriges högsta lagstiftande instans om "angiveri". Det är ett begrepp som vi närmast förknippar med gamla diktaturstater som Nazityskland, Sovjetunionen, Kuba - eller varför inte Socialdemokraternas tidigare drömsamhälle DDR?

Det är beklämmande att debatten läggs på en så låg nivå bara för att man vill kamma hem billiga poäng och piska upp stämningen helt i onödan. Den som tror att den strategin skulle leda till att ett lagförslag inte läggs fram tror fel. Det blir precis tvärtom.

Anmälnings- eller informationsplikt är i sig inget nytt i svensk lagstiftning. Så här skriver till exempel Skolverket i sina samlade stöd angående till exempel orosanmälningar: "Alla som arbetar inom skola, polis, hälso och sjukvård är skyldiga enligt lag att anmäla om det finns misstanke om att ett barn upp till 18 år far illa eller riskerar att fara illa. För barnet som drabbas kan det vara livsavgörande att dessa personer tar sin anmälningsplikt på största allvar och fullföljer den."

Jag har aldrig hört någon socialdemokratisk politiker gå i taket över detta och inte heller Sveriges Lärare eller andra fackliga sammanslutningar. Jag har inte heller hört dem säga att detta anses stå i strid med någon barnkonvention. Ordet "angiveri" har inte heller nämnts i detta sammanhang. Inte heller "yrkesetik" har kommit upp som ett begrepp trots att det i dessa fall kan handla om ganska omfattande ingripanden från samhällets sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det så att Socialdemokraterna nu vill avskaffa även orosanmälan? Om inte, vad är det då som gör att Socialdemokraterna inte bryr sig om levnadsförhållandena för de barn som vistas illegalt i landet? Tror inte ledamöterna att det finns en uppenbar risk för att även dessa barn far illa? Oroar de sig inte för att de kan fastna i gängkriminalitet eller vara offer för människohandel?

När Socialdemokraternas partiledare står i medierna och klart och tydligt säger att den som inte har rätt att vistas i landet ska lämna det, är det då ett spel för gallerierna? Står inte Socialdemokraterna upp för ett tryggt och säkert och även rättssäkert Sverige? Står inte Socialdemokraterna upp för en reglerad migrationspolitik? Jag tror att många väljare vill ha svar på dessa frågor.

En informationsplikt som avser elever som vistas illegalt i landet står inte i strid med barnkonventionens stadgande om rätt till utbildning. Så länge eleven vistas i landet gäller svensk lag och även internationella konventioner, men det är inte skolans uppgift att ta över Migrationsverkets, polisens eller migrationsdomstolens roll. Myndigheter ska samordna och samarbeta. Beslut om att någon får stanna eller inte har redan fattats av rätt myndighet en gång, och det är upp till den myndigheten att avgöra frågan om verkställighet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag väldigt bestämt understryka att det ännu inte finns en lagstiftning om informationsplikt. Det finns inte ens ett lagförslag. Frågan ska nu noga utredas och varje enskild detalj övervägas. När väl en lag kommer - och den kommer - förutsätter vi att den efterlevs av alla parter.

(Applåder)

Fru talman! Det här var en kanonad av interpellationer. Man kan ju misstänka en samlad attack.

Först vill jag påpeka att det vi talar om i dag är en utredning som precis har startats, men på grund av debatten här vill jag ställa en fråga till statsrådet Lotta Edholm. Socialdemokraternas tidigare ordförande, tillika dåvarande statsminister Stefan Löfven, sa 2016 att de som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Han sa det klart och tydligt utan darr på stämman. Om Löfven och Socialdemokraterna hade menat allvar med sitt uttalande, hade då det här med rapportering av människor som illegalt vistas i landet över huvud taget varit ett problem? Och alla de här socialdemokraterna som nu vänder sig mot den nämnda utredningen, har de ändrat uppfattning om det som Löfven så tydligt sa? Han sa: De som fått avslag ska lämna landet.

I dag fungerar återvändandet för dem som fått avslag under all kritik. Massvis med människor lever i ett skuggsamhälle och vägrar återvända till sitt hemland efter att de fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Varför då? Jo, delvis för att signalerna från politiskt håll och från myndigheterna har varit otydliga eller i värsta fall gått tvärsemot varandra. Signalvärdet kan inte överskattas i det här sammanhanget. Vi kan och ska inte ha myndigheter som undergräver andra myndigheters beslut.

I går var det ett långt inslag i SVT Nyheter som handlade om socialtjänstens svåra ekonomiska situation. Kort därefter kom inslaget in på möjligheterna till att socialsekreterare får anmälningsplikt för dem som vistas illegalt i landet. Intervjun gick ut på att det här skulle vara förfärligt. Men nu kan ju dessa två företeelser höra ihop, vilket varken reporter eller svarande hade haft en tanke på. Detta är lite typiskt. Självklart måste de som är i akut behov av stöd få det, men i förlängningen måste vår välfärd vara till för dem som åtminstone vistas legalt i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också påpeka att det vi talar om här i dag är en utredning som vi inte vet resultatet av. Men utredningen grundar sig på just det som den socialdemokratiske tidigare statsministern sa: De som fått avslag ska lämna landet.

Sedan vill jag kort nämna något som Sigvardsson sa: att fackföreningarna protesterat vilt mot den här lagen. Ja, fackföreningarna går väl i Socialdemokraternas band. Sverigedemokrater och andra blir ju utsparkade från facket. De här fackföreningarna gör väl som ni säger. Om ni säger "hoppa" så hoppar väl fackföreningarna.

(Applåder)

Fru talman! Denna interpellationsdebatt handlar i grunden om ett eventuellt framtida förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt mellan kommunerna, Migrationsverket och Polismyndigheten. Syftet är att förhindra att människor olagligen befinner sig i landet. Frågan är vilka konsekvenser detta eventuellt kommer att få för skolan framöver.

Vi vet att förslaget har kritiserats av delar av facket och av politiska motståndare. Man menar att lärarens uppdrag enbart är att undervisa och ingenting annat samt att ett eventuellt förslag skapar en otrygg miljö i skolan. Mitt svar är ganska enkelt. Jo, lärarna har faktiskt ett större ansvar än att bara undervisa. Redan i dag har vi, som påpekats, enligt socialtjänstlagen en anmälningsplikt om misstanke finns om att saker och ting inte står rätt till i hemmet och att barn och elever far illa.

Fru talman! När svenska myndigheter har fastställt att en individ inte har rätt att befinna sig i landet blir det ytterst märkligt om vi - till exempel jag som lärare - ska ta oss rätten att själva tolka lagar och till och med motarbeta beslut. Men det är så jargongen verkar gå nu, och den piskas upp av vissa partier. I en rättsstat kan man inte välja och vraka mellan lagar och regler och själv avgöra vilka man ska följa.

Fru talman! Vi har ett växande skuggsamhälle. Det är kanske 70 000 eller till och med 100 000 människor som befinner sig illegalt i landet, vilket kan innebära närapå 1 procent av befolkningen. De är oftast i händerna på kriminella nätverk och ingår till och med i vissa fall i dessa.

Våra myndigheter måste samverka och arbeta mot samma mål. Vi kan inte ha en politik som innebär: Säg inte nej - säg kanske, kanske, kanske. Men ungefär så har det varit med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därmed har vi fått det här samhället där massor med människor lever i ett limbo. Man skapar en situation där man säger att de som är här illegalt inte ska få vara i samhället längre.

Samtidigt främjar man att människor stannar kvar i landet. Det ger minst sagt dubbla signaler och väcker ett hopp hos väldigt många människor. Det är ett hopp som de kanske inte egentligen ska ha, utan det är dags att starta ett nytt liv kanske i ett annat land.

Vi kan inte ha en ordning där vissa delar av det offentliga samhället gör sitt yttersta för att bekämpa skuggsamhället medan andra delar gör sitt yttersta för att motarbeta det. Vi måste dra åt samma håll. Vi måste ha en sammanhållen migrationspolitik och integrationspolitik. Det avser denna regering att göra med Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Tack för en animerad debatt, och tack för ett svar, skolministern!

Jag är inte helt tryggad. Jag skulle vilja ha svaret på frågan vilken linje det är som gäller. Jag tror att Aylin Nouri formulerade den som: Kan skolministern garantera att skolpersonal inte kommer att åläggas en anmälningsplikt eller en plikt att ange sina elever? Den frågan tycker jag fortfarande behöver få ett svar.

Sverigedemokraterna gör här en helt annan tolkning än skolministern av vad som är förenligt med barnkonventionen. Det är väldig tydligt efter fyra sverigedemokratiska inlägg att barnkonventionen kan gälla samtidigt som barn ska anges om de kommer till skolan om de inte har rätt att vistas i landet. Det är Sverigedemokraternas mening. Jag skulle vilja höra om ministern delar den uppfattningen.

Vad som står klart är att Skolledarförbundets ordförande, numera Sveriges Skolledares ordförande, inte delar den uppfattningen. Han sa så här: Vi är oerhört kritiska till det här förslaget. Det är ett hot mot barnkonventionen och allas rätt till sjukvård och utbildning. Ett angiverisystem inger inget förtroende. Den här delen borde över huvud taget inte utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är uppenbart att det jag anförde om skolledares arbetsmiljö och yrkesetiken, och som har anförts av mina kollegor, gäller. Det vore ytterst problematiskt om man i strid med fackens och professionernas uppfattning tvingade på dem den här uppgiften.

När vi ändå talar om det tänker jag på det Anders Alftberg sa i sitt anförande om att den här idén har kritiserats av delar av facket. Jag skulle vilja att Anders Alftberg plockar fram ett fackförbund som har välkomnat idén om en angiverilag.

När vi ändå talar om angiverilag vänder jag mig till Patrick Reslow, som tycker att vi tar i för hårt när vi använder ordet angiveri. Frågan till Reslow blir: Ska skolpersonal enligt Patrick Reslows mening ange barn som vistas olovligen i landet till polisen? Om han tycker det är ju angiveri en adekvat benämning på det Patrick Reslow vill uppnå.

Både skolministern och Sverigedemokraterna talar i debatten om skuggsamhället. Det är skuggsamhället som ska bekämpas. Jag håller helt med om att den som har fått avslag ska lämna landet. Men så bekämpas inte skuggsamhället.

Skuggsamhället befästs genom att det barn som har rätt till utbildning inte vågar komma till skolan. Det för skuggsamhället ännu mer i skuggan om man är hotad att bli angiven om man kommer till skolan.

Det är inte så skuggsamhället ska bekämpas. Jag tycker heller inte om idén att det här finns parallella samhällen. Vi ska leva här tillsammans. Men det är inte så man bekämpar det.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är en allvarlig debatt vi har i dag. Angiverilagar hör inte hemma i ett demokratiskt land. Ändå argumenterar skolministern för angiverilagar med hänvisning till skuggsamhället.

Låt mig en gång för alla fastställa det som stora delar av samhället tycker är självklart men som av någon anledning inte är begripligt för regeringen: Skuggsamhället försvinner inte för att man trycker människor djupare in i skuggan. Skuggsamhället försvinner inte av att akut sjuka nekas vård. Skuggsamhället försvinner inte av att barn fråntas sin internationellt reglerade rätt till utbildning.

Det är ohederligt att använda skuggsamhället som täckmantel för att frånta människor basala mänskliga fri- och rättigheter. Och det är djupt inhumant att göra det när det handlar om barnen.

En viktig del av vad som är Sverige riskerar att gå förlorad, och på köpet bryter vi mot vår egen lagstiftning. Vi bryter mot internationell rätt och också mot EU:s specifika avrådan om att inte införa den här typen av lagstiftning.

Låt mig också fråga skolministern: Är det regeringens bedömning att vi har för många anställda inom välfärden? Tycker regeringen att vi har för många lärare i svensk skola? Har vi ett problem i att för många vill utbilda sig för att bli framtidens lärare? Det verkar närmast som om detta är regeringens bedömning, eftersom angiverilagar kommer att leda till att färre, inte fler, vill arbeta i skolan och i den offentliga välfärden. Detta sker samtidigt som vi har ett massivt behov av fler händer inom vård, skola och omsorg.

Om vi håller oss till skolministerns område kan jag nämna att Skolverket bedömer att vi just nu saknar 22 500 legitimerade lärare bara inom grundskolan - en lärarbrist så allvarlig att hundratals skolor riskerar att stängas. Ändå går regeringen vidare med en lagstiftningsprocess som har fått lärare över hela landet att säga: Jag säger hellre upp mig från mitt arbete än anger mina elever i mitt klassrum. Jag säger hellre upp mig än bryter mot min yrkesetik.

Yrkesgrupp efter yrkesgrupp protesterar. Fackförbunden protesterar. SKR protesterar. Tunga regioner och tunga kommuner protesterar - blocköverskridande, ska tilläggas. När ska Liberalerna vakna upp och också protestera?

(Applåder)

Fru talman! Jag ska börja med att citera en ledamot som stod här i talarstolen för en stund sedan, som sa: "alla de här socialdemokraterna". Jag är stolt och glad över att vara en av alla de här socialdemokraterna. Sedan fortsatte han med att tala om barnkonventionen. Det var väl jättebra. Och den skulle gälla. Det är första gången jag hör en sverigedemokrat säga att barnkonventionen ska gälla. Men om barnkonventionen ska gälla, varför undantar man då inte skolan i utredningsuppdraget?

Jag tror att när man ger ett utredningsuppdrag har man ändå tänkt en tanke om vad det ska utmynna i. Då hade man kunnat lägga in ett undantag när det gäller skolan, som ministerns partiledare tidigare har talat om.

Som jag sa i ett tidigare anförande: Barn väljer inte sina föräldrar. Här diskuterar vi om vi ska straffa barn till föräldrar som har tagit ett visst beslut. Barn väljer inte sina föräldrar, och när det finns en rädsla för att bli angiven kommer föräldrarna inte att lämna barnen i förskolan eller grundskolan.

Personer som ska bli utvisade ska inte vara kvar i landet, men det är inte skolan som ska ange dem, och inte sjukvården heller - det kommer väl en annan debatt om detta sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Barnen kommer alltså inte till förskolan, men de kommer att vara kvar i landet ändå, och de kommer att leva i skuggsamhället. Skuggsamhället bekämpar vi på ett annat sätt, som mina kamrater i utskottet har pratat om tidigare. Vi har polisen och Migrationsverket. Låt dem göra sitt arbete.

Sedan har vi talat om att man ju anger barn som far illa till socialtjänsten. Det är väl självklart att man ska göra det.

Och då vidtar man en åtgärd.

Men här är det utvisning. Man pratar om att de inte ska få vara kvar. I svaret sägs det att det inte ska leda till orimliga effekter för enskilda samt att vissa situationer kan behöva undantas. Är det att jag riskerar att inte få vara kvar för att mina föräldrar, vårdnadshavare, har tagit ett dåligt beslut och att de andra myndigheterna inte har gjort sitt arbete?

Och så ska det inte strida mot ömmande värden. Är det samma som att jag inte ska kunna vara kvar och kunna gå tryggt till skolan och förskolan för att mina vårdnadshavare, föräldrar, har gjort ett dåligt jobb?

Jag fick inte svar på de frågor som jag hade tidigare. Jag frågade om de offentliga. Detta gäller de offentliga. Men hur är det med de fristående? Ska de vara undantagna? Sedan har jag en fundering över dem som jobbar och om sanktionsmöjligheter. Ska de behöva bli straffade med böter eller på något annat sätt? Man måste ju ha tänkt tanken när man inte har undantagit grupper eller sektorer från angiveri.

(Applåder)

Fru talman! De som har fått avslag ska lämna landet. Vi ska en reglerad invandring i detta land. Men jag vill påminna om att vi i dag diskuterar med skolministern inom hennes ansvarsområde. Där finns barnen, och där finns professionerna som jobbar där.

I mitt förra inlägg pratade jag om arbetsmiljö. Jag måste erkänna att jag understundom faktiskt oroar mig för skolministerns arbetsmiljö.

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, har skickat ut en enkät till partierna. På den svarar skolministerns parti:

Papperslösas barn har rätt till utbildning enligt nationell lagstiftning. Den som behöver vård som inte kan vänta har också rätt att få det. Professionerna som upprätthåller rättigheterna ska sätta detta främst och bör inte ingå i informationsutbytet. Liberalerna anser att anställda inom skola, vård och socialtjänst ska undantas från plikten att anmäla personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd.

Vad Sverigedemokraterna svarade på enkäten behöver vi väl inte upprepa. Det har kommit fram väldigt tydligt.

Kristdemokraterna svarar lite mer krasst. De säger så här:

Utifrån de överenskommelser som utgör grunden för regeringsbildningen är vi beredda att utreda frågan om anmälningsplikt.

Jag förstår att skolministern inte i riksdagens kammare kan lufta hur dessa avvägningar och förhandlingar mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna går till. Men jag skulle ändå vilja fråga skolministern hur hon uppfattar dilemmat mellan barnkonventionen, skollagen, anmälningsplikten, regeringsbildningen och regeringsmakten.

Min andra fråga handlar om ministerns interpellationssvar, som vi fick. Hon sa: Skolpersonalens huvuduppgifter enligt skolförfattningarna kommer att vara oförändrade, såsom att bedriva undervisning mot utbildningens mål samt skapa en trygg miljö för alla barn. I denna fråga, likt andra frågor, har jag för avsikt att föra en dialog med fackliga representanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra.

Menar ministern att det gäller all personal? Jag har tagit upp några personalgrupper i mitt anförande som inte omfattas av skolförfattningarna, och jag utgår från att skolministern har för avsikt att ha en väldigt god dialog med Kommunalarbetareförbundet.

(Applåder)

Fru talman! Socialdemokraterna har aldrig sett de illegala migranternas vistelse i Sverige som ett problem, annars hade de gjort något åt detta när de hade makten. Om Socialdemokraterna hade sett illegala migranters vistelse i Sverige som ett problem hade de lagt fram förslag för att förbjuda kommunerna att bevilja ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det har man inte gjort.

Självklart kritiserar Socialdemokraterna en utredning som kommer att se till att fler illegala migranter lämnar Sverige. Här finns en skiljelinje i politiken. Här tycker vi olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverigedemokraterna och regeringen vill ha ett samhälle där den som inte har tillstånd att vistas i Sverige inte ska ha möjligheter att vistas i Sverige. Det ska vara svårt för illegala migranter att stanna kvar i Sverige.

Socialdemokraterna vill däremot ha ett samhälle där det ska vara lika lätt för illegala migranter att uppehålla sig i Sverige som det är i dag. Och i dag är det lätt för dem att uppehålla sig i Sverige.

När regeringen försöker göra en justering och låta olika myndigheter dela information med varandra för att fler illegala migranter ska utvisas gör Socialdemokraterna groteska jämförelser med diktaturer. Det är verkligen svårt att förstå. Varför vill Socialdemokraterna att barn till illegala migranter ska leva ett underjordiskt liv i Sverige i stället för att befinna sig i ett land där de har tillstånd att vistas? Varför vill Socialdemokraterna att illegala migranter ska leva i permanent utanförskap i Sverige i stället för att befinna sig i ett land där de faktiskt har tillstånd att vistas? Varför vill Socialdemokraterna ha misär och otrygghet i Sverige?

Fru talman! Tack, Lotta Edholm, för svaren! Jag håller med Lotta Edholm om att det här är en komplex och viktig fråga, och jag tror att den samhällsdebatt som vi har nu är viktig för oss att ta. Det är viktigt att man ser skillnader mellan olika politiska partier, och det är viktigt med den starka rösten från civilsamhället.

Skolministern beskrev det tydliga väljarmandatet för en rättssäker migration. Det är dock lite oklart vad regeringspartierna har för mandat. Samtliga regeringspartier backade ju i valet. Men man har ett regeringsunderlag som är tydligt med vad man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är inte här för att debattera migrationspolitik, utan det jag vill veta är hur skolministern ska hantera direktiven i relation till sitt ansvarsområde. Om statsrådet har svårt att se att det inte skulle göras undantag för vård och skola kan jag inte för mitt liv förstå varför de här direktiven inte dras tillbaka. Det är inte detta som kommer att minska något skuggsamhälle. Vi som lyfter problemet med utredningen gör det inte för att vi vill att det ska gå illa för människor utan för att vi vill ge barn en trygg plats i skolan.

Jag undrar var Liberalernas gräns går. När är den passerad?

Ni sitter i en regering på ett tydligt antiliberalt mandat från Tidöavtalet. Ni lägger fram direktiv till en angiverilagstiftning som dessutom försämras. Jag frågar igen: Vore det inte enklast att dra tillbaka de här direktiven?

Fru talman! Jag tackar för alla inlägg i debatten. När man ser den långa talarlistan förstår man att detta är en fråga som engagerar mycket.

Det är en viktig och komplex fråga, precis som jag har försökt säga. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med skuggsamhället och att de tycker att det är viktigt att myndigheter samverkar bättre för att människor som faktiskt har fått avslag på sin ansökan om att stanna i Sverige också lämnar Sverige.

Jag har även noterat att ett antal fackförbund har varit bekymrade och tagit avstånd från idén om att tvingas anmäla papperslösa elever, precis som har lyfts fram i debatten. Jag ser såklart samma problem som bland annat lärarna gör, och självfallet träffar jag ofta fackföreningarna - så ofta de vill, faktiskt!

Jag har varit i kammaren för att diskutera denna fråga tidigare, som någon kanske kommer ihåg. Jag står fast vid vad jag sa då: Alla förslag som läggs fram i riksdagen ska vara förenliga med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om informationsskyldighet, som detta handlar om, behöver vara förenligt med bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Konventionen har också ställning som svensk lag, vilket gör det lite speciellt. Det gör att tolkningen är svensk lag på ett annat sätt än i många andra länder, där man mer kanske kan glida på vad innehållet egentligen innebär. Här finns barnets rätt till utbildning oerhört tydligt uttalad. Barnkonventionen gäller, och i de kommande förslagen behöver man se till barnets bästa - precis som man ska göra i alla lagförslag som passerar denna församling. Jag kan faktiskt tycka att det inte har varit så alla gånger.

Det är därför vi i Tidöavtalet och i tilläggsdirektiven har pekat på att undantag ska göras och att det finns situationer där det skulle strida mot ömmande värden att tillämpa en sådan här informationsskyldighet. Jag tycker att min ministerkollega Acko Ankarberg Johansson uttryckte detta väl i medierna häromdagen, då hon talade om vikten av att låta utredningen titta på de målkonflikter som faktiskt kan uppstå: Detta är svåra juridiska frågor där det är viktigt att hela tiden ha med sig ett etiskt perspektiv. Hon nämnde också behovet av en ventil för särskilda fall, och det är precis sådant som utredningen måste titta på.

Återigen: För mig är det självklart att lärare ska fokusera på att undervisa elever. Jag utesluter inte heller att det kan bli fråga om även andra undantag. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att utredningen handlar om en stor och väldigt viktig fråga, nämligen hur vi med bästa möjliga medel ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där inte minst kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt, och jag tycker faktiskt att vi alla har ett ansvar för att göra någonting åt det.

Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med alla de problem det faktiskt medför.

Fru talman! Vi är överens om att skuggsamhället inte är bra för dem som befinner sig i det. Ingen människa mår bra av att inte vara välkommen - inte i Sverige och inte i det land man flytt ifrån.

Sveriges lagar ska ändå gälla, och beslut om utvisning ska givetvis verkställas. Men fram till dess att utvisningen är verkställd ska familjens barn ha en så trygg tillvaro som möjligt. Det tyckte också den borgerliga regeringen 2013. Barn ska kunna gå kvar i förskolan och skolan fram till att utvisning verkställs, för den tryggheten kan vara avgörande för barnens mående i framtiden.

Att ett papperslöst barn som mår dåligt ska kunna gå till mig som skolkurator och berätta om sin oro över att familjen ska utvisas utan att jag ska behöva anmäla barnets familj handlar om trygghet och förtroende. Jag vill att Sverige ska vara ett land där alla barn ska känna att skolan är till för dem och att de med förtroende kan vända sig till personalen i skolan.

Kommer skolministern att se till att papperslösa ska kunna fortsätta gå i skolan även med den nya lagen?

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaren, statsrådet! Jag saknade svar på min fråga om huruvida barnkonventionen har hindrat andra länder från att genomföra liknande angiverisystem i skolans värld.

Jag tycker att många försöker blanda bort korten i debatten. Man försöker till exempel blanda ihop orosanmälan för barnens bästa med att anmäla barn till papperslösa till polisen, vilket är två vitt skilda saker. Jag tror faktiskt att alla förstår att det är vitt skilda saker, så syftet kan bara vara att försöka blanda bort korten.

En annan sak man pratar om är att få bort skuggsamhället. Men är det verkligen en effektiv åtgärd för att få bort skuggsamhället, just det här att införa angiverilagar i skolan? Den enda effekt det kommer att få är att barn i skolåldern stannar hemma om de har papperslösa föräldrar. Ingen kommer att lämna landet på grund av det, men man kommer att gå miste om utbildning. Ändå var det så viktigt för Sverigedemokraterna att få in detta, och Liberalerna orkade inte stå emot.

Skolministern hade i dag kunnat lova alla oroliga lärare och all annan orolig skolpersonal att hon inte tänker medverka i en regering som tvingar dem att ange elever. Den möjligheten har skolministern inte tagit. I stället ska vi tro att Liberalerna i nästa steg på något sätt skulle klara av att stå emot trycket från Sverigedemokraterna.

Tydligare än så här blir det kanske inte. Liberalerna blev ingen vakthund mot auktoritära idéer. Liberalerna blev i stället en dörrmatta och en facilitator för att ta fram förslag som går i och för Sverige i en mer auktoritär riktning.

Eller kan Lotta Edholm här och nu garantera att hon och regeringen inte kommer att lägga fram förslag som gör att Sveriges lärare kan tvingas ange sina elever till polisen eller Migrationsverket?

(Applåder)

Fru talman! Den här debatten har tydliggjort hur viktig den framtida dialogen kommer att vara, vilket skolministern också pratade om i sitt senaste anförande.

Jag hoppas på det, för jag vet att fackförbunden vill prata om den här frågan. De vill säkerställa att deras framtida uppdrag är det nuvarande uppdraget och att de kan fokusera på utbildning och fostran i det uppdrag som står i skollagen och i läroplanerna.

Just den här debatten gör mig alldeles extra engagerad. För bara ett år sedan blev jag tjänstledig från mitt jobb som lärare, och kollega efter kollega har hört av sig under den här debatten om hur svårt de ser att deras framtida och nuvarande yrke kan bli. Gamla rektorer och rektorer jag lärt känna på andra sätt har hört av sig och sagt att "jag kan inte kräva det här av min personal". Det är därför denna fråga berör mig extra djupt. Jag är glad över att fackförbunden, alla fackförbund som organiserar skolans personal, så samfällt har ställt upp.

Jag låter skolministern svara på mina kollegors frågor i stället för att ställa ytterligare en fråga. I stället, och detta sagt med all respekt för den gränspolis som gör ett fantastiskt jobb i Sverige dag ut och dag in, står jag under den paroll som Sveriges lärare har: Jag är lärare. Jag är inte gränspolis. Jag anger inte!

(Applåder)

Fru talman! Den här frågan har uppenbart väldigt många dimensioner som är värda att beakta.

Jag hör och ser alla de lärare och kommuner och fackförbund som avvisar ett förslag om informationsplikt för lärare. Jag vill också vara tydlig med att ett sådant förslag faktiskt inte finns. Jag är väldigt glad att vi har en mycket skicklig utredare, som får ta tid på sig att utforma de särskilda undantag som krävs.

När man läser tilläggsdirektiven ser man tydligt att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda. Det är såklart ett oerhört viktigt medskick som utredaren verkligen behöver ta om hand noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag slagit fast ganska många gånger nu i den här debatten ska förslagen som läggs fram vara i enlighet med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det gäller bland annat Europakonventionen och barnkonventionen, där barnens rätt till utbildning slås fast.

Hur de här undantagen kommer att se ut rent lagtekniskt är faktiskt upp till utredaren, och först när förslaget har lämnats till regeringen kan vi diskutera den exakta utformningen. Men jag kan som sagt konstatera att alla förslag som utredaren lägger fram måste vara förenliga med barnkonventionen och det faktum att Sverige har gjort barnkonventionen till lag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.