Herr talman! Det regeringen och Fredrik Malms parti gör är att både detaljstyra våra kommuner, på ett sätt som gör det mycket svårt att söka befintliga statsbidrag och att tvinga fram stora nedskärningar. Ja, Fredrik Malm, det är en bestraffning för kommuner när konstruktionerna av statsbidragen är så knepiga att de blir svåra att söka. Det är fallet vi nu ser runt om i landet.

Herr talman! Det är magstarkt att låtsas som att man gör satsningar när man i praktiken skär ned. Ser inte Fredrik Malm situationen runt om i landet? Ser man inte att lärare sägs upp och att skolor stängs ned? Ser man inte de stora besparingar som man tvingar kommunerna att göra för att man inte kompenserar med statsbidrag?

För 2023 skar man ned med 2 miljarder till skolan. Det är inget som jag själv konstaterar. Det konstaterar riksdagens utredningstjänst och andra experter som har tittat på regeringens budget. Man kompenserar inte heller för det nu för 2024. Konsekvensen blir att våra barn och unga får betala för den ekonomiska krisen.

Men ett annat alternativ är möjligt. Det är bara att titta på Socialdemokraternas alternativ till budget. Vi lägger som sagt 1,8 miljarder mer till skola och utbildning. Dessutom säger vi nej till knasiga satsningar såsom att premiera höginkomsttagare framför vanligt folk, för det har den här regeringen minsann råd med.

(Applåder)

Herr talman! Om man tänker sig att det är så enkelt att införskaffa läroböcker och att priserna är så låga har man nog inte varit i en bokaffär eller suttit som student eller elev på väldigt länge, för det är oerhört dyrt. Det är väldigt tufft för dem som går den kommunala vuxenutbildningen och på sfi. Kostnadskrisen består ju.

Vi socialdemokrater tillsatte utredningen. Jag tänker att det är viktigt att titta på hur utredaren beskriver verkligheten och de problem som finns och att agera därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Utredningen pekade på problemet att när eleverna tvingas stå för dyra läromedel själva, till exempel inom den kommunala vuxenutbildningen, finns risken att de avstår. Det försvagar de enskildas kunskapsutveckling och undervisningen i stort, och på så sätt även en fundamental institution i vårt samhälle. Det handlar alltså om kostnadsfria läromedel inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det är en satsning vi har råd att göra. Det skulle vara otroligt viktigt för den kommunala vuxenutbildningen och för sfi, som Sverigedemokraterna själva konstaterar att det är viktigt att bygga ut och förstärka.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 3.

Herr talman! Vi står nu här för att debattera betänkandet om stärkt tillgång till läromedel. Mycket av det som jag tänker har framförts tidigare av Socialdemokraternas ledamot. Jag tänkte ändå lägga till ett antal ytterligare perspektiv till det hela.

Lagändringarna som nu föreslås syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel, vilket hela riksdagen har ställt sig bakom. Men frågan är hur detta ska ske när regeringen samtidigt har beslutat sig för att genomföra ytterligare nedskärningar på landets kommuner och skolor. Fram till nu har högerns politik inneburit att skolorna inte haft råd med skolböcker. Från och med nu ska regeringen se till att skolorna inte längre har råd med sin ordinarie budget heller.

Jag ser positivt på att Skolverket till exempel fått medel för ett uppdrag att stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan och övriga skolformer. Men det finns en rad brister och sådant jag som anser saknas. När kraven utökas till att alla elever ska ha rätt till tryckta läromedel som följer kursplanen blir det ännu viktigare att säkerställa att dessa läromedel finns och går att producera och att resurserna till dem existerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Ansvaret för att undervisningen ska utformas i enlighet med läroplanens värdegrund ligger på huvudmännen, rektorerna och lärarna. Huvudmännen har ett stort ansvar för att skapa rimliga förutsättningar att värdera de skolböcker som finns och hur de ska användas i undervisningen.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslog i sitt slutbetänkande Läromedelsutredningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få fastställa kvalitetskriterier för läromedel. Regeringen valde dock att inte gå vidare med något av förslagen. Jag instämmer i de remissvar som kommit från bland annat Jämställdhetsombudsmannen om att det vore önskvärt att ha kriterier som inkluderar jämställdhetsperspektiv. Jag anser därför att det bör införas en kvalitetsmärkning av läromedel för att underlätta för skolorna vid inköp av dessa och för att sätta press på läromedelsförlagen.

Jag har hört tidigare från talarstolen att man pratat om att det här kommer att göra att det blir seriösare aktörer som kommer att trycka läromedel. Men om det inte finns krav gällande kvaliteten utifrån läroplanen menar jag att det kommer att finnas ett problem även framöver. Vi menar att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utreda införandet av en sådan kvalitetsmärkning, som ska vara utformad i enlighet med läroplanens värdegrund.

Jag har i betänkandet ytterligare en reservation som jag såklart står bakom men som jag för tids vinnande inte kommer att yrka bifall till i dag. Den handlar om den ekonomiska börda som det innebär att införskaffa läromedel för många studerande. Att den som studerar måste köpa sina läroböcker eller sin kurslitteratur menar jag kan ses som ett avsteg från principen att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det kan samtidigt ibland vara problem att få tag i vissa böcker när de tar slut i bokhandeln eller har blivit utlånade på närliggande bibliotek. Om huvudmännen köper in böcker underlättar det även för lärarnas planering, eftersom de vet vilka böcker de kommer att arbeta med de närmaste åren i stället för att behöva anpassa sig efter bokförlagens utgivning.

I samma slutbetänkande som jag nyss nämnde, Läromedelsutredningen, föreslog Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel att elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och anpassad nivå ska få tillgång till läromedel utan kostnad. Något sådant förslag går inte heller att hitta i propositionen eller betänkandet. Men enligt min mening behövs starkare reglering för att kostnaderna inte ska vältras över på studenter och dem som är mitt i sina studier.

Som till och med regeringsföreträdare nämnt här tidigare är det ett problem för många studerande att betala av sina studiemedel. Vi ser absolut hellre att reglerna ses över så att man kan gå på universitet avgiftsfritt i framtiden, snarare än att vi ska ta bort den möjligheten för andra utbildningsformer. Men jag menar att komvux i det här fallet hör mer ihop med skolan och gymnasieskolan än med den högre utbildningen. Det är delvis två separata diskussioner. I dag hanterar vi frågan om skola och vuxenutbildning, inte om högre utbildning. Därför vill jag avfärda alla de yttranden som gjordes här tidigare mot såväl Socialdemokraternas och Miljöpartiets som Vänsterpartiets förslag gällande att ha avgiftsfria läromedel inom den svenska vuxenutbildningen. Jag menar att detta är en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! För att förstå varför vissa av dessa förslag inte finns med i regeringens proposition måste man kolla på dess utbildningspolitik som helhet under det senaste året men också den utbildningspolitik dessa partier har fört under alla år. Men det handlar inte bara om utbildningspolitiken utan också om vilken väg de tagit för det svenska samhället, det vill säga åt vilket håll vi ska gå som nation. Man ser till att de som har det allra bäst i vårt samhälle ska få mer pengar i plånboken på bekostnad av alla andra.

Regeringens politik har under det senaste året inneburit stora nedskärningar för kommunerna och skolorna. I den budget som nyligen presenterades och röstades igenom har man ytterligare nedskärningar och besparingar för kommunerna och skolorna.

Återigen läggs det fram ett förslag som jag menar att det helt enkelt inte finns budgetering för. Det görs ett tillskott för tryckta läromedel i budgeten, men alla som har räknat på detta vet att det inte kommer att räcka, även på grund av att det finns hål som behöver fyllas i den kommunala budgeten och i skolans budget. Där har regeringen inget svar, för det är återigen viktigare för regeringen att göra stora nedskärningar i kommunerna och gynna de privata, det vill säga socialisera vinsterna och se till att det övriga folket får ta på sig av skulderna och de negativa resultaten.

Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att säga att Sverige behöver en annan utbildningspolitik. Sverige behöver en utbildningspolitik som ser till att hålla ihop den svenska skolan och ser till att även personer som befinner sig inom vuxenutbildningen kan få gå sin utbildning och ha råd med det utan att behöva känna stress över dyr kurslitteratur och dyra läromedel. Det behövs helt enkelt en politik som skapar ett mer sammanhållet skolsystem än vad vi ser i dag. En sådan kan man enbart få om vi får bort denna regering och byter färdriktning för Sverige efter nästa val eller helst tidigare än så.

Med tanke på att detta kan bli mitt sista anförande vill jag också önska talmannen, det övriga presidiet och ledamöterna en god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Det var många fina ord, kan man säga, från ledamoten. Inte minst de sista tycker jag jättemycket om, herr talman: att handlingar betyder mer än ord.

Då hjälper det inte så mycket att man står i talarstolen och säger att man i regeringsställning satsar på skolan när det i verkligheten är så att man har dragit ned på skolan. Det handlar återigen om ord versus handling. Regeringen har faktiskt, om man tar hänsyn till inflation och sådant, som de som sitter där ute och köper böcker, betalar hyra etcetera måste göra, dragit ned på svensk skola under de två år den har lagt fram budgetar. Detta kan ändå vara värt att ha med.

Sedan är vi överens om att det finns förbättringsmöjligheter i Malmö, där Liberalerna ansvarar för skolan och drar ned på den. Jag är glad att vi där har ett bra samarbete när det gäller att stärka budgeten för skolan; det är väldigt bra.

Men i andra kommuner är Moderaterna med och styr, bland annat i Eskilstuna. Där får man inga pengar till läromedel för att det har satsats för mycket på läromedel. Nu behöver man säga upp lärare, och det vill man gärna undvika. I stället för att säga upp lärare fokuserar man på att behålla de lärare man har, och då kan man inte fortsätta att satsa lika mycket på läromedel. Och då får man inga pengar från regeringen. Eftersom regeringen har tagit bort pengar från andra satsningar för att satsa pengar på läromedel är verkligheten för Eskilstuna kommun, där Moderaterna är med och styr, att man har mindre pengar.

Så ser det även ut i många andra kommuner, typiskt de som har satsat mycket på läromedel. Jag vill fråga ledamoten Manouchi: Tror ledamoten att det är en bra lektion för kommunerna att de ska låta bli att satsa på läromedel om inte staten ger riktade statsbidrag?

Herr talman! Ja, vi kan vara överens om att detta är pengar som ska gå till läromedel. Jag tror också att vi kan vara överens om att ett läromedel utan en lärare är ganska värdelöst. Det är detta vi ser runt omkring, och det är det som är risken när man ger riktade statsbidrag som hela tiden rör sig mellan många olika saker. Det är därför vi vill ge ett sektorsbidrag och dessutom fylla på med 5 miljarder mer än regeringen. Det är just för att det kan se väldigt olika ut runt omkring i Sverige.

Lektionen från regeringen till alla Sveriges kommuner är verkligen att har du satsat på något som regeringen i efterhand kommer på är viktigt kommer du inte att få några pengar. Om du däremot har satsat på saker som regeringen inte tycker om kommer du att få pengar. Det är ändå så det i praktiken blir.

Nu pratas det om att permanenta detta, och vi får väl se hur kriterierna då ser ut. Annars gäller det just nu för kommunerna att för tusan låta bli att lägga några pengar på läroböcker så att de är säkra på att få dem i framtiden. Denna typ av incitamentsstrukturer klagar alla skolor och lärare över - det är extremt ryckigt när det gäller hur man får pengarna.

I praktiken sägs lärare upp just nu. Jag kan förstå om kommuner som har satsat på läromedel säger att de jättegärna skulle vilja säkra att deras lärare blir kvar. Och så ser de att de statsbidrag som tidigare gavs i stöd för exempelvis lärare nu dras bort för att andra kommuner, som inte har satsat på läromedel, ska få pengar.

Det är klart att detta påverkar incitamentsstrukturen på ett ganska dåligt sätt. I slutändan är det dags att vi får sektorsbidrag så att vi säkrar att pengarna används där de verkligen behövs och att man kan ta hänsyn till de lokala förutsättningar som råder.

Jag hoppas att ledamoten kan hålla med om detta.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 4.

Jag är väldigt glad för att regeringen har lyssnat på Centerpartiet när det kommer till de förslag som vi ska debattera i dag. Vi är överens om att det ska bli tydligt i skollagen vad läromedel, böcker etcetera är, så att man slår fast att eleverna faktiskt har rätt till det också. Denna andra del är extremt viktig.

Men det är något jag saknar. Den läromedelsutredning som tillsattes av den förra regeringen handlar om att också säkra att läromedlen håller en bra kvalitet. Därför borde det införas en central granskningsnämnd. Det är något vi också har lagt förslag om.

Från början pushade vi för alla tre förslagen, och vi kunde konstatera att regeringen efter ett tag började lyssna och tog till sig i alla fall två av dem. Det är hur som helst bättre än noll. Sedan hoppas jag förstås att regeringen också tar till sig den sista delen och inrättar en central granskningsnämnd, för det finns många problem med hur läromedel ser ut.

Det kan vara svårt för en enskild lärare, särskilt för obehöriga lärare ute i landet, att avgöra vad som är bra läromedel eller inte. Vi har till exempel haft läroböcker som tagits fram av kommunistregimen i Kina. De har använts runt om i landet. Det hade kanske varit bra om en modersmålslärare i kinesiska hade kunnat se var det finns bra läromedel. Då hade en bok som är utgiven av kommunistregimen fått dåligt betyg. Det hade hjälpt lärarna ute i Sveriges avlånga land om de hade kunnat få stöd när det gäller att se vilka läromedel som är bra eller inte. Jag hoppas att regeringen tar upp detta förslag senare.

Vi är helt överens om att det är bra med bra läromedel. Det är inte så konfliktfyllt att vara överens om det. De kan vara fysiska - och dem behövs det mer av i svensk skola - eller digitala. Men när man ser ogenomtänkta it-satsningar, till exempel de satsningar som Lotta Edholm har genomfört i Stockholm, med noll pedagogisk strategi men till en kostnad av 2 miljarder kronor ungefär, förstår man att det behövs en tydlighet om vad som är bra läromedel.

Nu kommer vi tillbaka till några av de saker som har sagts här i dag. Till exempel säger Liberalerna att det är för lite satsningar. Det kan vi vara överens om när det kommer till de fysiska läromedlen. Då är det ett problem att man med det sätt man har lagt upp den aktuella satsningen på lär kommunerna att de inte ska satsa på böcker om de inte får statsbidrag. Om de själva satsar på sådant som är bra för skolan och regeringen plötsligt kommer på att kommuner måste ha satsat på sådant innan de kan få statsbidrag får de inte mer pengar, medan de kommuner som inte själva har satsat får statsbidrag. Det är nog inte den bästa vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Vi kan se på Linköping, Eskilstuna och Göteborg. Det är många kommuner där man faktiskt säger upp lärare. Om dessa kommuner ska få pengar från staten för att få skolan att fungera måste de lyssna på regeringens krav att pengarna ska användas till just läromedel och inte till att exempelvis behålla de lärare som nu sägs upp. Det är en utmaning.

I Göteborg ska 500 tjänster tas bort. Kommunen har fått 100 miljoner mindre i statsbidrag. Det är klart att detta hänger ihop. Regeringen tycker i alla fall att det är viktigt att Göteborg förvägras pengar till läromedel eftersom de har satsat på läromedel själva de senaste åren, men Göteborg får inga medel för att behålla lärarna. Det är en utmaning.

Men man kan inte bara kalla allt för satsningar. Det handlar också om vad de faktiskt innehåller. Man kan konstatera, som min kära liberala kollega, herr Malm, sa, att man inte alltid från regeringens sida kan kompensera för inflationen. Nej, det kan man kanske inte. Men de som faktiskt ska betala för lärare, lokaler, böcker, mat etcetera kan ju inte välja. Den faktiska kostnaden ökar ju med inflationen. När man inte ökar de statliga bidragen på olika områden med inflationen innebär det faktiskt en sänkning.

I praktiken har regeringen sedan den tillträtt dragit ned på den svenska skolan. Det är klart att det får effekter ute på golvet. Även om man säger att man satsar är det inte någon satsning.

Vi har fått flera frågor i dag om varför vi anser att detta är ett straff. Jag anser inte denna satsning vara ett straff. Jag tycker att det är fantastiskt att man är tydlig med att läroböcker är bra och att man förmår kommuner att satsa på läroböcker. Men anledningen till att det ändå lite kan kallas för ett straff för vissa kommuner är att dessa pengar har tagits från annat håll. Man har inte satsat extra på skolan, utan man har tagit pengar från andra konton. Man har sett till att skolan totalt sett får mindre pengar från regeringen, och en del pengar som redan fanns i andra satsningar på skolan lägger man nu över på läroböcker. Det blir alltså mindre pengar till andra saker.

Man kan tala om fungibilitet, som min gode kollega herr Malm, ordförande i utbildningsutskottet. Fungibilitet innebär att man kan byta ut saker mot varandra. De är så att säga utbytbara, som två mynt till exempel. Där är det skit samma om man har det ena eller det andra, för det är ingen skillnad.

Men på detta sätt är det inte med böcker och lärare. Böcker och lärare kan man inte bara byta ut mot varandra. Man kan inte ta bort en lärare och lägga in en lärobok och tycka att det har samma värde. Så funkar det inte. Dessa två satsningar är inte fungibla. De kan stärka varandra, och det är jättebra att ha både bra lärare och bra läroböcker. Men när man, som nu, tar bort pengar från lärare samtidigt som man satsar på läromedel kan det få negativa effekter. Det tror jag är väldigt viktigt. Det är detta som den här regeringen gör. Man drar ned på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Grundförslaget från regeringen är utmärkt när det kommer till dagens proposition. Vi är för. Vi hade önskat att man hade varit lite mer ambitiösa. Jag önskar att man framöver kan vara lite mer ambitiös när det kommer till finansieringen av skolan, så att den faktiskt kan klara sig. Just nu sägs det upp lärare över hela Sverige.

Centerpartiet satsar 5 miljarder kronor mer än regeringen. Jag hoppas att vi framöver kan få en mer ambitiös regering på skolområdet.

Fru talman! Jag är väldigt glad att vi i dag debatterar hur vi ska stärka elevers rätt till de läromedel, lärverktyg och läroböcker som de och deras lärare behöver för en riktigt bra utbildning. Svensk skola förtjänar politiker som ger lärare rätt förutsättningar att göra sitt jobb, och bra läromedel är en självklar förutsättning för det.

Kommer ni ihåg känslan av skolböckerna och omslagspapperet och hur man sorterade böckerna i bänken, skåpet och ryggsäcken? Jag är gammal nog att ha gjort detta och gammal nog att ha kvar några skolböcker som av någon outgrundlig anledning blev speciella för mig. Hej Matematik har många hört talas om. Men, som jag brukar säga, jag försörjer mig själv. Det går ganska bra. Av någon outgrundlig anledning har jag också läroboken i franska från gymnasiet. Franska var kanske mitt sämsta skolämne. Men det är något speciellt med böcker.

Jag tror inte att vi någonsin kunde föreställa oss att det var tvunget att stå uttryckligen i skollagen att det ska finnas skolböcker och lärverktyg som man behöver i skolan för att de faktiskt ska finnas där i klassrummet, i skolbänken och i ryggsäcken. På sätt och vis önskar jag att vi inte stod här i detta ärende - jag önskar att detta skulle vara självklart. Men vi står inför ett faktum att Sveriges skolelever inte har de läromedel de behöver. Sveriges lärare har inte de läromedel de behöver.

Miljöpartiet vill att skolan ska vara jämlik. Då måste alla lärare och elever ha tillgång till de läromedel som behövs, och de ska såklart vara av en jämn och hög kvalitet. Vi vill med en tydlig definition skriva in rätten till läromedel i skollagen. Det är därför vi står här i dag.

Ett nedslående skäl till att läromedel är viktiga är lärarbrist, som leder till att alltför många elever i dag undervisas av obehöriga lärare eller lärare som inte är behöriga i just det ämne som de undervisar i. Här blir läromedlet ett viktigt stöd i undervisningssituationen för lärarna och för eleverna när de pluggar med kompisar eller själva hemma.

Läromedel är också ett viktigt verktyg för att öka jämlikheten både mellan skolor och mellan elever med olika förutsättningar. Här vill vi inkludera, som har nämnts tidigare i debatten, elever som studerar på komvux, och vi reserverar oss tillsammans med Socialdemokraterna till förmån för utredningens förslag som innebär att även eleverna där ska ha rätt till kostnadsfria läromedel.

Ytterligare ett skäl till att läromedel är viktiga är: Om man ska bli bra på att läsa, tolka text, bearbeta text, skriva, analysera och reflektera är det ju det som man behöver ägna sig åt. Här vill jag understryka att även om fokus i denna debatt är på böcker behöver vi förstå att vi lever i en digital samtid där den digitala utvecklingen går väldigt snabbt. Det är viktigt att val av läromedel utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och inte från politiska pekpinnar eller den svartvita debatt vi har i kammaren om skärmar. Det hör inte hemma i klassrummet. Där är det vetenskap och beprövad erfarenhet som ska vara fundamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Den snabba digitala omvandlingen i samhället är både en utmaning och en möjlighet. När det gäller digitalisering i utbildningen handlar det om allt från när det är lämpligt att använda digitala läromedel för att förbereda barn, elever och studenter för ett arbetsliv och samhällsliv som inte kommer att likna något som vi har varit med om till att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa.

Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver balansera på en slak lina här. Vi behöver agera snabbt och samtidigt eftertänksamt.

Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del av den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga. Jag tänker till exempel på vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också på hantverk och estetiska praktiker.

Det är förskollärare och lärare som är experter på barns och ungas lärande. En av de viktigaste förmågorna i arbetslivet är förmågan att lära sig nytt genom hela yrkeslivet. Eleverna behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras på både analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap.

Läromedel, både tryckta och digitala, utgör en bas som läraren kan arbeta ifrån och ger en grund för både lärare och elever. Tillsammans med bra lärarhandledningar avlastar de dessutom lärare, som får mer tid till undervisning och för- och efterarbete i stället för att uppfinna hjulet på nytt eller stå vid en trilskande kopiator.

Lärare och elever ska ha tillgång till bra, objektiva och högkvalitativa läromedel. Tillgången till läromedel måste säkras. Lärare och elever ska inte vara beroende av gratismaterial från partiska bolag eller samhällsaktörer som de inte hinner granska. Finansieringen av skolan som helhet behöver vara tillräcklig, så att skolor inte tvingas avstå från läromedel av ekonomiska skäl.

Jag vill vara tydlig med en sak. Det var inte så att Sveriges lärare vaknade upp en dag och tänkte: Det här med skolböcker är onödigt; vi struntar i dem. Det handlar om att lärare år efter år efter år har fått lappa och laga och använda äldre utgåvor och att de inte orkar med det längre. Man har hamnat så långt efter i läromedelshanteringen.

Här vill Miljöpartiet att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering som helhet.

Stärkt tillgång till läromedel

För Miljöpartiet är det viktigt att besluten om vilka läromedel som köps in, inflytandet över vilka läromedel som används i klassrummet och resurserna att välja läromedel finns hos de lärare och elever som ska använda läromedlen. Skickliga lärare som har tillräckligt med tid med sina elever och som känner sina elever och deras behov är de som ska fatta besluten om vilka läromedel som används i klassrummet.

De elever som använder böckerna är experter på sin egen lärandesituation utifrån sitt perspektiv, och de ska också kunna ha inflytande över situationen. Detta innebär att arbetet på skolan måste organiseras så att lärare har både tid och kunskap att arbeta med urval och bedömning av läromedel.

Fru talman! I dag är jag glad över att Miljöpartiets yrkanden från allmänna motionstiden kan anses tillgodosedda nu när vi fattar beslut om stärkt tillgång till läromedel. Miljöpartiet står också bakom reservationerna 1 och 5, som det redan har yrkats bifall till i debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)