Aylin Nouri (S) om (forts. från § 10) Stärkt tillgång till läromedel (forts. UbU6)

Herr talman! Kostnadsfria läromedel av hög kvalitet är av största vikt för undervisningen och för våra barns och elevers lärande och kunskapsutveckling. Att läromedlen är ändamålsenliga, med andra ord anpassade efter undervisningen och till elevernas behov, kan vara en helt avgörande faktor för undervisningen. Det gäller inte minst för barn och elever som inte kommer från studievana hem. Därtill är bra läromedel viktigt för att stödja lärare i att genomföra och planera undervisningen.

Det framgår i dag av skollagen att elever ska få den ledning och stimulans som krävs för att de ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det framgår också att elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Trots detta är tillgången till läromedel ojämlik, och många skolor har inaktuella läromedel. På många skolor tvingas lärare kopiera upp kompendier, vilket tar tid från undervisningen, minskar likvärdigheten och försämrar föräldrars möjlighet att få en sammanhängande bild av undervisningen.

År 2021 presenterades Läromedelsutredningen, slutbetänkandet från den utredning som tillsattes av den socialdemokratisk ledda regeringen med uppdrag att bland annat föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola. Som Läromedelsutredningen då pekade på behöver bland annat skollagens bestämmelser om elevers tillgång till böcker och lärverktyg förtydligas.

Det är bra att SD:s regering har valt att gå vidare med en del av förslagen i Läromedelsutredningen och att det nu ligger en proposition på riksdagens bord med lagändringar som tydliggör att elever i grund- och gymnasieskola utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål, samt att skollagen kompletteras med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Men, herr talman, tillgången till kostnadsfria läromedel av hög kvalitet är inte bara viktig i grund- och gymnasieskolan utan också inom vuxenutbildningen. Inom vuxenutbildningen är det i dag vanligt att elever tvingas köpa sina läromedel själva. Många elever har låga inkomster, vilket innebär att det blir svårt att prioritera inköp av läromedel framför att till exempel sätta mat på bordet. Detta innebär inte bara att ett stort antal elever saknar läromedel utan också att lärare tvingas anpassa undervisningen så att elever kan delta utan dessa. Konsekvensen blir sämre lärande och att möjligheten för eleverna att uppnå målen försämras, detta samtidigt som vuxenutbildningen i dag har en helt avgörande roll för att både skapa fler vägar till jobb för människor och möjliggöra en fungerande kompetensförsörjning för samhället.

Det var just därför som det i Läromedelsutredningen föreslogs att även elever inom komvux på grundläggande nivå skulle få tillgång till läromedel utan kostnad. Detta har alltså SD-regeringen valt att ignorera. Om regeringen på allvar anser att läromedel är viktiga för elevers kunskapsutveckling finns det ingen anledning att tro att detta bara gäller för barn och unga samtidigt som vuxna ignoreras.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill också se en förtydligad rätt till kostnadsfria läromedel för elever inom sfi.

Till skillnad från studerande inom den kommunala vuxenutbildningen generellt har studerande inom svenska för invandrare, sfi, rätt till kostnadsfria läromedel redan i dag. Av Läromedelsutredningen framgår att elever inom sfi beskriver att läroboken är otroligt viktig för deras ordförråd och för utvecklingen av deras svenska. Därför behöver de också kunna repetera hemma. Det är ett problem att elever inte får låna hem böcker för att göra just det eftersom samma uppsättning läroböcker används av flera klasser. Bristen på läromedel utgör alltså ett hinder för sfi-elevers språkliga utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I dag har vi hört Liberalernas Fredrik Malm från talarstolen tala varmt om vikten av satsningar på läromedel, och jag är övertygad om att vi kommer att få höra fler företrädare för regeringspartierna göra detsamma. Men låt mig då påminna om att det uttryckligen står i propositionen och i det betänkande vi i dag debatterar att förslagen i propositionen "inte innebär någon ambitionshöjning och därför inte bedöms medföra några kostnader som aktiverar den kommunala finansieringsprincipen" - inte innebär någon ambitionshöjning!

Låt mig också påminna om att det som SD:s regering kallar för satsningar på utbildningspolitiken egentligen handlar om att flytta runt pengar och skära ned. I budgeten för 2023 skar SD-regeringen i praktiken ned 2 miljarder på anslagen till skolan i fasta priser, en skuld till svensk skola som man inte betalar tillbaka i budgeten för 2024. Anslagen till vuxenutbildningen ligger fortfarande en halv miljard lägre än när man tillträdde.

Det är den politiken som leder till konsekvenserna vi nu ser runt om i vårt land, där inte minst våra barn och elever får betala priset för stora nedskärningar. Vi socialdemokrater vill i stället lägga 1,8 miljarder mer på skola och utbildning, varav 1 miljard på barns och ungas utbildning.

Att fler barn och unga får bättre tillgång till läromedel så snabbt som möjligt är helt avgörande. Därför är det märkligt att SD-regeringen och Liberalerna straffar kommuner som redan har lagt mycket resurser på läromedel.

I dagens debatt blev jag förvånad när Fredrik Malm, utbildningsutskottets ordförande, nämnde Göteborgs stad. Socialdemokraterna såg långt före Liberalerna behovet av att satsa på läromedel och gjorde precis det, och styret i Göteborg kunde då också göra detta i bred politisk enighet tack vare en regering som inte höll tillbaka statsbidragen.

Nu när SD-regeringen bestämt att det ska göras straffas man och får inte ta del av statsbidraget för läromedel, på grund av att man har gått före. På ett sådant sätt är statsbidraget konstruerat, och i stället för att berömma kommuner som går före ägnar sig Liberalerna åt smuts- och pajkastning i talarstolen.

Låt mig avsluta mitt anförande i denna debatt med att yrka bifall till reservationerna 1 och 5. Där föreslår vi att förslaget i propositionen ändras och förtydligas så att även studerande inom vuxenutbildning och sfi får rätt till kostnadsfria läromedel av god kvalitet.

(Applåder)

Herr talman! Det regeringen och Fredrik Malms parti gör är att både detaljstyra våra kommuner, på ett sätt som gör det mycket svårt att söka befintliga statsbidrag och att tvinga fram stora nedskärningar. Ja, Fredrik Malm, det är en bestraffning för kommuner när konstruktionerna av statsbidragen är så knepiga att de blir svåra att söka. Det är fallet vi nu ser runt om i landet.

Herr talman! Det är magstarkt att låtsas som att man gör satsningar när man i praktiken skär ned. Ser inte Fredrik Malm situationen runt om i landet? Ser man inte att lärare sägs upp och att skolor stängs ned? Ser man inte de stora besparingar som man tvingar kommunerna att göra för att man inte kompenserar med statsbidrag?

För 2023 skar man ned med 2 miljarder till skolan. Det är inget som jag själv konstaterar. Det konstaterar riksdagens utredningstjänst och andra experter som har tittat på regeringens budget. Man kompenserar inte heller för det nu för 2024. Konsekvensen blir att våra barn och unga får betala för den ekonomiska krisen.

Men ett annat alternativ är möjligt. Det är bara att titta på Socialdemokraternas alternativ till budget. Vi lägger som sagt 1,8 miljarder mer till skola och utbildning. Dessutom säger vi nej till knasiga satsningar såsom att premiera höginkomsttagare framför vanligt folk, för det har den här regeringen minsann råd med.

(Applåder)