Håkan Svenneling (V) svarade Statsrådet Jessika Roswall i en replik om Kommissionens arbetsprogram 2024 i debatten ”Protokoll 2023/24:43 Onsdagen den 6 december” den 6 dec 2023.
Statsrådet Jessika RoswallM· i sitt anförandeTack för att jag fick möjligheten att komma hit i dag och debattera kommissionens arbetsprogram för 2024! Programmet är, som flera har varit inne på, i många stycken tillbakablickande men kommer också med några nya…Herr talman! Tack för att jag fick möjligheten att komma hit i dag och debattera kommissionens arbetsprogram för 2024!
Programmet är, som flera har varit inne på, i många stycken tillbakablickande men kommer också med några nya förslag som kommissionen avser att genomföra under återstoden av lagstiftningsperioden. I mitt anförande tänkte jag också höja blicken och se lite bortom detta arbetsprogram och säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.
Herr talman! I juni nästa år är det val till Europaparlamentet. Sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan beslutas om. EU:s ledare enas vart femte år om en ny strategisk agenda, och syftet med agendan är att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Ledarna har inför beslutet haft en första diskussion i Granada, och därefter har man haft diskussioner och samråd i mindre grupper. Detta arbete sker löpande.
För svensk del tog vi fram prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet, och jag skulle säga att dessa prioriteringar i allra högsta grad är fortsatt aktuella. När jag läser utskottets utlåtande och lyssnar på anförandena här i kammaren kan jag också konstatera att det råder en stor samsyn. Det tycker jag bådar gott, även om det, som Jacob Risberg säger, finns en viss nyansskillnad kring de svenska prioriteringarna.
Det ligger i Sveriges intresse att den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på hur EU förbereder sig inför nästa utvidgning, konkurrenskraftsfrågor, energi och grön omställning, hantering av migrationen, gränsöverskridande och organiserad brottslighet och terrorismbekämpning. Stödet till Ukraina är såklart centralt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024
Stödet till Ukraina ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt liksom fortsatta sanktioner mot Ryssland och att garantera ansvarsutkrävande bör även fortsättningsvis stå väldigt högt på EU:s agenda. Det är en av de stora formativa frågorna för vårt gemensamma politiska arbete. Ytterst är det här en fråga om att försvara demokratin.
För knappt en månad sedan presenterade kommissionen sitt utvidgningspaket, med rekommendationen att påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, något som regeringen välkomnar. Det är ett kvitto på de imponerande ansträngningar Ukraina har gjort trots pågående krig.
Samtidigt är det viktigt att EU är redo den dag kandidatländerna är redo att bli medlemmar. Därför välkomnar regeringen särskilt att kommissionen i sitt arbetsprogram aviserat att man redan nu inleder ett arbete med att göra konsekvensbedömningar av hur utvidgningen påverkar olika politikområden och EU:s funktionssätt. Frågan om utvidgningen kommer tveklöst att fortsatt vara högt prioriterad och sätta sin prägel på nästa kommissions arbete.
Men det finns också andra frågor som är viktiga, och för att nå största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter är en prioritering nödvändig. Sverige behöver lägga extra kraft på att säkerställa att konkurrenskraftsfrågorna får en framträdande position i kommande agenda. Andra områden som bör tas upp är migration, gränsöverskridande brottslighet, genomförandet av klimatomställningen och respekten för rättsstatens principer. Så låt mig, herr talman, säga något kort om detta.
För det första, konkurrenskraften och den inre marknaden är svenska paradgrenar och frågor som Sverige framgångsrikt drev under vårt svenska ordförandeskap. Jag tror att det finns en förväntan hos likasinnade länder och kommissionen på att Sverige även fortsättningsvis ska bära ledartröjan i dessa frågor och förvalta den trovärdighet vi vann under ordförandeskapet.
Stärkt konkurrenskraft över tid förutsätter satsningar på forskning och innovation och ett idogt arbete med att minska krångel och onödiga administrativa bördor för företagen. Det är, tycker jag, glädjande att kommissionen lägger så stor vikt vid dessa frågor i sitt arbetsprogram, men detta måste vara i fokus även för nästa kommission.
Konkurrenskraft handlar om mer än att bara minska krånglet. En stärkt inre marknad och en aktiv politik för fri och regelbaserad handel med omvärlden är också centrala områden för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Dessa frågor har dessutom blivit alltmer geopolitiska. För att stå starkt i den globala konkurrensen behöver EU vara konkurrenskraftigt, tillväxtfrämjande, utåtriktat och innovativt.
Diskussionen om ekonomisk säkerhet och så kallad resiliens kommer nog att fortsätta, och här har Sverige en mycket viktig roll att spela. Vårt mål är såklart att öka motståndskraften och minska vår sårbarhet, men vi måste också bidra till de lämpliga avvägningar som behöver göras mellan "öppen" och strategisk autonomi för att inte äventyra vår långsiktiga konkurrenskraft. Här tycker jag att Sveriges linje måste vara tydlig: Strategisk autonomi får inte bli en förevändning för protektionistiska krafter att flytta fram sina positioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024
För det andra är migrationen fortsatt en av EU:s största utmaningar. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än motsvarande period förra året. Situationen i Europa är mycket pressad, inte bara i Medelhavsländerna utan också i exempelvis Österrike och Nederländerna, vilket understryker att detta är en gemensam europeisk utmaning.
Därför är en överenskommelse om EU:s migrationspakt av största vikt, för EU liksom för Sverige. Den strategiska agendan bör ta upp vikten av ett effektivt genomförande av den gemensamma lagstiftningen samt av att EU:s gemensamma och långsiktiga arbete drivs vidare. Detta inkluderar frågor om nya former för samarbete med ursprungs- och transitländer och stora mottagarländer och om hur EU kan effektivisera sitt återvändandearbete.
För det tredje, herr talman, är den gränsöverskridande brottsligheten systemhotande. Det gäller oavsett om vi pratar om den inre eller den yttre säkerheten i EU. Av de kriminella nätverken i EU är 70 procent verksamma i minst tre länder.
Under det svenska ordförandeskapet inrättades en högnivågrupp för effektiv tillgång till information för brottsbekämpning. Den kommer i höst att lägga fram rekommendationer om gemensamma insatser på EU-nivå. Regeringen kommer att driva på för verksamma rekommendationer och verka för att dessa och andra angelägna frågor fångas upp i den strategiska agendan.
Vidare är terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands på en hög nivå. Regeringen arbetar på bred front för att möta de hot som den våldsbejakande extremismen och terrorismen nu utgör mot vårt fria och öppna samhälle. Justitieministern och migrationsministern skickade därför för drygt en månad sedan en begäran till EU-kommissionen och det spanska ordförandeskapet med en uppmaning att stärka arbetet med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå, bland annat genom stärkt yttre gräns, ökat informationsutbyte och ett effektivt återvändande.
För det fjärde förblir den gröna omställningen för att möta klimatförändringarna central i EU-samarbetet. Kommissionens arbetsprogram handlar som sagt också mycket om att genomföra antagen lagstiftning, och detta gäller i stor utsträckning klimatpaketet för att nå 2030-målen.
För svensk del har vi konkurrensfördelar på området genom tillgång till fossilfri energi, och vi ligger långt fram i den gröna omställningen. Sverige värnar också rätten för varje land att välja sin energimix. Våra gemensamma regelverk ska inte stå i vägen för en ökad produktion av kärnkraft inom unionen. Regeringen kommer även att driva på för att undvika ytterligare detaljreglering på energiområdet.
Slutligen ger situationen vad gäller respekten för rättsstatens principer skäl till fortsatt oro i flera länder. Den strategiska agendan behöver ha ett tydligt fokus på hur EU ska agera, genom fortsatta dialoger och granskning av medlemsstaterna och deras arbete men också genom tydliga krav på respekt för rättsstatens principer för att få ta del av unionens fonder.
Herr talman! Det finns såklart många andra angelägna områden som EU måste arbeta vidare med, så de punkter jag nu har tagit upp är inte uttömmande. Men jag väljer att stanna här.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024
Herr talman! EU-minister Roswall avslutade med att tala om rättsstatens principer. En sådan rättsstatsprincip är att staten inte ska övervaka sina medborgare, särskilt om de inte är anklagade eller misstänkta för någon typ av brott.
Chat control innebär dock att appar och sociala medieplattformar tvingas skanna alla sina användares meddelanden. I grunden handlar detta förslag om att bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial och stoppa försök till så kallad gromning, alltså när man försöker ta kontakt med barn. Det är väldigt bra att man från EU:s sida försöker uppnå denna ambition, för 37 procent av alla unga mellan 13 och 16 år i Sverige har någon gång fått en fråga om att ta lättklädda bilder och skicka iväg dem till någon.
Men chat control är tyvärr inte lösningen för att få fast fler förövare. I stället riskerar det att leda till massövervakning och till att det blir svårare att bedriva granskande journalistik.
Detta förslag har mött massiv kritik, inte bara från parlamentariker som jag själv eller ledamöter i Europaparlamentet. Även Tysklands justitieminister Marco Buschmann har sagt att det inte är i sin ordning att varje privat kommunikation på internet kommer att övervakas av staten utan anledning. Och Tyskland är inte den enda medlemsstaten, utan även Österrike och Estland har varit tydliga i sin kritik mot chat control. Detta är länder som Sverige normalt sett brukar stå väldigt nära.
Nu har det hållits en omröstning i Europaparlamentet. Man har omformat förslaget, och det förslag som Europaparlamentet har kommit med är, menar jag, betydligt bättre än kommissionens förslag. Jag undrar därför vilken den svenska regeringens position är. Är den att man stöder Europaparlamentets kompromissförslag, eller är man för EU-kommissionens massövervakningsförslag?
Herr talman! Låt mig börja med att säga en sak. Detta är ett förslag till en förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Jag vill att det ska sjunka in, för det är detta det egentligen handlar om. Håkan Svenneling talar om massiv kritik. Jag vill påstå att det också finns en massiv efterfrågan hos polis, åklagare och brottsoffer - bara så att vi är överens om vad syftet är med detta förslag.
Att bekämpa sexuella övergrepp och annan allvarlig brottslighet på nätet är en väldigt prioriterad fråga för regeringen. Jag hoppas att det är det även för Sveriges riksdag och Håkan Svenneling. Samtidigt förstår jag och alla andra att det alltid handlar om en balans mellan rättskipningens verktyg och den personliga integriteten. Det gäller att hitta denna balans.
Exakt var detta ligger just nu måste jag be att få avstå från att svara på. Jag vet att justitieministern var i EU-nämnden i fredags, men jag tror inte att denna fråga var på agendan för det som kallas RIF-rådet - apropå förkortningar; jag ber om ursäkt för den - den här veckan.
För mig handlar detta om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och att hitta en balanserad reglering, och detta står regeringen givetvis bakom. Jag har dock inte de senaste uppgifterna från den överenskommelse som har träffats - om den har träffats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024
Herr talman! Det är känd EU-logik att man försöker få igenom tunga och omfattande förslag genom att lägga dem i ett paket, kalla paketet något viktigt och ha med förslag som många gillar. Precis så är det i detta fall. Som EU-ministern säger är chat control bara en del i paketet, och det är därför denna del av paketet är väldigt uppmärksammad. Det finns dock andra delar i paketet som är väldigt bra. Det är den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, som har drivit fram detta, och i grunden är det bra att man på europeisk nivå tar ansvar för dessa frågor eftersom det handlar om en internationell brottslighet som vi måste komma åt.
Jag har förstått att detta ändå var uppe för diskussion på RIF-rådet i måndags och tisdags men att man inte har landat i något beslut. Med tanke på hur mycket diskussion det har varit om förslaget kan man tänka sig att det åtminstone var lite korridorsnack. Jag hoppas att den svenska regeringen kan ompositionera sig i frågan, för jag tror att det är viktigt att vi i Sverige klarar av att jobba mot sexuella övergrepp, gromning och barnpornografibrott samtidigt som vi står upp för rättsstatens principer och förstår att inget blir bättre av att massövervaka varenda medborgare. Jag vill inte ha ett samhälle och en stat som ställer krav på att alla de appar och plattformar vi har i våra telefoner ska övervaka min och EU-ministerns privata kommunikation, oavsett om den är krypterad eller inte. Vi ska jobba mot barnpornografibrott, men vi ska också hitta vägar där inte alla pekas ut som förövare.
Herr talman! Jag hoppas också att vi kan hitta en balanserad reglering. Jag vänder mig dock fortsatt mot att det handlar om en massiv kontroll. Jag kan inte siffrorna, men jag vet att antalet sexuella övergrepp mot barn på nätet ökar massivt. Detta är något som jag och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mot, och det hoppas jag att Sveriges riksdag också kommer att fortsätta att göra. Det handlar som sagt om att hitta en balans.
Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon deltar i debatten; det är mycket uppskattat.
Det är en apokalyptisk situation. Så beskriver FN:s livsmedelsprogram situationen för de över 2 miljoner palestinier som just nu är fast på Gazaremsan. Enligt FN måste det till ett omedelbart eldupphör för att man över huvud taget ska kunna förse Gazas civilbefolkning med nödhjälp. Som nämndes tidigare i debatten har nu också den höga representanten Josep Borrell gått ut med att även EU ser att det krävs ett omedelbart eldupphör. I utrikesutskottets utlåtande över arbetsprogrammet nämns också fred i Mellanöstern som ett aktuellt och viktigt område. Detta kommer säkerligen också dominera dagordningen på utrikesområdet en bit in på 2024.
Min fråga till EU-ministern är kort och gott: Stöder också den svenska regeringen ett omedelbart eldupphör?
Herr talman! Låt mig först ge Linnéa Wickman en eloge för att hon tog upp Global Gateway i sitt anförande. Jag delar helt uppfattningen att det är ett viktigt flaggskepp för EU:s gemensamma biståndsarbete.
Jag delar också uppfattningen att kriget och konflikten på Gaza kommer att fortsätta att ha stor plats på EU:s agenda under lång tid framöver. Låt mig upprepa det regeringen tidigare har sagt om att vi givetvis fördömer Hamas agerande och ger Israel rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt.
Vi såg alla behovet av en paus, och det är beklagligt att den nu är över. Pausen var nödvändig för att få in humanitär hjälp, och jag är glad över att regeringen bidrog med 150 miljoner till detta. Men alla inser att vi behöver ytterligare pauser för att få in humanitärt stöd, och det är viktigt att vi försöker nå dithän.
Herr talman! När nu EU äntligen är tydligt och begär ett omedelbart eldupphör för att kunna förse den hårt prövade civilbefolkningen på Gaza med nödhjälp är det olyckligt att det i riksdagens kammare inte går att få ett tydligare besked från statsrådet. Vi är alla starkt påverkade av de nyheter vi får ta del av, och vi ser att den internationella rätten på många sätt utmanas i kriget mellan Hamas och Israel.
Kommissionens arbetsprogram 2024
Statsrådet nämnde det humanitära biståndet. Nyligen bekräftade Sida att inte en enda krona av det svenska utvecklingsbiståndet har gått till Hamas, och en översyn på EU-nivå har kommit fram till samma sak. Kommer Sverige utifrån detta att omgående återuppta utvecklingsbiståndet? Det går ju till de krafter i Palestina som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, flickors och kvinnors rättigheter, ja, allt det Hamas inte står för. Vi behöver arbeta för att stärka dessa krafter samtidigt som vi kräver ett omedelbart eldupphör.
Herr talman! Regeringen har fått rapporten om översynen, och jag tycker att det är bra att EU, Sverige och många andra medlemsländer har gjort denna översyn. Rapporten är under beredning hos regeringen, så jag får återkomma.
Det är dock viktigt att påpeka att vi gör vad vi kan för att underlätta den humanitära situationen på Gaza. Jag hoppas att det blir fler pauser så att vi får in det stöd som behövs i denna allvarliga situation. Detta jobbar vi hårt med.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
