Herr talman! Jag tackar ledamoten för det tidigare anförandet.

Jag tänkte fortsätta på banan jag inledde innan frågestunden och voteringen, nämligen om gårdsförsäljning. Det är en fråga som jag vet engagerar även Sverigedemokraterna. Från Sverigedemokraterna lämnades det in sex motioner om gårdsförsäljning under allmänna motionstiden. Den fråga jag funderar över även vad gäller Sverigedemokraterna är naturligtvis varför det finns ett så stort behov av att lämna in motioner i en fråga där det borde vara fråga om Tidöpartiernas samlade politik.

Alla de fyra Tidöpartierna gick ut i valrörelsen och sa att de är positiva till gårdsförsäljning. Lite tveksamheter fanns uppenbarligen hos Kristdemokraterna, som rättade till detta för en månad sedan när Ebba Busch besökte Visita och som numera är glasklara över att gårdsförsäljning ska införas.

Samtidigt som partierna officiellt står bakom linjen ser man uppenbarligen ett stort behov av att motionera i frågan. Det man anar är att man kanske inte riktigt litar på det arbete som pågår i Regeringskansliet. Det har ändå gått sex månader, och ingenting märkbart har hänt i processen. Inte ens en tidsplan har presenterats.

Varför var frågan om gårdsförsäljning inte så viktig att den togs med i Tidöavtalet? Uppenbarligen hade det behövts en påtryckning.

Herr talman! Målet för folkhälsan och målet inom ANDTS-området låter enkelt: Hälsan ska vara god och jämlik i hela landet och i hela befolkningen. Det ska inte spela någon roll var vi bor, hur vi har vuxit upp eller varifrån vi kommer. Men i verkligheten har vi långt kvar att gå för att nå målet. Det finns helt oacceptabla hälsoklyftor i dag, och de klyftorna måste vi sluta.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill också i samband med detta betona att jag är glad att det händer mycket bra just nu på området. Färre människor ska dö, och färre människor ska lida. Det gäller både dem som drabbas och deras anhöriga. Det arbete som pågår för ett kompetenscentrum är viktigt. Det är bra att spel ingår och att både pengar och uppdrag riktas för att förhindra att människor ägnar sig åt något som till en början är roligt men så småningom blir ett träsk som välter hela deras privatekonomi.

Vi liberaler tycker också att det är positivt att tobakens skadeverkningar tydligt betonas och att avvägningar görs mellan de olika typerna av nikotin- och tobaksprodukter. Det är viktigt att man ser till att langning verkligen motverkas, så att människor inte ska kunna ge produkterna vidare till personer som fortfarande är barn.

När det gäller alkohol finns en viktig balansgång. Å ena sidan ska man kunna äta och dricka gott och driva restaurang, men man ska å andra sidan inte skadas av alkoholen eller riskera att skada någon annan. Jag är glad för att vi nu på ett försiktigt sätt ser över regelverket och ser om det går att modernisera och förenkla för serveringstillstånd, så att människor kan driva restaurang, äta och samtidigt ha ett gott hälsoskydd.

En mindre känd fara på området är lustgasen. De kroniska följderna är allvarliga. En enda överdos för en ung människa som inte vet om att lustgas är farligt kan innebära direkt livsfara. Även här är jag glad över regeringens steg för att få till stånd en tydlig reglering av icke-medicinsk användning av lustgas samt inte minst åldersgränser.

Slutligen har vi narkotikafrågan. Här behövs många insatser på många olika sätt. Sprututbyten, LARO och bättre tillgång till överdosmotverkande läkemedel behövs. Fler yrkesgrupper behöver dessa läkemedel för att kunna rädda liv.

Jag är glad över att Socialstyrelsen får i uppdrag att göra kartläggningar för att förbättra beroendevården i vårt land. Jag är också tacksam över att en utredning just nu ser över vilka insatser som kan minska lidande och död i andra länder och där vi kan ta del av de exemplen för att skydda våra allra mest utsatta. Jag är vidare glad över att arbete pågår för att säkra att vårdkedjorna håller ihop. En person som har befunnit sig under Kriminalvårdens eller Statens institutionsstyrelses vård ska inte släppas helt ensam när man lämnar Kriminalvården eller Sis, utan man ska bli hållen i handen hela vägen till dess att man har en chans att få ett nytt liv.

Väldigt många människor med beroende lider även av andra sjukdomar; det kan handla om anorexi, bipolär sjukdom, depression eller andra svåra lidanden. På papperet är hälso- och sjukvårdslagen redan i dag tydlig med att regionen och kommunen ska samarbeta för att skydda dessa personer och ge god vård, men så ser det inte ut i verkligheten. Detta har inte fungerat. Människor har hamnat i limbo - kommunen eller regionen har sagt att den andra instansen måste hjälpa dem innan de kan få hjälp. Man måste först bli av med sin anorexi, och sedan kan man få hjälp med sitt beroende - eller tvärtom.

Jag är väldigt glad att vi nu är på väg mot en huvudman för vården. Det kommer att göra stor skillnad.

Avslutningsvis vill jag säga att vi ska ha de regelverk, den vård och det samhälle som bäst minskar lidande och död och som ger en frisk befolkning som mår bra under hela livet, vare sig man är anhörig eller patient och sjuk. Här finns det inget utrymme för fördomar, moraliska pekpinnar eller käpphästar, utan vi ska lindra lidande och ge människor ett så gott liv som vi bara kan utan att någon skadas på vägen av vad någon annan väljer att göra.

Herr talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågan!

Jag tycker, till att börja med, att det är fantastiskt att ledamoten har en så optimistisk syn på demokratins hastighet - den regering som tillträdde den 17 oktober borde naturligtvis redan ha producerat ett lagförslag i denna fråga. Det hade jag förstås önskat - det hade varit väldigt bra - men demokratins kvarnar mal långsamt; det gäller både när samhället går uppåt och när man fattar beslut som tar det nedåt.

Från Liberalernas sida är vi för gårdsförsäljning så länge monopolet inte riskeras. Vi tycker att det vore väldigt positivt.

Som ledamoten kanske vet finns det ett tillkännagivande från riksdagen från 2018. Det finns också en utredning som tillsattes med stöd av just Liberalerna och Centerpartiet, och denna utredning har ganska nyligen presenterats. Jag ser fram emot att se resultatet och hur det skulle gå att få fram ett lagförslag - kan vi göra det utan att riskera det svenska monopolet för folkhälsan?

Jag hoppas, precis som ledamoten, att detta inte ska ta alltför lång tid.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation 8 under punkt 8 om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

Återigen har riksdagens socialutskott översköljts med motioner om att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Av 53 inkomna motioner inom ANDT-området handlar 18 om gårdsförsäljning, det vill säga var tredje motion. Det inte bara den vanligaste motionen inom ANDT-området, utan det är faktiskt den vanligaste motionen över huvud taget inom socialutskottets samlade område. Inget annat förslag inom vårt ansvarsområde engagerar så många av riksdagens ledamöter.

Centerpartiet har drivit frågan om gårdsförsäljning länge, och vi möter ofta dryckesproducenter på landsbygden som beskriver hur de vill utveckla sina verksamheter. Rundvisningar, provsmakningar och restaurangverksamhet förekommer redan i dag på många ställen, men det som saknas och efterfrågas är möjligheten till försäljning. Många upplever det som frustrerande att inte kunna sälja sina egna hantverksmässigt tillverkade och närproducerade produkter på platsen där de tillverkas.

Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade när de besöker småskaliga öl, vin- eller spritproducenter i Sverige och sedan inte kan köpa med sig dryckerna på plats. Tanken att man vid ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin hem är förstås löjeväckande. Men i Sverige är detta verklighet, och besökarna blir i stället hänvisade till ett systembolag ofta miltals bort.

Herr talman! Sedan 2007 har frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker utretts tre gånger, och för knappt ett år sedan var den senaste utredningen klar. De två stora stötestenarna i denna fråga har handlat om folkhälsan och Systembolagets monopol. Därför var det naturligtvis glädjande att man denna gång kunde slå fast att gårdsförsäljning kan genomföras utan någon märkbar påverkan på folkhälsan och utan att detaljhandelsmonopolet sätts ur spel.

Sedan utredningen blev klar har den varit ute på remiss, och över 180 remissvar har inkommit varav majoriteten är positiva. Framför allt stöds förslaget av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer eftersom de ser de mervärden som en sådan här reform kan medföra. Gårdsförsäljning skapar nämligen nya möjligheter till arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Till exempel räknar man med att det kan skapa omkring 1 300 nya jobb i Sverige.

Frågan är alltså utredd och remissvaren sammanställda, men sedan har inte mycket hänt. Att den förra regeringen inte tog tag i frågan under sina sista månader vid makten är kanske inte så konstigt eftersom Socialdemokraterna hela tiden varit skeptiska till, för att inte säga emot, att införa gårdsförsäljning. Men att inte mer har hänt efter att den nya regeringen tillträdde är anmärkningsvärt.

I valrörelsen kunde vi med glädje notera att inte bara Centerpartiet utan även Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna sa sig vara positiva till gårdsförsäljning. Det borgade för en bred majoritet i Sveriges riksdag efter valet, och sammanlagt har nu dessa partier 200 av 349 mandat.

Regeringen har nu suttit i snart sex månader med denna möjlighet och detta majoritetsförhållande, men inget har hänt. Det, herr talman, leder mig tillbaka till alla dessa motioner. Frågan om gårdsförsäljning är något som Centerpartiet drivit under många år i riksdagen, så man skulle ju kunna tro att det bara är centerpartister som har motionerat i frågan. Men så är inte fallet. De 18 motionerna fördelar sig jämnt mellan Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Det man kan fråga sig är förstås varför riksdagsledamöter från regeringsunderlaget anser sig tvungna att skriva motioner i en fråga som regeringen redan påstår sig stå bakom. Kanske är det så att ledamöterna är införstådda med den förhalningsprocess som verkar pågå i Regeringskansliet och därför känner sig tvingade att agera på de sätt som finns. Centerpartiet har länge haft en misstanke om att det finns en kluvenhet i frågan, inte minst från ansvarig minister, och att det är därför ingenting händer.

Trots att alla underlag ligger färdiga i Regeringskansliet har man ännu inte lyckats författa en proposition. Ansvarig minister har inte ens kunnat ange en tidsplan för en kommande proposition när frågan har ställts. Visst finns det komplicerade överväganden att göra, men de två stora frågorna kring folkhälsan och Systembolagets monopol är utredda och besvarade. Det som behövs nu är inte fler utredningar utan handling.

Herr talman! Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid håller det inte att låta frågan förhalas. Sveriges småskaliga producenter av öl, vin och sprit har väntat länge nog. Svensk landsbygd har väntat länge nog. Svenska konsumenter har väntat länge nog. Den här frågan behöver inte stå på jäsning längre, utan det är dags att tappa upp propositionen. Det är faktiskt dags att fatta beslut om att införa gårdsförsäljning nu. Jag förväntar mig en proposition på riksdagens bord å det snaraste.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Om Centerpartiet tycker att det är rimligt att införa gårdsförsäljning eller inte tror jag har stått tämligen klart under den här debatten då vi har frågat samtliga av regeringsunderlagets partier om den här frågan och då mitt anförande i princip helt ägnas åt gårdsförsäljning.

Vi ser stora vinster med att införa gårdsförsäljning, men vi gör det inte på ett okritiskt sätt. Det var också anledningen till att utredningen såg ut som den gjorde. Utgångspunkten denna tredje gång som frågan utreddes var att ta fram ett lagförslag som är förenligt med undantaget från EU och som innebär att vi kan behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol. Och detta är just vad utredaren har levererat på. Man slår tydligt fast i utredningen att det här går att genomföra utan att detaljhandelsmonopolet sätts ur spel. Centerpartiet står helt bakom att vi ska ha kvar Systembolaget i Sverige och ha kvar detaljhandelsmonopolet, och därför är vi också väldigt nöjda med att detta är slutsatsen man drar i utredningen.

Vad gäller folkhälsan konstaterar man också att det är väldigt tydligt att en gårdsförsäljning på det viset som föreslås i utredningen inte kommer att ha annat än en marginell påverkan på folkhälsan. Det är inte där den stora alkoholförsäljningen kommer att ske. Det är inte det som kommer att ge möjlighet till en stor alkoholkonsumtion. Centerpartiet står alltså helt bakom att gårdsförsäljning behöver införas i Sverige.

Herr talman! Det slås alltså fast att vi inte riskerar folkhälsan genom att öppna upp för gårdsförsäljning. Det är inte där den stora försäljningen av billig alkohol i Sverige kommer att ske. Tvärtom talar vi om hantverksmässigt tillverkade produkter på begränsade områden. I förslaget finns det dessutom en total volymbegränsning för dem som kan bli aktuella för gårdsförsäljning. Det finns också en begränsning i hur mycket du får köpa med dig när du handlar på en gård.

För att kunna handla behöver man dessutom enligt utredningens förslag samtidigt delta i någon form av studiebesöksverksamhet. Man kan alltså inte bara åka dit på fredagskvällen och köpa några flaskor vin och ta med sig hem, utan det förutsätter att det är ett planerat besök i förväg. Det här hotar inte folkhälsan. Är det någonting vad gäller svensk alkoholförsäljning som hotar folkhälsan är det väl snarare försäljning av lådviner till låga priser på det svenska statliga Systembolaget, men den frågan debatterar vi ju inte här.

Det här är en möjlighet att öppna upp för nya grenar inom näringslivet och att ge tillverkare av vin, sprit och öl runt om i hela vårt land möjlighet att få ytterligare ruljangs i den verksamhet de redan bedriver. För mig är det ingenting fult med näringslivspolitik. Det är inget fult att vi har tillverkare av öl, vin och sprit i Sverige, utan det är tvärtom en del av de svenska livsmedlen. Men vi ska fortsatt ha en restriktiv alkoholpolitik och ett kvarvarande Systembolaget. Gårdsförsäljning är inte ett hot mot detta.

Herr talman! När man för den här formen av debatter får man försöka fokusera, och denna gång har vi valt att fokusera på gårdsförsäljning därför att vi ser att det finns en möjlighet att få det genomfört i Sveriges riksdag. Vi undrar varför det tar så lång tid när vi har en tydlig och stor majoritet för frågan i riksdagen. Vi uppfattar att alltför lite händer.

Jag kan konstatera att grundsynen på faran med gårdsförsäljning skiljer sig åt mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna respektive Centerpartiet. Som jag har sagt tidigare värnar Centerpartiet Systembolagets monopol, och vi värnar en restriktiv alkoholpolitik. Vi ser de skadeverkningar som alkohol medför, men vi kan också konstatera att alkohol är en del av samhället i Sverige i dag och att det behöver regleras på rätt sätt. Reglering på rätt sätt i det här fallet innebär att vi mycket väl, precis som konstateras i utredningen, kan införa gårdsförsäljning utan att det hotar folkhälsan eller påverkar den mer än marginellt.

När det gäller om det inte är andra insatser som behövs för svensk landsbygd kan vi ta lite landsbygdspolitik också nu när vi ändå är igång här. Det behövs jättemycket insatser för svensk landsbygd, men om man tar bort både det ena och det andra är det klart att det kanske inte blir något kvar.

Det gäller att ta vara på de möjligheter som finns för att ge förutsättningar att utveckla små företag runt om i Sverige, inte minst på den svenska landsbygden. Det handlar om arbetstillfällen, det handlar om att låta de små företagen växa och det handlar om att skapa nya möjligheter för turism och besök runt om på svensk landsbygd. Jag tror att detta kan vara en nog så viktig fråga, men vi har ett helt batteri med frågor när det gäller hur vi ska utveckla den svenska landsbygden.