Riksflödet
Logga in
Svarade Emma Nohrén i en replik ·

Helena Storckenfeldt (M) om (forts. från § 11) Allmän miljö- och naturvård (forts. MJU1)

Helena Storckenfeldt (M) svarade Emma Nohrén i en replik om (forts. från § 11) Allmän miljö- och naturvård (forts. MJU1) i debatten ”Protokoll 2022/23:43 Tisdagen den 20 december” den 20 dec 2022.

Emma NohrénMP· i en replikJag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar. Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik…
Replikskiftet · 12 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi hörde just statsministerns återrapport och dessförinnan utrikesutskottets debatt. Jag tänkte hålla mig till samma tema, och även Miljöpartiets Emma Nohrén lyfte fram ett internationellt med COP 15.

Världen står milt uttryckt inför extremt stora utmaningar. Pandemin påverkade oss alla på ett eller annat sätt, och vi ser fortfarande effekterna i vår omvärld. På vissa håll pågår den än. Vi närmar oss dessutom årsdagen för Rysslands olagliga och fullständigt oacceptabla anfallskrig mot Ukraina. Om cirka två månader har det ukrainska folket stått upp för sitt land och sin rätt att existera i ett helt år.

I och med detta krig har vi även sett långtgående effekter då tillgången på livsmedel i världen förändrats drastiskt - något som min kollega John Widegren klokt tog upp i lördagens debatt om utgiftsområde 23.

Något som kanske inte hör till denna debatt men som jag ändå vill passa på att nämna i talarstolen är situationen i Iran: Kvinna, liv, frihet!

Världen befinner sig minst sagt i ett mycket volatilt läge. Lägg därtill hög inflation och lågkonjunktur i Sverige samt en klimatkris.

Ibland blir jag påmind om min ålder i detta uppdrag. Som 27-åring kan jag ju inte veta särskilt mycket. Men efter en snabb tillbakablick på historien kan vi nog konstatera att vi aldrig behövt hantera så många olika kriser samtidigt.

Tuffa tider kräver också tuffa beslut, exempelvis en restriktiv budget. Vi ser hur oppositionens budgetar spär på inflationen medan vi ser till långsiktigheten och garanterar att vi fortsatt har utrymme att agera om rådande ekonomiska läge skulle bli långvarigt eller värre.

Det är viktigt att politiken också ser människors vardag. Vad gör vi annars här i kammaren? Alla vi har en gång fattat beslutet att engagera oss politiskt, och jag skulle gissa att de allra flesta av oss motiverades av ambitionen att göra världen till en bättre plats.

Just nu befinner vi oss som sagt i ett svårt läge. Julen närmar sig med stormsteg, och många känner en stor oro. Ekonomin är hårt pressad, och varenda krona måste vändas på för att man ska ha råd med både elräkning och julklappar. Verkligheten är den att vi har barn i Sverige som fryser på grund av att föräldern inte har råd med uppvärmningen. Det är också den verkligheten som statens budget måste utgå från. Allt annat vore orimligt.

Även om budgeten i stort är restriktiv lägger vi fram en historiskt stor budget på detta utgiftsområde. Arbetet för vår gemensamma miljö och för klimatet är prioriterat.

Herr talman! Låt mig vara extra tydlig: Moderaterna och regeringen står fast vid de högt ställda nationella klimatmålen. Sveriges klimat- och miljöarbete är och ska vara ambitiöst. Det ligger djupt rotat i Moderaternas dna att värna och vårda det vi en dag ska lämna efter oss.

Vi är också ett hoppfullt parti. Vi vet att mänsklig aktivitet och förbränning av fossila bränslen höjer medeltemperaturen, men vi tror också att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför. Men det gäller att vi gör det på ett effektivt sätt som är mål- och resultatinriktat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatfrågan är ett globalt problem som också kräver globala lösningar. Sverige står för cirka 0,2 procent av världens utsläpp. Det innebär att även om Sverige nådde nettonollutsläpp i morgon skulle det inte räcka för att stoppa klimatförändringarna. Vår politik tar därför sikte på att minska Sveriges utsläpp och inspirera och uppmuntra andra att följa efter.

Men för att Sverige på riktigt ska vara ett föregångsland och lyckas inspirera måste vi också värna den svenska konkurrenskraften. Ingenting driver på utveckling så fort som konkurrenskraft. Sveriges roll på den internationella arenan måste därför vara att föregå med gott exempel som fler länder vill ta efter.

Under den förra moderatledda regeringen lyckades vi visa världen att man visst kan minska utsläppen samtidigt som man ökar tillväxten. Dessa två värden står inte mot varandra, och det krävs därför en politik som ser till helheten och inte sätter käppar i hjulen för ekonomin, företagens konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

För att vi ska nå målen måste detta göras tillsammans, och det kräver en politik som anses vara legitim och som är kostnadseffektiv och målinriktad. Moderaterna har visat att en sådan klimatpolitik är möjlig, och det ska vi göra igen.

En viktig del i detta är att inkludera fler i omställningen. När klimatbonusen infördes var det ett stöd till marknadsintroduktion och då, i juli 2018, uppgick andelen klimatbonusbilar till cirka 5 procent. Nu är det runt 50 procent. Vi lägger därför om riktningen för att öka takten för utbyggnad av laddinfrastruktur, någonting som kommer att se till att elbilen blir ett reellt alternativ för alla invånare i Sverige och inte bara för dem som bor i storstäder.

EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Vi välkomnar att gemensamma förslag läggs på områdena miljö och klimat. På EU-nivå kan vi göra stor skillnad, och jag är därför stolt över att grön omställning är en av regeringens prioriteringar under det svenska ordförandeskapet.

Nyligen har EU enats om nya koldioxidkrav för lätta fordon, vilket innebär att alla bilar som säljs inom EU om bara 13 år måste ha nollutsläpp. Det innebär att alla tillverkare som vill sälja på EU-marknaden måste ställa om sin tillverkning. Sverige kan göra mycket, men EU är en mycket större plattform där vi kan åstadkomma mer.

Herr talman! Klimatpolitiken är i grunden en fråga om energi. Utan ren el, ingen grön omställning. Vårt elsystem är eller har varit ett av de bästa i världen med betydligt lägre utsläpp jämfört med länder i vår närhet. De låga utsläppen beror i mycket på en unik mix av fossilfri kraftproduktion bestående av kärn-, vatten- och vindkraft.

Merparten av de svenska utsläppen kommer i dag från industrier och från transporterna. Det är också där som utsläppen måste minska. Vi har i dag många företag som redan är med och bidrar. De sätter egna branschmål, driver på innovationen och pushar politiken och marknaden i rätt riktning. Det är bra, men nu måste politiken också leverera på sitt håll. Vi står fast vid att tillgången på fossilfri el när och där den behövs är den enskilt viktigaste förutsättningen för att industrin och transportsektorn ska kunna genomföra sin mycket avgörande del av klimatarbetet.

Till 2045 kommer Sveriges elbehov att mer än fördubblas. För att möta detta kommer ny fossilfri och planerbar elproduktion att behövas.

Herr talman! Under alltför lång tid har man fokuserat klimatarbetet på projekt som ser bra ut eller känns bra för stunden. Det har lett till att budgeten har ökat, men effekten för klimatet har stannat av. Detta vill vi vända på. Vi väljer en annan väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatarbetet måste ses som legitimt, och vi satsar därför på det som gör störst skillnad. Det handlar om en fungerande elförsörjning som klarar framtidens elbehov. Det handlar om en utbyggd laddinfrastruktur för att elbilen på riktigt ska vara ett alternativ i hela landet. Det handlar också om våra internationella satsningar och om att främja export av klimatvänliga produkter och teknik.

Herr talman! Det finns mycket kvar att göra, och jag har bara hunnit nämna några delar. Den här budgeten är ett första steg i en riktning som kommer att innebära att vi satsar på det som gör störst nytta och går ifrån populismen. För vissa kommer det att kännas obekvämt, och redan har många starka röster höjts. Men det viktigaste är att vi lägger grunden för en politik som når klimatmålen.

Jag vill avsluta med att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen och miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ber om ursäkt för att jag dragit över min talartid.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för ett bra anförande! Men man kan ändå ifrågasätta när Moderaterna säger att de står bakom klimatmålen men ändå lägger fram en budget som ökar utsläppen. Det är för mig lite grann som en 800-meterslöpare som lunkar sig igenom första varvet och sedan försöker maxa andra varvet. Det är inte riktigt en vinnarpolitik.

Jag skulle vilja ställa ungefär samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter kunde vi i veckan läsa att om Sverige går ned till EU:s miniminivå när det gäller reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas i när vi tankar, skulle utsläppen öka med cirka 27 miljoner ton koldioxid.

Det finns fyra sätt att kompensera detta:

minskad avverkning av skog

att använda sparade utsläppsrätter eller att låna för nästa års utsläppsbudget

att växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS

att köpa utsläppsutrymme från andra länder.

ESR var det ju Moderaternas Jessica Polfjärd, en gammal riksdagskollega, som förhandlade om för EU-parlamentets räkning.

Min fråga till Moderaterna är vilket av dessa fyra sätt ni tänker verka för ifall ni nu går vidare med förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Vilket av de fyra sätten är det som kommer att göra att vi klarar de klimatmål som vi har förbundit oss till genom EU och som vi också har egna beslut om här i Sveriges riksdag?

Herr talman! Vi anser att all politik måste utgå från rådande läge. Eftersom frågan redan ställts till min kollega från Sverigedemokraterna kommer jag att besvara den på ett liknande sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi ser just nu hur svenska hushåll och företag är otroligt pressade på väldigt många sätt. Det är också där som politiken måste ha sin utgångspunkt. Vad gör vi för att för att underlätta för svenska hushåll och företag?

Vi måste ha en realism i politiken som ser att det på riktigt är barn som fryser i Sverige i dag och att det är pensionärer som lägger hela sin pension på elräkningen. Det är otroligt svårt på väldigt många håll. Detta måste vi utgå ifrån.

Som min kollega tidigare nämnde gick Sverige ensamt fram med högst krav i EU. Det var en ohållbar nivå som man lade sig på. Det var oansvarigt, och det har gått ut över svenskarnas plånböcker.

Vi kommer att gå vidare med det här förslaget, för det är detta som vi ser kommer att behövas just nu. Vi behöver följa en mer långsiktigt hållbar bana. Efterfrågan på biobränslen ökar väldigt stort i hela EU. Det ser vi. Det finns en guldmarknad för biobränslen. Varför måste vi i Sverige alltid vara bäst i klassen och ställa högst krav på oss själva? Detta vill vi gå ifrån. Vi vill gå i riktning mot en politik som faktiskt ser människors vardag och underlättar där också.

Herr talman! Jag delar verkligen bilden av den kris som vi är i nu. Ledamoten säger att det är kallt och att elen kostar. Det märker inte minst jag som kommer från Norrland, där elstödet inte betalas ut. Detta blir en tuff vinter i ullunderställ, som energiministern uttryckte det.

Vår budget handlar också om elstöd för alla. Det är en skillnad mot regeringens. Den handlar om höjda barnbidrag nu när vi vet att det är tufft i vinter. Den handlar om en tankrabatt, så att man i glesbygd, där man måste ha bilen, har råd att åka. Den handlar om en stor satsning på välfärden.

Men detta var inte svar på min fråga. Jag instämmer verkligen i de problem som vi har, och vi har också lösningarna på dem. Men min fråga var vilken av de fyra modellerna Moderaterna har tänkt använda för att vi ska uppnå målen. Handlar det om att minska avverkningen av skogen, att använda sparade utsläppsrätter, att växla utsläppsrätter eller att köpa utsläppsrätter från andra länder, vilket kommer att vara väldigt dyrt? Eller handlar det om att Sverige ska ta sitt ansvar och inte lämna över detta på andra länder?

Jag kan tala om för Helena Storckenfeldt att för mig handlar det om att jag vill se svenska jobb i det här landet och inte att de flyttar utomlands.

Det handlar om nya gröna svenska jobb och nya svenska investeringar i vårt land som vi vet är exportberoende och har teknikkunnande. Det är så vi alltid har tagit Sverige framåt.

Min fråga är fortfarande: På vilket sätt avser Helena Storckenfeldt och Moderaterna att kompensera för minskningen av reduktionsplikten?

Herr talman! Vi fokuserar på det som ger störst effekt. Det vi har sett med reduktionsplikten är att den har varit på en väldigt ohållbar nivå. Den hade inte ens kunnat löpa hela vägen ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är viktigt att ha med ett perspektiv till. Klimatpolitiken måste uppfattas som legitim. Om politiken springer åt ett håll medan invånarna står och skriker åt ett annat håll kommer vi inte att komma någonstans.

Det är otroligt viktigt att vi har det perspektivet när vi diskuterar de här frågorna. Alla ska med på banan. Det är enda sättet som vi kommer att nå målen på.

Det är jättebra att ledamoten Sätherberg lyfter fram de svenska företagen och gröna jobb. Vi tycker också att de ska stanna kvar här i Sverige.

Statsministern stod också nyss här och sa det. Det är otroligt viktigt att vi gynnar våra svenska företag och ser till att de jobben finns kvar och utvecklas.

Det handlar om att vi tar fram nya innovationer här i Sverige. Så tror vi att vi kan göra väldigt stor klimatnytta i hela världen.

Självklart ska Sverige ta sitt ansvar. Men det är viktigt att lyfta det till ett högre perspektiv. Vad kan vår teknik och våra innovationer bidra med på ett internationellt plan? Det ser jag fram emot att få jobba med framöver.

Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt!

Alldeles häromdagen kom rapporten efter toppmötet i Montreal om 30 procent skyddad natur. Om jag inte missminner mig var ledamoten där på plats. Det ska bli intressant att få ta del av rapporten därifrån lite senare, gissar jag.

Vi vet att den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hänger starkt samman. På nyheterna i morse var det en tråkig nyhet om torkan på Afrikas horn. Där har man nu livsuppehållande insatser för att rädda en hel generation elefanter. Klimatet och mångfalden är väldigt starkt sammankopplade.

Det jag funderar på är hur regeringen och ditt parti, som leder regeringen, ser på klimatförändringar. Det har kommit en del kritik mot regeringen. Man säger att den inte verkar ta klimatfrågan på allvar.

Vi hörde tidigare finansministerns nonchalanta inställning till klimatmålen. Jag har inte sett så många konkreta förslag på åtgärder. Du nämnde själv att klimatbonusen är borta, eller ska plockas bort.

Jag ställer egentligen samma fråga som jag ställde till inledningstalaren här i dag. Hur ser Moderaterna och ledamoten på klimatförändringarna? Vad anser ni att vi ska vidta för åtgärder här i Sverige för att komma till rätta med dem?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en jätteviktig fråga!

Jag har länge brunnit för miljö- och klimatpolitik, och då särskilt klimatdelen. Jag är halvamerikan. I min lilla hemstad i Michigan var det inte alltid som det fanns ett miljö- eller klimattänk över huvud taget. Det var nog där som mitt politiska engagemang väcktes.

Vi står givetvis bakom de högt ställda klimatmålen, precis som jag nämnde i anförandet. Vi ser att det är mänsklig aktivitet, förbränning av fossila bränslen, som ökar medeltemperaturen. Det är vad som orsakar de problem som vi ser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det orsaker extremväder, isarna smälter och korallreven bleks. Det finns otroligt många delar som klimatet påverkar i världen. Precis som ledamoten nämnde hör biologisk mångfald också ihop med detta. Där har vi bland annat återvätning av våtmarker som ett av våra förslag. Det finns en hel rad andra förslag.

Som jag nämnde är det otroligt viktigt att vi ser till vad vi gör vi på det internationella planet? Vad gör vi på EU-nivå? Hur kan vi jobba för att få med oss fler länder på banan?

Vi vill också öka den planerbara elproduktionen. Utan el blir det ingen grön omställning. Det hör otroligt mycket ihop. Vi kommer att behöva alla former av kraftslag. Vi tycker såklart att kärnkraft är otroligt viktig, men vi inkluderar alla kraftslag.

Det behövs laddinfrastruktur så att man ska kunna välja elbilen i stället för en vanlig bränsletörstig bil. Det handlar om koldioxidinfångning och -lagring. Det finns jättemånga förslag. Jag ser fram emot att tala mer om det i nästa replik.

Herr talman! Tack för svaret!

Du nämner de internationella överenskommelserna. Det instämmer jag med helt och hållet. Utsläppen håller sig inte inom våra gränser.

Du nämner också den biologiska mångfalden, våtmarkerna och kärnkraften. Det håller jag också med om. Däremot tycker jag att vi behöver förnybar energi och inte bara fossilfri.

Det handlar om de transporter vi har. Utsläppen kommer överallt ifrån. De kommer från transporter, avfallshantering, industrin, arbetsmaskiner och markanvändning.

Vi behöver komma till rätta med utsläppen här i vårt land just nu och inte bara genom internationella avtal. Vi måste sopa rent framför egen dörr innan vi lyfter blicken, eller åtminstone gör det parallellt.

I ditt anförande tyckte jag att du ställde plånboken mot miljön. Man skulle ta hänsyn till hushållens ekonomi. Det ska vi naturligtvis. Men jag anser att det går att kombinera.

Näringslivet har förstått att Sveriges viktigaste globala uppgift är att gå före. Vi kan gemensamt stoppa utsläpp och klimatförändringar genom att ställa om och nå våra egna klimatmål och dessutom kombinera sänkta utsläpp med ett ökat välstånd.

Vilka konkreta förslag tänker Moderaterna och regeringen att vi ska införa här i Sverige? Vilka nationella åtgärder anser ni att vi ska införa för att minska de svenska klimatutsläppen redan i dag?

Herr talman! Jag tyckte att statsministern kom med väldigt mycket klokt i dag. Jag ska citera honom igen: Det bästa får inte bli det godas fiende. Det är ett väldigt klokt talesätt. Det är lite det som jag försöker att bära med mig.

Ledamoten nämnde att jag ställde plånboken mot miljön. Jag är helt enig om att det måste gå hand i hand. Det var precis det jag försökte framföra i mitt anförande och i replikerna här.

Får vi inte med oss människorna på banan kommer inte alla dessa förslag att hjälpa. Vi måste se till att näringslivet är med och så att människor i sin vardag får det att fungera och känner att de är en del av arbetet för att nå miljö- och klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag tror absolut att vi har en jätteviktig uppgift att vara det land som går före. Men det är precis som jag nämnde i mitt anförande: Ska vi vara ett föregångsland på riktigt gäller det att vi har länder som vill följa efter.

Om vi visar ett exempel där vi ställer jättehöga krav på oss själva, gör det svårare för våra företag och gör det svårare för våra hushåll, vilket land kommer då att vilja ta efter det exemplet?

Därför väljer vi en annan väg där vi ser till att vi värnar om den svenska konkurrenskraften och ser till att vi kan göra det på ett mycket mer långsiktigt sätt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar.

Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik säger nämligen att det som vi gör nu tjänar vi på i framtiden. De insatser som vi gör på klimat- och miljöområdet i dag är alltså billigare än om vi gör dem i morgon.

Det finns en klimatredovisning i regeringens budget om det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Det är en ganska dyster läsning. Vi har varit på rätt väg, men med den nya politiken som den nya regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har lagt fram når vi inte våra klimatmål.

Ledamoten Storckenfeldt sa att Sverige bara står för 0,2 procent av utsläppen. Det stämmer, men vi är ganska mycket mindre än 0,2 procent av världens befolkning. Tittar man på utsläppen per capita släpper svenskarna ut bra mycket mer än genomsnittet. Vi ligger på topp 20. Om varje person i världen skulle släppa ut lika mycket som vi i Sverige gör går det åt fyra jordklot. Lägger vi därtill våra konsumtionsutsläpp, alltså det som vi handlar från andra länder, blir det ännu högre - 8 ton per år. Ska vi nå klimatmålen och Parisavtalet måste vi ned till 1 ton per år.

Jag undrar därför om ledamoten tycker att svenskar ska få släppa ut mer än andra, eller om vi ska ta vårt globala ansvar och minska varje svensks utsläpp också?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

När jag var liten sa min mamma att pengar inte växer på träd. Men jag kan konstatera att Miljöpartiet med sin budget inte har gått den kursen. I Miljöpartiets värld verkar saker inte kosta någonting, och man lägger fram en budget som spär på inflationen på ett väldigt oansvarigt sätt.

Ja, denna budget är restriktiv. Men vi väljer att satsa på det som gör störst skillnad både långsiktigt och här och nu.

Att vi skulle tjäna på satsningar som vi gör i dag och inte i morgon händer inte om ingen följer efter. Återigen tror jag verkligen att Sverige har en möjlighet att vara ett föredöme i världen och gå längst fram. Men det gäller inte om ingen följer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten säger att vi var på väg åt rätt håll. Men det var vi inte alls. Vi höll inte alls på att nå klimatmålen med den förra regeringen.

Jag tror att det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt när det handlar om Sveriges miljö- och klimatpolitik. Vi ska fortsatt vara ambitiösa. Det är otroligt viktigt. Men det är också viktigt att vi ser till människors vardag. Hur ser verkligheten ut för människor i dag? Det är det som vår budget utgår från.

Fru talman! Jag märker att jag inte får svar på mina frågor: Får svenskar släppa ut mer än andra? Ska vi ha ett större klimatavtryck per capita än andra?

Ledamoten säger också att vi inte var på väg åt rätt håll. Vi hade inte all politik på plats, men vi var på väg åt rätt håll. Kurvorna gick nedåt, och vi skulle nå 2030-målet.

Men när den nya regeringen minskar reduktionsplikten, som de har aviserat att de ska göra, och gör andra saker vänder kurvorna uppåt igen. Vi kommer att få en ökad biltrafik och ökade utsläpp från fossila drivmedel.

Vi har en expansiv budget - ja. Men vi gör också det som Finanspolitiska rådet och andra säger att man kan göra - låna för saker som vi behöver göra för framtiden. Nu är det läge för det. Vi har en låg statsskuld, och vi är ett rikt land, så vi kan göra det.

Det är många länder som vittnar om att de tack vare Sverige har flyttat fram klimatpolitiken. Många svenska företrädare har haft ledande positioner på de olika klimattoppmötena under åren. Och det är tack vare Sverige, tillsammans med EU förstås. Men vi har lett och varit ett föredöme.

Inför det kommande ordförandeskapet i EU får jag i stället frågor från kollegor ute i Europa. Vad har hänt med Sverige? Kommer ni att klara av detta? Det finns massor med viktig lagstiftning som ska gå igenom.

Bilden av Sverige har alltså redan ändrats, och det har ni lyckats bra med på bara ett par månader. Jag hoppas att ni visar att vi har fel.

Åter till mina frågor: Ska svenskar få släppa ut mer än andra? Ska vi minska våra utsläpp för att alla människor på denna jord ska släppa ut lika mycket? Eller spelar det ingen roll vad Sverige gör för att det är ett så litet land? Men per person blir det stora utsläpp.

Fru talman! Jag tackar för de upprepade frågorna.

En del i detta är också att vår export inte räknas in. Där tror jag att vi kan göra mer. Men vi kan också se på mer korrekta beräkningar om vi börjar titta på vad Sverige bidrar med i världen. Det ska bli väldigt intressant när vår export börjar räknas in i siffrorna.

Det handlar inte om att skjuta ansvaret ifrån sig, utan det handlar om att vara ett föregångsland som andra länder faktiskt vågar följa. Just nu är det inte ett ekonomiskt läge för en expansiv budget. Det vet jag inte riktigt hur Miljöpartiet kan komma fram till i sitt resonemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Återigen: Pengar växer faktiskt inte på träd, även om det vore intressant för den biologiska mångfalden.

Bilåkandet kommer att öka. Men med vår budget blir det förhoppningsvis med elbilar eftersom vi ska bygga ut laddinfrastrukturen. Det har tidigare inte gjorts på det sättet. Vi vill att det ska vara ett heltäckande nät över hela landet, så att människor faktiskt vågar välja elbilen framför andra alternativ och att det ska bli ett reellt alternativ. Men det ska inte ske genom en klimatbonus som bara innebar att människor ökade sitt innehav av bilar och inte bytte bil till en elbil. Vi vill att det ska vara ett reellt alternativ i hela landet. Vår politik fokuserar på de långsiktiga lösningarna. Det är också det som har störst effekt på klimatet. Det är det som helt enkelt ger mest pang för pengarna.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.