Fru talman! Nu ska vi diskutera drönarstrategin. Vi har nyss diskuterat luftfartsfrågor, där vi har haft olika politiska uppfattningar, men här har vi i alla fall ett gemensamt utlåtande från utskottet.

Fru talman! Vi socialdemokrater är teknik- och framstegsoptimister. Vi tror på den gröna industriella omställningen, och vi tror på att genom politiska prioriteringar och vilja skapa förutsättningar för nya innovationer.

Det är också jätteviktigt för oss socialdemokrater, också som beslutsfattare i den här kammaren, att vara på tårna och se till att allt detta med innovationer verkar och frodas under ordnade former. Därför välkomnar vi drönarstrategin för Europa.

Vad är en drönare? Den frågan ställde jag till Google. En drönare är en obemannad luftfarkost som utan pilot antingen flyger självständigt eller fjärrstyrs.

Fru talman! Hittills har drönare mest använts för övervakning och fotografering och som underhållning. Men när de blir mer effektiva kan de även användas som transportmedel för resenärer och gods. Drönarna har blivit större, snabbare och starkare, och det är hög tid för oss beslutsfattare och för forskarna att anpassa reglerna för hållbara transporter med drönare.

Det finns i dag drönare som skulle kunna bära upp till 1 000 kilo för att leverera varor. De utvecklas ständigt, och vissa har en räckvidd på upp till 250 kilometer per laddning. I en nära framtid kommer vi förmodligen att få se transportdrönare flyga in över bostadsområden och över affärslokaler. Men för att vara ett genomförbart alternativ måste drönarna bli avancerade nog att kunna integreras i samhället.

Fru talman! Drönare som är tillräckligt stora att transportera bilar eller människor kan tyckas för kostsamma i dag, men som med all ny teknik kommer kostnaderna att minska med tiden. Redan inom fem till tio år, och, tror jag, även med offentliga investeringar, kommer tekniken att bli billigare och ambulans- och utryckningsdrönare att bli möjliga och vanliga.

En annan positiv aspekt av drönarutvecklingen är att den minskar markanvändningen och förbättrar samhällsnyttan som ett hållbart transportsystem.

Fru talman! En av de främsta fördelarna med drönare är att de också kan användas för all slags räddningsverksamhet: polis, ambulans eller brandförsvar. Redan i dag kan drönare skicka en hjärtstartare till din dörr.

Låt mig också ta upp miljön. Eftersom drönarna bara använder luftrummet är de snabbare och mer flexibla än konventionella transportmedel som använder vägar eller vatten. De kan också på flera sätt bekämpa de klimatutmaningar som finns.

Den ökande användningen av drönare kan dock bli ett bekymmer för framtidens elnät. En balans måste nås där vi kan använda drönare och andra elektriska transportsätt.

Fru talman! Samtidigt finns en allmän oro för att drönare också kan komma att användas av kriminella och som ett lyxigt transportsätt i framtiden. Innan vi har dem i luftrummet måste alltså lagar och riktlinjer ses över för att skydda människors integritet och ägande. Det handlar också om drönarnas påverkan på de naturliga ekosystemen.

Sammanfattningsvis vill jag säga att drönare kommer att ha en viktig roll att spela i framtidens samhälle. De kan användas för att utföra farliga eller svåra uppgifter, öka effektiviteten i olika branscher och öka säkerheten i samhället. Men det är också viktigt att ta hänsyn till de potentiella nackdelarna med drönare och att reglera deras användning på ett ansvarsfullt sätt.

Med dessa ord välkomnar jag denna drönarstrategi.

(Applåder)

Fru talman! Drönare är en företeelse som växer i bred bemärkelse inom alla samhällsstrukturer. Vår tid präglas av att den tekniska utvecklingen inom alla samhällssektorer går svindlande fort. Det finns således potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner och kartering men också logistik, transport och skogsbruk. Det ställer särskilda krav på moderna regelverk och effektiva processer som främjar och inte stjälper denna utveckling.

När frågan om drönare diskuteras finns en ibland berättigad rädsla att tekniken springer ifrån oss alla. Möjligheten med alla tekniska innovationer att göra gott är nästan alltid stor. Samtidigt finns det knappt en enda teknisk innovation som inte också kan användas till att skada andra människor. Därför är frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet viktiga att ha med i utvecklingen.

Fru talman! Målet att U-space-regelverket ska implementeras i hela EU år 2035 står fast. Det innebär att drönare på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska kunna verka i större skala i luftrummet och att man även ska bibehålla säkerheten för övrig luftfart, byggnader och människor. Med en fortsatt regel- och teknikutveckling, inte minst för att på ett säkert sätt kunna ha system för att se och synas, stöttas denna utveckling.

En annan viktig del i arbetet med U-space är det lokala och regionala intresset. Sveriges Kommuner och Regioner måste ta höjd för frågor gällande en storskalig användning av drönare och deras infrastruktur i sina planeringsprocesser - det gäller både i luftrummet och på marken.

Fru talman! Vår uppgift som politiker är att ta risker på allvar och samtidigt bejaka de möjligheter som finns. Om nu någon skulle tänka tanken om en drönarfri värld kan jag säga att det tåget har gått för länge sedan. Drönartekniken finns här, och den är här för att stanna.

Moderaterna ställer sig bakom trafikutskottets granskning av Europeiska kommissionens meddelande om en drönarstrategi för Europa. Av de åtgärder som kommissionen aviserat framhåller utskottet att fokus särskilt bör ligga på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällets acceptans.

Dessa tre delar blir avgörande för att ta vara på möjligheterna med ökad drönaranvändning samtidigt som riskerna med till exempel fler rörelser i luftrummet måste beaktas. Det är enligt oss positivt att utskottet understryker att en viss nationell särprägel måste beaktas när gemensamma EU-regler utformas, inte minst när det gäller det svenska civilt och militärt integrerade luftrummet.

Fru talman! Vi måste bejaka möjligheterna. Vi måste stärka forskningen och teknikutvecklingen. Men vi måste också hantera onda avsikter med drönare. Detta tror jag är några av nycklarna för en modern och säker politik för drönare.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

(Applåder)

Fru talman! Nu ska vi inte debattera Bromma flygplats, utan vi ska i stället debattera en strategi för drönare i Europa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets utlåtande. Det är kul och positivt att vi har samsyn i utskottet.

Användningen av drönare har ökat kraftigt i Sverige och EU det senaste decenniet. Drönarsektorn är en framtidsbransch med stor potential för samhällsnyttiga tjänster med flera nya arbetstillfällen och miljömässigt hållbara lösningar på många av dagens och framtidens utmaningar.

Det finns potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner och kartering, men också inom logistik och transport. Precis som vi hörde förut från ledamoten Anders Karlsson används drönare i dag inom jord- och skogsbruk, exempelvis vid inventering av angrepp av granbarkborre och övervakning av djur, och inom brandförsvaret. Jag var i Israel för några månader sedan, och där fick jag se hur drönare används inom jordbruk och växtskydd.

Fru talman! Det är en bransch som präglas av snabb teknikutveckling, vilket också ställer särskilda krav på moderna regelverk och effektiva processer som främjar och inte stjälper utvecklingen. Samtidigt måste frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet vara i fokus.

Regelmässigt har utvecklingen gått väldigt fort sedan grunderna för ett EU-gemensamt drönarregelverk beslutades 2018. Det gemensamma EU-regelverket kan skapa en gemensam europeisk grund för att fortsätta att frigöra potentialen för drönare och bidra till fler företag och arbetstillfällen samt till en hållbar omställning av transportsektorn med innovativa tjänster.

Fru talman! Fortsatt regelutveckling på EU-nivå är en kärnfråga. På så sätt har vi en gemensam spelplan i hela EU, vilket är positivt för våra företag. Ur ett svenskt perspektiv är det särskilt viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användning av luftrummet. Hänsyn måste tas till det svenska särdraget med civil-militärt integrerat luftrum.

Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor och frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts fram i den europeiska drönarstrategin.

Fru talman! Dagens debatt gäller den drönarstrategi som EU-kommissionen presenterade i höstas. Det har inte blivit mycket debatt i kammaren om drönarstrategin eftersom vi i trafikutskottet är tämligen överens.

Jag är teknikoptimist, och jag tror att många av de problem vi ser i dag kommer att lösas med ny teknik. Därför är det mycket intressant att se den framväxande tekniken för farkoster i luften. Speciellt intressant är utvecklingen av eldrivna farkoster, där vi rör oss från små drönare till mer avancerade drönare vidare över till drönare som kan transportera människor och sedan till elflyg. Denna mängd av nya farkoster i vårt luftutrymme kommer att påverka vårt transportsystem. Här, som vid alla debatter, är det viktigt att påpeka att alla trafikslag är viktiga och löser sina delar av våra transportbehov. Det är helheten som måste fungera.

Drönarsektorn är en bransch med stor potential för nya samhällsnyttiga tjänster, och den kommer att erbjuda hållbara lösningar för många av dagens och framtidens utmaningar. Den används redan i dag i blåljusverksamhet och vid inspektioner, till exempel i skogs- och jordbruk. I Afrika har drönare varit en game changer för att hitta tjuvjägare. Drönare har också prövats i mindre skala för leveranser av varor och har stor potential för att på ett snabbt och energieffektivt sätt skicka mindre varor ut på landsbygden.

Det sker en snabb teknikutveckling, och här måste politiken vara offensiv eftersom tekniken utmanar gamla lagar och ställer särskilda krav på ett förändrat regelverk samt effektiva processer som främjar, inte stjälper, utvecklingen. Samtidigt väcker tekniken också frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet. De frågorna behöver omhändertas. Så sent som i förra veckan kunde vi läsa om drönare som trots ökad beredskap kunde flyga över skyddsobjekt i Sverige. Detta måste vi se över.

När det gäller vårt luftrum är det viktigt att det är på EU-nivå som vi skapar gemensamma regler. För drönare beslutades det första EU-gemensamma regelverket redan 2018. Det har sedan följts av drönarförordningen 2019 och U-space-förordningen 2021. Här har EU verkligen varit på tårna för att göra det möjligt att hantera drönare. EU-regelverket har skapat en gemensam europeisk grund för att kunna utnyttja potentialen med drönare, skapa nya företag och ta fram innovativa tjänster.

Målet är att kunna tillämpa U-space-regelverket i hela EU 2035. Det innebär att drönare i stor skala och på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska integreras i luftrummet, bland annat flyga bortom synhåll, det vill säga där man inte längre kan se drönaren. Det är bra att man sätter upp en gemensam målbild som vi kan samarbeta om hur vi tillsammans kan förverkliga, för det kommer att finns många utmaningar på vägen.

Det är här EU-kommissionens meddelande En drönarstrategi 2.0, som presenterades i höstas, kommer in. Drönarstrategin aviserar 19 flaggskeppsåtgärder för att förverkliga kommissionens vision för drönarsektorn i EU fram till 2030. Under 2023 handlar det till exempel om att ta fram ett antal standardscenarier för ansökningar om drönartillstånd. Det gäller också att utveckla regelverk för de mest avancerade drönaroperationerna.

En drönarstrategiför Europa

Potentialen för drönare är stor, och Sverige är ett innovativt land som kan ligga i framkant och skapa många nya företag. Samtidigt är det viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användningen av luftrummet. I Sverige har vi ett civil-militärt integrerat luftrum som vi måste ta hänsyn till. Det fick vi bra information om när trafikutskottet tidigare i år besökte Luftfartsverket. Det finns också nationella regler om geografisk information fotograferad från luftfartyg, till exempel drönare. Hur ska detta vidareutvecklas? Då måste vi även ta hänsyn till säkerhetsläget i vår omvärld. Hur påverkar det? Vilka kan samla in information om vårt land?

Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor, frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts in i den europeiska drönarstrategin. Just allmänhetens acceptans är viktig att ta hänsyn till. Hur inför vi den nya tekniken på ett positivt sätt så att människor inte upplever att de blir övervakade från luften?

EU:s nya drönarstrategi trycker på betydelsen av den samverkan som krävs mellan olika myndigheter men också på olika beslutsnivåer för att strategin ska fungera. Våra kommuner och regioner måste ta höjd för frågor om en storskalig användning av drönare och tillhörande infrastruktur, både på marken och i luftrummet, och ta hänsyn till dem i sina planeringsprocesser.

En drönarstrategi för Europa

Fru talman! Vi liberaler är mycket positiva till den nya drönartekniken och att EU samtidigt redan nu har en rad regelverk för drönare, vilket gör att de som utvecklar ny drönarteknik känner till randvillkoren för hur de kan operera. Det tar bort mycket osäkerhet och driver på utvecklingen. Samtidigt måste vi politiker vara öppna för att fortsätta att förändra lagstiftningen i takt med att nya innovationer kommer fram.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)