Jessica Stegrud (SD) om Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Det betänkande som vi ska debattera är Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning. Vad gäller själva ändringen av naturgaslagen och dess bieffekter har vi inte någonting att invända, och det finns rent av bra saker med att gasföretag ska vara certifierade och så vidare. Och vi skulle nog inte debattera detta om vi inte hade en skurkstat som förser världen med mycket gas och som gör oförrätter mot ett annat land, det vill säga Ukraina.

Däremot finns det 16 andra beslutspunkter som har energipolitisk inriktning och där det finns 127 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag ska börja med att konstatera var den största skillnaden i nuvarande regeringsunderlag finns gentemot det förra. Man har satt sin heder på att ny kärnkraft ska byggas, kosta vad det kosta vill.

Jag skulle egentligen vilja ha en diskussion om vad det har för betydelse för vad riksdagen beslutar kring kärnkraft egentligen. Vad innebar folkomröstningen 1980 för beslut? Det finns kanske till och med någon här som var med och röstade i den folkomröstningen.

Nåväl, vi har kvar några reaktorer som funkar, då och då i alla fall. Men jag kan för denna värld inte förstå hur förespråkare för marknadsekonomi plötsligt med åsnans envishet börjar berätta hur vi ska bygga ny kärnkraft fast vetskapen finns om att den blir dyr och att den är långt borta.

Jag förstår givetvis fördelarna med kärnkraft också. Men att man med nästan planekonomiska termer berättar att man ska bygga eller starta om nedlagda reaktorer blir för mig näst intill en sagostund, ska ni veta.

Fru talman! När det gäller avfallet har det varit jättespännande att man pratar om avfall från vindkraft. Men hur tänkte man när man började bygga storskalig energiproduktion som har ett avfall som ska lagras i 100 000 år? Bibeln har en agenda som är drygt 2 000 år gammal, och där ryms en gigantisk utveckling av alla möjliga och omöjliga slag. Men att bygga något som ska finnas i istider och när det kanske kommer nya dinosaurier. Ja, vem vet vad som kommer eller vad som har funnits innan avfallet är ofarligt.

Jag kan inte låta bli att raljera. Missade ni beslutsfattare på den tiden något när besluten togs om att bygga ut kärnkraft i massor utan att ha löst detta med avfallet? Eller tänkte ni: Äh, det där tar vi någon annan gång?

Nå, nog om kärnkraft. Hur ser framtiden för energipolitiken ut? Blocköverskridande energisamtal lyfts fram på ett bra sätt från Centerpartiet och Socialdemokraterna. Det låter jättebra. Jag och Vänsterpartiet har ingenting emot sådana samtal och överenskommelser. Men när jag och Vänsterpartiet försökte närma oss den förra regeringen för att bli överens om några energifrågor fanns det inget som helst intresse för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Nu när jag och Vänsterpartiet försöker driva på något som skulle kunna dämpa elpriserna - som är mycket på tapeten för konsumenterna - och få ned dessa toppar redan nästa vinter finns det återigen inte något intresse att titta på dessa förslag.

Om man betalar 55 miljarder kronor i stöd för elräkningar och fortfarande försvarar prissättningen som försatt konsumenterna i denna situation hävdar jag i alla fall att politiken vill stödja producenternas övervinster mer än att se till svenska folkets väl och ve.

Jag ska klargöra för eventuella lyssnare där ute att det som jag och Vänsterpartiet försöker förespråka är Sverigepriser eller Bekenmodellen. Det som jag och Vänsterpartiet driver på för hävdar jag skulle stoppa den enorma kapitalöverföring som sker i dag från svenska elkunder till elproducenter, Svenska kraftnät och statskassan i form av momsintäkter.

Det betänkande som vi debatterar rymmer mycket, allt från solel till vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, vätgas, biogas, torv och energieffektivisering. Ja, ni hör själva. Det finns massor av vägar för att få till en säker och förnybar framtid för vår elförsörjning.

Men låt mig vara tydlig. Jag förstår att energipolitiken måste få långsiktiga spelregler för att investeringar ska komma på plats. Men återigen motarbetar denna regering till exempel att vindkraft som byggs ska ge mervärden till de kommuner där etablering sker. Man gav till och med den så kallade incitamentsutredningen ett tilläggsdirektiv som innebar att man tog bort det verktyg som skulle ha gjort skillnad när det gäller hur kommuner ställer sig till vindkraftsetableringar.

Fru talman! Jag som är halvfinne ska berätta att jag var i kontakt med en kommundirektör i Lestijärven kunta. I Finland är det nu på det sättet att vindkraftens fastighetsskatt kommer kommunerna till gagn. Om man bygger vindkraft på 4 megawatt blir det en ersättning på 35 000 euro per verk varje år. Den är givetvis progressiv i takt med avskrivningen och livslängden. Det är alltså denna fastighetsskatt som ger denna ersättning. Med dagens valutakurs handlar det alltså om nästan 400 000 svenska kronor per verk och år. En park med 30 sådana verk skulle ge en liten kommun nästan 12 miljoner kronor varje år.

Men inte nog med det. I Finland måste det vara en annan fördelning även när det gäller bolagsskatten. Kommuner pressar investerare att registrera bolag som driver sådana verk i den egna kommunen, och då stannar även bolagsskatten i kommunen.

Jag trodde inte mina öron när jag ringde kommundirektören i Lestijärvi. Hon berättade att det nu kommer en investerare med 69 verk till kommunen, och det ger en fastighetsskatt på 2 ½ miljon euro. När bolaget registreras i kommunen kommer även bolagsskatten att stanna där. Det finns givetvis inte några siffror över exakt vilken vinst detta kommer att ge, men det är ansenliga summor. Hon sa att man egentligen inte skulle behöva beskatta kommunmedborgarna alls i kommunen. Jag måste kanske nämna att det rör sig om den näst minsta kommunen i Finland, med bara 700 invånare. Men det är en rolig grej i alla fall.

Men det är klart - vill man använda landsbygden och naturresurserna för att täcka skattesänkningar för de mest välbärgade vill eller törs man inte titta på lösningar som skulle sätta fart på utbyggnaden av grön, förnybar el redan i morgon.

Fru talman! Vi har reservationer i betänkandet, och vi står givetvis bakom alla. Men som brukligt lyfter jag bara en, och det är reservation 14, som handlar om biobränslen och biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Utsläppen behöver minska betydligt snabbare än vad som sker i Sverige för närvarande. De statliga investeringsstöden behöver öka för att åstadkomma det systemskifte som krävs för att nå klimatmålen.

För att ny teknik ska kunna utvecklas och användas behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i fossilfria lösningar. Inte minst inom transportsektorn finns ett stort investeringsbehov. Genom olika investeringsstöd för utbyggnad av hållbara drivmedel förbättras förutsättningarna för att produktionen av biodrivmedel i Sverige ska öka och Sverige därmed ska kunna uppnå en högre grad av nationell självförsörjning med fossilfria drivmedel.

Sedan har vi den fantastiska solen. Jag måste erkänna att jag bara för fem år sedan själv var skeptisk till solel. Men med tanke på min egen anläggning som jag nu har hemma måste jag omvärdera det jag tyckte då.

Det finns stora möjligheter till en kraftig utbyggnad av solel i Sverige. Det krävs dock politisk vilja och handlingskraft för att öka produktionen av solenergi. I dag finns det inte något klart planeringsmål för solceller. Energimyndigheten har inte heller fått något särskilt uppdrag att ta fram ett sådant mål i sin strategi. Om det inte finns något uppsatt mål försvåras också ambitionshöjningar.

Även solenergi bör, tycker jag, byggas ut i Sverige. Mer ren energi och nya gröna jobb behövs. För detta krävs i det korta perspektivet öronmärkta stöd och på längre sikt givetvis långsiktiga styrmedel.

När det sedan gäller detta med lagring och balans kommer vätgasen in. Jag anser att utbyggnaden av vätgasproduktion ska ske på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga ska ta ansvar för systemperspektivet. Vätgasinvesteringarna bör stimuleras där de behövs som mest och inte endast där marknaden ser störst möjlighet till vinstmaximering.

Vidare bör ansvarsfördelningen kring vätgas mellan olika myndigheter förtydligas. Det är också välkommet med forskning på området, som tydliggör vad som ger samhället och klimatet mest nytta. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras i hela landet. Här skulle vårt Vattenfall kunna användas och få i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med sina investeringar i förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för frågan - eller påståendet. Jag skulle nästan vilja börja med det som Rickard Nordin sa: Jag tycker att ledamoten bör läsa på bättre. Jag skulle vilja veta var ledamoten har hört att vi ska kapa kablar och att vi skulle vilja bromsa exporten. Det skulle vara kul att höra var sådana signaler kommer fram.

Vänsterpartiet har lyft fram att vi borde ha ett tvåprissystem. Man prissätter först den inhemska efterfrågan och produktionen, och sedan exporterar man på precis samma sätt som i dag. Det finns inga förslag, och det finns ingen vänsterpartist som har sagt att vi ska sluta exportera, kapa kablar eller minska exporten. Jag hoppas att ledamoten Stegrud läser på innan hon påstår något som inte stämmer.

Vad gäller regler- eller baskraften tror jag ändå att reglerkraft tillsammans med lagring, oavsett om det handlar om vätgas, pumpkraft eller andra former, ligger närmare till hands än en ny fungerande reaktor i Sverige. Jag tror inte att detta kommer att vara ett problem.

Vi har i Sverige, tack vare att vi har haft överproduktion och är den största exportören av alla EU-länder, bidragit mycket till att även andra länder har haft lite lägre priser. Men den prissituation som vi har hamnat i har inte att göra med att vi har byggt ut vindkraften. Det handlar om ett sjukt dåligt prissättningssystem på marginalen, som gör att vi betalar det pris som eskalerat på grund av den ryska invasionen av Ukraina.

Fru talman! Jag tackar ledamoten ytterligare en gång för frågorna, eller påståendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag vill fortfarande hävda att inte ens min partiledare någonsin har sagt att vi ska kapa kablar och sluta exportera. Det stämmer inte.

Vad gäller "tro" tror jag att det även är någon annan som får rannsaka sig när det gäller vad som är fakta. I samband med alla industrietableringar och den omställning som sker är man ute efter billig elproduktion, och den måste finnas på plats snart - helst i går. Detta finns inte i den politik som Sverigedemokraterna och denna regering driver.

Det stämmer att framför allt prisområde 4 har effektbrist. Det handlar om några timmar per år. Detta beror på att man har satt stopp för många havsbaserade vindkraftsparker, som skulle ha löst det här. Det hade givetvis gällt även om vi hade haft kärnkraft som hade tuffat på, men det är fel att påstå att den har stängts med politiska medel.

Det hävdas att vi skulle driva på för någonting som det inte finns fakta för. Det finns fakta som säger att energisystemet i Sverige i dag funkar med volatila produktionsslag, men vi behöver givetvis någonting som balanserar det hela. Vi har vattenkraft, och det stämmer säkert att den snart når taket. Samtidigt sker det teknikutveckling som vi vet funkar med vätgas, pumpkraft och allt det där.

Vi behöver givetvis titta på fakta. Fakta säger att kärnkraft är tre gånger så dyr att bygga ut som förnybar elproduktion i Sverige. Detta ligger långt fram i tiden, och det är inte det som efterfrågas i samband med industriinvesteringarna i dag. Om detta står sig - om man inte själv börjar inse fakta - kommer denna politik att välta bort de här bra investeringarna.

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för frågan.

Jag börjar med prissättningsmodellen. Den rapport som ledamoten hänvisade till berörde inte alls prissättningssystemet. I rapporten tittade man på om vi ska begränsa exporten eller inte sälja det vi har. Det hade ingenting med prissättningsmodellen att göra. Om inte ledamoten har träffat Bengt Ekenstierna, som är författaren bakom Bekenmodellen, hoppas jag att hon lägger tid på att träffa honom. Modellen med ett tvåprissystem skulle funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Vad gäller EU-förordningen och det systemet vill jag säga detta: Om vi inte utmanar det system som vi tycker fungerar dåligt kommer vi alltid att få anpassa oss till någonting som inte är bra för det system som vi har i Sverige.

Vi är den största exportören. Vi har industrisatsningar som i dag inte finns på kartan i många andra länder på kontinenten. Därför skulle jag vara beredd att utmana och testa med att säga att vi tänker införa detta. Om vi sedan torskar på det får vi se.

Det finns länder i Europa som i dag inte prissätter enligt detta system, men ändå hävdar man att detta är praxis och att alla gör det. Det stämmer inte.

Fru talman! Återigen: Det handlar inte om att begränsa handel. Det sägs att tvåprissystemet skulle göra att vi har två prissättningsmodeller, men det skulle vara precis samma pris för den el som vi exporterar med tvåprissystemet. Om detta sedan strider mot EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster är i alla fall jag beredd att ställa saken på sin spets och visa att detta inte är rimligt.

Man har lagt en samhällsviktig funktion som elproduktion och elförsörjning för ett land på en marknad. Det visar sig nu att vi, givetvis av många orsaker, drabbas av tiofaldigt högre priser.

Jag har använt exemplet med en storfamilj och brödbakning förr. Om jag skulle ha haft någon produktion skulle jag inte ha lagt ut brödet på marknaden varje morgon för att sedan köpa tillbaka det för det pris som någon är beredd att sälja det för. Jag skulle givetvis använda det bröd jag själv behöver hemma innan jag sålde resten.

Jag tycker att detta är ett sjukt system. Våra konsumenter drabbas av skyhöga priser, och sedan får man betala tillbaka - i dag är det 55 miljarder - till deras elräkningar. EU-reglerna får säga vad de vill - det här är ett sjukt system.