Catarina Deremar

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand.

Att vi har en stark och oberoende public service är en viktig del i vår demokrati, inte minst i den oroliga tid vi befinner oss i. Vi var överens om många saker i public service-utredningen, men vi var inte överens om pengarna. Nu ser vi att det vi visste skulle ske också händer: Allt fler lämnar marknätet, vilket innebär att public service-bolagen får ökade kostnader för just marknätet.

Hur ser kulturministern på den här utvecklingen? Finns det beredskap för att skjuta till mer pengar?

Fru talman! Jag får väl också tacka ministern för svaret på interpellationen och Mats för att ha väckt den. Den har ju onekligen dragit till sig flera talare som tycker att detta är en angelägen fråga.

Jag vill börja med att kommentera detta med armlängds avstånd. Jag inledde med att prata om den fria och frivilliga folkbildningen. Armlängds avstånd till studieförbunden är en självklarhet. Annars blir den ju varken fri eller frivillig. Det finns inga tveksamheter på den punkten.

Trots detta är det som sker beklagligt. Det kan låta som att neddragningen är väldigt lite pengar i en statsbudget, men för det lokala studieförbundet och dess avdelningar och lokaler spelar det roll. Och de som drabbas är ändå de unga som har kommit dit.

Jag tycker att vi ska vara väldigt glada över att vi har studieförbund som också engagerar äldre personer som fortsätter att utbilda sig på olika sätt och tillsammans med andra.

Ministern svarar väldigt bra på slutet. Jag har inget emot att man koncentrerar sig på läsning och prioriterar att vi ska lära oss att läsa på ett bra sätt. I sitt svar lyfter ministern också exempelvis Kungliga Musikhögskolan när det gäller musiken. Men jag vill ändå fråga hur ministern ska lösa detta. Har man några intentioner över huvud taget att se på vad som händer i landet, om vi tar ett hela-landet-perspektiv på detta? Det är de mindre orterna och landsbygden som kommer att drabbas.

Fru talman! Också jag vill i denna debatt passa på att understryka vikten av den fria och frivilliga folkbildningen. Jag skulle också vilja jämföra replokalskrisen – om vi nu ska använda ordet kris, men i varje fall den nedläggning som sker av ett stort antal replokaler runt om i landet – med om vi skulle sätta ordet idrottslokaler framför de orden.

Varje ungdom har rätt en till bra, fri och meningsfull fritid. Det kan bara leda till positiva saker om man fyller sin fritid med någonting gott och någonting som skapar gemenskap med andra. Om man skulle tänka sig att vi på Sveriges karta skulle dra en massa streck över ordet idrottsanläggningar skulle det bli ramaskri. Vi kan inte tänka oss något sådant.

Nu vill inte alla barn och ungdomar ägna sig åt vare sig fotboll, hockey eller vad det nu kan vara för idrottsgren, utan de har ett intresse i kulturen. Här behöver man ha en struktur för att de både ska få verka i den miljön och ska få utveckla sig.

Då är studieförbunden en oerhört viktig instans i vårt samhälle. Det gäller inte minst om vi tittar runt om i hela landet. Hos studieförbunden finns en infrastruktur. Än så länge finns de kvar i varje kommun. De har också en infrastruktur för den verksamhet de har. Att få en pensel i handen eller en gitarr kan verkligen spela roll.

Det fina med studieförbunden och kamratcirklarna, som det faktiskt handlar om, är att det finns en struktur. Jag får ta ansvar för att vi är minst tre som träffas minst tre gånger med tre studietimmar. Jag behöver också lägga upp en plan för min studiecirkelverksamhet, vilket gör att man faktiskt kommer framåt i verksamheten.

Det är klart att det inte är alla som blir igenkända musiker genom att de går en studiecirkel när de är unga. Det är långt ifrån alla fotbollsspelare som blir elitidrottsspelare. Jag skulle vilja att vi tar en liten titt på hur det ska bli jämställt för de ungdomar och barn som faktiskt vill ägna sig åt kulturen och kanske inte bara idrotten. Det viktiga är att man gör någonting meningsfullt.

Jag vill också fråga ministern hur man ser på infrastrukturen för kulturen i hela landet. Hur ska vi kunna ersätta detta om det är så att replokalerna faktiskt försvinner?

Herr talman! Jag har ingen åsikt om någon blivande kulturminister. Jag hoppas att den som blir kulturminister efter nästa val kommer att ha en mycket större kulturbudget än dagens kulturminister har. Det är inte så stora delar av reformutrymmet som har gått till kulturbudget, så det är mitt önskemål. Huruvida det blir en miljöpartist eller någon annan återstår att se.

Jag kommer att fortsätta jobba med kulturens förutsättningar. Kulturen ska nå alla människor, och den ska finnas i hela landet. Det är också väldigt viktigt att barn och unga i framtiden får träffa professionella kulturskapare. Jag ber att få återkomma vad gäller regeringsfrågan efter valet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 april.)

Herr talman! Jag noterar att olika ledamöter i flera debatter har varit väldigt intresserade av att höra hur Centerpartiet ser på nästa regering. Jag kan väl konstatera att den regering som nu sitter inte tänker fortsätta.

Jag har funderat lite när jag hört dessa debattskiften på hur man ska ställa sig till detta. Det jag har presenterat i dag, herr talman, är Centerpartiets politik. Det vill jag också säga till ledamoten Christiansson.

När vi har haft val 2026 kommer vi att gå in i förhandlingen med vår politik. Jag kan inte säga hur valresultatet kommer att bli, så jag har inget bättre svar eller någon närmare förklaring till Alexander Christiansson i denna fråga.

Centerpartiets kulturpolitik innebär att kultur ska finnas i hela landet. Vi ska ge de bästa förutsättningarna inte minst för folkbildningen. Det är en oerhört viktig grundsten för Centerpartiets politik.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 under punkt 3.

Tillgång till kultur och kulturskapares villkor är två delar som är varandras förutsättningar. Vad kan vi politiker göra för att underlätta och för att infrastrukturen ska fungera, och hur ska vi ge kulturskaparna de bästa förutsättningarna och samtidigt hålla armlängds avstånd?

Det är klart att vår uppgift blir att se till att infrastrukturen finns där och fungerar. Då ska vi inte rasera det som i dag är grundläggande för att vi ska ha tillgång till kultur oavsett var i landet vi bor.

Då blir civilsamhället grundläggande. Biblioteken blir forum för mer än endast böcker och läsning. De blir rum för samtal och platser att mötas på för att ta del av en konstutställning eller möta kultur från skilda genrer.

Föreningssverige, herr talman, är verkligen en resurs som vi inte nog kan uppskatta. Det finns en förening i varje liten by i vårt land, och det är ofta den föreningen som håller ihop bygden. Det är allt från idrottsföreningar till hembygdsföreningar eller teaterföreningar. Det här är en förutsättning för att kulturen ska kunna komma ut i landet. Det hänger nämligen på att det är någon som är där och låser upp dörren när teatersällskapet eller författaren kommer för att möta sin publik.

Herr talman! Det har varit en debatt här om finansiering. Vi i Centerpartiet anser att den offentliga finansieringen är viktig och i många fall svår att ersätta. I vissa fall är den kanske inte heller önskvärd, men det är önskvärt att vi tittar på ytterligare finansieringsben till kulturen. Låt oss göra det från grunden, och låt oss ta oss tid att diskutera! Det är fortfarande okänd mark för de allra flesta. Vi behöver resonera så att vi får ett system som garanterar att de offentliga pengarna inte försvinner utan att vi växlar upp den offentliga finansieringen med den kompletterande eller alternativa finansieringen – givet att vi fortsatt kan garantera den konstnärliga friheten.

Jag tycker också att det är intressant att titta på vad man gör i andra länder där man har ett annat synsätt eller redan har ett system för olika sorters finansiering av kulturen.

Vi i Centerpartiet har flera förslag för att kulturskapare ska få fler ben att stå på.

Vi anser att regeringens satsning på Skapande skola är bra. Där kan kulturarbetare få en anställning eller en del av en anställning.

Vi vill att man ska kunna göra avdrag för förstagångsinköp av konst för att ge ytterligare möjlighet för ny konst att komma in på marknaden och inte minst för nya konstnärer att etablera sig.

Herr talman! Att satsa på den fria och frivilliga folkbildningen är också ett sätt att få kulturen att nå fler, inte minst personer med funktionsnedsättningar av olika slag, men också för att få ut kulturen i hela landet.

Förra året arrangerades enligt Folkbildningsrådets verksamhetsberättelse drygt 120 000 kulturarrangemang runt om i vårt land – en imponerande siffra, måste jag säga. Trots det var det en minskning jämfört med tidigare år, alltså åren 2022 och 2023.

Studiecirkeln är ett sätt för unga, nya band att få en struktur för sin verksamhet – om replokalen finns där, förstås. Det här har betydelse för det svenska musikundret, men här kan jag dessvärre konstatera att regeringen har gått helt fel. Att man inte ser kopplingen mellan den lilla studiecirkeln eller kursen på folkhögskolan och det svenska musikundret är verkligen att beklaga. Vi har ändå hört statsministern prata om kulturen och musiken som en ny basnäring. Om man menar allvar med det kan man inte slå av rötterna på det träd som ska växa sig starkt.

Om man menar allvar med det man sa i regeringsförklaringen förväntar jag mig att man också kommer med reformer så att kulturskapare får ökade möjligheter att leva på sin konst.

Herr talman! Precis som Malin Danielsson kände jag ett väldigt hopp i går på vårt seminarium med titeln Kraften i norr – kulturen banar väg. Jag hoppas verkligen att mina skruvar kommer att passa i den nya konsthallen som ska byggas.

Konsten och kulturen har en alldeles särskild ställning i vårt samhälle, och i den oroliga tid vi lever i just nu är den av yttersta vikt för att stärka vår mentala och själsliga resiliens. Konsten och kulturen ska få utvecklas och stärkas för sin egen skull, och vi politiker ska hålla armlängds avstånd från dess innehåll och ägna oss åt att ge förutsättningar så att den kan frodas och utvecklas och därigenom utveckla och stärka oss som människor.

Fru talman! När utredningen Ett digitalt utvecklingsstöd till vissa tidskrifter överlämnades för ett år sedan konstaterade kulturministern att man inte skulle gå vidare med förslagen. Anledningen var att det visade sig att det i de remissvar som kommit in från remissinstanserna efterfrågades ett annat stöd.

Då uttalade ministern att regeringen tar tidskrifternas oro på stort allvar. Visst är det så att vikten av oberoende journalistik nu behövs mer än någonsin. Det här är en viktig demokratifråga.

Jag vill fråga kulturministern hur man nu går vidare med arbetet med att säkra oberoende tidskrifters framtid.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 11 i betänkandet.

Kulturarv handlar ju om allt – den plats vi bor på och där vi vistas på jobbet eller på fritiden. En del av kulturarvet är det kyrkliga kulturarvet. Där finns spår från bygdens och landets historia. Detta kulturarv behöver göras mer tillgängligt för alla, och därför är digitalisering viktigt. Digitaliseringen av det kyrkliga kulturarvet ger möjligheter att ytterligare tillgängliggöra den kyrkliga kulturen.

Digital dokumentation, det vill säga alltifrån enkla fotografier med mobilkamera till 3D-skanning och andra mer avancerade metoder, har betydelse. Den ökade digitaliseringen av historiskt källmaterial, bland annat i regi av Riksarkivet och olika civilsamhällesaktörer, skapar nya möjligheter till dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen.

Det är viktigt att både Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har tillräcklig kompetens för att se och utnyttja dessa möjligheter och att det finns resurser för att använda sig av extern kompetens. Möjligheten att både ta del av kultur och att genom digital teknik själv skapa måste också tas till vara. En digitalisering av kulturarvet bidrar till att bevara det för framtiden och göra det mer tillgängligt.

En metod för att hitta det som finns i backen är att använda sig av metallsökare. Det svenska kulturarvet är en angelägenhet för oss alla. Skydd av kulturarv, inklusive fornlämningar, ska inte medföra mer krav på tillstånd än vad som krävs för att uppnå detta skydd. Metallsökare kan också komma till användning om man exempelvis har tappat något annat metallföremål, men för att möjliggöra ett användande utan att riskera skyddet av kulturarvet borde man införa ett licenssystem för metallsökare. Det skulle kunna vara en möjlig väg.

I en licens skulle det exempelvis kunna finnas en skyldighet att rapportera om någon fornlämning hittas. Då skulle tillstånd inte behöva sökas för varje tillfälle och plats. Regeringen bör därför titta vidare på detta, så att vi får till stånd ett licenssystem för användning av metallsökare.

Tidigare ledamöter har också varit inne på fäbodarna. Jag har lovat att jag ska nämna detta, och jag tror att jag nämnde det i vår senaste debatt här i riksdagen. Jag har alltså gjort det en gång i år. Jag uppskattar också att det är fler som ser fäbodarna som en viktig del av vårt kulturarv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 2 i detta ärende.

Mer filmincitament, fixa ansökningsförfarandet till filmincitamenten och skydda public service! Det var svaret jag fick av det filmbolag som några av oss i kulturutskottet träffade när vi besökte en inspelningsplats. Min fråga var öppen: Vad vill ni skicka med oss riksdagspolitiker? Man kan säkert dra olika slutsatser av det där svaret, fru talman, men det är ingen tvekan om att public service spelar en stor roll för film- och dramaproduktionen i Sverige.

Vi är överens om att filmen är viktig och att den är viktig för den kreativa sektorn. Det är många yrkeskategorier som behövs för att en film ska bli till, inte bara de som är direkt knutna till själva filmproduktionen – alltifrån skådespelare till manusförfattare, kostym och allt vad det är – utan också andra. När ett filmteam kommer till en plats någonstans i vårt avlånga land behövs även andra tjänster. Det behövs cateringfirmor och elektriker, och taxirörelsen märker av när filmteamet kommer. Filminspelningar görs i hela landet och blir därför också en viktig spegling av hela vårt avlånga land.

Public service är det många som har varit inne på, och det är ingen tvekan om att vi i en orolig tid – som den vi befinner oss i nu – behöver nyheter som vi kan känna källtillit till. Därför uppskattar jag bland annat SVT:s verifieringsarbete väldigt mycket. Nyheter kommer från hela världen, och för att vi ska kunna ta del av dem på vårt språk och i vår kontext behöver det kontrolleras att källan är riktig. Ser det verkligen ut i verkligheten som det gör på den bild man just har fått? Det är ett stort arbete som görs, och naturligtvis drar det resurser.

Vi måste skydda public services oberoende, infrastruktur och spegling av hela landet. Vi måste ha en trygg nyhetstjänst – eller flera – i oroliga tider. Det är tråkigt på riktigt att vi i public service-kommittén inte var överens ända till slutet. Det var många bra diskussioner i vårt kommittéarbete, men på sluttampen hände det saker som gjorde att det blev ett antal reservationer från oss i oppositionen.

Medan vi satt där och var oense om public services vikt fanns det dock en försvarsberedning som var oerhört överens om public services särställning i totalförsvaret. Det tycker jag att man ska notera: I Försvarsberedningen fanns det inga reservationer när det gäller public service.

Varför är det då så viktigt med en public service som människor är vana att titta på? Jag är en varm anhängare av att public service fortsatt ska ha ett brett uppdrag, just för att den ska nå publiken under de dagar, stunder och tider då den faktiskt behöver finnas där. Då ska människor också ha en vana av att ta del av det som kommer från public service och känna den där tilliten. Det är självklart att public service ska verka för att det de säger är sant och riktigt, och det kravet måste vi alltid ha även från politikens håll.

Filmer har diskuterats här tidigare, liksom dataspel. Det finns några delar där vi i Sverige ofta sträcker på oss och väldigt stolta, exempelvis musikbranschen. Flera av mina kollegor här har nu vittnat om att det även gäller dataspel, och jag lämnar det därför därhän.

Public service,film och dataspel

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Fru talman! Det är i kulturdebatten det händer! Tack för utmaningen, som ledamoten Utbult sa.

Jag är tacksam för att Roland Utbult säger att Centerpartiet är ett liberalt parti. Det är kanske där skillnaden ligger mellan oss. Vi är lite mer liberala än vad Kristdemokraterna är.

Jag kan se många saker som jag tycker att regeringen gör rätt i när det gäller kulturbudgeten, men det är klart att jag önskar mer pengar till kulturen.

Jag tror att vi har många gemensamma ingångar, och det kanske vi delar med hela utskottet - det är nog inte bara mellan Centerpartiet och Kristdemokraterna. Här finns nog beröringspunkter med flera partier.

Tack så mycket för utmaningen! Jag ska överväga den.

Fru talman! I vår budget finns bidrag till regional kultur på 100 miljoner. Vi satsar 250 miljoner på idrotten och 50 miljoner på samlingslokaler. Sedan återställer vi hela beloppet som har dragits ned för studieförbunden, det vill säga 350 miljoner. Det är våra prioriteringar.

Vår budget är fullt finansierad. Det innebär bland annat att vi har använt pengarna. Vi tror att det blir för mycket krångel med fritidskortet. Jag har stor respekt för ledamoten Utbults stora engagemang i detta, och jag har verkligen följt Utbults argumentation i kammaren för fritidskortet under alla år. Min upplevelse är att ju mer vi i oppositionen har kritiserat, sett farhågor och förutspått krångel, desto mer har man ändrat sig i utvecklingen av förslaget. Man har ju hörsammat vad vi har sagt.

Vi skulle hellre vilja ge pengarna direkt till idrottsrörelsen eftersom vi tror att de kan hantera förslagen.

Fru talman! Det är kulturdebatt i riksdagen, jag står som åttonde talare och det har varit en mängd replikskiften - det känns som om tiden har sprungit iväg!

Det här är höstens enda debatt om vårt ansvarsområde, och trots budgetens ringa omfång när vi tittar på statens totala budget är vårt ansvar stort med vitt skilda områden - alltifrån public service, idrott, medier och film till kyrkoantikvariska ersättningar, för att nämna några. Så varför inte krydda denna debatt med lite infrastruktur och beredskap?

Hur hänger det ihop? Infrastrukturen är en förutsättning för att kultur ska nå alla i hela landet. Det behövs både bygdegårdar och studieförbund i hela vårt land för att kulturen ska nå alla där vi bor och verkar. Därför ska vi inte slå sönder studieförbundens infrastruktur; de är så viktiga kulturarrangörer tillsammans med övriga i civilsamhället - hembygdsrörelsen och bygdegårdarna, för att nämna ett par stycken.

Om vi ska kunna stärka vår beredskap, fru talman, måste vi också hitta vars och ens vilja att vara en del av den. Vad är då denna beredskap till för? Det handlar om det som ligger mig och Centerpartiet så varmt om hjärtat: vårt öppna, demokratiska samhälle och våra svenska och nordiska värderingar. Det handlar också om den fria och frivilliga folkbildningen och den fria konsten.

Den fria konsten är en förutsättning för demokratin. Vad vore vi utan den fria konsten och kulturen? Väldigt fattiga, är mitt korta svar. Konsten och kulturen skapar gemenskap och möten mellan människor. Känner vi varandra är vi också rädda om varandra och inte rädda för varandra. Konsten i vårt gaturum blir vår gemensamma. Den gör våra offentliga platser tryggare - platser att känna sig hemma på och vara rädd om. Genom att satsa på kulturen och konsten bygger vi resiliens. Vår beredskap och vår motståndskraft blir helt enkelt bättre.

Fru talman! När jag var ny i riksdagen hade jag, som alla nya riksdagsledamöter, en mentor. Min mentor sa tydligt till mig att en gång om året måste man nämna fäbodbruk i kammaren, och när kan det passa bättre än i dag?

I går, den 3 december, beslutades det nämligen på Unescos möte i Paraguay att fäbodbruk ska finnas med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Tillsammans med den nordiska klinkbåtstraditionen, Sagobygden och Nyckelharpans nätverk är nu även fäbodkulturen, som är en levande tradition som innefattar allt från djurhållning och betesmarker till mattraditioner och musik, antagen till Unescos lista över levande kulturarv.

Fru talman! Oavsett var vi befinner oss behöver vi kultur på olika sätt, och vi vuxna har ett särskilt ansvar för att barnen ska få möta kulturen. I måndags var jag på besök på Slottsskolan i Vingåker, en skola där man liksom på andra skolor i kommunen hittar även kulturskolan. Det var en imponerande verksamhet man kunde redovisa med mängder av tillfällen där barn och ungdomar får möta just professionella kulturskapare. Det var många blåsare och en härlig stund! Det är ingen tvekan om att elever som ägnar sin dag åt musik, dans, teater och kreativt arbete också lyckas bättre med måluppfyllelsen i skolan som helhet.

Därför måste jag säga att jag uppskattar regeringens satsning på Skapande skola. Jag är helt övertygad om att konsten och kulturen är viktiga delar i att komma till rätta med den brottslighet som vi ser att allt yngre gärningsmän dras in i. Vi måste förebygga detta och inte bara komma med repressalier. Här är konsten och kulturen en förutsättning.

Fru talman! Eftersom majoriteten i riksdagen har antagit en budget med en annan inriktning än vad vi från Centerpartiet har föreslagit avstår vi från ställningstaganden när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 17. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande med vår politik på området, och i Centerpartiets budget för utgiftsområde 17 lägger vi ett tydligt fokus på folkbildningen och civilsamhället.

(Applåder)

Herr talman! Att debattera utgiftsområde 1 Rikets styrelse är att påminnas om vikten av att värna den liberala demokratin. Det är en demokrati som levererar samma rättvisa och samma friheter till alla och som ger varje människa möjlighet att forma sitt eget liv. Det är en demokrati med medborgerliga rättigheter som skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.

Tyvärr är utvecklingen globalt sett just nu mycket oroande på den här punkten. Demokratin är sedan ett antal år på tillbakagång i världen. Så sent som i går möttes vi av chockerande nyheter från det demokratiska Sydkorea om att presidenten där hade utlyst undantagstillstånd och omedelbart införande av krigslagar. Detta är något som skulle förbjuda all politisk aktivitet och sätta alla medier under statlig kontroll.

Man lyckades samla parlamentet, och snart kom det andra, mer lugnande nyheter: Parlamentet hade underkänt presidentens krigslagar. Just nu ser det ut som att den sydkoreanska demokratin har stått pall för detta angrepp - i alla fall den här gången.

Herr talman! För att vaka över de fri- och rättigheter som vi i Sverige tillförsäkras i vår grundlag krävs en effektiv förvaltning som värnar rättssäkerheten och behandlar oss alla lika. Inom utgiftsområde 1 finns en rad institutioner som ska säkerställa att våra myndigheter lever upp till detta. Här finns anslagen till Riksrevisionen, Justitieombudsmannen och Integritetsskyddsmyndigheten bland flera andra. Här finns också anslag till länsstyrelserna och till Regeringskansliet.

Dessutom har vi mediestödet, som infördes i år efter att de tidigare reglerna för stöd till mediebranschen gjordes om. Inför den förändringen fanns en stor osäkerhet i branschen om vilka som faktiskt skulle få stöd och hur den nya regleringen skulle slå. Nu kan vi konstatera att långt ifrån hela anslaget om en dryg miljard kronor delades ut under det första året. Enligt Mediemyndigheten var anledningen att inte tillräckligt många medier kvalificerade sig för stödet.

Vi i Centerpartiet lyfte redan inför att det nya mediestödet skulle införas att det var viktigt att följa upp stödet för att bedöma dess effekter. När mediestödet sedan antogs i riksdagen var KU enigt om vikten av att följa upp utfallet när den nya regleringen varit i kraft i några år och de äldre stöden har fasats ut.

Jag vill understryka att vi i Centerpartiet kommer att fortsätta följa detta för att se om mediestödet riktas till dem som faktiskt behöver det. Det är helt avgörande för en livskraftig demokrati att ha medier som bevakar och granskar och ett mediestöd som är träffsäkert.

Herr talman! Eftersom majoriteten i denna riksdag har antagit en budget med en annan inriktning än vad vi i Centerpartiet har föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 1. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Först ska sägas att Centerpartiet är överens med regeringen om resurstilldelningen när det gäller flertalet poster, men på några punkter skiljer vi oss åt.

Framför allt reagerar vi på anslaget till Regeringskansliet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområde 1. I regeringens budget går mer än hälften av den summan, totalt cirka 10,4 miljarder kronor, till Regeringskansliet. Det innebär att Regeringskansliet har fått en betydligt större kostym sedan den här regeringen tillträdde - anslaget är drygt 2 miljarder kronor större än för tre år sedan.

Som skäl för den här expansionen anger regeringen bland annat att pengarna behövs för att fullfölja regeringens reformagenda. Detta sker samtidigt som regeringen har lagt besparingskrav på en rad myndigheter, som är de som i praktiken ska genomföra regeringens politik och reformer.

I ljuset av detta är det nästan stötande att man expanderar Regeringskansliet i så stor utsträckning. Centerpartiet har förståelse för att det behövs förstärkningar, bland annat på grund av säkerhetsläget och Sveriges inträde i Nato, men det är inte motiverat med en så här stor expansion. Centerpartiet vill minska anslaget till Regeringskansliet med 600 miljoner kronor för nästa år jämfört med regeringens budget.

Dessutom vill vi att 50 miljoner kronor av anslaget ska användas för att inrätta en kriskommission för infrastrukturen. Vi kan inte acceptera att Sverige i dag har tåg som står stilla och vägar som förfaller. Här måste någonting ske snarast. Regeringen måste ta fram en plan för att lösa de allvarliga problem som drabbar resenärer och arbetspendlare - och därmed även näringslivet - i stora delar av vårt land när tågen inte går och vägarna inte är farbara.

Herr talman! Det finns ingen tid att förlora när det gäller den gröna omställningen. Snabbare tillståndsprocesser är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för att behålla investeringar i Sverige. Tyvärr stoppas vissa processer på grund av långa handläggningstider hos länsstyrelserna. Åtgärder måste vidtas för att förkorta tiderna. Regeringen satsar visserligen en del resurser på att stärka länsstyrelsernas arbete med effektiva tillståndsprocesser, men Centerpartiet anser att det inte räcker. I vår budget lägger vi ytterligare 10 miljoner kronor på detta arbete.

Vi vill även ge ytterligare 10 miljoner kronor till länsstyrelserna för ett annat ändamål. Det här gäller inga småsaker. Jag vill inte höra att vi i Centerpartiet nu silar mygg - alltså att vi skulle fästa uppmärksamhet på småsaker.

Det här med mygg är faktiskt ingen liten sak. Jag kommer från Uppsala län. Jag har nedre Dalälvsområdet i min närhet och vet därför hur det kan vara där på somrarna.

För dem som bor i området kring nedre Dalälven är det helt nödvändigt att stickmyggorna bekämpas. Det måste göras för att människor ska kunna leva ett fullgott liv där. Då måste staten ta sitt ansvar och försäkra att statliga pengar finns på plats, så att de drabbade kommunerna kan köpa in och få leverans av bekämpningsmedel som fungerar. Därför lägger vi i Centerpartiet i vår budgetmotion 10 miljoner extra årligen till länsstyrelserna för att säkerställa permanenta resurser för myggbekämpning.

Herr talman! Det finns starka krafter som vill splittra och destabilisera den demokratiska världen. Dessa krafter vinner på ett högt tonläge i den politiska debatten, med tillspetsade formuleringar som främjar konfrontation i stället för samtal och samförstånd.

Vi får inte vara naiva för de krafter som strategiskt jobbar för att öka konfliktnivån i vårt land. Dessa krafter vill inte Sveriges bästa.

Vi lever i en tid då vi inte kan ta demokratiska landvinningar för givna. Att försvara Sverige i oroliga tider är nödvändigt. Däri ligger att försvara våra grundläggande rättigheter och våra grundlagar. Detta innefattar att rusta våra grundlagar och våra institutioner så att de nu och framgent kan garantera demokrati, säkerhet, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter.

Det här är ord som förpliktar. Jag håller även med tidigare talare om allt som har sagts från talarstolen om antisemitism.

Det är upp till var och en av oss att se till att detta kommer i ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för frågan - eller för att han pratar om ett annat ämne, det vill säga gymnasielagen.

Det är uppenbart, fru talman, att jag och Centerpartiet inte delar regeringens bild av vad det innebär för vårt samhälle om man inför en lag om informationsplikt för dessa yrkesgrupper. För Centerpartiet är det viktigt att vi har ett samhälle där vi som individer har tillit till våra myndigheter och vårt offentliga samhälle. Det finns en anledning till att vi i varje kommun har ett bibliotek dit man ska kunna gå fritt och frivilligt och ta del av böcker, tidskrifter och filmer, för att ge några exempel. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Fru talman! Att införa en informationsplikt skulle göra vårt öppna, demokratiska bibliotek till en osäker plats där vissa skulle bli misstänkliggjorda bara för att de ser ut på ett visst sätt. Det är djupt beklagligt, och jag hoppas att regeringen har modet att göra om och göra rätt när man har trampat så fel. Det handlar om vilket samhälle vi ska ha och vilket samhälle vi vill ha. Ska vi ange, eller ska vi ha tillit?

Jag föredrar det senare, och jag hoppas att även regeringen gör det.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Tilltro och tillit är viktiga delar i vårt samhälle. Tilliten måste vara stark. Hur motverkar då en informationsplikt tilliten? Det är klart att detta kommer att påverka.

Det är ingen tvekan om att det här förslaget har väckt debatt och protester redan innan det har kommit på plats. Vad är det då som gjort att så många har reagerat så starkt att det till och med har varit manifestationer där man har visat missnöje innan lagen är på plats?

Raden är lång av oroliga medarbetare inom vår offentliga sektor. Det är läkare, lärare, studentkårer och många organisationer från det civila samhället. Från politiskt håll i kommuner och regioner har det uttalats att deras medarbetare inte ska omfattas av detta eller riskera några påföljder. Så har det varit oavsett färg på ledningen i kommuner och regioner.

I svaret från statsrådet kunde vi höra att det är mycket viktigt för regeringen att bekämpa skuggsamhället och ha kontroll över vilka som vistas i Sverige. Att bekämpa skuggsamhället - detta nämnde jag redan i mitt första inlägg - är viktigt också för Centerpartiet. Vi har ställt oss bakom många av de förslag som har kommit. Men man önskar också att regeringen ibland lyssnar på vad medborgarna tycker är viktigt. Om man nu inte vill lyssna på oppositionen i denna kammare kan man lyssna på dem som jobbar på sjukhus, i skola och på våra bibliotek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Biblioteken är en viktig plats och en del i vårt öppna offentliga rum. Biblioteken är en väldigt demokratisk plats. Dit är alla välkomna. I bibliotekslagen 2 § står det:

"Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla."

Hur tänker sig regeringen att en bibliotekarie ska kunna uppfylla bibliotekslagen och tillgodose det som regeringen önskar när det gäller informationsplikten? Jag vill fråga statsrådet: Kommer man i bibliotekarieutbildningen nu att få kunskap om den nya uppgift kring informationsplikten som man har när man kommer ut i yrkeslivet?

Fru talman! Statsrådet nämnde själv att människor far illa. De far illa bland annat för att de kanske inte vågar söka vård. Ett bibliotek kan vara en plats där man får andrum i sin svåra situation.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Min kollega Jonny har ju blivit sjuk, så jag kommer att försöka röra mig mellan båda interpellationernas frågeställningar, men jag ska främst hålla mig till det jag själv ställt min interpellation om.

Regeringen har som sagt tillsatt en utredning som ska se över om en angiverilag ska införas och vilka yrken som då ska omfattas. Inga yrken är på förhand undantagna. Utredningen ska dessutom se över om det ska införas ett straffansvar för den som inte rapporterar en papperslös person.

Utredningen om angiverilag visar att regeringen inte har några som helst röda linjer. De enorma konsekvenser som lagen skulle få för tilliten i vårt samhälle tycks inte spela någon roll. Yrkesgrupp efter yrkesgrupp har lyft fram att en angiverilag skulle få förödande konsekvenser för deras möjlighet att bygga tillit mellan sig och patienterna eller eleverna. De menar också att de konsekvenser som lagen skulle få för hela vårt samhälle över huvud taget inte står i proportion till vad man har att vinna på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dessutom ett flertal andra åtgärder som skulle skapa mindre skada och vara mer effektiva. Bibliotekarier måste få vara bibliotekarier, inte gränspoliser.

Fru talman! Skuggsamhället i Sverige är ett stort problem, och Centerpartiet står bakom många olika förslag för att se till att personer som inte har rätt att vistas i Sverige återvänder till sitt hemland. Men en angiverilag kommer inte att lösa problemet. Det kommer dessutom att bli praktiskt omöjligt för många att ta reda på om en person är papperslös, förutsatt att personen inte själv berättar det. Förslaget riskerar dessutom att urholka tilliten och förändra hela vårt samhälle.

Bibliotekarier ska hjälpa barn och vuxna att genom språket hitta nya världar i böcker, utveckla sin kunskap om källkritik samt erbjuda en yta att samlas på för lärorika samtal mellan medmänniskor. Bibliotekarier ska inte agera gränspoliser. Enligt fackliga organisationer äventyrar angiverilagen biblioteket som öppen och demokratisk plats.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:

Vilka besked kan statsrådet ge läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och bibliotekarier? Kan de undantas från informationsplikten?

Herr talman! I regeringsförklaringen kunde vi höra att regeringen ser de kulturella och kreativa branscherna som - obs - en ny basnäring i Sverige 2024. Ofta hör vi också regeringsföreträdare vara stolta över vårt svenska musikunder.

Om de kulturella och kreativa branscherna ska fortsätta att ha goda förutsättningar att utvecklas behövs det påfyllnad av nya talanger och kreatörer. Många av våra framgångsrika musiker och artister, nationella som internationella, har börjat sin bana i replokaler inhysta hos något av våra studieförbund.

Jag vill fråga kulturministern: Hur ser ministern på konsekvenserna framåt när studieförbunden på grund av regeringens politik tvingas säga upp replokaler, som är så viktiga för våra unga musikintresserade?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 7, som handlar om så kallad omvändelseterapi.

Staten stöder trossamfunden och civilsamhället, som är två grundläggande pelare i vår demokrati. Det handlar om religionsfriheten och om föreningsfriheten. De spelar båda stor roll för att vårt samhälle ska vara stabilt och utvecklas, och de skapar platser där människor möts, vilket i sig utvecklar vårt demokratiska samhälle vidare.

Fru talman! Skattemedel får aldrig användas så att den grundlagsfästa principen om människors lika värde urvattnas eller åsidosätts. De trossamfund och organisationer inom civilsamhället som tar emot statliga bidrag måste åta sig att upprätthålla grundläggande demokratiska principer.

Det är bra att propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor nu till slut har lagts fram av regeringen, men det är olyckligt att införandet av enhetliga villkor har försenats. Det var angeläget redan när förra regeringen presenterade sin proposition, som sedan nuvarande regering drog tillbaka. Men nu är vi alltså här, och det är positivt.

Under sommaren 2022 rapporterade Dagens Nyheter om flera trossamfunds syn på homosexualitet. Det visade sig att det förekom såväl omvändelseterapi som insamlingar till systerorganisationer som bedriver rent homohat i andra länder. Samtidigt som dessa trossamfund får statliga bidrag för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på bedriver de verksamhet som allvarligt kränker hbtqi-personers rättigheter. Centerpartiet kan aldrig gå med på att statligt stöd bidrar till den typen av oacceptabel verksamhet.

I den proposition vi behandlar i dag framgår att omvändelseterapi för unga står i strid med demokrativillkoret, medan omvändelseterapi för vuxna inte nämns över huvud taget. Centerpartiet anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad eller en församlingsmedlem ofta befinner sig i i förhållande till trossamfundet och dess företrädare, att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderingsgrund. Det är detta som Centerpartiets reservation 7 handlar om.

Fru talman! All lagstiftning som innebär en inskränkning av grundlagsskyddade fri- och rättigheter måste också noggrant granskas och övervägas. Det får aldrig ske nonchalant eller på slentrian. För att kontrollmekanismerna ska fungera måste lagstiftningens beredning alltid hanteras nogsamt och med stor respekt. Särskilt vid frågor som rör de fundamentala fri- och rättigheterna som exempelvis religionsfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet måste lagstiftaren noggrant redovisa sina överväganden och samtidigt ge företrädare för berörda intressen god tid och möjlighet till insyn, remiss och debatt.

Nu föreslås likalydande demokrativillkor för stöd till trossamfund och civilsamhället. Det är positivt. Men återigen vill jag framhålla vikten av att regeringen vid introduktionen av lagstiftning som berör våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter tydligt redogör för sina överväganden om effekter och konsekvenser.

I utredningens förslag till lag om statens stöd till trossamfund fanns en reglering om återkrav av statsbidrag som inte finns med i propositionen. Centerpartiet anser att en sådan reglering även fortsatt bör finnas med i den föreslagna lagen om statens stöd till trossamfund.

Det är centralt att det finns enhetliga demokrativillkor för statens bidrag till trossamfund och civilsamhället. Bidragen ska bara gå till organisationer som lever upp till dessa. Det är viktigt att tidigt följa upp hur träffsäkra demokrativillkoren är. Uppföljningen bör omfatta en bredd av perspektiv, så att demokrativillkoren får avsedd effekt, och man bör också se på hur civilsamhället påverkas. Även andra frågor i propositionen, däribland förslaget kring krav på antalet betjänade i en församling för att den ska kunna få stöd, behöver omfattas i det arbetet.