Catarina Deremar

Fru talman! Det kyrkliga kulturarvet är på agendan, och som sista talare i denna debatt kan man ju undra vad som finns kvar att säga. Jag vill dock börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 7, fru talman, för det har jag inte hört tidigare. Den handlar om det kyrkliga kulturarvet och klimatförändringarna.

Klimatförändringarna nämns bara kort i regeringens skrivelse i den del som behandlar underhållsbehovet av det kyrkliga kulturarvet. Klimatförändringarna skapar redan nu nya utmaningar för bevarandet av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer. Men det gäller även för de kyrkliga kulturminnen som finns inomhus i form av föremål, alltifrån altartavlor och textilier till medeltida träskulpturer.

Jag menar att det kommer att finnas ett växande behov av klimatanpassningar i ett bredare perspektiv, inte bara när det gäller att kunna hantera risker för översvämningar utan även när det gäller frågor som rör bevarande och vård av inventarier. Skyddet av det kyrkliga kulturarvet behöver klimatanpassas, och det arbetet bör bli en del av en generell beredskap för att möta en växande klimatkris.

Fru talman! Våra svenska kyrkor med sina omgivande begravningsplatser är i många kommuner och bygder den mest besökta plasten. Vi vet också vad kyrkan betyder när ett samhälle drabbas av någon kris av något slag - vid en olycka är det ofta kyrkan som öppnar sina portar, och det är en naturlig plats att samlas vid. Många av våra högtider i livet händer också i kyrkan.

Visst är det alltså så att kyrkan mitt i byn verkligen spelar en stor roll. Därför måste vi se till att de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan och det kyrkliga kulturarvet bevaras.

Fru talman! Jag konstaterar att regeringen är nöjd med hur Svenska kyrkan sköter det kyrkliga kulturarvet när det gäller kompetensen som rör förvaltning av de kyrkliga kulturminnena och att upprätthålla en god tillgänglighet. Vidare bedömer regeringen att samarbetet mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet har fortsatt att utvecklas positivt.

Det finns fler exempel, och det är inte så förvånande. De förtroendevalda inom Svenska kyrkan som jag träffar är personer som är engagerade och som verkligen brinner för sitt uppdrag och sin kyrka. Jag möter dock såklart också människor som är bekymrade över det ekonomiska läget, inte minst när vi diskuterar just att ta hand om och bevara kulturarvet inom respektive församling.

Som flera har varit inne på är det viktigt att staten även fortsättningsvis tillsammans med Svenska kyrkan tar ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras och att villkoren för den kyrkoantikvariska ersättningen präglas av långsiktighet och förutsägbarhet.

Jag förväntar mig, fru talman, att regeringen i god dialog med företrädare för Svenska kyrkan ser allvaret i att den kyrkoantikvariska ersättningen alltför länge har stått stilla. Jag hoppas att regeringen tar del av de underlag som Svenska kyrkan har arbetat fram, som enligt min mening verkar vara en rimlig utgångspunkt för hur den kyrkoantikvariska ersättningen kan öka.

Till sist, fru talman, vill jag säga att det är positivt att regeringen har beslutat att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kulturskyddsråd där Svenska kyrkan inbjuds att ingå. Vi är flera som har sett och förstått vikten och värdet av att bevara Sveriges kulturarv, inte minst det kyrkliga, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det smärtar att det ska behövas ett krig i vår närhet för att vi ska förstå värdet av vårt kulturarv. Jag hoppas att regeringen nu inser vikten av vårt kyrkliga kulturarv.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Det nordiska samarbetet är viktigt för oss som bor i Norden men också för att sprida våra nordiska värderingar, med grund i alla människors lika rätt och värde och att man själv ska få välja vilket liv man vill leva och med vem. Det finns många anledningar till att fortsätta att fördjupa och utveckla det nordiska samarbetet. Vi i Norden ska dra nytta av varandra. Tillsammans blir vi en starkare röst i Europa och i världen.

Vårt samarbete är reglerat i Helsingforsavtalet. Det har passerat ett antal år sedan det reviderades senast, och mycket har hänt. Klimatfrågan är på en helt annan nivå, teknikutvecklingen har gått starkt framåt och hela digitaliseringen har tagit enorma kliv. En annan stor förändring är att vi nu alla är medlemmar i Nato.

Vi är nu i en process som syftar till att på nytt revidera Helsingsforsavtalet. Syftet med moderniseringen av avtalet bör vara att stärka de nordiska ländernas samarbete ytterligare och att tydligare anpassa avtalet efter dagens utmaningar.

Fru talman! För att vi ska få nordisk nytta behöver vi ständigt identifiera och avhjälpa de gränshinder som finns eller ännu hellre se till att gränshinder inte uppstår. Detta arbete måste vara under ständig lupp i det nordiska samarbetet för att vi ska vara till nordisk nytta för oss som bor och verkar i Norden.

Årligen presenteras rapporter om befintliga gränshinder, nya gränshinder och vilka hinder som under året har avhjälpts. Det är tydligt att mer behöver göras. Exempelvis behöver vi en tätare dialog när EU-regler genomförs, eftersom det finns exempel på hur gränshinder har tillkommit på grund av brist på dialog mellan de nordiska länderna.

För att människor fullt ut ska kunna dra nytta av den fria rörligheten inom Norden är det centralt att transporter och kommunikationer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Den moderna tekniken möjliggör en övergång till gemensamma biljettsystem inom kollektivtrafiken. Jag säger inte att det är enkelt. Det kan vara svårt även mellan regioner i Sverige, men det måste vara en strävan som vi ska ta sikte på.

Jag vill se ett ökat samarbete kring utbyggnad av kollektivtrafik i olika former liksom sammanhållna järnvägsstråk. I linje med detta bör de nordiska länderna sträva efter att underlätta samplanering av infrastrukturprojekt som är av betydelse för gränsregioner och som underlättar rörligheten.

Det behövs former för ett tätare samarbete mellan nationella infrastrukturmyndigheter liksom mellan kommuner och regioner över nationsgränserna. Allt detta understryker behovet av ett nordiskt ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor, något som Nordiska rådet återkommande har efterfrågat.

Fru talman! Vi följde efter Finland i Natoprocessen. Nu har den finska regeringen bytt fot i frågan om ett ministerråd för infrastruktur, så det är dags att den svenska regeringen följer efter Finland även i denna fråga.

Fru talman! Nordiska ministerrådets strategi inför 2030 innebär att man vill se Norden som världens mest integrerade och klimatsmarta region. Under en följd av år har vi noterat oroväckande tendenser till att kultur- och utbildningssektorn nedprioriteras. Stora besparingar har genomförts. Det här är något som jag beklagar. Möjligheten för ungdomar och studenter att fritt förkovra sig inom Norden och samarbetet kring kultur, språk och forskning har länge varit centrala delar i det nordiska samarbetet. Människor möts, lär sig och samtalar. På så sätt, fru talman, stärker vi banden mellan länderna.

Fru talman! Det nordiska samarbetet varken kan eller bör fästa avseende enbart vid sina inre angelägenheter. Som jag började med att säga bör vi vara en stark röst i världen. I en tid när omvärldsläget är ytterst bekymmersamt måste också Norden vara en internationell röst för demokrati, öppenhet, frihet och mänskliga rättigheter. Det finns en lång rad områden inom Nordens länder där vi tillsammans kan göra skillnad. Ett sådant handlar om att stödja studenter och forskare i instabila länder.

I Norge finns ett arbete som kallas för Students at Risk. Det är ett program som införts i norska högskolor i samarbete mellan studentorganisationer och det norska utrikesdepartementet för att erbjuda studieplats i Norge för studenter som uteslutits från sin läroanstalt på grund av politiskt engagemang. Centerpartiet har medverkat till att driva frågan om att detta arbete bör utvidgas i Norden och inte förbli en enbart norsk företeelse. Än så länge har ministerrådets svar varit att man anser att detta är en nationell angelägenhet. Med dagens omvärldsläge är det svårt för mig att dela den uppfattningen. Jag menar att den svenska regeringen aktivt bör arbeta för att gemensamma nordiska insatser för att stödja studenter i instabila länder ska komma till stånd.

För övrigt, fru talman, anser jag att regeringen behöver se över sin ståndpunkt och ändra sig när det gäller medel till UWC Red Cross Nordic, som Sverige en gång i tiden var medgrundare till och som därigenom kunde starta. Här förväntar jag mig att regeringen gör om och gör rätt för mer utbyte mellan ungdomar från hela världen i en fantastisk nordisk studiemiljö.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 3.

Fru talman! Som sagt, jag uppskattade det tydliga svaret även om jag blev besviken. Men detta har ändå inneburit att den norska staten i sin budget har ökat stödet med ytterligare ett antal miljoner för att täcka för det som Sverige nu har dragit bort.

Jag beklagar detta. Jag önskar verkligen att denna skola kan fortsätta. Här utbildas blivande ledare, som direkt tar med detta till sina hemländer och gör något bra av det. Jag har exempelvis träffat en före detta elev som åkt hem till sin by och startat en skola, den första där flickor får gå. Så visst händer det saker när man får komma ut i världen och träffa andra. Skolan är alltså väldigt viktig.

Återigen, tack för svaret, statsrådet!

Fru talman! Tack återigen, statsrådet, för svaret! Jag tror att vi är överens om många saker. Det finns oerhörda utmaningar i världen.

Det jag tycker är så unikt och ändå vill hålla fast vid är att här samlas unga människor som får lära sig framför allt om fred och ett demokratiskt förhållningssätt med våra nordiska värderingar som grund. Man ansöker, och det är nationella kommittéer som tar in eleverna. Man ser till att de har särskilda förutsättningar för att klara den här skolan och också vill göra världen bättre.

Nordiska rådets vision är att Norden ska vara världens mest hållbara integrerade region 2030. Jag tycker att UWC Red Cross Nordic är ett bra verktyg för att den visionen ska kunna uppfyllas.

Jag har noterat att regeringen på frågor om denna skola har hänvisat till omprioriteringar i biståndsbudgeten. Men genom dialog med mina kollegor i Nordiska rådet har jag förstått att de känner stor förvåning, för att inte säga besvikelse, inför Sveriges regerings agerande i denna fråga - i synnerhet som kostnaden faktiskt, måste man säga, är ringa i förhållande till biståndsbudgetens omfattning.

Jag vill därför fråga statsrådet: Har det övervägts att flytta dessa pengar till något annat utgiftsområde? Det kan kännas lite märkligt att detta ligger i biståndsbudgeten.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag måste börja med att säga att jag verkligen uppskattar det tydliga svar som statsrådet har givit på min fråga. Men som ni förstår beklagar jag givetvis svaret i sig. Min förhoppning var ju att jag skulle få ett positivt svar av statsrådet och att regeringen skulle ompröva sitt tidigare ställningstagande.

Jag förstår att man måste göra strikta prioriteringar såväl när det gäller vårt svenska bistånd som i andra frågor, och att vi skickar biståndspengar till en verksamhet i Norge kan ju få en att höja ett ögonbryn. Men UWC Red Cross Nordic har en särskild historia.

Skolan bildades 1995 genom ett avtal mellan Danmark, Norge och Sverige - ett nordiskt samarbete. United World College finns på 18 platser fördelade på fyra kontinenter. Över 150 länder är representerade bland de cirka 9 500 eleverna. Elever från Sverige har möjlighet att gå sitt andra och tredje gymnasieår där, och det är förberedande för högre studier.

Som medgrundare var Sverige medfinansiär till UWC Red Cross Nordic, som för övrigt är förlagt till en alldeles ljuvlig plats i Flekke i Fjaler i Norge. Här lär man sig om demokrati - vi sprider våra nordiska värderingar.

Jag besökte skolan i maj förra året tillsammans med min partikollega från stortinget Kathrine Kleveland. Vi möttes av 200 elever från 91 länder. 30 procent av eleverna kommer från Norden. Det är en unik plats för att sprida grundläggande demokratiska värderingar, och elever som går där är givna framtida ledare och förebilder i sina hembygder.

Jag undrar lite grann vad det var som fick Sveriges regering att stryka den här finansieringen. Hur kom man fram till det? Det har onekligen satt skolan i en svår ekonomisk situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag delar ministerns uppfattning att det ska bli härligt om vi kan lösa den här frågan på något sätt.

Notan för ombyggnationen väntas ju hamna någonstans mellan 3 och 4 miljarder, och därefter kommer skyhöga hyresbelopp för verksamheten. Vi i Centerpartiet ser ju positivt på att hitta externa finansiärer till kulturen i stort. Anser ministern att det skulle kunna vara intressant att titta på en sådan lösning i denna fråga eller i andra frågor?

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kulturministern.

Nyligen kom Statens fastighetsverk med sitt förslag på renovering av Kungliga Operan. Vår nationalscen har ju sedan länge varit i stort behov av renoveringar. Nu föreslås att viktiga delar av verksamheten ska utlokaliseras till andra byggnader. Från Operan har man sagt att förslaget skulle innebära en logistisk mardröm och att man kommer att behöva transportera både dyrbara instrument och även dyrbar personal till och från Musikaliska i princip varje dag.

Anser kulturministern att detta är en rimlig lösning?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 3 i betänkandet.

Vi har många olika delar i betänkandet, men jag tänker stanna vid några för att försöka få ihop det. För mig handlar Kultur för alla om tillgänglighet, att tänja sina gränser och att få reflektera över vår samtid och vår historia. Att ha tillgång till kultur oavsett var du bor är en ren tillgänglighetsfråga. Kulturen behöver därför vara stark i hela landet.

Herr talman! Det handlar om vikten av att barn tidigt får möta kultur. Det första och riktigt viktiga för små barn är mötet med boken. Om det görs på rätt sätt blir boken en vän för hela livet och får ses som en viktig grund för bildningen under hela livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Men det handlar också om att barn får möta de professionella kulturskaparna. Det kan inspirera till att man senare i livet har lättare att ta sig till teaterscener eller att ha det som en självklar del av sin fritid att ta del av kulturen som publik.

Bra exempel på det är bland annat Gävle Symfoniorkester, som i mindre format låter 3-5-åringar möta musiker och bjudas på klassisk musik just för väcka nyfikenheten inför framtiden. Eller Norrköpings Symfoniorkester, som med sin verksamhet för barn och unga varje år bjuder in uppemot 20 000 elever till skolkonserter, studiebesök och andra samarbeten där barn också får medverka i konsertproduktioner. Orkestern spelar också in musik just för målgruppen barn. I Uppsala län har man kulturbuss för skolbarn. Det underlättar för elever att åka till museer exempelvis inne i Uppsala.

Jag tycker att vi vuxna har ett ansvar att sänka trösklarna till kulturen för våra barn oavsett om det handlar om att läsa en bok eller att besöka ett museum. Det handlar om att göra det konstnärliga och kulturen tillgängligt för barn.

Men vi har olika förutsättningar. Vi måste även se vikten av att personer med olika funktionsnedsättningar har möjlighet att ta del av kultur. Det gäller att den rent fysiskt är tillgänglig. Men det handlar också om hjälp med tolkning och ledsagning både till och från aktiviteterna. Att gå på en konstutställning eller bio med synnedsättning kan innebära både ledsagning, som jag sa, och syntolkning på plats.

Herr talman! Hur börjar det? Är man musiker är det inte otänkbart att starten var i ett studieförbund som en ren fritidsaktivitet. Man träffar andra, och man utforskar tillsammans utifrån sina egna förutsättningar. Det finns verksamhet där och en struktur som gör att projekten drivs framåt. Man sätter upp mål, och man genomför sin plan.

En annan väg är ju givetvis kulturskolan, och ofta via folkhögskolorna, innan studier på Musikhögskolan. Folkbildningen spelar en oerhört stor roll för vårt svenska musikunder, som vi alla är så stolta över. Det är fortsatt så att jag med stor oro ser Tidöregeringens neddragning till just folkbildningen. Det drabbar kulturen hårt på alla fronter.

En annan viktig del är att vi i hela vårt land kan se möjligheter att ta del av kulturen. Jag kan inte låta bli att nämna civilsamhället och föreningslivet, som med bygdegårdar och hembygdsföreningar står för scenerna och mottagandet när teatersällskap kommer. I alla våra landsbygder är detta en förutsättning för infrastrukturen när det gäller kultur. Det är så vi möter kultur på hemmaplan, och Sverige är ju ett fantastiskt land, fullt av kultur i varje hörn.

Genom kulturen lär vi känna oss själva. Vi testar våra gränser. Vi får ompröva våra fördomar. Det ger livsluft och skapar gemenskap. Vi upplever något tillsammans.

Att fortsätta kämpa för den fria kulturen, där politiken håller en armlängds avstånd, kommer för mig fortsatt att vara en självklar grund i mitt politiska värv.

Jag vill avslutningsvis säga någonting om Operan. Det finns ju två förslag som flera tidigare talare har berört, och jag vill vädja till regeringen att också lyssna med stora öron på Operans synpunkter i detta. Det handlar ju om utvecklingen av Operan. Vi behöver en långsiktig, hållbar lösning, och jag ser fram emot den.

Herr talman! Som tidigare talare har nämnt är vi mitt uppe i public service-kommitténs arbete, och regeringen har precis tillsatt en ny filmutredning. Det är just de två ämnena vi debatterar i kväll.

Centerpartiet välkomnar verkligen en filmutredning. Vi har oavsett regering arbetat för och väntat på en sådan, och det är bra att den är på plats nu. Den ska vara klar i februari 2025.

Det finns flera punkter som är intressanta i utredningen, till exempel att man ska se över och eventuellt föreslå nya former för parts- och branschsamverkan. Utredningen ska också lämna förslag på hur de statliga filmpolitiska stödformerna inklusive produktionsincitament bör utformas med beaktande av EU:s regler om statligt stöd. Det finns även med en punkt om att analysera förutsättningarna för att främja ett levande filmarv som bevaras, används och utvecklas bland annat genom fortsatt digitalisering. Man ska titta på flera saker, men detta är några punkter som jag ser som positivt att de finns med. Jag önskar såklart också att vi i politiken får avstämningar medan utredningens arbete pågår eller att det förs någon form av dialog med oss i de politiska partierna.

Herr talman! Jag vill återknyta till public service, som vi arbetar ganska intensivt med i dessa dagar. Det är ingen hemlighet att Centerpartiet fortsatt vill se ett brett uppdrag för public service. Det ska vara produktioner av bra kvalitet, och de ska spegla hela landet Sverige. Public service ska vara relevant för många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

En enig försvarsberedning var väldigt tydlig i rapporten som lämnades i december förra året. På flera punkter i den pekar man på public services viktiga roll ur ett beredskapsperspektiv.

För oss i Centerpartiet är det av stor vikt att public services oberoende skyddas. Vi måste inte tycka om allt som public service gör, men vi ska kunna lita på att det som sägs i nyhetsrapportering är sant. Har man farit med osanning är det av stor vikt att det rapporteras att det blev fel eller att man uppgav fel uppgifter och rättar till det.

Alla vi som arbetar och är över 18 år är med och betalar för public service, och då har vi också rätt att ställa krav på opartiskhet och oberoende. Public service ska vara relevant för så många som möjligt.

En annan viktig del i betänkandet handlar om att inte minst SVT spelar en stor roll när det gäller film- och dramaproduktion. SVT har goda samarbeten och stor delaktighet i att det produceras svensk film och svenskt drama.

Jag har inget särskilt yttrande och ingen reservation.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker inte heller starta någon Natodebatt. Men jag vill ändå börja där i dag. Vi blir ju precis i denna stund medlemmar i Nato. Som omvärlden ser ut känns det som en viktig och bra dag för oss i Sverige.

Det är viktigt att påminna om att det inte är Försvarsmakten som blir medlem i Nato utan landet Sverige. Om man behöver lära sig mer om vad det betyder, vad det egentligen innebär att vi blir medlemmar i försvarsalliansen Nato, är en studiecirkel ett utmärkt och viktigt verktyg för att vi ska lära oss det lite mer till mans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Studieförbunden har en infrastruktur i hela landet och kan nå väldigt många människor. Det har vi sett tidigare. När många har behövt fly från sina länder och har kommit till Sverige har studieförbunden stått där och mangrant tagit emot. De har haft en bra verksamhet för att man snabbt ska komma in i vårt samhälle och få den första kontakten med sitt nya land.

Ett annat exempel på att studieförbunden kommer att behöva göra en viktig utbildningsinsats är när AI kliver in och tar över - det som vi kanske inte förstår. Här kommer studieförbunden att spela roll. Vilka möjligheter och vilka faror finns med AI? Det behöver vi i den breda allmänheten också lära oss. Det kommer att bli nyttigt.

Det kommer att finnas många ämnen där kunskapen hos våra medborgare kommer att spela roll. Jag vill alltså återigen från denna talarstol verkligen beklaga regeringens prioritering att minska budgeten till folkbildningen.

Studieförbunden själva har tagit stora initiativ för att städa upp. Det är studieförbunden själva som har uppmärksammat många av de delar där fusk har förekommit. Och vi är överens om att det inte ska fuskas med skattebetalarnas pengar.

Studieförbunden och folkhögskolorna har stor betydelse för bildningsverksamheten i hela landet. De välkomnar alla, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation. Folkbildningen bidrar till sammanhang och bildning och är en väg till att aktivt delta i samhället.

Folkbildningen ger människor en chans att få en nystart. Exempelvis kan möjligheten att gå en kurs på en folkhögskola ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet. Det finns också möjlighet att läsa in gymnasiekompetensen. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av andra utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretag.

Det är viktigt att värna den fria folkbildningen. Den finns bara i demokratier, eftersom den bygger på att människor kan bilda sig utan inblandning från statlig styrning. Principen om armlängds avstånd mellan politiken och bildningen måste vi upprätthålla.

Centerpartiet lägger stor vikt vid den fria folkbildningen eftersom den breddar va°ra horisonter, o¨kar va°r frihet och egenmakt och sta¨rker den demokratiska grunden fo¨r samha¨llet och mo¨jligheterna till livsla°ngt la¨rande.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1.

I detta anförande instämde Magnus Manhammar (S).

Fru talman! Stora delar av vårt gemensamma samhälle fungerar och utvecklas tack vare civilsamhället, det vill säga det föreningsliv som är unikt på många sätt. Jämför vi oss med andra länder är det fantastiskt vilket föreningsliv vi har här i Sverige och Norden. Vi ser det inom idrotten, kulturen, friluftslivet, folkbildningen och trossamfunden, för att nämna några.

Här möts människor från olika delar av vårt samhälle på samma villkor. Man utvecklar och bevarar det som är viktigt för hembygden. Enskilt i den lilla föreningen kan det kännas ensamt, men gemensamt är det en enorm kraft och till stor nytta för hela vårt samhälle. Mer än 6 miljoner människor är engagerade inom civilsamhället. Det är en stor del av oss som bor i Sverige, så detta är en angelägenhet för oss.

När det gäller bidragsgivningen till civilsamhället finns det ett åttiotal regleringar och ett fyrtiotal myndigheter som administrerar detta. Det är kanske just detta som gör att det kan bli fel i bidragsgivningen. Det är därför positivt att man har tittat på detta för att rätta till de fel som finns.

I grunden bygger bidragsgivningen på tillit. Det är viktigt att bidrag ges på basis av rätt uppgifter och att pengarna används till det som man har sagt att de ska användas till. Det ska helt enkelt vara ordning och reda. Det tror jag att vi är väldigt överens om i den här kammaren. Kontroller behöver göras. Det lyfter också Riksrevisionen fram. Det är positivt. Men det får inte ske i en sådan grad att det hämmar utvecklingen eller blir för övermäktigt för föreningslivet, så att föreningen stagnerar i sin utveckling eller verksamheten försvinner.

Trots detta delar jag dock regeringens analys att bidragsgivningen ska vara effektiv och korrekt. Jag ser också fram emot att betänkandet om demokrativillkoren för bidrag till civilsamhället kommer till riksdagen. Det har vi ju väntat på ett tag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle vilja fråga kulturminister Parisa Liljestrand om lokala medier. Landets lokala medier är en viktig del för att upprätthålla vårt demokratiska samhälle och våra demokratiska samtal. Att följa och granska utvecklingen av de politiska besluten på lokal och regional nivå är en huvuduppgift för den lokala tidningen.

Nu har tidningsbranschen hamnat i en väldigt svår ekonomisk situation. Tidningarna tappar både annonsintäkter och prenumeranter. På landsbygden slutar man dela ut pappersupplagan, vilket inte minst drabbar äldre på landsbygden. Vi har även ett digitalt utanförskap, och det är ett demokratiskt problem.

Jag vill fråga kulturministern: Hur ser ministern på denna utveckling, och vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen?

Fru talman! Jag är liksom statsrådet glad över att många är engagerade i denna fråga.

Innan jag började i riksdagen var jag kommunpolitiker under lång tid, och i Tierps kommun har jag följt myggfrågan i många år. Jag har varit på myggsafari i Gysinge, och jag tycker att statsrådet ska fundera på den där inbjudan med fikakorg, om hon inte är upptagen den dagen. Av alla de studiebesök jag har gjort under mina år som politiker är detta något jag aldrig kommer att glömma. När bonden som hade stängslat för att ta ut sina djur på sommarbete gick från hagen följde djuren med tillbaka till ladugården. Flick- och pojklagen i fotboll fick inte spela hemmamatch förrän sent på hösten eftersom det inte gick att bjuda in andra barn och ungdomar till hemmaplanen.

Frågan kvarstår. Vi behöver ha en långsiktighet och säkra detta. Vi måste komma bort från ett gigantiskt antal stickmyggor. Vi får inte hamna där igen utan måste hålla det på dagens nivå. De senaste fem åren har man i fällorna hittat under 500 myggor per natt och fälla. Bekämpningen måste fortsätta och säkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! För att något ska vara hållbart i grunden krävs det åtminstone två saker, och det handlar om kunskap, eller vetenskap, om man så önskar, och om finansiering. Kunskapen har arbetats upp under många år i Nedab när det gäller bekämpningen av stickmyggor. Finansieringen behöver säkras över tid, och det är här staten kommer in.

Det är tydligt att det i regeringen har varit oklarheter kring vem som är ansvarig för myggfrågan, som inte bara är en olägenhet, som statsrådet Pourmokhtari säger, utan en ren plåga för dem som bor och vistas i området. Det vet alla som någon gång har besökt detta område sommartid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att alla som tog del av Sala Allehandas artikel med anledning av denna interpellationsdebatt fick hopp om att staten nu nog är på banan.

Riksdagskollegan Mikael Oscarsson skriver: Det berörda området vid nedre Dalälven är till stor del statens mark, och de sju kommunerna har i många år haft en överenskommelse. Kommunerna står för kostnaderna för organisering och personal, och staten står för kostnaderna för bekämpningsmedel och helikopterhyra.

Min kollega på Uppsalabänken fortsätter: Den här överenskommelsen är rimlig, och som riksdagsledamot kommer jag att jobba vidare för att hålla fast vid den. Nu är det hög tid att beställa Vectobac G så att årets bekämpning kan säkras.

Visst har ledamoten Oscarsson rätt i det han säger om att det är hög tid att beställa. Men jag vill fråga statsrådet: Stämmer det att staten står för kostnaden för bekämpningsmedel och helikopter så att en effektiv myggbekämpning kan utföras och så att det går att bo och vistas i det myggdrabbade området?

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att Jonas Andersson blandar begreppen armlängds avstånd och fri och frivillig ganska friskt. Det är två olika delar. Att vi ska hålla armlängds avstånd till kulturen är en sak - det ska vi verkligen fortsätta med, och vi måste ständigt diskutera vad det faktiskt innebär. Den fria och frivilliga folkbildningen är en annan del.

Detta är dock ett sluttande plan. Vad blir nästa steg när det gäller att styra folkbildningen? Vilka planer har man från regeringens och Sverigedemokraternas håll? Det gäller att stämma i bäcken här, och jag vill inte se den här uppdelningen. Jag vill att den fria och frivilliga folkbildningen ska få vara intakt i den roll den har i dag.

Herr talman! Tack för frågan, Jonas Andersson!

Den främsta anledningen är att folkbildningen ska vara fri och frivillig. Då bör inte Regeringskansliet peka ut att de här pengarna ska gå till den här delen av folkbildningen, och de här pengarna ska gå till en annan del av folkbildningen.

Vi har ett system, som har fungerat väl, där vi stärker folkbildningen genom att inte ha det incitamentet. Man kommer nämligen att hamna i en situation där man vurmar för sin egen del. Det kan förgöra den ena eller den andra.

Jag menar att båda delarna verkligen behövs för att vi ska ha en stark, fri och frivillig folkbildning.

Herr talman! Kulturdebatten fortsätter. Det är höstens enda, och den långa talarlistan visar att vi i utskottet verkligen känner oss kallade. Vi behandlar många områden, alltifrån spelfrågor till kyrkoantikvarisk ersättning. Däremellan hittar vi kultur av alla de slag och färger, folkbildning och inte minst idrott.

Att kulturen är viktig anser vi som deltar i debatten i dag. Men hur är det utanför? Tar man kulturen för given? Behövs ens en kulturpolitisk debatt? Mitt svar på den sista frågan är: Ja, nu kanske mer än någonsin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

För mig handlar kultur om att tänja på gränser, att lära sig mer, att se världen genom andras ögon, att möta det främmande, att få tid att reflektera och att lära sig något nytt - oavsett om det handlar om besök på teater där vi ser ett klassiskt stycke eller på en konstutställning med modern konst.

Konsten är viktig i gaturummet. Den kan göra en plats tryggare. Den är något man känner igen, något att vara rädd om och något som skapar gemenskap.

Centerpartiet har liksom flera andra partier lagt fram ett särskilt yttrande inom utgiftsområde 17. Där har vi ett tydligt fokus på folkbildningen och civilsamhället. I fråga om folkbildningen har regeringen trampat helt fel. Det är förvånande med tanke på att samtliga regeringspartier borde värna den fria och frivilliga folkbildningen.

Varför är den så viktig? Samhället blir alltmer komplext. Uppgifterna vi har att lösa gemensamt blir allt svårare. Och vi har en alltmer polariserande debatt. Dessutom ska man som enskild sortera i ett ständigt pågående informationsflöde. Vi ser att några har kraft att höja sina röster, men allt fler känner inte gemenskap med det som är vårt gemensamma samhälle.

En stark, levande demokrati bygger på det demokratiska samtalet. Om det ska kunna föras måste vi ha en bildad befolkning. Jag ska erkänna att det gör ont när jag hör ansvarig minister nonchalant avfärda folkbildningens viktiga roll för det demokratiska samtalet.

I regeringens budget finns också lagförslag kring folkbildningen. Nu delar regeringen upp budgeten för området i två delar. På Regeringskansliet ska man bestämma hur mycket pengar som ska gå till folkhögskolorna respektive studieförbunden och studerandeorganisationerna. Det är fel väg att gå om man vill utveckla och ta vara på folkbildningen. Det är ett sätt att bygga in incitament som inte främjar det ekosystem som finns för de olika slagen inom folkbildningen. Det är ett första steg mot att styra den fria och frivilliga folkbildningen. Det avfärdar vi i Centerpartiet starkt.

Häromdagen besökte jag Uppsala Senioruniversitet. Det går inte att låta bli att imponeras av deras verksamhet. Med deras föreläsningar av mycket hög kvalitet berikar de vardagen för den enskilda, men de ser också till att det finns just en mötesplats för kunskap, samtal och utveckling av det demokratiska samhället. Att få kunskap om och att kunna ställa relevanta frågor om det senaste inom forskningen bygger ett tryggt samhälle. Det bidrar volontärerna på Uppsala Senioruniversitet med i allra högsta grad. Att de får fortsätta utveckla sin verksamhet tillsammans med andra studieförbund har stor betydelse.

Herr talman! En läskris i bildningslandet Sverige, sa arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson i går på presskonferensen där han tillsammans med skolminister Lotta Edholm kommenterade Pisaundersökningen och de djupt oroande vikande siffrorna för Sveriges del. Jag delar den oron. Men om vi vill vara ett bildningsland måste vi få lära hela livet. Därav kommer mitt stora och varma engagemang för folkbildningen. Fler borde se det.

Att ha tillgång till kultur i hela landet är av stor vikt för kulturskapare och för publik. Om det ska vara möjligt går det inte att förbise föreningslivets och civilsamhällets viktiga roll. Om man förbiser dem finns inte bygdegården där. Då finns det ingen som låser upp dörren när såväl artister som publik knackar på. Artisterna har inte sällan startat sina karriärer just genom studieförbundens och folkhögskolornas utbildningar och fått sina första gig på studieförbundens kulturarrangemang. Såga inte av den grenen! Låt den växa och få nya knoppar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Att lära hela livet och att vara nyfiken på det senaste är bra inte bara för folkbildningen; det är även bra för folkhälsan.

Herr talman! Ett annat område som vi i Centerpartiet vill trycka lite extra på är digitaliseringen. Därför har Centerpartiet i sin budget lagt fram förslag om ökade insatser för digitalisering på flera områden inom kulturen, exempelvis teater, dans, musik, Institutet för språk och folkminnen och de centrala museerna - för att nämna några. Vi ser och måste lära av det som nu pågår i och med kriget i Ukraina. Där ser man verkligen vikten av digitaliseringen för att man ska kunna bevara sitt kulturarv och bygga upp det på nytt.

Herr talman! I övrigt önskar jag att vi snarast får en hållbar lösning för vår nationalscen Operan. Jag önskar att man får en byggnad som gör vår fina opera tillgänglig, fungerande och öppen för både gammal och ny publik.

Herr talman! Det var mer ett resonemang om fusket än ett svar på frågan vilken plats det demokratiska samtalet ska ha. Det var det jag ville att ledamoten skulle utveckla.

Jag vill dock fortsätta att tala om studieförbunden. Studieförbunden vidtog ju själva, långt innan Riksrevisionen pekade på problemen, åtgärder för att komma åt fusket. Även här är vi ju överens: Det ska inte fuskas med skattebetalarnas pengar, utan de ska gå till det de är avsedda för. Det finns dock en annan del där studieförbunden också spelar en väldigt stor roll, och det är i det viktiga ekosystemet för kulturverksamhet i hela landet. Studieförbunden finns nämligen i varje kommun och arrangerar varje år ett flertal kulturverksamheter.

Min enkla fråga är därför: Tror Alexander Christiansson att det blir enklare eller svårare för kulturskapare att bjuda hela landet på kultur genom att göra dessa neddragningar på studieverksamheten?

Herr talman! Många saker som Alexander Christiansson säger kan jag hålla med om. Det gäller till exempel det han säger om danstillståndet och om att eftersträva en harmonisering av dansbandsmomsen.

Det var dock inte därför jag begärde ordet, herr talman, utan det berodde på ledamotens tal om folkbildningen. Jag ser nämligen vikten av folkbildningen för det demokratiska samtalet. Ledamoten har i tidigare replikskiften själv varit inne på just hur debattklimatet har hårdnat och att man inte är trygg om man tillhör en judisk församling eller vad det nu kan vara.

Min fråga till ledamoten Alexander Christiansson blir därför: Var vill Sverigedemokraterna utveckla och ge plats åt det demokratiska samtalet i samhället?