Magdalena Andersson

Herr talman! Det var inte alls svar på frågan om varför man prioriterar resurser för att ta fram ett förslag om att sekretessbelägga vilka som får ta del av stödet. Varför var det viktigare än att jobba fram en elräkningsakut? Varför prioriterade man just detta ytterst osvenska förslag? I Sverige har vi öppenhet och transparens; man ska kunna granska vem som får ta del av olika saker. Men här vill man dölja, antar jag, hur mycket höginkomsttagare kan få ut av elstödet. Det ska inte allmänhet och journalister kunna granska. Att ta fram ett sådant förslag hade hög prioritet i Regeringskansliet. Uppenbarligen var det viktigare än att ta fram en elräkningsakut. Varför var det så viktigt att få fram detta förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jimmie Åkesson säger att det bör gå snabbt. Jo, men problemet för Jimmie Åkesson är att han lovade hela svenska folket ett framåtsyftande högkostnadsskydd senast den 1 november 2022, och det är inte på plats.

(Applåder)

Herr talman! Den här veckan brukar kallas årets fattigaste. I år är den fattigare än på mycket länge, inte minst på grund av Putins energikrig, som ju höjer elpriserna i hela Europa och även i Sverige. Många svenskar har svårt att få ekonomin att gå ihop.

I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna dyrt och heligt att ett framåtsyftande högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats senast den 1 november, men ännu är inget stöd på plats. Det är inte heller den elräkningsakut som hade kunnat stötta hushåll fram till dess att stödet kommer. Detta har man inte hunnit med. I stället har regeringen prioriterat att ta fram ett förslag om att sekretessbelägga vilka som får ut elräkningsstödet när det någon gång i framtiden kommer.

Det är ju väldigt osvenskt att sekretessbelägga saker, Jimmie Åkesson, men framför allt vill jag fråga varför din regering prioriterar att snabbt ta fram ett lagförslag om sekretess snarare än själva stödet eller i alla fall en elräkningsakut?

Herr talman! Ja, gärna vindkraft, men också kärnkraft. Kärnkraft ska vara en del av den svenska elproduktionen under väldigt lång tid framöver; det är ingen tvekan om detta.

Johan Pehrson säger att han inte har något emot vindkraft. Problemet är att regeringen bedriver en politik som går i precis motsatt riktning. Man har försämrat villkoren för den havsbaserade vindkraften så att det ska byggas mindre havsbaserad vindkraft. Det kan ju inte finnas någon annan anledning till att man försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften än att man inte vill ha den, eller i alla fall inte vill ha lika mycket av den.

Vad gäller att kommunerna ska säga ja till mer vindkraft har ni i regeringen försämrat möjligheterna för utredningen att komma fram med sådana konkreta förslag. Ni har ju ändrat direktiven till utredningen för att man inte ska kunna komma med vissa förslag som skulle kunna göra att det byggs mer vindkraft.

Det är svårt att förstå varför regeringen bedriver en politik för att vi inte ska kunna ha den elproduktion som behövs för att de investeringar som nu är på gång ska bli av. Det är en nej-till-industri-politik som regeringen i praktiken för just nu.

(Applåder)

Herr talman! Problemet med högersidan just nu är att man är helt fixerad vid en enda fråga, nämligen kärnkraften. Hur vore det om man lyssnade på det svenska näringslivet och vad näringslivet efterfrågar? Nu i veckan var Northvolts vd ute och sa att vi måste kunna bygga mer vindkraft. Det enda sätt på vilket de industrietableringar som nu är på gång kan bli verklighet är att vi på medellång sikt bygger mer vindkraft.

Problemet är detta: Om regeringen inte löser vindkraftsfrågan utan fortsätter att försämra villkoren för vindkraft kommer det inte att behövas några kärnkraftsinvesteringar, för då kommer dessa etableringar att hamna i andra länder.

Socialdemokraterna står fast vid att vi ska ha en lagstiftning som gör att vi kan bygga mer kärnkraft, men vi måste också möjliggöra mer vindkraft.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig bara säga något om industrin. Sist Kristdemokraterna satt i regeringen stödde man en statsminister som sa att svensk industri var "basically gone". Det var ju alliansregeringens industripolitik.

(Applåder)

(EBBA BUSCH (KD): Han hade fel!)

Efter åtta år med Stefan Löfven som statsminister - ja, nästan, det var sju och ett halvt - har vi nu rekordstora planer på en nyindustrialisering i Sverige. Det är en grön industriell revolution. Det är resultatet av åtta års socialdemokratiskt och miljöpartistiskt styre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag älskar också gruvor, och jag ser att vi för att klara en klimatomställning - vilket i grunden handlar om respekt för framtida generationer - kommer att behöva metaller för att bland annat kunna tillverka batterier. Batterier är nödvändiga för att vi ska kunna lagra energi, vilket kommer att vara en viktig del av det framtida elsystemet. Jag ser alltså att det naturligtvis är viktigt att Sverige har möjlighet att bidra till detta.

Med det sagt måste gruvbrytning ske på ett miljövänligt sätt och med stor respekt för samernas rättigheter.

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson har ett intressant förhållningssätt till sina företrädare som slöt energiöverenskommelsen med andra partier här i Sveriges riksdag. Det gjorde man just för att skapa långsiktiga förutsättningar för den svenska elproduktionen. Om jag minns rätt var väl dessutom Ulf Kristersson väldigt aktiv i Moderaterna på den tiden. Det är ett märkligt sätt att beskriva de energiöverenskommelser som har slutits.

Betyder det också att den politik som drevs under alliansregeringens tid var helt felaktig när det gäller energipolitiken? Gör du alltså avbön gällande den politik som fördes av den regering du själv satt i, Ulf Kristersson? Det får ses som en retorisk fråga.

(Applåder)

Herr talman! Självklart vill vi socialdemokrater i varje läge bidra till Sveriges bästa. Jag kanske skulle rekommendera Ulf Kristersson att plocka fram hörapparaten, för vi socialdemokrater har varit tydliga med var vi står i frågan om energi. Vi behöver mer billig el i Sverige. Vi behöver bygga ut den svenska elproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi slöt en överenskommelse, tillsammans med Moderaterna, som gav långsiktiga förutsättningar för alla energislag att växa och utvecklas. Problemet - att vi inte har långsiktiga förutsättningar nu - beror ju på att du hoppade av den överenskommelse vi hade slutit, Ulf Kristersson.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna har redan bidragit till möjligheten för ny kärnkraft i Sverige genom den energiöverenskommelse vi slöt med flera andra partier - men som vissa partier tyvärr hoppade av. Vi har redan bidragit till detta. Vi står också fast vid den uppfattning vi hade då och har samma uppfattning nu: Det ska vara möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Problemet nu är dock att vi har en regering som bara fokuserar på kärnkraft som kan komma om 20-30 år. Ja, det kan förstås ta 15 år också, men det tar lång tid. För att ny kärnkraft ska komma till nytta måste de investeringar som nu planeras av näringslivet komma på plats, och för att det ska bli verklighet behövs mer el på medellång sikt. Det behövs bättre villkor för vindkraften nu, för att de investeringar som planeras ska bli av - vilket är en förutsättning för att vi ska behöva ny kärnkraft i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater är för mer el oavsett vilket kraftslag den kommer från. Vi ser ett stort behov av att bygga ut den svenska elproduktionen. Det är också därför som vi ser behovet av långsiktiga och stabila spelregler och tycker att man från regeringens sida borde bjuda in till breda energisamtal. Flera av regeringspartierna hoppade ju av den energiöverenskommelse som vi hade och som också innebar att det är fullt möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är en politik som vi socialdemokrater fortsatt står bakom.

(Applåder)

Herr talman! Just i denna stund funderar tusentals och åter tusentals svenskar på hur de ska klara ekonomin denna månad. Barnfamiljerna kämpar med elräkningarna, pensionärerna med matpriserna och människor på landsbygden med bensin- och dieselpriserna. Av Sverigedemokraternas och Moderaternas löfte om högkostnadsskydd för el ser vi ännu ingenting och inte heller av det utlovade slopandet av amorteringskravet. Av ett löfte om sänkt skatt på diesel och bensin blev det 14 öre. I stället möter människor höjd skatt på bland annat alkohol, reparationer och snus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Från regeringsföreträdarna hör man bortförklaring efter bortförklaring. Men, herr talman, bortförklaringar betalar inte en enda elräkning nu i vinter.

Samtidigt säger Sverigedemokraterna och högerregeringen nej till det som vi socialdemokrater föreslår. När hushållen pressas av höga elpriser säger de nej till att införa en elräkningsakut, och de säger nej till högre barnbidrag för att stötta barnfamiljerna genom denna tuffa vinter. När skolan, vården och omsorgen drabbas av samma höga priser som hushållen sätter de finansieringen på svältkur. När lågkonjunkturen står för dörren och fler behöver få hjälp att komma i arbete skär de ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. När näringslivet vädjar om ledarskap och ny vindkraft monterar de ned klimatpolitiken och försämrar villkoren just för ny vindkraft. Inte ens krissamtal orkar de bjuda in till.

Herr talman! Vårt Sverige kan bättre än så här.

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson säger att hans budget ger allra mest till dem som har det allra sämst. De som har det allra sämst är alltså höginkomsttagare, som Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson, som får 10 000 kronor i skattesänkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det här förklarar regeringens politik - om man nu tycker att höginkomsttagarna är de som har det allra sämst i Sverige. Det förklarar att den stora satsningen i budgeten var på att sänka skatten för höginkomsttagarna, snarare än på barnfamiljerna. Här har vi förklaringen. Men det är uppenbart att Sverige borde ha en regering som ser barnfamiljernas problem och som ser att det är barnfamiljerna, pensionärerna och ensamhushållen som har det tuffast, inte höginkomsttagarna.

(Applåder)

Herr talman! De höga priser som följt av pandemin och Putins energikrig slår hårt mot hushåll i hela Europa, så också i Sverige. Vi hör larmrapporter om att barn äter mer i skolan när pengarna där hemma inte räcker för att stilla hungern - särskilt mycket på måndagar och fredagar. Bris larmar om fler samtal än någonsin under julhelgerna, och Stadsmissionen vittnar om att fler barnfamiljer söker stöd.

Vi socialdemokrater har föreslagit höjt barnbidrag, elräkningsakut och krissamtal. Men regeringen säger nej.

Ulf Kristersson! Vad krävs för att du ska orka agera och stötta svenska barnfamiljer?

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i en mörk tid. För många människor i världen präglas tillvaron av förtryck, krig och ekonomisk oro. Kvinnors rättigheter trycks tillbaka av moralpoliser. Barn skadas och dör av ryska bomber. Familjer går hungriga när pengarna inte räcker till mat.

Men det finns hopp. I Iran kämpar demonstranterna mot regimens förtryck. I Ukraina utför män och kvinnor hjältedåd i försvaret av friheten för det egna landet. Och över hela Europa sparar människor på el och energi, allt för att dämpa priserna och oron som följer av Putins energikrig.

Att människor reser sig och bestämmer sig för att göra det bästa av situationen och tuffa förutsättningar ger hopp i mörkret. En annan värld är möjlig.

Herr talman! Man reser sig för att den mest grundläggande formen av respekt utmanas. Jag talar om respekt i dess allmänmänskliga betydelse, om respekten för liv, för det okränkbara människovärdet när det hotas av krigets grymhet. Jag talar om respekten för frihet, för makten att själv bestämma över sitt eget liv, när män i det religiösa förtryckets namn försöker göra det åt en. Jag talar om respekt för varandra, för lika möjligheter och sammanhållning, när ekonomiska, sociala och kulturella klyftor riskerar att leda till splittring och motsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Respekt är också en av de grundläggande värderingarna som vårt svenska samhälle vilar på, det vill säga att vi ser varandra som jämlikar, håller våra löften, och att vi behandlar människor på samma sjysta sätt oavsett bakgrund, kön, yrke eller ålder. Så ser den svenska respekten mellan människor ut, och det är grunden för vår gemenskap.

Herr talman! Jag talar om samhällets respekt för alla de kvinnor och män som varje morgon väcks av ringklockan, går till jobbet, sliter hårt, betalar skatt och bidrar till det gemensamma, som i sina roller som undersköterskor, lokalvårdare och vvs-montörer bär vårt svenska samhälle på sina axlar. De förtjänar respekt genom att vi visar uppskattning för arbetet men också i form av bra arbetsvillkor, tillräckligt många kollegor och ekonomisk trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet.

Herr talman! Jag talar om respekt för generationerna som har gått före oss, alla människor som i decennium efter decennium har byggt upp Sverige, som har tagit ansvar, förstärkt och utvecklat vårt näringsliv, vår kultur, vår skola, vård och omsorg. Genom det arbetet har de gjort Sverige till det land som vi alla älskar. De förtjänar respekt för allt de har bidragit med, men också i form av en trygg äldreomsorg och en pension som det går att leva på och som då och då kan sätta guldkant på tillvaron - en pension värd namnet.

Herr talman! Jag talar om respekt för de generationer som ska komma efter, för de små barnen som nu kräver kärlek och fostran, men som en dag kommer att vara sin tids samhällsbärare. Jag talar om alla de ungdomar som nu utvecklar sina yrkeskunskaper och pluggar hårt för att i framtiden bidra på den svenska arbetsmarknaden. Jag talar om respekt för deras barn och alla de generationer som ska leva i Sverige. De förtjänar respekt genom att vi tar hänsyn till dem i vår tids stora politiska beslut, i beslut som ska forma deras liv. Att lösa klimatkrisen är att visa respekt för framtida generationer.

Men, herr talman, när man talar om respekt denna vinter 2023 är det något som skaver. Den situation som många svenskar möter från politiken, från Sverigedemokraterna och högerregeringen, kan knappast beskrivas som respektfull. Barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll kämpar med elräkningen, trots att de har röstat för partier som dyrt och heligt lovat att införa ett framåtsyftande högkostnadsskydd senast den 1 november. Människor på landsbygden möter nu högre drivmedelspriser än i valrörelsen, trots att de har röstat på partier som har lovat att sänka priset på dieseln med 10 kronor och bensinen med 6,50.

Unga människor som nyligen har tagit klivet in på bostadsmarknaden har satt sitt hopp till löftet om ett slopat amorteringskrav. Vad fick de i stället? En stor skattesänkning - fast inte för dem utan för dem som tjänar mest. Över 10 000 kronor rakt ned i fickan på höginkomsttagarna.

Herr talman! Att hantera människors privatekonomi på det sättet är inte respektfullt. Att inför valet utställa löften för att direkt efter bryta mot dem är inte respektfullt. Att därtill fara med osanning och låtsas som att löftena visst har uppnåtts är allt annat än respektfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sverige och svenska folket förtjänar bättre. Vi behöver politiker som prioriterar vanligt folks ekonomiska förutsättningar framför vinning för dem som redan har mest, som står upp för sina ord och löften, och som om de inte uppnår dem åtminstone ärligt talar om varför, som helt enkelt tar ordet respekt på allvar och som förstår vilken betydelse det har för vårt land och för det Sverige vi älskar.

(Applåder)

Fru talman! Sverige behöver mer billig el. Jag kan konstatera att den nya regeringen försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften, som är det energislag som snabbt skulle kunna ge oss mer billig el. Detta försvårar naturligtvis möjligheten att nå klimatmålen.

Jag kan konstatera att med den politik som vi förde i den regering som jag satt i var det tydligt att vi skulle nå målen till 2030. Men med den budget som presenterades i förra veckan var det tydligt att den nya regeringen inte når målen till 2030.

Ska den nya klimat- och miljöministern ha någon som helst möjlighet att ha trovärdighet och att genomföra sitt arbete med att få hela EU att minska sina utsläpp måste regeringen föra en politik som gör att vi i Sverige når våra klimatmål. Det handlar om ledarskap - att se till att ministrar från ens parti får möjlighet att utföra sitt arbete. Då måste detta presenteras före den 1 januari.

Frågan är: Kommer man att presentera politik före den 1 januari som gör att vi når våra klimatmål i Sverige? Det är en fråga om ledarskap, Johan Pehrson.

Fru talman! I förhandlingarna om den nya regeringen fick Liberalerna ansvaret för ett av regeringens tyngsta uppdrag, nämligen klimat- och miljöministerposten. Det är ett viktigt uppdrag för att genomdriva den gröna omställningen i Sverige. Och i det stundande ordförandeskapet har man ansvar för att leda hela EU:s arbete med att få ned klimatutsläppen.

Här har vi i kammaren fått höra att statsministern i alla fall fortfarande står bakom klimatmålen. Men ska klimat- och miljöministern ha någon trovärdighet och möjlighet att utföra sitt uppdrag behöver regeringen också presentera konkret politik för att man ska nå klimatmålen. Klimat- och miljöministern kommer inte att ha någon trovärdighet i att leda arbetet med att EU ska sänka utsläppen om den svenska regeringen för en politik som i stället ökar de svenska utsläppen.

När kommer regeringen att presentera förslag så att vi kan nå våra klimatmål och så att den liberala klimat- och miljöministern har möjlighet att utföra sitt uppdrag?

Fru talman! Detta är kritik som Ebba Busch då också riktar mot sin statsminister. Han har också pratat väldigt mycket inrikespolitik i denna debatt. Men ni verkar ha förmåga att kritisera varandra i regeringen, på ett intressant sätt.

Jag kan framför allt konstatera att Ebba Busch inte svarar på frågan. Kommer löftet om 90 procent av kostnaderna över 70 öre att infrias, eller kommer Ebba Busch att svika det vallöftet på samma flagranta sätt som hon svek vallöftet om att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats den 1 november? Vad är svaret till svenska hushåll och alla besvikna väljare som ser hur regeringen sviker löfte efter löfte efter löfte?

Fru talman! Rysslands krig i Ukraina får återverkningar för hushåll i Europa och även för svenska hushåll. Här jobbar man hårt på EU-nivå för att försöka frikoppla gaspriserna från elpriserna och på så sätt underlätta för europeiska och svenska hushåll.

Före valet lovade Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd för svenska hushåll skulle vara på plats senast den 1 november. Nu är det den 16 november, men inget högkostnadsskydd är på plats. Ebba Busch, när kommer vi att få se ett högkostnadsskydd? Och kommer det att ha den utformning som Ebba Busch utlovade före valet, nämligen att man tar 90 procent av kostnaderna vid ett elpris över 70 öre? Kommer Ebba Busch att stå upp för det vallöftet, när man nu redan har svikit löftet om den 1 november?

Herr talman! Att EU inte ska dela ut pengar till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer var ett viktigt krav från den S-ledda regeringen som vi fick igenom i förhandlingen om EU:s långtidsbudget. Kravet har nu också fått den effekten att kommissionen håller inne pengar från EU:s coronafond till Ungern eftersom Ungern inte lever upp till definitionen av en fungerande rättsstat.

Nyligen slog EU-parlamentet också fast i en rapport att Ungern inte längre ska ses som en fri demokrati. Man pekar bland annat på försämringar av den ungerska vallagen och att domstolarnas oberoende har minskat.

Samtliga svenska partier ställde sig bakom rapporten - utom Sverigedemokraternas ledamöter, som alltså är de enda som röstat emot villkor om respekt för mänskliga rättigheter och demokrati för att få ta emot EU-pengar.

Frågan är varför länder som inte lever upp till EU:s grundläggande krav ska få pengar från Europas skattebetalare.