Matilda Ernkrans

Herr talman! I går presenterade EU-kommissionen en ny plan för att säkra stödet till Ukraina genom att använda de frysta ryska tillgångarna som säkerhet.

Förslaget har enligt uppgifter redan mött hård kritik från Belgiens premiärminister. Det avfärdades faktiskt av Belgien redan innan det presenterades. Ukrainas tillgångar är slut i början av nästa år, och den belgiske högernationalisten Bart De Wever har hittills motarbetat alla förslag från kommissionen för att kunna få till en lösning.

Förra gången jag frågade hur statsministern såg på Belgiens agerande sa statsministern att min fråga var på ”elevrådsnivå”. Hur ser statsministern i dag på att det är fler och fler som nu öppet talar om att Belgiens premiärminister faktiskt inte verkar vilja hitta en lösning för att kunna ge det så viktiga stödet till Ukraina genom att använda de frysta ryska tillgångarna som säkerhet?

Herr talman! Det vore smakfullt om statsministern besvarade frågorna som ställdes.

Ser statsministern resultatet av EU-toppmötet, där Belgiens högernationalistiska ledare blockerade stödet till Ukraina, som ett steg framåt, vilket EU-minister Jessica Rosencrantz gjorde, eller som ett fiasko? Är inte statsministern orolig över att Belgien, med sin högernationalistiska ledare, blockerar den här frågan?

När det gäller drönarinitiativet vill jag säga: Mycket bra! Sverige har allt att vinna på att vara med. Vi har tekniskt kunnande. Vi har också, med Gotland, en praktisk gräns mot Ryssland mitt i Östersjön, bara 30 mil från ryska Kaliningrad. Det var ett viktigt besked att statsministern den här gången tänker delta i mötet om drönarmuren.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Inför det förra informella toppmötet lät statsministern själv mycket hoppfull angående möjligheten att få till en lösning där EU kan använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina. På det senaste mötet grusades förhoppningarna dock rejält. Belgiens högernationalistiska premiärminister har nu blockerat hela uppgörelsen, och det fortsatta stödet till Ukraina är hotat. Ändå beskrev EU-minister Jessica Rosencrantz mötet som ett steg framåt. Ser statsministern resultatet av EU-toppmötet och Belgiens nej till att använda de frysta ryska tillgångarna som ett steg framåt eller, som medier beskrev det, som ett fiasko?

Toppmötet behandlade också frågor om Europas säkerhet. Frågan om ett europeiskt drönarinitiativ är fortfarande mycket aktuell. Efter mötet gick Finlands statsminister ut med en ny inbjudan till ett toppmöte om försvaret av EU:s yttre gräns mot bland annat drönare. Vi socialdemokrater menar att det är självklart att Sverige ska vara med i dessa diskussioner. Vad tycker statsministern?

Fru talman! Jag fortsätter nog att envisas med att söka ytterligare lite konkretion om vad statsministern och Sverige anser och driver. Det här är viktigt; det handlar ju om svensk säkerhet.

Natochefen och flera andra experter har pekat på behovet av att EU bygger upp en gemensam förmåga att försvara oss mot drönarintrång, som ett komplement till nationellt drönarförsvar.

Sveriges geografiska plats och tekniska kompetens och förmåga, som statsministern lyfte fram, är starka skäl till att Sverige ska vara med i diskussionen och driva på, men efter att ha lyssnat på statsministern här och nu och inför mötet är mitt intryck att vi sätter oss lite i baksätet och väntar på att andra länder ska driva frågan om ett gemensamt drönarförsvar vidare. Varför? Vad är skälet till detta?

Sverige har väl allt att vinna på att ge signalen att vi är förberedda och beredda att göra allt vi kan för att försvara oss och mer därtill. Vad är skälet?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Först vill jag säga att det är viktigt att EU:s medlemsländer nu verkar vara närmare en lösning för hur man kan använda de frysta ryska tillgångarna. Det återstår en del frågetecken, men om vi kan få en lösning kanske redan till nästa toppmöte vore det en stor framgång.

Veckans toppmöte präglades av de senaste veckornas rapporterade händelser med drönare över flygplatser och militära anläggningar i Danmark, Polen och Rumänien. Att EU snabbt behöver kunna bygga upp en förmåga att skydda sig mot intrång av drönare är uppenbart.

Att döma av rapporteringen i inte minst medierna kom man dock inte så långt vid mötet i diskussionerna om hur en europeisk drönarmur eller ett drönarförsvar ska kunna utvecklas. Statsministern själv tonade ned förväntningarna om en europeisk drönarmur ganska rejält inför men också efter mötet. Jag vill därför be statsministern om lite mer konkretion. Tycker statsministern att EU bör bygga upp en gemensam drönarmur?

Herr talman! Det känns som en fet smäll. Många är oroliga. Snart kommer det inte att finnas något kvar. Det är röster hemma från Frövi och Rockhammar i dag. Det är från dem som utan förvarning fick beskedet att koncernen Billerud nu lägger fram ett stort nedskärningspaket med 650 personer som varslas. Av dem finns 100 personer i Frövi och Rockhammar.

För en vecka sedan kom beskedet om ett annat stort varsel i en annan del av vårt län Örebro gällande Setrakoncernen. Det var 50 personer som varslades på sågverket i Hasselfors, det vill säga halva arbetsstyrkan. Detta är viktiga företag för Sverige. Det är stora arbetsplatser på mindre orter.

Jag riktar mig till Kristerssons tredje arbetsmarknadsminister. Det är en regering som efter tre år har resultatet 100 000 fler arbetslösa, EU:s tredje högsta arbetslöshet, en tillväxt i EU:s bottenliga, en försämrad akassa och färre arbetsmarknadsutbildningar.

Vad är arbetsmarknadsministerns besked till dem som nu drabbas i Frövi, Rockhammar och Hasselfors? Vilka initiativ tänker arbetsmarknadsministern ta för att rädda jobb och försörjning för de människorna?

Fru talman! EU-ministern lyfter i olika sammanhang fram klimat och konkurrenskraft och att det inte finns någon motsättning däremellan. Men i praktiken väljer regeringen varje gång bort klimatet och ökar i stället med berått mod de svenska klimatutsläppen och bidrar till att urholka de europeiska klimatambitionerna. Resultatet är att Sverige riskerar att missa alla de svenska klimatmålen och också de bindande EU-målen när det gäller klimatet.

Nu väntar vattenbrist i Skåne, och snöfattiga fjäll ger redan här och nu en sämre företagsamhet och konkurrenskraft för svenska företag. Arbetslösheten ökar i Sverige samtidigt som vi redan har EU:s näst högsta arbetslöshet.

Tar EU-ministern och regeringen över huvud taget intryck av verkligheten? Har man någon krisinsikt? Vad drar statsrådet för slutsatser gällande sin och regeringens politik och trovärdighet i frågan om relationen mellan klimat och konkurrenskraft här hemma i Sverige men också på EU-nivå?

Herr talman! Det är bra att det nu kom besked om vart ministern menar att det svensk-finska initiativet har tagit vägen. Det är ingenting som direkt har rapporterats, utan det försvann bara in i EU:s byråkrati. Det var bra att jag kunde få svaret i den här interpellationsdebatten.

Jag hoppas att nästa gång tolv länder – nu senast var det bland andra Danmark, Spanien, Tyskland och Frankrike – står upp för rättsstatens principer, demokrati och digital säkerhet också Sverige kan sälla sig till dem som gör den bedömningen. Jag hoppas verkligen att Sveriges statsminister och även EU-ministern kommer att agera för att se till att kandidatlandet Turkiet fullföljer sina åtaganden när det gäller demokrati och rättsstatens principer.

EU måste helt enkelt göra mer för att skydda sina medborgare och unionen mot auktoritära och ibland även imperialistiska krafter. Verktygen handlar om att stärka demokratin och rättsstaten i Europa för att skydda medborgare och individer som annars får lida till följd av att demokratin försvagas. Jag vill hävda att regeringen kan och måste höja tempot i det arbetet och ytterligare prioritera de här frågorna. Vi socialdemokrater är också beredda att ge vårt stöd till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots att EU-ministern hävdar att frågor om rättsstatens principer engagerar hela regeringen menar jag att det finns mer för henne att göra på hemmaplan och i EU för ett starkt EU och en stärkt säkerhet i Sverige.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern berättade återigen att det här är ett viktigt område för regeringen, men i sak verkar det som att regeringen faktiskt ibland prioriterar annat.

Som ministern säger finns det en bred uppslutning och en enighet i Sveriges kammare om rättsstatens principer. Men då blir det ännu konstigare att Sverige inte samlade ihop sig med tolv andra medlemsländer och drev på kommissionen i fråga om att agera för rättsstatens principer, demokrati och digital säkerhet. Länder som exempelvis Danmark, Spanien och Tyskland gjorde bedömningen att det var möjligt att skriva under. Men Sverige hittade någon sorts argument för att det inte var möjligt.

Jag vill gärna fråga igen, eftersom jag inte fick svar: På vilket sätt tänker EU-ministern agera för att säkra hbtqi-personers mänskliga rättigheter i EU-landet Ungern? Det är få saker som är så viktiga för ett långsiktigt fredsbygge och demokratiska samhällen som att man respekterar rättsstatens principer, demokratins värderingar och mänskliga rättigheter.

EU ska vara en union av demokratier. Det handlar ytterst om att vi klarar att rusta oss militärt starka men också att skydda individer i ett långsiktigt fredsarbete som handlar om stärkande av rättsstatens principer och om en starkare demokrati.

Den demokratiska statusen i EU:s medlemsländer angår oss alla. Jag tycker verkligen att EU-ministern ska ta på sig ledartröjan i den här viktiga frågan. Det krävs att regeringen ställer krav i EU-sammanhang och deltar aktivt i de initiativ som tas. EU måste kunna garantera medborgarnas trygghet och säkerhet både fysiskt och digitalt, och i det här arbetet har regeringen en chans att driva på för att stärka rättsstatens principer och demokratin i EU. Inte minst Socialdemokraterna ger er fullt stöd i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och Norden toppar listorna över demokratiska länder i världen. Därför har Sverige och Norden en stark trovärdighet i frågorna. EU-ministern borde ta chansen. Använd Sveriges trovärdighet så länge vi har den! Använd stödet, som exempelvis socialdemokratin kan ge er, för att driva på i EU och öka takten i arbetet när det gäller rättsstatens principer och demokratins grundläggande värderingar. Det går ju inte att läsa detta på något annat sätt än att demokratin håller på att försvagas.

Jag går över till en annan aktuell fråga som statsministern så sent som i dag i kammaren viftade bort genom att ge mig svaret att jag uppenbarligen aldrig hade varit på ett EU-toppmöte. Det stämmer. Det hade inte heller Kristersson varit innan han blev statsminister och kanske inte heller EU-ministern innan hon blev EU-minister. Jag har varit på många ministerrådsmöten som minister i tre olika regeringar. Men jag har inte varit på ett EU-toppmöte. Jag tänker dock att det här är så viktigt att jag vill ge EU-ministern möjlighet att svara på den fråga som statsministern viftade bort: Markerade Sverige på EU-toppmötet den 20–21 mars mot gripandet den 19 mars av Ekrem İmamoğlu, Istanbuls folkvalde borgmästare och oppositionsledare i Turkiet, och mot hotet från Erdoğan?

Tog Sveriges statsminister tillfället i akt att få EU att agera för att kandidatlandet Turkiet också måste fullfölja sina åtaganden när det gäller demokrati, rättsstatens principer och de grundläggande värden som vi nu ökar ansträngningarna för att försvara och som ukrainska soldater dör i skyttegravarna för?

Herr talman! Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. EU måste rusta upp militärt men också stärka det som bygger fred och frihet långsiktigt.

I det långsiktiga fredsarbetet är kampen för rättsstatens principer och demokratiska ideal central. Det handlar om vår kollektiva motståndskraft mot auktoritära ledare och också om att skydda individer mot propaganda och odemokratiska tendenser.

I EU-kommissionens rättsstatsrapport från förra året kunde vi ta del av hur läget egentligen ser ut i medlemsländerna när det kommer till rättsstatens principer och demokrati. För alla som har läst rapporten är det uppenbart att det finns problem med att upprätthålla EU:s grundläggande demokratiska värderingar. Det handlar om högernationalistiska, auktoritära och populistiska krafter som inte vill EU väl och som monterar ned demokratin bit för bit genom att stämma kritiska journalister, hota mediefriheten, inskränka domstolars oberoende och utsätta medborgare för propaganda.

Vi har tidigare i den här kammaren diskuterat exemplen Ungern, Slovakien och Italien men också Elon Musks inblandning i tyska val med hans aktiva stöd till AFD, vilket av många think tanks ses som exempel på hur auktoritära män, i detta fall från USA, använder högernationalistiska plattformar för att försvaga EU. Utvecklingen är tydlig. Demokratin som vi känner den försvagas. Exemplen är många fler än jag har räknat upp här.

EU ska vara en union för demokratier, och EU:s medborgare måste kunna känna sig trygga. De odemokratiska tendenserna drabbar vanligt folk genom propaganda och godtyckliga myndighetsbeslut. Det hindrar EU från att fatta viktiga beslut. Det yttersta uttrycket är Ungern, som bedriver en ryssvänlig politik i rådet genom att inte längre stå upp i fråga om sitt stöd till Ukraina. Men detta drabbar också människors fri- och rättigheter. Det visar, återigen, inte minst Orbáns Ungerns senaste beslut att förbjuda prideparader i landet. I hela världen ser vi hur auktoritära regimer inskränker hbtqi-rättigheter, och nu sker det här, i ett EU-land.

EU måste göra mer. Regeringen och EU-ministern måste göra mer. Vi kan inte ha en statsminister som hänger ut regnbågsflaggan på Sagerska men sitter tyst när Ungern undergräver EU:s demokratiska rättigheter.

Vad tänker statsministern och EU-ministern faktiskt göra för att säkra hbtqi-personers mänskliga rättigheter i EU-landet Ungern?

Så sent som förra månaden, som sagt, hävdade EU-ministern under en debatt här i kammaren att rättsstatens principer och demokratifrågor i EU engagerade hela regeringen och att hon arbetade intensivt med dessa frågor. Det blev därför märkligt när vi dagen efter kunde konstatera att rättsstatens principer inte nämndes uttryckligen en enda gång i regeringens utrikesdeklaration trots att ministern själv hävdat att frågan var högt prioriterad. Vi hör på svaret här i kammaren att EU-ministern får kämpa hårt för att hävda att det fanns med men gömt under något annat ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir nästan ännu märkligare att lyssna till varför man avstått från att driva frågan tillsammans med tolv andra medlemsländer – det handlade om att kommissionen skulle driva frågor om rättsstat, demokrati och digital säkerhet. Danmark, Spanien, Tyskland och Frankrike skrev på. Men Sverige valde att inte göra det – av tidsskäl. Det duger inte.

Regeringen måste höja tempot och prioritera rättsstatens principer och demokratin i Europa. EU-ministern och regeringen måste kunna svara på varför man avstår från dessa ypperliga tillfällen att lyfta frågan om rättsstatens principer.

Vad är ministerns plan för att få med sig hela sin regering när det gäller att prioritera dessa frågor i internationella sammanhang? Det handlar ju inte bara om abstrakta demokratiska ideal utan också om vår motståndskraft och ett långsiktigt fredsbygge i oroliga och farliga tider.

Herr talman! Ja, Sverige och EU måste rusta upp. Det är självklart. Men det får inte ske på bekostnad av annan samhällskritisk infrastruktur, som järnvägar och sjukhus. Det får inte heller ske på bekostnad av svenska jobb och svensk välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20 mars

Jag kan bara beklaga och uttrycka min oro över hur statsministern väljer att svara. Jag uttrycker även oro över svensk konkurrenskraft och svensk industris möjlighet att ligga i framkant när EU nu börjar svaja på redan fattade beslut. Det gäller till exempel det som handlar om att stoppa koldioxidläckage eller annan hållbarhetslagstiftning och otillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet. Sverige och Sveriges statsminister borde bry sig om svenska jobb först, innan man säger ja, och den analysen är inte gjord än.

Avslutningsvis undrar jag om statsministern markerade mot gripandet av Ekrem İmamoğlu, Istanbuls folkvalde borgmästare och oppositionsledare i Turkiet, den 19 mars. Tog statsministern tillfället i akt att säga att EU nu måste agera mot kandidatlandet Turkiet för att Turkiet ska följa åtaganden om demokratin och rättsstatens principer – de värderingar som ukrainska soldater varje dag dör i skyttegravar för?

Herr talman! Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Varje dag möts vi av nya turer i de så kallade fredsförhandlingarna, där auktoritära män från USA och Ryssland förhandlar över huvudet på Ukraina och utan att bry sig om Europa. Riskerna är stora för Ukraina och Europa, och möjligheterna är fortfarande relativt små. Den nya amerikanska administrationen utmanar den transatlantiska länken, och EU har fått klart för sig att mer måste göras för att kunna stå på egna ben.

EU måste rusta upp militärt. I detta läge är det viktigt att EU inser allvaret och att Sverige inte längre är en bromskloss utan kan ge sitt stöd till EU-lån för att se till att öka möjligheten för EU:s medlemsländer att finansiera ökade försvarsutgifter.

Utifrån hur stolt statsministern är över att höra till de snålaste tycker jag dock att statsministern kan behöva klargöra hur han ska säkra att de ökade försvarsutgifterna i Sverige och EU inte går ut över investeringar i annan samhällskritisk infrastruktur, som järnvägar och sjukhus eller för den delen social hållbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20 mars

Vi behöver ett starkare EU och en säkrare värld. Det kan kräva en del omprioriteringar även om man gör sina egna kärnväljare lite sura. Andra ledare lyfte ju under detta toppmöte bland annat fram att åtagandena för att finansiera det EU och EU:s medlemsländer tog på sig under pandemin ännu inte har levererats.

Jag vill också säga något om Ungerns agerande under EU-toppmötet. Ungern ska inte få diktera villkoren, men det går inte att bortse från att Ungern kan stoppa både nya sanktioner mot Ryssland och nästa steg i Ukrainas EU-medlemskap. Fram till nu har våra frågor till statsministern om detta besvarats som att det här inte är något problem, men nu låter statsministern på ett annat sätt och verkar nu dela vår oro.

Hur agerade statsministern på EU-toppmötet, och hur avser han att agera framåt för att stoppa dessa högernationalistiska och Putinnära krafter?

Fru talman! Statsministern talar om mer europeisk säkerhet. Det skulle vara intressant att höra om Sverige ändå har några nya initiativ i rockärmen för hur man ska försöka få Ungern med på att kunna fatta nya viktiga beslut för europeisk säkerhet.

Jag vill också passa på att fråga om Sverige kommer att ta några nya initiativ för att snabbt få på plats de resurser som kommer att behövas här i Sverige för att vi ska göra vår del i det nya EU-åtagandet för att rusta Sveriges försvar och Sveriges totalförsvar utan att det ska påverka annan samhällsviktig verksamhet som sjukvård och skola negativt.

Har regeringen tagit några nya svenska initiativ, och har regeringen haft några nya bilaterala möten med andra EU-länder för att bana väg för detta? Det gäller inte minst när vitboken om framtida försvar presenteras på Europeiska rådets kommande möte.

Fru talman! Vi lever verkligen i en orolig tid. I morse presenterade Säpo en lägesbild om att hotet mot Sverige är allvarligt och att Ryssland är det stora säkerhetshotet.

I det läget är det naturligtvis väldigt viktigt att EU har insett allvaret och att Sverige inte längre är en bromskloss utan nu kan ge sitt stöd till bland annat EU-lån för att öka möjligheten för EU:s medlemsländer att finansiera ökade försvarsutgifter. Det är vad vi står inför. Det handlar om att rusta upp för att ge vårt stöd till Ukraina och för att säkra vår frihet.

Det som dock oroar är ändå Ungerns agerande under EU-toppmötet. Ungern ska inte få diktera villkoren. Men det går inte att bortse från att när nu EU-toppmötets slutsatser ska omsättas i ord och handling har Ungern makt att kunna stoppa nya sanktioner mot Ryssland. När det gäller de frysta ryska tillgångarna är ett värstaläge att Ungerns agerande kan göra så att pengarna som finns i Belgien måste ges tillbaka till Ryssland.

Hur ser statsministern på detta? Vad gör statsministern för bedömning gällande detta? Det gäller inte minst i en tid när EU, Ukraina och Europa behöver samling framför splittring. Hur ska det säkerställas att nya sanktioner kan komma på plats och att frysta ryska tillgångar får användas till att finansiera motståndet mot Ryssland?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! År 2025 firar Sverige 30 år som medlem i EU. Svenska folket valde mellan att stå utanför och att bli en del av den europeiska gemenskapen. Vi kan 30 år senare konstatera att allt inte är perfekt i EU men att EU-medlemskapet har tjänat Sverige väl och att Sverige har tjänat EU väl. EU är ju i grunden ett fredsprojekt, där vi bygger gemensam säkerhet tillsammans med andra. Sverige är en del av Europa, och Europa är en del av världen.

Herr talman! Samtidigt lever vi i en tid som präglas av oro, i både Sverige, Europa och världen - en tid av krig, konflikter och otrygghet. Då måste EU samlas mot de krafter som vill söndra vårt samarbete. EU prövas nu i sitt ledarskap, och det är viktigare än någonsin att hålla ihop mot splittrande krafter.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pågår med full hänsynslös kraft. I Ukraina kämpar soldater varje dag för sin och vår frihet. Som väl är finns här i Sveriges riksdag ett brett stöd för stödet till Ukraina. Jag besökte själv Ukraina före jul och kan bara understryka vikten av att Sverige och EU fortsätter med ett starkt och uthålligt stöd.

Det handlar om att samlas kring stödet för att få stopp på Rysslands krigsmaskineri och krigskassa, få på plats nya, skarpare sanktioner och se till att sanktionerna mot Ryssland efterlevs. Detta är en av de viktigaste uppgifter vi har.

Sammanhållningen kring detta stöd måste vara stabil och intakt. Här får EU:s ledare inte svaja, för ytterst handlar det om vår egen säkerhet. Vi måste stå redo att försvara vår demokrati och vår frihet. Ett säkert Europa byggs militärt men också genom en robust civil beredskap, med sjukvård och välfärd som fungerar i både freds- och krigstid.

Herr talman! Europas konkurrenskraft byggs med den gröna nyindustrialiseringen som motor och genom att vi säkerställer att Europa kan bli en plats för framgångsrika företag, innovationer och produktivitet. I den gröna nyindustrialiseringen har Sverige en unik chans att skapa jobb och tillväxt i vårt land. Regeringen måste ta den chansen, för svenska jobb och svensk ekonomi. I Sverige har vi visat att det går att kombinera konkurrenskraft med social trygghet och en offensiv klimatpolitik. Detta borde vara vägledande för Europa.

Arbetstagares rättigheter och en grön industripolitik är motorn i konkurrenskraften. Den sociala dialogen, partssamverkan och den svenska modellen bygger produktivitet och konkurrenskraft.

Herr talman! Kampen mot vapen och våld är inte över. Tryggheten fortsätter att vara den fråga som oroar svenskarna allra mest, och det är vårt jobb att ta den frågan på största allvar. Den fasansfulla masskjutningen i Örebro, sprängningar och gänguppgörelser sätter skräck i medborgare i Sverige och Europa. Våld, vapen och gäng känner inga landsgränser, och därför får våra lösningar för att stoppa detta inte heller göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

EU behöver byggas starkare, tryggare och säkrare genom mer av polisiära samarbeten. Europol stöder just nu Örebro exempelvis i arbetet med att få fram en ordentlig gärningsmannaprofil efter det fasansfulla dådet. Det är bra.

Vi behöver stärka tullsamarbetet med rättsbefogenheter, och vi behöver få en offensiv lagstiftning på plats för att stoppa våldsdåd som drabbar vanligt folk.

EU-samarbetet behöver också klara av att stärka jämlikheten och den sociala hållbarheten.

Herr talman! EU ska vara en union för demokratier. Runt om i EU ser vi att demokratin hotas och utmanas av både yttre och inre krafter, som sätter käppar i hjulet när EU ska fatta beslut om viktiga politiska förslag och utmanar EU:s grundläggande värden som demokrati och rättsstatens principer. De auktoritära tendenserna drabbar vanligt folk, inte minst i deras vardag, genom ofrihet, propaganda och godtyckliga beslut av myndigheter och rättsväsen. Detta behöver våra medborgare skyddas mot. EU-ledare som vill EU väl måste ta denna uppgift på allvar.

Jag står fast vid det jag så sent som i går sa i kammaren, när EU-ministern försäkrade att den svenska regeringen driver på för demokrati och rättsstatens principer - vilket vi i och för sig inte kunde se något av i utrikesministerns utrikesdeklaration. Jag står fast vid att vi ger vårt fulla stöd till regeringen om man på allvar vill ta tag i ett arbete för att stärka demokratin och rättsstatens principer i EU, för att demokratiskydda EU. Detta är av avgörande betydelse i den tid vi nu lever i.

Säkerhet, trygghet, konkurrenskraft, demokrati och sammanhållning - detta måste vara EU:s uppgift i den tid vi lever i. EU-samarbetet är som allra starkast när vi kan enas brett, över nations- och partigränser, för att lösa svåra gränsöverskridande problem. Här kan EU visa ledarskap. Vi måste varje dag verka för sammanhållning framför splittring för att det är bra för EU, för Sverige och för människors trygghet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har en lång tradition av ett starkt arbete för demokrati och rättsstatens principer, så det är bra om vi kan inspirera andra i detsamma. Men det är viktigt inte minst för tilltron till EU-samarbetet och för tryggheten för EU:s medborgare att Sverige driver på kommissionen att pröva en EU-lag som utmanas. EU kan stifta många tjusiga lagar men måste också vara berett att följa dem och pröva dem när de utmanas, även när det är av en av världens rikaste och mest kontroversiella män som agerar i samklang med USA:s nyvalda president. För tilltron till EU måste vi våga stå upp för detta.

Det svensk-finska initiativet att skriva brev till kommissionen var klokt och bra. Men för tilltron till Sveriges arbete är det viktigt att statsrådet följer upp vart brev tar vägen och var initiativ landar. Just nu verkar det ha försvunnit i EU:s byråkrati, vilket i så fall vore olyckligt. Brev och initiativ i all ära, men man måste också lägga kraft bakom orden och se till att det även blir handling.

Återigen: Om det behövs ger vi regeringen allt vårt stöd till ett starkare arbete för att demokratiskydda EU och EU:s medborgare.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är bra att ministern håller med mig om vikten av att demokratiska och rättsliga principer upprätthålls i EU. Om ministern känner att hon behöver mer stöd för att höja takten avsevärt i det fortsatta arbetet är det någonting som vi gärna ger stöd till; det vill jag vara väldigt tydlig med. Mycket har gjorts, men min poäng är att mer behöver göras. Dessa frågor måste drivas med full kraft.

I en orolig tid som präglas av krig och konflikt är det viktigt att vi kan garantera säkerheten och tryggheten för EU-medborgarna i vår union. Brister i rättsstatens principer och förtryck från nationella regeringar av journalister, åklagare och domare är som sagt en fråga om trygghet och säkerhet. Det gäller också de EU-medborgare som drabbas av godtyckliga beslut från myndigheter och domstolar och politisk propaganda genom statliga nyhetskanaler.

Rättsstatsrapporterna har visat att det finns behov av att mer görs. Jag menar att det är statsrådets uppgift, som minister i ett land som har en lång tradition av att stå upp för rättsstatens principer och demokrati, att med kraft driva frågan i EU-sammanhang och göra mer. EU ska i alla delar vara en union för demokratier. Inom EU-samarbetet måste vi kunna garantera våra medborgare att det finns tillförlitlighet och att det i alla EU:s medlemsländer finns ett rättvist domstolsväsen som står fritt från politisk påverkan. Vi måste kunna garantera att det finns medier som tillåts granska makten kritiskt.

Men, fru talman, EU:s interna demokratiska status påverkas ju också utifrån och av sådant som sker utanför Europa. En av världens just nu mest kontroversiella män, Elon Musk, använder digitala plattformar för att sprida budskap som ställer grupp mot grupp och har en mycket splittrande retorik.

I dag är det en vecka sedan den fruktansvärda masskjutningen i Örebro. Även om vi ännu inte känner till motivet - polisen måste få fortsätta sin utredning - kan vi se vilka som mördades. Vi vet att inget gott kommer av att ställa grupp mot grupp eller av att hetsa och hata. Vi måste få stopp på det.

Musk har visat särskilt stöd för till exempel högernationalistiska Alternativ för Tyskland. Det är ju valtider i Tyskland, och det diskuteras nu om Musk har begått ett brott mot EU:s lagar om att skydda medlemsländernas valprocesser inom ramen för Digital Services Act.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behovet av robusthet och stabilitet i Europas demokratiska och rättsliga system är större än någonsin. För att klara av yttre påverkan krävs att rättsväsendet, medierna och de demokratiska institutionerna är starka. Den demokratiska statusen i EU:s medlemsländer angår oss alla, och såväl Sverige som andra länder måste driva på för att göra mer och se till att kommissionen nu tillämpar de egna lagarna för att skydda medborgare också på digitala plattformar. Det är ju människorna i EU:s medlemsländer som ska bestämma utgången i demokratiska val, inte världens rikaste och mest kontroversielle man från andra sidan Atlanten. Han bygger inte samhällsgemenskap för någon.

I ljuset av detta vill jag återigen säga följande: Om det är så att statsrådet och regeringen känner att de behöver mer stöd för att på ett mer grundläggande sätt - i handling och inte bara i ord - kunna vara en drivande kraft i EU för att driva på och upprätthålla EU:s lagar för att demokratiskydda EU vill vi ge allt vårt stöd till detta.

Fru talman! EU ska vara en union för demokratier. När vi i dag blickar ut över Europa ser vi att det finns krafter som inte vill EU väl.

I diskussionen om demokrati och rättsstatens principer i EU talar vi ofta om Orbán, hans parti Fidesz och den högernationalistiska regeringen i Ungern, som har kopplat ett järngrepp. Den ungerska regeringen har med sitt ledarskap visat att man inte drar sig för att sätta käppar i hjulet när det gäller stödet till Ukraina. Man legitimerar auktoritära ledare i Kina och Ryssland, och man blockerar sanktioner mot Ryssland som hade varit effektiva i arbetet mot Rysslands krigföring mot Ukraina och Europa.

Det är dock inte bara Orbáns Ungern som skapar oro. Varje år publicerar EU-kommissionen sin årliga rättsstatsrapport, och i 2024 års rättsstatsrapport kunde vi läsa om bland annat Italien, som har fått omfattande kritik. De långtgående inskränkningarna i mediefriheten har fått det statliga public service-bolaget att beskriva en kvävande kontroll från regeringen, och journalister som kritiserat regeringen stäms. Åklagares oberoende från politiken ifrågasätts, och den nationalistiska Meloniregeringen har avskaffat lagar som enligt internationella konventioner är centrala för antikorruptionsarbetet. Experter beskriver fortfarande korruptionsnivån i Italien som hög.

Ett annat exempel är den populistiska och nationalistiska regeringen i Slovakien. Rättsstatsrapporten beskriver en stor oro över rättsstatsläget där. Man beskriver att journalisters säkerhet hotas, att mediepluralismen brister och att regeringen har avskaffat en särskild åklagarmyndighet som har arbetat mot korruption och ekobrott.

Det är alltså tydligt att rättsstatens principer och demokratin brister på flera platser i EU:s union och även i andra länder än dem vi vanligen diskuterar. Det är ett problem inte bara för Europas länder utan också för enskilda individer som åtalas, hotas, misshandlas och förlorar sina jobb. Ytterst drabbar de här auktoritära tendenserna människor på individnivå och resulterar i personliga tragedier.

Ett av de länder som tidigare var uppe för diskussion på det här området var Polen. Där var EU väldigt tydligt i sin kritik. Men nu har Polen visat att förändring är möjlig: Polen och den konservativa premiärministern Donald Tusk har nu stoppat det tidigare högernationalistiska styrets nedmontering av demokratin samt inskränkningen av medier och rättsstatliga myndigheters oberoende. Man har vänt Polen i en mer demokratisk riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polen har dessutom tagit på sig ledartröjan för att bygga Europa starkare och mer motståndskraftigt i en orolig tid. Fler ledare hade kunnat välja att göra som Donald Tusk. Det hade gjort det möjligt för EU som kollektiv att fatta viktiga beslut för att upprätthålla säkerheten, demokratin och respekten för rättsstatens principer.

EU-kommissionen har ju en avgörande roll i att vara drivande i arbetet för ett säkrare och mer demokratiskt Europa. Här har statsrådet en chans att som minister med ansvar för EU-frågor i den svenska regeringen vara med och driva på för att skydda demokratin i Europa. Jag undrar därför: Hur kommer statsrådet att driva på kommissionen och följa upp dess arbete för att öka takten och förbättra de demokratibrister vi kan läsa om i rättsstatsrapporten för 2024?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Fru talman! Tack, EU-ministern, för svaret! Det är viktigt att sprida lite mer ljus över hur regeringen och statsministern säkerställer att det blir en uppgörelse kring finansieringen, även vad gäller försvaret, som är bra för Sverige och svensk försvarsindustri. Vi vill ju inte bli överkörda och få en uppgörelse i knät som är dålig för Sverige, särskilt inte nu när vi behöver samling och ledarskap för ett Sverige som klarar att bygga en starkare samhällsgemenskap och ett EU som ger oss stöd i detta.

Fru talman! EU-ledarnas informella toppmöte är bara en vecka bort. Det är inte lång tid alls. Men det känns ändå som en avgrund mellan då och nu.

Jag hoppas att EU-ministern och andra som lyssnar till detta har förståelse för att jag som ledamot från Örebrobänken och många med mig i mångt och mycket med hela våra väsen är kvar hemma och i den fruktansvärda masskjutning mot elever och lärare på campus Risbergska, det samlade lärcentret för komvuxutbildning, där tio människor mördades. De kommer aldrig hem igen. De lämnar anhöriga, nära och kära, arbetskamrater och klasskamrater i stor sorg. Flera personer vårdas också fortfarande på sjukhus med mycket svåra skador. På plats denna fasansfulla stund gjorde elever, lärare, poliser, räddningstjänst och vårdpersonal allt de kunde och mer därtill för att rädda liv. Sorg, rädsla, oro och ilska blandas med mod, värme och styrka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar den 3 februari

Inför EU-toppmötet sa jag att Europas ledare samlas i en tid när världsordningen vi tidigare tog för given förändras för varje dag som går. Den känslan är ännu starkare nu. Världen har kantrat lite till. Vi har ett ansvar att ta, för i grund och botten är alla lika mycket värda, och vi behöver ta bättre hand om varandra.

Jag ska samla ihop mig till en uppföljande fråga. Det blev ett EU-toppmöte där mycket handlade om hur man skulle kunna öka investeringarna i vårt gemensamma försvar, och det är vällovligt. Men samtidigt behöver medlemsländerna hantera välfärden och klimatförändringarna, stoppa vapen och våld och bygga upp en samhällsgemenskap på nytt. Vilken strategi valde statsministern på detta toppmöte för att försöka säkerställa att fler länder samlas bakom Sveriges linje? Inför mötet fick vi veta att det bara var Tyskland som stod på vår sida.