Jakob Forssmed

Fru talman! Varför inte bara fortsätta på den inslagna vägen, säger Sofia Amloh. Jo, därför att det inte räcker och därför att den inte har lett till att vi har fått med de barn som vi verkligen behöver få med i verksamheterna.

Min drivkraft är att se de barn som tydliggjordes i Pep-rapporten i veckan, som inte får chansen och som säger hemma att det är tråkigt med fotboll eller gymnastik därför att de förstår att det tränger undan mammas och pappas möjligheter att klara sin hushållsekonomi. Det är dem jag ser framför mig när jag vill genomföra detta.

Då behöver vi göra en massa saker. Vi behöver jobba med anläggningsfrågan, vi behöver jobba med generella stöd till idrotten, vilket regeringen fortsätter att göra, och vi behöver hitta nya vägar för att nå fram till fler personer så att vi kan få på plats system som gör att fler får chansen till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Detta är min drivkraft, och jag kommer att göra allt jag kan för att säkerställa att så blir fallet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om jag får återupprepa en del av de svar som jag har lämnat både i den offentliga debatten och i den här kammaren - nu tror jag att det är tredje tillfället: De här pengarna kommer alltså inte att brinna inne. De kommer att användas för att utveckla fritidskortet, och vi kommer också att lämna besked i närtid om andra saker inom ramen för detta ändamål som också kan stärka föreningslivets möjligheter att ta emot fler barn på olika sätt. Det är oerhört angeläget, förstås.

Jag vill också understryka att det med alla system, också nuvarande system inom vilket vi betalar ut bidrag till föreningslivet, är en byråkrati. Det är system som måste fungera. Det behöver finnas kontroller, och det behöver gå att säkerställa att pengarna går till de ändamål som de är tänkta att gå till. Det gäller för väldigt många stöd som vi vill ge och utforma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är detta ett nytt stöd, och det innebär särskilda utmaningar för mig och för andra att jobba igenom det ordentligt så att det blir bra och så att vi får så låga kostnader som möjligt kring administration och så mycket som möjligt till att stötta de barn som vi faktiskt inte når i dag, som inte kommer med i föreningslivet eller som slutar i föreningslivet. Jag ser att en faktor också kan vara en liten push att faktiskt gå med i en förening, att få ett stöd som bara kan användas för detta. Det kan göra stor skillnad.

I övrigt delar jag de utmaningar som Sofia Amloh beskriver, kring anläggningar till exempel. Det är väldigt viktigt att kommunerna gör investeringar i detta, att man gör rätt investeringar när man har möjlighet och att man ser till att anläggningarna kan användas på ett bra sätt av många typer av verksamheter, om det är möjligt. Här finns det uppdrag som vi har gett till CIF om att etablera en sådan kunskapsplattform, just för att man ska kunna bygga mer kostnadseffektivt och kunna använda sig av den kunskap som finns, så att alla kommuner inte behöver uppfinna hjulet själva när de ska etablera nya anläggningar eller förändra befintliga anläggningar.

Därutöver har vi också gett ett uppdrag att kartlägga möjligheten att tillgängliggöra de anläggningar som finns, för det är det allra viktigaste. Även om vi sätter spaden i jorden i dag - om Sofia Amloh och andra gör det - kommer ju dessa anläggningar inte att vara på plats i morgon, utan då gäller det att vi nyttjar de anläggningar vi har.

Vi vet till exempel att i Stockholm står idrottshallar obokningsbara för föreningslivet, trots att de alltså finns i det offentligas hägn. Det är en situation som vi måste försöka komma till rätta med just för att barn inte ska behöva stå i kö på grund av brist på tillgång till anläggningar.

Jag ser alltså inte att det ena hindrar det andra, utan vi behöver jobba med alla dessa parametrar. Jag delar helt Sofia Amlohs uppfattning att fysisk rörelse och gemenskap med andra är grundläggande hälsofaktorer som vi behöver stärka på olika sätt i skolan och på fritiden, med möjlighet till närvarande vuxna i barns liv.

Det är tydligt att vi behöver dessa starka gemenskaper runt barn, som drar barnen till sig och som ser till att det finns ett engagemang, en närvaro och en långsiktighet och att vi fångar upp barnen och inte släpper taget om dem. Då gäller det att vi har många olika verktyg och redskap för detta.

Jag för min del är övertygad om att fritidskortet är och kan vara ett sådant viktigt verktyg, inte minst för att få med fler som i dag inte är med och som inte har möjlighet att vara med.

Fru talman! Jag tackar Sofia Amloh för ett engagerat inlägg. Jag vet att det finns ett stort engagemang i frågorna. Jag och regeringen ska naturligtvis göra vårt bästa för att också Socialdemokraterna ska kunna gå ett slags Tomasväg från tvivel till tro när det gäller den här reformen.

Som jag har sagt också i debatten med en tidigare interpellant är det angeläget att vi gör nya saker för att nå de barn och unga som slutar eller som aldrig börjar för att de inte upplever att de har de ekonomiska förutsättningarna att göra detta. Det gäller inte minst barn i ekonomiskt utsatta hem. Att då skapa ett stöd som bara kan gå till detta, för att värna fritidsaktiviteterna, är väldigt angeläget. Det är ett komplement till det andra vi gör. Vi når inte hela vägen i dag till de barnen med de satsningar vi gör i befintliga system. Det är ju det som är bakgrunden till detta.

Jag vänder mig också emot det som sägs om att alla pengar skulle brinna inne. Det kommer de alltså inte att göra. Dels kommer de att gå till att utveckla det här systemet, att få ett robust system på plats.

Sofia Amloh tog själv i sin interpellation upp vikten av att kriminella inte kan tillskansa sig medel. Det är ju tyvärr så att de kommer till alla typer av system där det finns pengar, oavsett om de går ut direkt till föreningar eller om de går till hushåll eller hur det än görs. Då gäller det att man bygger system som håller de kriminella borta från dem. Det är naturligtvis en ambition som vi har, samtidigt som det ska vara enkelt att använda för användaren.

Jag tror att detta kan bli en injektion för föreningslivet och att man får in nya medlemmar. Vi kommer naturligtvis, som jag också har sagt, att använda pengar för innevarande år för att stärka föreningslivet så att man får en större kapacitet att ta emot fler barn. Vi kommer att redovisa detta i närtid.

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om fritidskortet kommer att införas i år, 2024. Sofia Amloh har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att fritidskortet inte ska finansiera kriminalitet. Vidare har Sofia Amloh frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fritidskortet ska komma barnen med störst behov till del. Avslutningsvis har Sofia Amloh frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att fritidskortet inte i huvudsak ska gynna kommersiella aktörer på bekostnad av ideella och offentliga organisationers möjlighet att bygga upp bra verksamhet.

Jag vill inledningsvis tacka för Sofia Amlohs frågor som alla är relevanta i arbetet med utformningen av fritidskortet för barn och unga. Fritidskortet för barn och unga är en av de största folkhälsoreformerna som har gjorts på många år. Det är en reform som kräver ny lagstiftning, bland annat till följd av den digitala tjänsten och den personuppgiftsbehandling som den kommer att innebära. Av det skälet väntas fritidskortet införas under 2025.

Av både uppdraget att förbereda och införa ett fritidskort för barn och unga som gavs till E-hälsomyndigheten med flera (S2023/01303) och uppdraget till Försäkringskassan att upprätta och förbereda förvaltning av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga (S2024/00033) framgår det att kontrollfunktioner ska utformas på ett sätt som minimerar riskerna för felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet. Fritidskortet är en stor satsning som behöver införas på ett säkert och robust sätt.

Berörda myndigheter arbetar intensivt och engagerat med att skapa goda och nödvändiga förutsättningar för ett införande av fritidskortet. Det har till stor del handlat om analysarbete för hur fritidskortet och tillhörande system kan bli så träffsäkra och effektiva som möjligt. Parallellt med dessa myndigheters arbete genomförs ett författningsarbete inom Regeringskansliet i syfte att möjliggöra genomförandet. Det samlade arbetet ska säkerställa att de nödvändiga tekniska, rättsliga, administrativa, ekonomiska och övriga förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet finns på plats inför lanseringen av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Vi vet att det ekonomiska läget är svårt för många familjer, men barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek. Därför kommer storleken på fritidskortets belopp att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Barn och unga 8-16 år ska få ett fritidskort. Fritidskortet ska främja barns och ungas tillgång till och deltagande i meningsfulla och aktiva fritidsaktiviteter. Satsningen är därför helt annorlunda än exempelvis ett statsbidrag för utveckling av verksamheter. Flera sådana statsbidrag finns redan och regleras genom olika förordningar.

Av Försäkringskassans uppdrag att upprätta och förbereda förvaltningen av ett utförarregister framgår utgångspunkter för att godkännas som utförare av fritidsaktiviteter inom ramen för fritidskortet, bland annat att godkända utförare ska ha bedrivit verksamhet under en längre tid, är mottagare av offentligt stöd och inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller försatt i konkurs. Kriterierna för att godkännas som utförare ska ge förutsättningar för en bredd av utförare av fritidsaktiviteter som riktar sig till olika målgrupper och som baseras på barns och ungas olika förutsättningar, önskemål och behov. Delredovisningen av uppdraget lämnades den 11 mars 2024 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag arbetar med denna reform varje dag. För mig är det absolut ingen prestigefråga, utan det handlar om att göra skillnad på riktigt. Det är svårt och komplicerat. Det handlar om stor personuppgiftsbehandling, tekniska system som ska på plats och kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är stora grupper som inte kommer in i det organiserade föreningslivet för att de möter olika typer av hinder, inte minst ekonomiska, och det måste vi försöka göra något åt. Men gör man som man alltid har gjort kommer man att få ungefär samma resultat som alltid.

Vi ska se till att detta blir så bra som det någonsin kan bli och med så låga kostnader för administration som över huvud taget är möjligt samtidigt som de andra uppgifterna klaras av. Detta ska vi ordna, för det behöver inte minst de barn och unga som slutar med sin idrott för att de uppfattar att kostnaden konkurrerar med ekonomin där hemma.

Vi kommer också i närtid att redovisa hur en del av de pengar som är avsatta för i år ska användas för att öka föreningarnas möjlighet att ta emot fler, för jag tror att det blir en effekt när vi inför fritidskortet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Detta är naturligtvis underlag som vi fått in från myndigheterna. Vi går igenom underlagen och tittar på de antaganden de har gjort och på deras förslag på hur detta kan lösas. Vi kommer att arbeta mycket hårt för att minska, eller minimera, de administrativa kostnaderna så att så mycket pengar som möjligt går ut till barnen.

Samtidigt är det ju angeläget att bygga ett robust system som håller över tid och motverkar risken att kriminella kan utnyttja systemet. Det är jag väldigt angelägen om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller att göra rätt. Vi har redan reviderat en del saker under resans gång, för detta är någonting nytt som vi prövar att göra. Det är klart att vi ska se till att så mycket som möjligt går ut till dem som ska få del av detta, nämligen barnen. Det är en självklarhet, och ingen är mer angelägen om detta är vad jag är.

Det är bra att det granskas och diskuteras. Det finns dock många olyckskorpar omkring detta. I någon mån kan jag förstå det, för det finns alltid ett intresse av att skjuta ned saker på olika sätt. Jag är angelägen om att vi lyckas och kan ge en injektion, inte minst till de hushåll och familjer som ser att de inte har råd med detta, där barn säger att det är tråkigt att gå på fotboll när det i själva verket handlar om att de tar ansvar för familjens ekonomi. Då behöver vi skapa något som motverkar detta, och det kommer vi att kunna göra med fritidskortet.

Vi kommer givetvis att jobba igenom detta så att vi får ett så bra och robust system som möjligt med så låga administrativa kostnader som möjligt så att så mycket som möjligt går till detta ändamål. Det är självklart.

Jag vänder mig mot bilden att inget görs. Vi gör en stor satsning på föreningar i utsatta områden som är permanent, långsiktig och redan ger effekt i form av starkare föreningar med kapacitet att ta emot fler.

Vi har alltså utökat stödet till idrotten. Att vi skulle dra ned på stödet till idrotten är helt taget ur luften. Det finns inga sådana ambitioner över huvud taget; vi har ju ökat stödet. Så inte tvivel hos idrotten att vi ska använda fritidskortet för att ta pengar från idrottsrörelsen, för det finns inte ett uns av sanning i det.

Fru talman! Azadeh Rojhan har säkert läst Pep-rapporten i veckan. Den visar att barn slutar på sina aktiviteter, eller inte börjar, eftersom de uppfattar att det finns ekonomiska problem som omöjliggör att de deltar i aktiviteterna. De förstår att det konkurrerar med matkassen och elräkningen. Detta är ett sätt att försöka göra någonting åt det och att försöka göra någonting nytt - någonting som vi inte har gjort.

Om vi gör på exakt samma sätt som vi gjort tidigare kommer vi att fortsätta se liknande resultat med barn som förstår problemen och slutar när de är i elva- eller tolvårsåldern. Vi måste prova att göra andra saker, inte minst för att se till att de som i dag inte får del av idrott, föreningsliv, träning, friluftsliv och kultur får en sådan möjlighet.

Därför arbetar vi med detta förslag. Det skulle kunna göra skillnad för många. Vi gör en tydlig differentiering mellan dem som befinner sig i socioekonomisk utsatthet och dem som inte gör det. De som har en tuffare ekonomisk situation kommer att få ett särskilt stöd. Detta är en viktig del i att åstadkomma det som Azadeh Rojhan talade om, nämligen att de som i dag inte har möjlighet ska få möjlighet.

Sedan behöver vi också jobba med till exempel ledarförsörjningen och anläggningsfrågan. CIF, Centrum för idrottsforskning, har fått i uppdrag att etablera en kunskapsplattform för att sprida kunskap om hur man kan förbättra anläggningar och bygga anläggningar på ett effektivt, bra och innovativt sätt. Vi har också gett CIF i uppdrag att se över möjligheterna och kartlägga hur det ser ut med befintliga anläggningar. Upp till 30 procent av de idrottshallar som finns i skolmiljöer i Stockholm får inte användas av föreningar; de är inte bokningsbara.

Detta är ett problem man behöver komma åt. Vi behöver använda det vi har på ett bättre sätt.

Det finns alltså mycket att jobba med. Att detta skulle vara regeringens enda satsning är inte sant. Vi satsar särskilt på idrott i utsatta områden och på att stärka föreningslivet där, inte minst för att det inte ska finnas köer och för att barn ska få möjlighet att komma dit.

Detta är ett arbete som redan har gett resultat. Jag har varit i Göteborg och tittat på hur man arbetar där för att stärka föreningarna och rekrytera ledare. Det är ju medel från den här regeringen som har möjliggjort detta.

Vi arbetar förstås på bred front. Jag tycker dock att det finns skäl att tänka lite nytt och inte bara gå på i gamla hjulspår.

Herr talman! Azadeh Rojhan har frågat mig vad jag och regeringen tänker göra med de tilldelade 700 miljoner kronorna för fritidskortet som nu riskerar att inte kunna användas som planerat. Azadeh Rojhan har också frågat mig vilka satsningar jag avser att göra för att ge barn och unga ökad tillgång till en aktiv och meningsfull fritid.

Azadeh Rojhan har vidare frågat mig om jag har specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller dels hur länge en förening ska ha funnits för att kunna definieras som etablerad, dels årliga kontroller av föreningarna liksom bankerna som begär in årsmötesprotokoll med uppgift om vilka som valdes till styrelsen och till firmatecknare och dels bakgrundskontroll av enskilda styrelsemedlemmar och om det påverkar bedömningen av föreningen, och om jag i så fall kan redogöra för kraven. Azadeh Rojhan har dessutom frågat mig om jag har gjort en analys av hur mycket arbetet med registret kommer att kosta utöver de 12 miljoner som är avsatta för 2024, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.

Regeringen beslutade den 11 januari 2024 att ge Försäkringskassan ett uppdrag att upprätta och förbereda förvaltning av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga (S2024/00033). E-hälsomyndigheten bedömer att det är en central förutsättning för fritidskortets införande att det etableras ett register som samlar godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskortet. E-hälsomyndigheten har fortsatt huvudansvaret för arbetet med att förbereda, införa och förvalta ett fritidskort för barn och unga, inbegripet den tillhörande digitala tjänsten.

Det är viktiga frågor som Azadeh Rojhan ställer om de kriterier och kontrollfunktioner som är kopplade till upprättande av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga, ett så kallat utförarregister för fritidskortet. Av de uppdrag som regeringen har beslutat avseende fritidskortet framgår att fritidskortets digitala tjänst och kontrollfunktion ska utformas på ett sätt som minimerar riskerna för felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet. För att säkerställa ett ändamålsenligt kontrollsystem med god kontrollnivå behöver ansvariga myndigheter ges möjlighet att mer djupgående analysera hur detta ska uppnås.

Ett sådant analysarbete pågår bland annat hos Försäkringskassan, som inom ramen för uppdraget ska analysera risker för att felaktiga utbetalningar, ekonomisk brottslighet och verksamheter som strider mot demokratins idéer omfattas av fritidskortet. Myndigheten ska även föreslå kriterier eller åtgärder eller båda som minimerar sådana risker och möjliggör att eventuella medel som används felaktigt blir föremål för återkrav. Vidare ska myndigheten analysera möjligheterna att säkerställa att verksamheter som ingår i utförarregistret är seriösa och långsiktiga och har en kontinuerlig aktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För genomförandet av uppdraget avsatte regeringen, i ett första steg, 10 miljoner kronor till Försäkringskassan. I uppdraget har regeringen aviserat att behovet av ytterligare finansiering ska ses över efter att Försäkringskassan har lämnat in en första delredovisning av uppdraget. Delredovisningen av uppdraget lämnades den 11 mars 2024 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fritidskortet är en av de största folkhälsoreformerna som har gjorts på många år. Det är en reform som kräver ny lagstiftning, bland annat till följd av den digitala tjänsten och den personuppgiftsbehandling som den kommer att innebära. Av det skälet väntas fritidskortet införas under 2025.

För 2024 har 731 miljoner kronor avsatts för satsningen. En del av de avsatta medlen kommer att gå till fortsatt arbete hos myndigheterna för att bland annat upprätta ett utförarregister och bygga en digital tjänst för fritidskortet.

Regeringen kommer att återkomma i närtid om på vilket sätt övriga medel kommer att användas i enlighet med anslagets ändamål om att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga.

Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för interpellationen och möjligheten för mig att säga att vi arbetar med frågan.

Ordningen i Sverige är sådan att när regeringen har förslag presenterar man dem. De blir då föremål för diskussion. Under en process finns olika typer av arbetsmaterial, och man diskuterar och går igenom frågor.

Jag vill återigen understryka att många i diskussionen gör det enkelt för sig. Den regelrättsliga materian är komplicerad. Det handlar om regler för handelshinder, konkurrens, monopol, undantag och möjligheter att genomföra dessa saker.

Detta manifesteras av att frågan har utretts många gånger med de ingångsvärden som Tobias Andersson redogör för, nämligen att möjliggöra förslaget men samtidigt bibehålla Systembolagets monopol och de försäljningskanaler som finns där samt bevara möjligheten för Sverige att ha en alkoholpolitik som bestäms i Sverige, inte i Bryssel. Detta är vägledande för mitt arbete, och jag har inga annan ambition än att vi ska få ett system på plats som fungerar och möjliggör småskalig gårdsförsäljning. Både Tobias Andersson och jag inser att det naturligtvis kommer att innebära begränsningar om det ska vara möjligt att förena förslaget med regelverken, men det är angeläget att det blir något som på allvar och på riktigt kan göra skillnad för företag, inte minst på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den ordning som råder i Sverige är att bereda förslag. Det pågår ett arbete i Regeringskansliet, och när regeringen har ett förslag presenterar man det för riksdagen eller för Lagrådet och för allmänheten. Sedan debatteras förslaget.

I det här fallet finns naturligtvis olika typer av arbetsmaterial i processen, som jag gärna återkommer till. Det är en komplex fråga. Jag är angelägen om att få fram ett förslag som fungerar och att vi kan få fram det i rimlig tid, så att reformen efter decennier av utredande faktiskt kan komma på plats. Vi vet att många vill se det, inte minst mindre företag på landsbygden där detta kan ha betydelse. Samtidigt finns en stor poäng med att vi följer det som riksdagen har sagt och det som partierna och regeringen är överens om, och som jag uppfattar att även Sverigedemokraterna är överens om, nämligen att vi värnar detaljhandelsmonopolet. Då är det enkelt.

De utredningar som vi har och och de EU-processer som vi känner till ger vid handen att det inte är riktigt fullt så enkelt. Processerna påverkas naturligtvis av hur förslaget är utformat, i vilket tempo och i vilken hastighet de kan gå och på vilket sätt de kan genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar på med högt tempo för att göra avvägningarna och få fram ett förslag som fungerar. Det vore unikt eftersom vi hittills inte har gjort det i Sverige. Jag ser fram emot det, och jag är angelägen om att få fram ett sådant förslag.

Herr talman! Tack till Tobias Andersson, vars engagemang i den här frågan är väl känt både från kammaren och från andra sammanhang!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är angelägen om att komma fram med ett förslag som håller, som fungerar och som gör det möjligt med småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas. Detta är det tillkännagivande som riksdagen har riktat i frågan, och därför är det viktigt att vi arbetar med det på det sättet.

Jag tror att Tobias Andersson och andra är medvetna om att den här frågan är komplex och svår. Den berör olika typer av EG-rättslig lagstiftning, och det gäller därför att se till att vi klarar att nå de mål som vi har satt upp för processen. Det finns alltså tre statliga utredningar som har utrett frågan med vitt skilda slutsatser. Det, om något, vittnar väl om att frågan är svår. Jag har för övrigt själv varit med och tillsatt två av dessa utredningar.

Min utgångspunkt och regeringens samlade utgångspunkt är att vi ser positivt på detta. Våra ambitioner på området kvarstår liksom vår ambition att få detta på plats. Vi vet att det är en efterlängtad reform, men vi vet också att Systembolaget åtnjuter ett högt förtroende, och det är någonting vi vill värna för att värna svensk alkoholpolitik. Alkohol är trots allt inte vilken vara som helst utan medför också stora medicinska och sociala skadeverkningar. Därför är det viktigt att vi också säkerställer detta.

Ett tillägg är också att det inte är ointressant för småskaliga tillverkare av öl, vin och destillerade drycker att det finns ett lokalt sortiment på Systembolaget. Det är en konsekvens av den förra alliansregeringens arbete med frågan, som också har varit en viktig del i den stora utveckling som vi har sett på dryckesmarknaden i Sverige.

Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att föreslå alla begränsningar i Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Tobias Andersson har också frågat mig om jag och regeringen avser att addera ytterligare begränsningar än de som utredningen föreslår. Tobias Andersson har vidare frågat mig om jag och regeringen avser att implementera gårdsförsäljning under en prövoperiod om sex år, som utredningen föreslår. Tobias Andersson har slutligen frågat mig om jag och regeringen avser att begränsa gårdsförsäljningen till jästa drycker i enlighet med det alternativa förslaget i utredningen.

Det pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en lagrådsremiss i syfte att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Avsikten är att regeringen så snabbt som möjligt ska ta fram en lagrådsremiss som möjliggör gårdsförsäljning samtidigt som Systembolagets monopol värnas och lämna en proposition till riksdagen i frågan, så att en lagändring kan träda i kraft någon gång i början av 2025. Det förutsätter dock en EU-process som inte drar ut på tiden. Regeringen avser att anmäla förslagen till Europeiska kommissionen i enlighet med sedvanliga anmälningsförfaranden och tillämpliga direktiv. Jag kan inte föregå regeringens beslut och det arbete som pågår inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för frågan. Det är inte bara i tidningen Expressen som det har redogjorts för detta utan också i en del andra medier.

Arbetet fortgår. Vi har fortsatta ambitioner om att detta ska införas under det första halvåret 2025. Vi har fortfarande ambitionen att detta ska införas, och vi ser förutsättningarna för att småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning kommer att vara positivt för besöksnäringen, inte minst på landsbygden.

Vi ser också att det är viktigt att värna Systembolaget i det här sammanhanget, och därför kommer förslaget naturligtvis också att innehålla begränsningar av olika slag.

Vi förutsätter att vi får en bra process i EU-sammanhang. Det är en förutsättning för att vi ska klara tidsplanen. Men regeringens arbete håller tidsplanen för att få det på plats.

Det är en komplex och komplicerad fråga, men det finns ingen anledning för oss att ändra några besked i detta, utan vi håller fast vid det vi har sagt och har alla ambitioner att leverera på detta.

Fru talman! Tusen tack, ledamoten Ewa Pihl Krabbe, för frågan!

Vi kommer att jobba på för att detta ska införas under 2025. Vi kommer naturligtvis att ta in det här underlaget precis som andra underlag för att få på plats ett så bra och robust system som möjligt där så mycket medel som möjligt går ut till de ungdomar och barn som är i stort behov av att komma in i dessa verksamheter. Detta jobbar vi på med, och detta är ett av de viktiga underlag som behövs för att få ett så bra system som möjligt.

Detta är verkligen inte regeringens enda satsning på kultur och fritid för barn. Exempelvis gör vi nu en stor och långsiktig riktad satsning på att stärka föreningslivet i utsatta i områden där det är som svagast för att fler barn och ungdomar ska kunna ha en möjlighet att delta i föreningsliv. Det ska finnas fler ledare och fler långsiktiga sammanhang som man kan vända sig till för att få en samhörighet i stället för andra typer av gemenskaper som är destruktiva.

Jag var själv i går i Göteborg och såg hur de här pengarna kommer väl till användning just för att stärka det lokala föreningslivet i utsatta områden. Det är en satsning jag är väldigt stolt över.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig och angelägen fråga.

Det bedrivs ett mycket aktivt arbete i Regeringskansliet, inte minst för att stävja välfärdsbrottsligheten. De ljusskygga aktörer som ger sig in i våra välfärdssystem för att tillskansa sig medel därifrån har inte där att göra. Vi bedriver ett mycket aktivt arbete med detta på en lång rad departement, och det är högt tryck i detta arbete, vilket har visat sig i en lång rad initiativ för att komma till rätta med denna typ av problem.

Innebär det att man ska göra exakt det Socialdemokraterna vill? Det tror jag inte. Jag tror fortfarande att privata vårdföretag och vårdgivare som är seriösa och långsiktiga och vill vara med och göra stora och viktiga insatser har mycket att bidra med också i dessa system och sammanhang. Det har visat sig historiskt att de har kunnat bidra med effektiviseringar, nytt tänkande och nya arbetssätt som också har kommit att ha betydelse för den övriga vården.

Men systemen måste fungera. De som inte har där att göra ska ut därifrån. Det är regeringen fast besluten att se till.

Fru talman! Tack till ledamoten för en viktig och angelägen fråga!

Ett svar är det som vi redan har berört under den här frågestunden, nämligen fritidskortet som just ska göra det möjligt att betala för fritidsaktiviteter utan att det behöver konkurrera med matkassen eller elräkningen. Det är komplicerat, men vi arbetar hårt med att få kortet på plats under nästa år.

Jag vill också understryka att regeringen har höjt och därefter vidmakthållit den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget med 40 procent, vilket för en ensamstående med barn kan innebära en så stor höjning som 2 000 kronor i månaden. Det har gjort oerhört stor skillnad, och vi har nyss också redovisat beskedet att det förlängs ytterligare. Det är väldigt angeläget, inte minst för att värna den här gruppen som har en väldigt tuff ekonomisk situation.

Fru talman! Vi kommer mycket snart, i närtid, att redovisa hur vi avser att använda pengarna för innevarande år så att de kommer ut i föreningslivet och kan göra nytta, inte minst när det gäller att förbereda för det jag tror att vi kommer att få se, nämligen att fler barn och unga kommer att bli engagerade.

Jag noterar att Centerpartiet säger att vi är överens om tagen här och om att stötta föreningslivet på det här sättet. Jag noterar dock samtidigt att Centerpartiet stryker hela satsningen på fritidskortet i sitt budgetalternativ. Man har visserligen några mindre satsningar, men de svarar inte alls upp mot det som regeringen vill göra.

Fru talman! Med fritidskortet försöker vi göra någonting nytt för att engagera inte minst dem som i dag inte har tillgång till idrottsrörelsen och inte finns i föreningarna. Vi vill ge dem ökade möjligheter, inte minst de barn som finns i socioekonomisk utsatthet. Vi såg ju i Pep-rapporten häromdagen att det är en ökande andel som slutar eller inte alls börjar med idrott eller någon fritidsaktivitet. Att då rikta ett stöd som bara kan gå till detta och inte konkurrerar med matkassen eller elräkningen är naturligtvis oerhört angeläget.

Sedan behöver vi bygga ett robust system för detta. Det är komplicerat och komplext. Det är någonting som vi jobbar hårt med att få på plats. Det rör en stor behandling av personuppgifter, exempelvis, och det kräver omfattande lagstiftning och att myndigheter samverkar samtidigt som det ska vara enkelt och rimligt att använda både för den enskilde och för föreningen. Det är naturligtvis komplicerat att ta fram ett sådant system, men detta är alltså syftet, och när vi får detta på plats är jag övertygad om att det kommer att göra en stor skillnad.

Fru talman! Jag tackar återigen för frågan.

Som jag konstaterat är detta en fråga som just nu bereds av riksdagen. Den typen av frågor får ställas till riksdagens ledamöter och i de debatter och sammanhang där dessa bereds.

Jag är säker på att man kommer att kunna hantera denna fråga på ett rimligt sätt. Sedan är det naturligtvis upp till regeringen att hantera alla frågor på bästa möjliga sätt, givet förutsättningarna. Men i det här läget är det rimligt att ställa den typen av frågor till riksdagens ledamöter.