Herr talman! Jag tackar för svaret. Gårdsförsäljning kan bli verklighet redan 2025, har Jakob Forssmed gett uttryck för på Expressens debattsida. Det är en tidslinje som ministern håller fast vid i den här interpellationsdebatten. Det är bra, för gårdsförsäljning är en efterlängtad reform som enligt mig borde ha varit på plats för länge sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker från 2021, som departementet arbetar utifrån, har legat på ministerns bord sedan dag ett.

Herr talman! Misstolka mig inte - det är positivt att ministern ger utfästelser om att det blir verklighet nästa år. Men jag tycker ändå att det är märkligt att den redan utredda gårdsförsäljningen dröjer i förhållande till andra departement som spottar ur sig lagrådsremisser och proportioner.

Jag väljer dock att tolka det positivt. Eftersom förslaget har en mängd begränsningar skulle fördröjningen, som jag ser det, kunna ha sin bakgrund i att Jakob Forssmed och departementet arbetar aktivt för att undanröja de begränsningar som finns i utredningens förslag och därmed tar sig tid att säkerställa en bättre slutprodukt.

I utredningen finns det nämligen begränsningar sett till exempelvis produktionsvolym, vilket vore direkt tillväxthämmande eftersom berörda aktörer vid framgång och ökad försäljning riskerar att bli av med sin rätt till just gårdsförsäljning. Det finns begränsningar sett till att köpet måste ske i anslutning till ett studiebesök eller en föreläsning av något slag kring den berörda produkten, detta även om man bor i närheten av vingården och redan har köpt det berörda vinet tre gånger tidigare.

Det finns även en tidsbegränsning av hur länge gårdsförsäljning som koncept ska vara tillåtet. Utredningen föreslår att regleringen i ett första steg ska gälla i sex år från ikraftträdandet. Detta innebär att ett företag som investerar i sin produktionsanläggning för att kunna ta emot besökare och ägna sig åt gårdsförsäljning sannolikt inte hinner skriva av investeringskostnaderna innan tidsfristen om sex år löpt ut. Från mitt håll och näringspolitikens sida tycker vi ju att politiken ska skapa långsiktiga villkor för näringslivet, vilket man definitivt inte gör med en potentiell solnedgångsklausul för gårdsförsäljning.

Gårdsförsäljningsutredningen innehåller även ett alternativt förslag som exkluderar destillerade drycker, alltså olika typer av sprit. Det vore onekligen tragiskt givet Sveriges unika dryckeskultur och historia när det kommer till just destillerade drycker. Det är ju något som vi är betydligt mer kända för än vin och öl.

Herr talman! Mot denna bakgrund har jag ställt skriftliga frågor och interpellationer om gårdsförsäljning för att säkerställa att man från departementets och Forssmeds sida värnar om näringslivets och besöksnäringens intressen i arbetet med den proposition som ska komma, och implementeras, under nästa år.

I dag publicerade Aftonbladet en debattartikel i vilken moderata riksdagsledamöter påstår sig ha tagit del av det förslag som Jakob Forssmed och departementet har arbetat fram och yttrar kraftig kritik mot detta. I artikeln påstås det att förslaget från departementet och Jakob Forssmed begränsar sig till alkoholhaltiga drycker under 15 procent samt att gårdarna måste ha en egen produktion av spannmål eller råvaror, vilket vi vet att väldigt få av de berörda har.

Jag vill helt enkelt veta om dessa uppgifter är korrekta eller inte, herr talman.

Herr talman! Tack till statsrådet för svaren! Först skulle jag vilja beröra delar av det som Jakob Forssmed säger och sedan upprepa min fråga.

Som vi alla vet tillsattes utredningen med en form av portalparagraf som sa att det man kommer fram till inte ska utmana detaljhandelsmonopolet. Det vet vi. Sedan kommer EU, precis som Jakob Forssmed säger, i slutändan att ha åsikter beroende på hur vi väljer att implementera gårdsförsäljningen. Exakt var de gränserna kommer att dras vet vi kanske inte förrän regeringen har ställt den faktiska frågan till kommissionen och fått ett svar. Det kan ju bli så att man ställer en fråga, får ett svar av kommissionen och därefter inser att man behöver omarbeta den produkt som departementet arbetar med. I så fall får man göra det.

Jag vill betona, herr talman, att min ambition är att regeringen i så stor utsträckning som möjligt lyssnar på näringslivet, producenter och konsumenter och springer deras ärenden och möjliggör detta snarare än att lyssna för mycket på Systembolaget - som onekligen har en häst i racet - eller på nykterhetsrörelsen. Man bör snarare titta på vad svenskarna vill och vad producenterna kan erbjuda. Om det därefter visar sig att man har en för liberal tolkning av vad EU accepterar och EU därför säger nej får man helt enkelt göra om och göra rätt och anpassa sig innan man tar det till riksdagen. Den möjligheten finns, men vi vet inte var EU sätter gränserna förrän vi har frågat dem. Det kan också komma att behöva prövas rättsligt.

Med det sagt vill varken jag eller ministern utmana Systembolagets monopol och inte heller det lokala sortimentet. Det är därför olyckligt, som det påstås, att Systembolaget ägnar sig åt en lobbyism, som enligt mig är onödig och olämplig i detta sammanhang. Man ska underförstått ha sagt till olika producenter att om detta blir verklighet försvinner det lokala sortimentet, trots att det absolut inte behöver vara så i praktiken. Jag kan tycka att Systembolaget inte borde ägna sig åt den typen av politisk påverkan som riksdagen tidigare har haft åsikter om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nog om detta. De delar av ministerns svar som jag ville bemöta har jag nu bemött, herr talman. Jag skulle vilja backa tillbaka lite: Detta är alltså en produkt som sannolikt inte kommer att samordnas mellan våra fyra partier, utan det kommer att ske mellan regeringspartierna. Sverigedemokraterna kommer som det ser ut i nuläget att behöva använda kammaren och opinionsbildning för att göra vår röst hörd. Sedan blir det väl en budgetfråga i något sammanhang, men utöver det kommer det inte att samordnas formellt som en del andra sakpolitiska områden gör.

Därför har jag inte tagit del av det underlag som de moderata riksdagsledamöterna Mats Green och Oliver Rosengren i dag kommenterade i Aftonbladet. I den artikeln är de djupt bestörta över valet av utformning från departementets sida.

För egen del, herr talman, vet jag inte om detta är sant. Jag vet inte om uppgifterna i artikeln stämmer eller inte. Uppgifterna gör gällande att man inte vill låta inkludera destillerade drycker, det kanske mest särpräglat svenska vi har ur dryckessynpunkt, samt att man endast ska möjliggöra gårdsförsäljning för de producenter som har egen produktion av spannmål och råvaror.

I utredningen står det uttryckligen att få om ens någon dryckesproducent i Sverige i dag förmår bedriva en dryckestillverkning som inkluderar egen spannmålsproduktion. Om uppgifterna i Aftonbladets artikel stämmer innebär det att förslaget som Jakob Forssmed och departementet har presenterat för de moderata riksdagsledamöterna i praktiken inte kommer att innebära mycket gårdsförsäljning alls. Detta vore ett misslyckande, och jag vill veta om det stämmer. Ministern borde vilja dementera uppgifterna om de är inkorrekta.

Herr talman! Jag tackar återigen för svaret från minister Jakob Forssmed.

Jag uppskattar verkligen att ministern upprepar att man är intresserad, att man vill få fram ett förslag och att man vill göra det skyndsamt och få det rätt från början. Jag betonar att det är bra.

Jag vill också problematisera detta. Om uppgifterna ur Aftonbladets artikel i dag stämmer, vilket Jakob Forssmed ännu inte har dementerat i sina anföranden, innebär det att det är den produkt man i nuläget arbetar utifrån. Sedan förstår jag att man kan justera sig innan förslaget kommer till riksdagen, och det hoppas jag. Men om det nu befintliga förslaget som de moderata riksdagsledamöterna hänvisar till är korrekt, innebär det i praktiken att gårdsförsäljning inte kommer att äga rum. Man exkluderar alla destillerade drycker, allt över 15 procent, vilket är det traditionellt svenska, det som särskiljer svensk dryckeskultur från internationell dryckeskultur. Där finns en möjlighet att driva intressenter till besöksnäringen, nämligen de bolag som har kapital att investera i gårdsförsäljning. Det kan inte den enskilde hantverkaren av småskaligt öl göra på samma sätt.

Knappt några producenter har i dag en befintlig produktion av spannmål och råvara eller kapacitet, förmåga och intresse av att etablera sig på den marknaden. I dag köper man dessa produkter som insatsvaror, precis som vilken verksamhet som helst. Men om man säger att de enda som får idka gårdsförsäljning är de som har egen produktion blir det i praktiken sannolikt ingen gårdsförsäljning. Då spelar det ingen roll hur angelägen ministern är om att få förslaget på plats, om det förslag man försöker få på plats innebär att försäljningen inte äger rum i praktiken. Då har man på ett finurligt sätt snarare skjutit gårdsförsäljningen i sank men kan ändå argumentera för att man har gjort den möjlig, även om den i praktiken inte har gjorts möjlig för de berörda aktörerna. Jag vill få detta dementerat så att vi vet.