Herr talman! Azadeh Rojhan har frågat mig vad jag och regeringen tänker göra med de tilldelade 700 miljoner kronorna för fritidskortet som nu riskerar att inte kunna användas som planerat. Azadeh Rojhan har också frågat mig vilka satsningar jag avser att göra för att ge barn och unga ökad tillgång till en aktiv och meningsfull fritid.

Azadeh Rojhan har vidare frågat mig om jag har specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller dels hur länge en förening ska ha funnits för att kunna definieras som etablerad, dels årliga kontroller av föreningarna liksom bankerna som begär in årsmötesprotokoll med uppgift om vilka som valdes till styrelsen och till firmatecknare och dels bakgrundskontroll av enskilda styrelsemedlemmar och om det påverkar bedömningen av föreningen, och om jag i så fall kan redogöra för kraven. Azadeh Rojhan har dessutom frågat mig om jag har gjort en analys av hur mycket arbetet med registret kommer att kosta utöver de 12 miljoner som är avsatta för 2024, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.

Regeringen beslutade den 11 januari 2024 att ge Försäkringskassan ett uppdrag att upprätta och förbereda förvaltning av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga (S2024/00033). E-hälsomyndigheten bedömer att det är en central förutsättning för fritidskortets införande att det etableras ett register som samlar godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskortet. E-hälsomyndigheten har fortsatt huvudansvaret för arbetet med att förbereda, införa och förvalta ett fritidskort för barn och unga, inbegripet den tillhörande digitala tjänsten.

Det är viktiga frågor som Azadeh Rojhan ställer om de kriterier och kontrollfunktioner som är kopplade till upprättande av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga, ett så kallat utförarregister för fritidskortet. Av de uppdrag som regeringen har beslutat avseende fritidskortet framgår att fritidskortets digitala tjänst och kontrollfunktion ska utformas på ett sätt som minimerar riskerna för felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet. För att säkerställa ett ändamålsenligt kontrollsystem med god kontrollnivå behöver ansvariga myndigheter ges möjlighet att mer djupgående analysera hur detta ska uppnås.

Ett sådant analysarbete pågår bland annat hos Försäkringskassan, som inom ramen för uppdraget ska analysera risker för att felaktiga utbetalningar, ekonomisk brottslighet och verksamheter som strider mot demokratins idéer omfattas av fritidskortet. Myndigheten ska även föreslå kriterier eller åtgärder eller båda som minimerar sådana risker och möjliggör att eventuella medel som används felaktigt blir föremål för återkrav. Vidare ska myndigheten analysera möjligheterna att säkerställa att verksamheter som ingår i utförarregistret är seriösa och långsiktiga och har en kontinuerlig aktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För genomförandet av uppdraget avsatte regeringen, i ett första steg, 10 miljoner kronor till Försäkringskassan. I uppdraget har regeringen aviserat att behovet av ytterligare finansiering ska ses över efter att Försäkringskassan har lämnat in en första delredovisning av uppdraget. Delredovisningen av uppdraget lämnades den 11 mars 2024 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fritidskortet är en av de största folkhälsoreformerna som har gjorts på många år. Det är en reform som kräver ny lagstiftning, bland annat till följd av den digitala tjänsten och den personuppgiftsbehandling som den kommer att innebära. Av det skälet väntas fritidskortet införas under 2025.

För 2024 har 731 miljoner kronor avsatts för satsningen. En del av de avsatta medlen kommer att gå till fortsatt arbete hos myndigheterna för att bland annat upprätta ett utförarregister och bygga en digital tjänst för fritidskortet.

Regeringen kommer att återkomma i närtid om på vilket sätt övriga medel kommer att användas i enlighet med anslagets ändamål om att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga.

Fru talman! Azadeh Rojhan har säkert läst Pep-rapporten i veckan. Den visar att barn slutar på sina aktiviteter, eller inte börjar, eftersom de uppfattar att det finns ekonomiska problem som omöjliggör att de deltar i aktiviteterna. De förstår att det konkurrerar med matkassen och elräkningen. Detta är ett sätt att försöka göra någonting åt det och att försöka göra någonting nytt - någonting som vi inte har gjort.

Om vi gör på exakt samma sätt som vi gjort tidigare kommer vi att fortsätta se liknande resultat med barn som förstår problemen och slutar när de är i elva- eller tolvårsåldern. Vi måste prova att göra andra saker, inte minst för att se till att de som i dag inte får del av idrott, föreningsliv, träning, friluftsliv och kultur får en sådan möjlighet.

Därför arbetar vi med detta förslag. Det skulle kunna göra skillnad för många. Vi gör en tydlig differentiering mellan dem som befinner sig i socioekonomisk utsatthet och dem som inte gör det. De som har en tuffare ekonomisk situation kommer att få ett särskilt stöd. Detta är en viktig del i att åstadkomma det som Azadeh Rojhan talade om, nämligen att de som i dag inte har möjlighet ska få möjlighet.

Sedan behöver vi också jobba med till exempel ledarförsörjningen och anläggningsfrågan. CIF, Centrum för idrottsforskning, har fått i uppdrag att etablera en kunskapsplattform för att sprida kunskap om hur man kan förbättra anläggningar och bygga anläggningar på ett effektivt, bra och innovativt sätt. Vi har också gett CIF i uppdrag att se över möjligheterna och kartlägga hur det ser ut med befintliga anläggningar. Upp till 30 procent av de idrottshallar som finns i skolmiljöer i Stockholm får inte användas av föreningar; de är inte bokningsbara.

Detta är ett problem man behöver komma åt. Vi behöver använda det vi har på ett bättre sätt.

Det finns alltså mycket att jobba med. Att detta skulle vara regeringens enda satsning är inte sant. Vi satsar särskilt på idrott i utsatta områden och på att stärka föreningslivet där, inte minst för att det inte ska finnas köer och för att barn ska få möjlighet att komma dit.

Detta är ett arbete som redan har gett resultat. Jag har varit i Göteborg och tittat på hur man arbetar där för att stärka föreningarna och rekrytera ledare. Det är ju medel från den här regeringen som har möjliggjort detta.

Vi arbetar förstås på bred front. Jag tycker dock att det finns skäl att tänka lite nytt och inte bara gå på i gamla hjulspår.

Fru talman! Detta är naturligtvis underlag som vi fått in från myndigheterna. Vi går igenom underlagen och tittar på de antaganden de har gjort och på deras förslag på hur detta kan lösas. Vi kommer att arbeta mycket hårt för att minska, eller minimera, de administrativa kostnaderna så att så mycket pengar som möjligt går ut till barnen.

Samtidigt är det ju angeläget att bygga ett robust system som håller över tid och motverkar risken att kriminella kan utnyttja systemet. Det är jag väldigt angelägen om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller att göra rätt. Vi har redan reviderat en del saker under resans gång, för detta är någonting nytt som vi prövar att göra. Det är klart att vi ska se till att så mycket som möjligt går ut till dem som ska få del av detta, nämligen barnen. Det är en självklarhet, och ingen är mer angelägen om detta är vad jag är.

Det är bra att det granskas och diskuteras. Det finns dock många olyckskorpar omkring detta. I någon mån kan jag förstå det, för det finns alltid ett intresse av att skjuta ned saker på olika sätt. Jag är angelägen om att vi lyckas och kan ge en injektion, inte minst till de hushåll och familjer som ser att de inte har råd med detta, där barn säger att det är tråkigt att gå på fotboll när det i själva verket handlar om att de tar ansvar för familjens ekonomi. Då behöver vi skapa något som motverkar detta, och det kommer vi att kunna göra med fritidskortet.

Vi kommer givetvis att jobba igenom detta så att vi får ett så bra och robust system som möjligt med så låga administrativa kostnader som möjligt så att så mycket som möjligt går till detta ändamål. Det är självklart.

Jag vänder mig mot bilden att inget görs. Vi gör en stor satsning på föreningar i utsatta områden som är permanent, långsiktig och redan ger effekt i form av starkare föreningar med kapacitet att ta emot fler.

Vi har alltså utökat stödet till idrotten. Att vi skulle dra ned på stödet till idrotten är helt taget ur luften. Det finns inga sådana ambitioner över huvud taget; vi har ju ökat stödet. Så inte tvivel hos idrotten att vi ska använda fritidskortet för att ta pengar från idrottsrörelsen, för det finns inte ett uns av sanning i det.

Fru talman! Jag arbetar med denna reform varje dag. För mig är det absolut ingen prestigefråga, utan det handlar om att göra skillnad på riktigt. Det är svårt och komplicerat. Det handlar om stor personuppgiftsbehandling, tekniska system som ska på plats och kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är stora grupper som inte kommer in i det organiserade föreningslivet för att de möter olika typer av hinder, inte minst ekonomiska, och det måste vi försöka göra något åt. Men gör man som man alltid har gjort kommer man att få ungefär samma resultat som alltid.

Vi ska se till att detta blir så bra som det någonsin kan bli och med så låga kostnader för administration som över huvud taget är möjligt samtidigt som de andra uppgifterna klaras av. Detta ska vi ordna, för det behöver inte minst de barn och unga som slutar med sin idrott för att de uppfattar att kostnaden konkurrerar med ekonomin där hemma.

Vi kommer också i närtid att redovisa hur en del av de pengar som är avsatta för i år ska användas för att öka föreningarnas möjlighet att ta emot fler, för jag tror att det blir en effekt när vi inför fritidskortet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.