Jakob Forssmed

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för interpellationen.

Jag har redogjort för att regeringen ser mycket allvarligt på extremism och våldsbejakande islamism. Vi har en strategi för att jobba bättre tillsammans mot detta och skaffa ytterligare verktyg för att stoppa bidrag som kan gå till extremistiska organisationer på olika sätt. Vi stärker lagstiftningen och tillför nya brottsrubriceringar för att det ska bli enklare att lagföra personer. Vi tillför resurser till Säkerhetspolisen och polisen för att stävja detta. Vi avser också att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av olika typer av organisationer med kopplingar till extremism eller islamism.

Allt detta gör regeringen, och det är väldigt viktigt. Jag delar uppfattningen att vi behöver skaffa oss bättre verktyg för att stävja olika typer av extremism som kan dölja sig under religiös täckmantel eller som på annat sätt kan ha kopplingar till våldsbejakande islamism eller liknande.

Detta är viktigt. Samtidigt är det väldigt viktigt att skilja på å ena sidan islam och muslimers rätt till religionsfrihet och å andra sidan islamism. Det handlar vidare om muslimers rätt att synas i offentliga sammanhang och att ha ändamålsenliga lokaler för det religionsutövande som alla människor har rätt till.

Vi har också fått en del rekommendationer från FN:s särskilda rapportör om detta, som har besökt Sverige, om hur vi kan stärka religionsfriheten för olika grupper i samhället.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har redogjort för de åtgärder som regeringen har vidtagit eller kommer att vidta för att skapa ytterligare möjligheter att motverka våldsbejakande islamism eller annan extremism oavsett i vilken form den uppträder.

Sverige har en grundläggande tradition av att agera mot personer som på olika sätt bedriver en sådan verksamhet och naturligtvis också av att skapa bättre verktyg för att förhindra att offentliga medel går till den typen av verksamheter. En del är redan på plats, och annat är på gång och kommer att presenteras i närtid. Det tycker jag är väldigt bra.

Jag vill i sammanhanget gärna säga att till exempel LVU-kampanjen ju i väldigt stor utsträckning har orkestrerats utomlands ifrån - statsunderstött. Det vore klädsamt om man i denna debatt ville lyfta fram alla de muslimska ledare som har gått emot kampanjen. Det är välbeskrivet exempelvis i en rapport från Försvarshögskolan, där Magnus Ranstorp et al. pekar på detta och hur viktigt det är i sammanhanget - liksom vad dessa ledare har fått utstå från de utlandsunderstödda statsaktörerna.

Jag tycker att det vore klädsamt om debattörerna lyfte fram dessa ledare, eftersom de har gjort betydande insatser. Detsamma gäller hur viktigt det är att ha en dialog med vanliga muslimer i Sverige på olika sätt för att stärka tilliten och förtroendet - och för att vi ska kunna jobba tillsammans mot dessa islamistiska element.

Det är också väldigt viktigt att reagera mot det som vanliga muslimer i Sverige utsätts för. När de kommer till moskén kan de utsättas för olika typer av hatbrott, trakasserier och förolämpningar. Det är väldigt viktigt att vi stävjar detta och agerar mot det på olika sätt för att upprätthålla muslimers möjlighet att utöva sin religion i Sverige.

Jag håller med om att en hel del muslimer i Sverige också blir utsatta för det arbete som olika typer av regimer och organisationer bedriver från utlandet för att styra över muslimer i Sverige. Detta är inte någonting som vi kan acceptera, utan vi måste på olika sätt stärka friheten och religionsfriheten i vårt land.

Jag har redan redogjort för en lång rad åtgärder som vi från regeringens sida antingen redan har vidtagit eller planerar att vidta för att skaffa oss bättre verktyg för att på olika sätt agera mot extremism och islamism, inklusive våldsbejakande islamism. Vi är förstås fast beslutna att fullfölja detta arbete.

Fru talman! Tack, interpellanten, för frågorna! Jag har svarat på dem i grunden, men jag kan försöka förtydliga lite ytterligare eller lägga ut texten lite mer.

Jag delar bilden att vi behöver bättre verktyg för att på olika sätt komma åt extremism, våldsbejakande islamism och andra typer av religiösa uttryck där man, vilket man inte ska kunna göra, gömmer sig bakom religion när man bedriver spionverksamhet eller ägnar sig åt extremism.

Jag instämmer däremot inte i en del av de svepande och mycket långtgående uttalanden som kom från ett par av ledamöterna, men jag håller med om att vi behöver bättre verktyg för att komma åt extremism på olika sätt. Nu skaffar vi oss det med ett nytt och bättre regelverk så att vi kan stoppa bidrag till organisationer - religiösa och andra - som inte lever upp till de krav vi ställer på grundläggande värden i samhället. Detta är viktigt.

Vi ska också tillsätta en utredning som ska se över hur utländsk finansiering av organisationer med kopplingar till extremism och islamism kan stoppas. Därutöver har vi den stödfunktion som bereds och som kommer att vara viktig för att få fler verktyg för att stoppa extremistisk verksamhet.

Jag vill dock framhålla att olika länder har lite olika juridiska traditioner när det gäller hur man behandlar denna typ av problem. I Sverige har vi traditionen och hållningen att det är individerna som man riktar in sig på, alltså de individer som gör sig skyldiga till olika brott eller bedriver en verksamhet på ett sätt som inte är förenligt med våra grundläggande värden. Det är de som så att säga får bestraffningen.

Lagstiftningen har också skärpts. Straffen har skärpts. Nya brott har tillkommit. Vi har även stärkt resurserna till polisen och Säkerhetspolisen för att de ska kunna beivra brott på ett ännu mer effektivt sätt. Det finns också ett samarbete mellan Myndigheten för stöd till trossamfund och Säpo för att de ska kunna identifiera extremistisk, våldsbejakande islamism.

Jag vill understryka att det är oerhört viktigt att skilja mellan islam och vanliga muslimer och islamism och att muslimer, precis som alla andra, har rätt till religionsfrihet, rätt att yttra sig i offentligheten och rätt att visa sina symboler offentligt. Detta är en viktig del av religionsfriheten som tillkommer alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu skaffar vi oss bättre verktyg för att på olika sätt förhindra och stoppa extremism.

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag ser ett behov av att kunna agera mot moskéer som riskerar att skada samhället och hur sådana åtgärder i så fall skulle kunna se ut. Nima Gholam Ali Pour har också frågat mig om jag kommer att agera för att möjliggöra för Sverige att stänga moskéer som riskerar att skada samhället.

Ett starkt föreningsliv är en central grundbult i den svenska demokratin. Samtidigt är det angeläget att organisationer som på olika sätt sprider extremistiska budskap eller agerar i strid mot grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen inte ska få statligt stöd. Detta gäller oavsett om det handlar om trossamfund eller andra civilsamhällesorganisationer.

För regeringen är det viktigt att det införs moderna och rättssäkra villkor för statliga bidrag, som möjliggör att myndigheter som prövar frågor om statligt stöd kan neka eller dra tillbaka bidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riskerar att skada samhället. Det är regeringens ambition att kunna återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.

De brottsbekämpande myndigheterna kan redan i nuläget ingripa mot personer som är verksamma inom organisationer och som använder dessa i brottsligt syfte. Det kriminaliserade området har byggts ut, bland annat genom det nyligen införda brottet deltagande i en terroristorganisation som straffbelägger att delta i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Regeringen har dessutom nyligen presenterat en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att ge en långsiktig inriktning för arbetet lokalt, nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig fråga är de förslag som Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) lämnade i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99). Utredningen föreslår att det ska inrättas en stödfunktion som i vissa fall kan bistå myndigheter med fördjupade granskningar av verksamheter som ansöker om eller tar del av offentliga medel. Enligt förslaget ska en sådan fördjupad granskning genomföras om det i ett ärende finns anledning att anta att den aktuella verksamheten förhåller sig till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer på ett sätt som ger skäl att vidta särskilda åtgärder. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Slutligen vill jag nämna att regeringen avser att tillsätta en utredning som bland annat ska se över förbud mot utländsk finansiering av bland annat trossamfund med kopplingar till islamism och extremism.

Fru talman! Min uppfattning är att alla ska ges goda möjligheter att delta i idrotts- och föreningslivet. Det är viktigt för alla barn och unga att ha den rättigheten, inte minst personer som har en funktionsnedsättning.

Vi behöver jobba tillsammans för att skapa de förutsättningarna. Regeringen gör ett antal insatser för att stärka detta. Vi följer frågorna noga, men jag är övertygad om att många fler kan bidra i detta sammanhang. Jag vill särskilt lyfta det arbete som sker inom idrottsrörelsen för att göra det som Anna Wallentheim beskriver här på slutet: att öka inkluderingen och se till att fler förbund jobbar aktivt med dessa frågor och höjer sin kompetens så att det inte bara blir möjligt utan också välkomnande. Möjligheterna kan stärkas på olika sätt: Regionerna kan arbeta bättre med att se till att det blir möjligt att ta sig till och från träningar och med att se till att hjälpmedlen blir tillgängliga på ett bättre sätt än i dag. Det finns mycket som många kan göra, och jag hoppas att många är beredda att göra det också.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är oerhört angeläget med forskning kring detta. Jag följer detta och tycker att det är väldigt viktigt att se hur man kan utveckla verksamheter av denna typ på ett bra sätt så att de blir inkluderande och når ut till nya grupper.

Vi vet också hur viktigt det är med förebilder i detta sammanhang. Därför är det viktigt att, som ledamoten Emma Ahlström Köster, lyfta fram våra stjärnor även inom parasporten. De spelar en stor och viktig roll för att nya ska börja med idrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser på ett antal ställen i Sverige hur man gör bra, intressanta saker. Exempelvis flyttar man hjälpmedelscentraler till Fritidsbanken så att det blir enklare att hitta hjälpmedel för att kunna utöva idrott. I stället för att hjälpmedlet ska finnas i något förråd någonstans, dit man ska åka speciellt för att hämta det, finns det tillgängligt på Fritidsbanken. Detta är initiativ som jag verkligen tycker är värda att följa, och det gör jag också.

Jag är lite brydd över Wallentheims inlägg på slutet. Det var mycket om bankskatter, skolföretag och så vidare. Men jag uppfattade att interpellanten inte tycker att det är angeläget att försöka stötta när det gäller avgifterna. Jag tycker att det tvärtom är väldigt angeläget, just utifrån den problembild som inte minst Serkan Köse och Mattias Vepsä beskrev tidigare: att barn uppfattar att de behöver välja mellan att vara med i idrotten eller att mamma och pappa ska ha råd med matkassen. Syftet med fritidskortet är att komma bort från den situationen genom att ge dedikerade stöd för att värna barns och ungas tillgång till fritidsaktiviteter. Om Anna Wallentheim tycker att detta är fel prioritering delar jag definitivt inte den uppfattningen. Jag menar att direkt, dedikerat stöd för detta är väldigt angeläget.

Jag har sagt många gånger att jag också är beredd att jobba ytterligare med andra dimensioner av detta, såsom anläggningsbrist och annat. Men jag tycker att man ska försöka göra skillnad när det gäller den här situationen, som är så väl beskriven, där barn väljer bort idrotten för att den konkurrerar med annat.

Fru talman! Tack både till interpellanten Wallentheim och Emma Ahlström Köster för det stora engagemanget i de här frågorna!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ju oerhört viktigt att alla utifrån sina förutsättningar får tillgång till möjligheten att utöva idrott på olika sätt. Vi har dock sett att deltagandet har gått ned, inte minst i samband med pandemin och då särskilt i gruppen med funktionsnedsättningar.

Här är det väldigt viktigt att åstadkomma förändringar. Jag vet att Riksidrottsförbundet och Parasportförbundet gör väldigt mycket. Man har de senaste åren påbörjat ett omfattande arbete - med regeringens stöd, förstås - för att öka kompetensen inom specialförbunden så att de i ökad utsträckning ska kunna erbjuda bra aktiviteter för parasportare. Detta för att paraidrotten i ökad utsträckning ska kunna hitta hem i specialförbunden och för att bygga mer av inkludering inom idrotten. Det tycker jag är något som är väldigt bra.

Flera förbund är nu med i den här satsningen - det har gått från 40 till 60 förbund från slutet av 2022 till slutet av 2023. Det visar att intresset för de här frågorna är stort och att viljan att bidra är stor.

Jag besökte själv för några veckor sedan en fantastisk parasportförening, FIFH i Malmö, som gör ett fantastiskt arbete och har haft en utveckling som är fenomenal, med många fler medlemmar och en större bredd på den sjudande aktiviteten, där man verkligen kunde se barn och unga som hittat sin idrott och sin möjlighet att vara med i dessa sammanhang.

Jag följer dessa frågor noga. Jag har redogjort för hur regeringen försöker få in detta perspektiv även i andra satsningar för att stärka möjligheterna för unga med funktionshinder och funktionsnedsättning att delta i fritids- och idrottsaktiviteter.

Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig hur jag och regeringen jobbar med att öka rätten och möjligheten till rörelse och idrott för personer med funktionshinder.

Jag instämmer i att idrottsrörelsen är en viktig del av det svenska samhället. Det ideella arbete som idrottsledare gör i hela vårt land är mycket värdefullt och bidrar till att barn och unga får möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap.

Personer med funktionsnedsättning behöver inkluderas mer i idrotten. Det är bekymmersamt att de i lägre grad än andra deltar i idrottsaktiviteter.

Fysisk aktivitet har positiva effekter för hälsan, men det finns flera faktorer som begränsar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att idrotta. Det kan till exempel handla om bristande tillgång till hjälpmedel för idrott, idrottsanläggningar som inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning eller begränsad tillgång på den lokala orten till organiserad föreningsidrott inom parasportgrenar. Det är också viktigt att främja en ökad integration i idrott av barn med och utan funktionsnedsättning. Det skapar bättre förutsättningar till inkludering i samhället och ger samtidigt barn och ungdomar bättre förståelse när det gäller både möjligheter och utmaningar utifrån funktionsförmåga.

Regeringen arbetar aktivt med frågan om att främja rörelse och idrott för personer med funktionsnedsättning. Regeringen genomför en satsning på att införa ett fritidskort, som syftar till att ge barn och unga i åldrarna 8-16 år en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra genom ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. I april 2023 beslutade regeringen om ett uppdrag till flera myndigheter om att förbereda och införa fritidskortet. I uppdraget tydliggörs att det funktionshinderspolitiska målet ska beaktas och att barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Regeringen gav 2022 Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan, CIF, i uppdrag att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Regeringen finansierar kunskapsplattformen för det årliga stödet från idrottsanslaget till CIF, som för 2024 uppgår till 26 miljoner kronor. Av uppdraget framgår att plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap med beaktande av folkhälsa, principen om universell utformning och ett innovativt förhållningssätt med mera, detta inte minst för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts, motions- och friluftsutövare. Vidare fick CIF ett uppdrag att för idrottsområdet följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken och utifrån regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021-2031.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ger årligen över 2 miljarder kronor i stöd till idrotten. Enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet får statsbidrag lämnas för att utveckla intresse för idrott hos barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning och främja möjligheterna till allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar.

Jag välkomnar att idrottsrörelsen på olika sätt har intensifierat sitt arbete för att inkludera personer med funktionsnedsättning i idrotten. Jag avser att följa hur arbetet utvecklas framöver.

Fru talman! Tack till interpellanterna Mattias Vepsä och Serkan Köse för debatten!

Det är en viktig diskussion. Vi ska inte ha hela budgetdiskussionen i den här interpellationsdebatten, men det är klart att vi kan ha olika uppfattningar exempelvis om regeringens åtgärder för byggsektorn. Vi ser vikten av att människor där kan behålla sina jobb i en tuff tid med stigande inflation och höga räntor som har satt en oerhörd press på investeringarna i byggsektorn. Det är viktigt att man gör någonting åt det. Sedan kan vi diskutera vilka åtgärder som är de bästa, men det är det som regeringen framför allt försöker göra med en del av de åtgärder som Mattias Vepsä pekar på.

När det gäller skattesänkningar har regeringen i sin budget tydligt prioriterat breda skattesänkningar för vanligt folk i den tuffa ekonomiska tid som hushållen möter, samtidigt som vi också har höjt och förstärkt det bostadsbidrag som går till de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna.

Låt oss lämna detta därhän och konstatera att vi är överens om att vi har bekymmer kring att alldeles för få barn får chansen till idrott och till ett föreningsliv. För få får chansen att möta en vuxen ledare eller en ungdomsledare i dörren som välkomnar en till en träning och ser, bekräftar och ger möjlighet till aktivitet och rörelse. Jag är fast besluten om att vi ska ändra detta. Det ska inte vara så att man har en topp när man är elva år och sedan bara avtar det, utan fler ska få chanser och möjligheter.

Jag välkomnar den här diskussionen liksom kommande diskussioner kring detta. Vi behöver politikutveckling på det här området, tillsammans med kommuner, regioner, föreningsliv och organisationer.

Mattias Vepsä nämner Bris i sitt inlägg. Jag träffade dem i morse och tog emot deras årsrapport, och en sak som de pekar på är att allt fler unga brottas med hopplöshet. Är det någonting som skapar hopp är det gemenskap med andra, där man får möjlighet att uttrycka sig och komma till sin rätt liksom en chans till aktivitet tillsammans med andra människor. Därför är detta väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stort tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för denna viktiga debatt! Vi kommer alltså att använda de pengar som finns för fritidskortsändamålet under innevarande år. En del av de pengarna behöver förstås gå till att fortsätta utveckla systemet, så att vi får ett robust system som fungerar väl för den enskilde och för klubbarna och där vi säkerställer att pengar inte hamnar i fel fickor. Det är väldigt angeläget när man bygger en sådan här sak.

Medel behöver förstås gå till detta så att vi får ett robust system på plats. Jag ser fram emot att detta ska leva under överskådlig tid och att det ska finnas på plats under decennier framåt. Då är det förstås viktigt att det blir bra och rätt från början.

Men det kommer också att finnas en del andra medel som vi naturligtvis kommer att använda för att stärka förutsättningarna för barn och ungas fritid på olika sätt.

Vi kommer att återkomma i närtid kring hur vi tänker använda dessa medel, men det kan till exempel handla om möjligheter för ledarutbildning och ledarrekrytering. Det kan handla om att se till att klubbarna och föreningarna är bättre förberedda på att ta emot ytterligare personer som kommer till idrotten när fritidskortet är på plats under 2025.

Ekonomin på totalen är förstås viktig. I tillägg till det som Emma Ahlström Köster har lyft fram som regeringen gör - skattelättnader och en del andra förändringar som underlättar för familjer - finns det ett höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Det är höjt med 40 procent mot bakgrund av den ekonomiska situationen med mycket kraftig inflation, höjda matpriser och annat. Jag vill nämna det i sammanhanget.

Jag uppskattar förstås politikutveckling. Det tycker jag är otroligt viktigt. Kan vi vara konstruktiva och diskutera med varandra är det något som jag verkligen välkomnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De här medlen som finns är avsatta för fritidskortet. Nu fördröjs det lite grann, och det är klart att då är de medlen tillfälliga. Det behöver man ta i beaktande när man gör dessa insatser.

Jag fortsätter gärna att politikutveckla både i riksdagens kammare och i andra sammanhang när det gäller hur vi ytterligare kan stärka förutsättningarna. Jag tycker att det pekas på en del viktiga dimensioner kring resor och transporter som även jag har stött på i mitt arbete när jag träffar klubbar.

Som jag sa behöver det vara ett gemensamt åtagande från staten, kommunerna, idrotten och föreningslivet att se till att så många som möjligt kan vara med. Det handlar också om att utforma verksamheten på ett sådant sätt att så många som möjligt får chansen.

Vi har en lång rad utmaningar. Vi har en ojämlik hälsa, där inte minst tillgången till idrott men också till den gemenskap som idrotten erbjuder skiljer sig åt. Jag tror att det var ledamoten Vepsä som pratade om samhällsgemenskap. Det är ett fantastiskt begrepp som i mitt tycke rymmer så mycket av det som vi vill se: en tillhörighet, att bli sedd, att få bidra, att få delta. Den möjligheten ska alla barn och unga ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tusen tack till Serkan Köse, Mattias Vepsä och Emma Ahlström Köster för debatten så här långt! Det är en viktig diskussion, vilket inte minst Mattias Vepsä underströk.

Låt mig börja med lite besked. Fritidskortet kommer att vara på plats under 2025. Det är en satsning som bygger på det som interpellanten och Mattias Vepsä pekar på, nämligen det faktum att barn i dag väljer bort sina fritidsaktiviteter när de förstår att de konkurrerar med mammas och pappas tuffa ekonomi. Det konkurrerar med elräkningen och matkassen.

Syftet är att skapa ett stöd som bara kan gå till detta, för att man inte ska behöva ställas inför den typen av val. Det är något helt nytt som vi försöker göra. Jag erkänner att det är svårt och komplicerat. Det kräver en omfattande behandling av personuppgifter. Det kräver lagstiftning. Det krävs att vi får med klubbarna och att administrationen för dem inte blir så betungande att detta inte funkar.

Det kräver en massa saker, men målet är helt klart: Fler barn och unga ska ha denna möjlighet. Vi ska freda deras rätt till idrott, till föreningsengagemang, till kulturskola och till friluftsliv från andra saker i samhället, så att också nya grupper får möjlighet att vara med, grupper som inte kan det i dag. Det är bakgrunden till detta, och jag är oerhört stolt över den här satsningen.

Jag uppfattar det som att Socialdemokraterna nu är med på detta och tycker att det är en bra idé. När vi först presenterade detta kallade Socialdemokraterna det för fattigvård. Man sa att det är fattigvård att försöka ge stöd och bidrag till enskildas deltagaravgifter eller träningsavgifter. Man har ändrat sig, uppfattar jag.

Det är bra att vi ser samma problem och att vi också ser att detta kan vara en del av lösningen. Kommer det att vara hela lösningen? Det tror jag inte. Låt mig peka på en del andra saker som också behöver fungera bättre. Det handlar om tillgång till lokaler och anläggningar. Detta behöver det jobbas mer med. Jag träffade kommunerna och Riksidrottsförbundet i veckan för att bland annat prata om detta. Hur kan vi jobba för att få fler och mer kostnadseffektiva anläggningar? Det är en viktig sak.

Mattias Vepsä nämnde flera andra dimensioner av detta. Klubbarna själva behöver också fundera på åtgärder som gör att man är inkluderande, erbjuder träningsmöjligheter för alla och motverkar onödig prylhets i unga år. Till exempel kan man se till att den app man ska använda inte enbart fungerar på de senaste Iphonemodellerna. Sådant kan man annars stöta på, och det handlar inte om att klubbarna inte vill väl utan om att de inte riktigt har tänkt efter kring detta. Sådant behöver de bli bättre på.

Vi behöver också jobba med andra dimensioner som gör att fler kan fortsätta. Det handlar om sådant som tidig toppning och den typen av problem. Men jag delar ju bilden att detta också är en konsekvens av ekonomiska förutsättningar, och nu försöker vi göra någonting åt det. Inte minst handlar det om de medel som har kommit ut till idrotten via Idrottsklivet för att stärka idrottsrörelsen i områden där man historiskt sett har varit lite svagare och det behövs mer föreningsliv. Nu får man en riktad satsning för detta.

Det är bra saker som nu sker. Kommer det att vara tillräckligt? Nej, det behöver göras mer, men det är viktiga saker som regeringen nu genomför.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att adressera de ekonomiska hinder som familjer möter och som begränsar barns och ungdomars möjligheter att delta i idrottsaktiviteter.

Serkan Köse har också frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stärka stödet till idrottsföreningar, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, för att säkerställa att alla barn har tillgång till idrottsaktiviteter oavsett föräldrarnas ekonomiska bakgrund.

Mattias Vepsä har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar här och nu för att ge fler barn och unga en chans att delta i idrotten.

Jag instämmer i Serkan Köses och Mattias Vepsäs bild av vikten av att barn och unga ska ha goda möjligheter att delta i idrotts- och andra fritidsaktiviteter. Barns och ungas deltagande ska inte avgöras av storleken på familjens plånbok. Idrottens betydelse i sig samt för såväl folkhälsan som känslan av samhörighet är en grundbult i statens stöd till idrotten. Målet med regeringens idrottspolitik är bland annat att ge möjligheter för alla barn och unga att motionera och idrotta. Därför stöder regeringen idrottsrörelsen med ett årligt bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund på cirka 2 miljarder kronor. Stödet kanaliseras till stor del vidare till förbund och de 19 000 idrottsföreningar runt om i landet som bedriver olika former av idrottsverksamhet, inte minst för barn och unga.

Vi vet att det ekonomiska läget för många familjer har försvårats. Regeringen tar denna situation på största allvar. I socialt utsatta områden är hushållens ekonomi ofta svagare än genomsnittet, och det kräver mer av idrottsrörelsen för att nå barn och unga. Regeringen beslutade 2023 därför om ett permanent bidrag på 100 miljoner kronor per år till Sveriges Riksidrottsförbund för att ytterligare utveckla idrottsverksamhet i socialt utsatta områden.

Regeringen har även en satsning på ett fritidskort som ska omfatta barn och unga i åldrarna 8-16 år. Fritidskortet ska bidra till att stärka barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Fritidskortet bör motsvara ett värde som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter som anordnas av till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppet kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Föräldrar ska inte behöva prioritera mellan matkassen och ett barns fritidsaktivitet. Fritidskortet kommer att kunna göra skillnad för barn och unga runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör betydande satsningar för barns och ungas idrottande så att fler får möjlighet till en meningsfull fritid.

Fru talman! Tack, interpellanten Ewa Pihl Krabbe, för interpellationen och möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna!

Jag vill särskilt tacka interpellanten för att hon lyfter fram anhöriga i den här situationen. De får ofta för dåligt stöd i samband med att de har en närstående som drabbas av psykisk sjukdom, psykiatriska tillstånd eller annan psykisk ohälsa. Det är viktigt att vi utvecklar vårt stöd till dessa personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också i sammanhanget lyfta fram att regeringen jobbar mycket aktivt med en bred strategi om psykisk hälsa och suicidprevention. Där är vårt mål att mobilisera fler aktörer för att motverka den psykiska ohälsan och för att förhindra självmord.

Vi har också ambitionen att skapa en ordning där vi lär bättre av de situationer där människor hamnar i en sådan situation att de uppfattar att det inte finns någon annan utväg än att ta sitt liv. Det är inte för att peka finger utan för att lära, så att vi kan bli bättre på att förebygga den typen av situationer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

När det först gäller de 6 miljarderna vill jag nog ändå påpeka att det är ett stort tillskott som nu sker. Skulle man jämföra det med när man ger mer generella statsbidrag till kommuner och regioner motsvarar det ett tillskott på 20 miljarder, eftersom 30 procent av den typen av generella tillskott går till regionerna. I sammanhanget är 6 miljarder inte lite medel. Det är stora medel.

Är de tillräckliga för att täcka ett prognostiserat underskott? Nej. Det kommer att krävas insatser också från regionerna för att inte minst öka fokus på kärnverksamheten. Om jag har uppfattat saken rätt motsvarar de 6 miljarder som regeringen nu skjuter till de medel som Socialdemokraterna har i sin budget. Därvidlag är det väl ingen skillnad, såvitt jag har uppfattat det.

Jag delar en del av det Ewa Pihl Krabbe säger om vikten av att i samhället ha ett starkt fokus på psykisk ohälsa. Jag tycker dock inte att fokuset är tillräckligt. Jag tror att vi behöver mobilisera väsentligt fler delar av samhället om vi ska kunna vända utvecklingen.

Jag tycker att vi alltför länge har sagt att det är en fråga för sjukvården att hantera på egen hand. Sjukvården ska göra sitt. Den ska ha goda möjligheter att göra det. Men det kommer inte att räcka, utan vi behöver jobba med de skyddsfaktorer som finns - människor ska ha en god psykisk hälsa, en meningsfull tillvaro och gemenskap med andra människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundläggande faktorer som gynnar den psykiska hälsan inte minst i unga personers liv behöver finnas på plats. Det handlar om tillräckligt med sömn, rörelse och relationer och om att ha någon att vända sig till så att det finns någon som kan vara ett medmänskligt stöd. Det kan komplettera, inte ersätta, det som sjukvården ger så att sjukvården får möjligheten att behandla de patienter som är i behov av sjukvårdens insatser.

Jag kan inte ytterligare gå in på detaljerna om Region Skåne och de saker som interpellanten har redogjort för här. Men jag kan konstatera att jag vet att man har ambitionen att åter öppna på kvällar och nätter när man klarar av en patientsäker personalsituation på den psykiatriska akutmottagningen.

Jag vill också säga att regeringen stöttar ett utvecklingsarbete om psykiatriambulanser. Det är oerhört angeläget att få till fler. Det gäller ur dimensionen att minska belastningen på polisen men framför allt för de personer som blir direkt bemötta. Det handlar om att personalen har en kompetens och ett kunnande om deras situation, till skillnad från polisen, som inte har den utbildning och den kapacitet som personalen som åker med en psykiatriambulans har.

Jag kan inte säga hur Region Skåne borde göra. Det är förstås den som till syvende och sist bestämmer över det. Men vi har ett stöd för att utveckla den här typen av verksamheter. De verksamheter som jag har besökt som handlar om psykiatriambulanser tycker jag är mycket lovande och mycket glädjande och någonting som är värt att fortsätta att arbeta med.

Fru talman! Det är svårt att ge sig in på detaljerna kring en verksamhet som leds och drivs av regionen, till exempel exakt vilka villkor personalen har. Men för protokollets skull kan jag ändå säga att jag har talat med ansvarigt regionråd, Per Einarsson i Region Skåne, som är oerhört engagerad för de psykiskt utsatta och deras situation. Jag har träffat få personer med samma driv och engagemang för personer som är drabbade på olika sätt av psykisk sjukdom, psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa. Jag vet att hans ambition är att så snabbt som möjligt återöppna den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad nattetid och kvällstid.

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning, och det är ett nationellt bekymmer. Regionerna har haft problem med detta och misslyckats på olika sätt. Vi har gett det nationella kompetensförsörjningsrådet i uppdrag att verkligen ta sig an frågan och komma med rekommendationer om vad staten mer kan göra för att bistå i detta. De utmaningar som beskrivs av både interpellanten och Anna Wallentheim är ju väldigt allvarliga.

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för Sverige, och den har inte underlättats historiskt av ett fragmenterat vårdsystem. Frågor kring huvudmannaskap för vården utreds nu av regeringen för att man ska kunna komma till rätta med den här typen av problem på ett bättre sätt än tidigare.

Jag är djupt bekymrad över utvecklingen när det gäller psykisk ohälsa. Anna Wallentheim pekade ju på hur inte minst kvinnor drabbas. Det är också viktigt att i en sådan här diskussion se att det finns olika typer av psykisk ohälsa. Det är inte alla som kräver att man vänder sig till en psykiatrisk akutmottagning, men den vård en person behöver måste ju finnas och vara tillgänglig. Därtill behöver vi jobba bättre förebyggande så att färre hamnar i den här typen av problem. Men när man har gjort det ska naturligtvis vården finnas där.

Vi vet att regionerna har stora ekonomiska utmaningar. En del av de underskotten och problemen har byggts upp över tid. En del kom tillfälligt på grund av inflationen som har drabbat inte minst regionernas ekonomi med tanke på pensionsavtalen. Som ett svar på detta har regeringen aviserat ett ytterligare tillskott om 6 miljarder riktat till hälso- och sjukvården för att delvis avhjälpa situationen och också möjliggöra att man behåller personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag anser att det är rimligt att psykiatrisk akutsjukvård ingår i utbudet hos ett centralsjukhus eller akutsjukhus dygnet runt. Om jag inte gör det undrar hon om jag har för avsikt att ta några generella initiativ.

Ewa Pihl Krabbe har också frågat mig hur jag ser på att andra instanser som polisväsendet och ambulansverksamheten får lägga mycket tid på transporter av de patienter som hade kunnat få adekvat vård på sjukhus för sin psykiska oro i stället för att utföra sina normala uppdrag. Hon undrar om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde ta några initiativ utifrån min bedömning.

Slutligen har Ewa Pihl Krabbe frågat mig hur jag ser på de komplikationer patienterna drabbas av och de risker för patientsäkerheten som den rådande situationen för med sig med tanke på de uppgifter som lämnas av de inblandade aktörerna och vilka åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att motverka detta.

Frågorna är ställda mot bakgrund av att den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad sedan juni 2022 har varit stängd kvällar och nätter.

Den ökande psykiska ohälsan i befolkningen är oroande. Förutom det personliga lidande som det innebär ställs det även ökade krav på våra samhällsfunktioner, däribland Polismyndigheten. Jag vill betona vikten av att det för varje enskild patient ska finnas tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet man bor. Det gäller även personer i psykisk kris.

Regionerna ansvarar för vårdens organisation, inbegripet den psykiatriska akutsjukvården. I mitt uppdrag som socialminister ingår att inom mitt ansvarsområde ge regionerna, som är huvudmän för hälso- och sjukvården, förutsättningar att erbjuda vård och omsorg av god kvalitet. Därför är sjukvården högt prioriterad i Tidöavtalet och i regeringens budgetproposition för 2024.

Inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention tillförs cirka 1,6 miljarder kronor. Det tillförs även medel för att korta väntetiderna och utveckla det strategiska tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården, bland annat genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner där 530 miljoner kronor avsätts för ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Sådana insatser kan bidra till ett bättre omhändertagande och minska behovet av akutpsykiatrisk vård.

Regeringen vidtar även åtgärder för att stötta huvudmännen i arbetet med kompetensförsörjningen och har gett Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Justitieministern har nyligen besvarat en fråga från Ewa Pihl Krabbe om polisiära insatser med anledning av stängd psykakut (svar på skriftlig fråga 2023/24:481). Jag instämmer i det svaret. Jag vill även understryka att ambulanssjukvården är till både för personer med psykisk ohälsa och för personer med somatisk ohälsa och att ett viktigt utvecklingsområde är att öka ambulanspersonalens kompetens för att möta personer med psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag nämna att det pågår flera insatser som rör den psykiatriska akutsjukvården. Under 2024 fördelas 50 miljoner kronor till regionerna genom förordningen (2021:18) om statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa. Detta är en viktig insats för att utveckla stödet till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att kartlägga den verksamhet som bedrivs på de psykiatriska akutmottagningarna. Detta inbegriper frågor om just organisation, insatser, patienternas upplevelser och patientsäkerhet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Karin Sundin började med att prata om vårdkrisen och om sjukvården i Sverige, som har det väldigt tufft ekonomiskt. Från regeringens sida har vi den senaste veckan lämnat besked om att vi ger ytterligare 6 miljarder i stöd till sjukvården i Sverige i ett riktat bidrag. Vi har också aviserat åtminstone fem konkreta åtgärder för att förbättra möjligheterna att bedriva en mer effektiv, ändamålsenlig och patientnära sjukvård under de kommande åren. Det gäller att inte bara plåstra om här och nu utan också långsiktigt förbättra förutsättningarna att ge patienter vård i tid. Den tidigare regeringen misslyckades med detta, och vårdköerna har blivit allt längre.

Detta är något av det vi arbetar med.

Vi kommer naturligtvis att återkomma i de frågor som Karin Sundin specifikt tog upp. De flesta av dem har kollegor till mig ansvar för, och de kommer förstås att återkomma om hur vi hanterar dessa.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för frågan!

Det är oerhört angeläget att ingen hindras från att vara med i föreningslivet eller idrotten av ekonomiska skäl. Detta är också skälet till att vi jobbar med fritidskortet.

Barn i socioekonomisk utsatthet ska få extra mycket på sitt kort just för att elva- eller tolvåringar inte ska behöva fundera på om mamma eller pappa har råd med att de fortsätter med fotbollen. Vi vet att det är på det sättet.

Vi arbetar hårt med detta. Det är en unik satsning, som jag noterar också röner ett visst internationellt intresse. Det är svårt och komplicerat då det handlar om behandling av väldigt många personuppgifter, exempelvis.

Vi arbetar alltså hårt, och vi kommer att använda detta år till att se till att ytterligare förutsättningar skapas i föreningslivet för att ta emot vad vi tror är väsentligt fler som vill hålla på med idrott än vad som är fallet i dag eller som åtminstone får bättre förutsättningar att göra detta.

Status är att fritidskortet kommer att införas under 2025. Vi arbetar intensivt med förberedelsearbetet i år. Vi satsar också särskilt och långsiktigt på idrott i utsatta områden för att stärka föreningslivet där det i dag är lite svagare.

Herr talman! Jag bedömer att det är två olika frågor.

Den första handlar om minskat barnafödande. Vad som kan orsaka detta är naturligtvis något för varje regering att fundera på.

Den andra handlar om vacciner. Precis innan vi kom in här i dag hade jag ett möte med Folkhälsomyndigheten, och de konstaterar att personer som inte tog sin vårdos förra året har en ökad risk att dö i covid-19.

Vaccinen är väldigt verkningsfulla när det gäller att skydda mot svår sjukdom och död, och de var mycket viktiga för att vi skulle kunna öppna upp våra samhällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är angeläget att människor fortsätter att ta vaccin om man tillhör en riskgrupp och omfattas av de rekommendationer som finns. De biverkningar av vaccinen som finns är kända, och de rapporteras, utreds på olika sätt och redovisas också av myndigheterna på deras hemsidor för dem som vill ta del av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!

Detta är mycket allvarligt. Det tycks som om pengar har hamnat i helt fel fickor, hos rent kriminella eller andra personer som inte ska ha de pengarna.

Gången är sådan att regeringen tar emot rapporten. Sedan kommer vi att återkomma med vårt svar på de rekommendationer som Riksrevisionen pekar på i sin skrivelse, och sedan kommer den att riksdagsbehandlas.

Att det inte fungerar tillräckligt väl på Allmänna arvsfonden är inte okänt för oss. Därför konstaterar vi i Tidöavtalet att vi ska göra en utredningsinsats och olika typer av reformer för att se till att medel dels används mer effektivt, dels inte kommer fel mottagare till del. Bland annat arbetar vi med att föreslå nya demokrativillkor.

Vi ser också över möjligheten att skapa en central databas för alla bidrag till civilsamhället, vilket Riksrevisionen tror skulle ha stora och goda effekter. Vi ser naturligtvis också över kravprofilen när vi ska byta ordförande i arvsfonden för att bättre återspegla detta.

Det är heller ingen hemlighet att den här regeringen också vill se till att myndigheterna bättre kan utbyta information med varandra för att stävja felaktiga utbetalningar och fusk.