Magnus Jacobsson

Fru talman! I dag ska vi prata om arbetsrätt och hantera 45 motionsyrkanden. Jag ska faktiskt ändra lite i mitt tal utifrån Ciczies sista frågeställning. Jag tycker nämligen att den är väldigt spännande.

Digitaliseringen, rent tekniskt, leder till stora förändringar för oss alla. Ciczie lyfter fram gigarbetarna. Jag tycker att hon gör det på ett förtjänstfullt sätt. Samtidigt är frågan rätt komplicerad. Är det jag som beställer som är arbetsgivaren? Är det den som äger den tekniska plattformen som är arbetsgivaren? Är det den som kör som är en egenföretagare? Jag delar nog analysen att detta över tid kommer att tvinga fram mer funderingar än vad vi har i dag, för den här typen av digitala tjänster kommer nog att växa fram på fler områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Men digitaliseringen stannar inte bara vid plattformsarbete. Jag tror att detta gäller de flesta av oss i denna kammare och många andra som jobbar i tjänstesektorn - vi ser det till och med bland barnen i skolan: Vi har mobilen med oss. Vi har Ipaden med oss. Vi tar med oss jobbdatorn hem. Plingar det till någon gång på kvällen svarar man på ett mejl.

När upphör arbetstiden? Jag kan tycka att det är en minst lika komplicerad fråga om man exempelvis pratar om lagstadgad arbetstid. Vi är på väg in i en situation där vi nästan inte - förstå mig rätt - har arbetstid. Väldigt många av oss svarar alltså på en fråga oavsett när på dygnet den kommer.

Fru talman! Jag tror faktiskt att vi kommer att få fundera mycket mer på de här frågorna, oavsett partifärg och oavsett vilka som sitter i regering. Det sker nämligen en förändring, och den förändringen kommer att fortsätta ske. Vi kommer att vara tvungna att förhålla oss till detta.

Nu blev den här delen av mitt tal längre än vad jag hade tänkt, men jag blev lite inspirerad.

I princip alla dessa 45 motionsyrkanden handlar om den svenska modellen. Det gör också att det på ett sätt är lätt för mig att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det förhåller sig till den svenska modellen, och man konstaterar att den svenska modellen har tjänat oss väl.

Tittar man på hur den svenska modellen fungerar, med starka parter som förhandlar och löser väldigt många frågor, ser man att den faktiskt gör att vi som lagstiftande församling i Sverige hanterar färre frågor än många andra parlament gör. Den rollfördelningen kan nästan vara lite trist för oss politiker, för ibland får vi luta oss tillbaka och lita till modellen, men den har som sagt tjänat oss väl. Den har också gjort att vårt land har förhållandevis få strejker och en förhållandevis väl fungerande arbetsmarknad, så jag tror att vi ska vara rädda om den.

Hela omställningspaketet har också tagits emot positivt. Det tog tid. Det förhandlades. Men man kom ändå fram till ett paket som ledde till ökad flexibilitet men också bättre förutsättningar för dem som exempelvis vill omskola sig under sin tid i arbetslivet.

Vi kommer säkert att upptäcka brister i den här modellen också, fru talman, men den måste få sätta sig innan vi går in och ser vad vi kan göra där. Framför allt måste vi, om vi ska gå in och göra något, göra det i samverkan med parterna. Jag vet att vi i kammaren är överens där och att den svenska modellen har ett starkt stöd bland alla partier. Det tror jag för övrigt är en av modellens styrkor.

Det finns ändå motioner som tar upp ämnen som är oerhört viktiga. Det gör ju alla motioner på sitt sätt, men det finns sådana som jag har funderat lite mer på.

Ett ämne är sysselsättningsgrad. Även där tror jag att vi är överens i många stycken. Vi ska eftersträva heltid. Jag tror att de flesta är överens om det även på arbetsmarknaden. Jag tror att parterna är förhållandevis överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Sedan ser inte alltid livet ut så. Jag vet själv hur det var när jag var ensamstående pappa med tre barn. Då fanns det tillfällen då jag hade önskat att få jobba lite mindre än heltid, men jag var heltidsanställd. Nu är alla mina barn, till och med 17-åringen, så stora att de kanske inte alltid behöver pappa lika mycket som när de var mindre. Ja, då kan jag vara beredd att jobba fler timmar och jobba långt mycket mer än sex, åtta, tio timmar. Det är också ett sätt att se på hur arbetstid ska fungera.

Med det sagt, fru talman, är jag tveksam till att vi via lagstiftning ska göra en förändring. Jag tror nämligen att även det här är en fråga för parterna. Jag tycker att Rosengren hade ett bra anförande och lyfte fram perspektivet att om vi gör en generell förändring blir det lika för alla. Då har vi egentligen inte gjort någon större förändring.

När parterna får titta på det här kommer det att finnas områden där man i fackliga förhandlingar och arbetsgivarförhandlingar kommer fram till att man vill ändra tid. Sådana förändringar finns för övrigt redan när det gäller tid, när man går i pension och liknande. Jag tror att det även här gäller att ha respekt och förtroende för den svenska modellen.

Ett annat område som vi haft debatter om här i kammaren är arbetsmiljö och risk för olyckor. I det kapitlet i det här betänkandet handlar det om entreprenörers ansvar. Jag tror att det är en fråga som vi behöver ha med oss.

När man gör upphandlingar och när man köper in tjänster i Sverige eller från andra länder är det oerhört viktigt att vi har samma regelverk. Men jag tänker inte ta den debatten en gång till, utan jag upplever att vi även där är överens i många stycken. Vi behöver ha ett bra skydd. Vi behöver ha skyddsombud. Vi behöver få den här biten att fungera, och vi behöver vara överens om att den grundläggande principen är att man har samma spelregler oavsett om företaget är registrerat i Sverige eller i Estland eller någon annanstans.

Det som varit den stora politiska debatten under en tid när det gäller det här området är sympatiåtgärder. Här, fru talman, tror jag faktiskt att vi befinner oss i ett lite mer komplicerat läge.

Sverige är beroende av investeringar från andra länder. Väldigt många av våra största företag ägs i dag från andra länder. Jag ser bara hemma i Västsverige att flera av våra stora koncerner ägs av exempelvis kinesiska företag.

Vi kommer nog att vara tvungna att värna och försvara vår modell. Det är inget snack om det. Men när man värnar och försvarar kommer man också att vara tvungen att fundera på hur mycket resurser man sätter in vid vilka tillfällen.

Jag vet att för några år sedan var det ett kafé i Göteborg som drevs av en enskild person där man satte in hela registret och blockerade till konkurs. Då är det ju inte en diskussion om att arbetstagarna är de svaga. I det sammanhanget var det faktiskt egenföretagaren, den enskilda kvinnan som hade startat kaféet, som var den svaga parten. Det var hon som förlorade.

Vi ska värna den svenska modellen. Vi ska värna strejkrätten, och vi ska värna rätten till sympatiåtgärder. Men man måste också använda dem på ett sådant sätt att modellen fungerar över tid.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! När jag tackade ja till att sitta i arbetsmarknadsutskottet var det just därför att jag tillsammans med mitt parti vill utveckla hela det arbetsmarknadspolitiska området. Jag är inte säker på att alla tänker på det, men som representant för ett mindre parti i riksdagen har man ansvar för alla frågor. Jag kommer alltså att grotta ned mig i dem bit för bit.

När det gäller det här området har jag redan redogjort för de tre grejer regeringen gör. Därutöver har jag i det tidigare svaret redogjort för att vi jobbar med den rättsvårdande sidan, som jag tror är otroligt viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Jag har också lyft fram en reflektion eller ett förslag som jag som kristdemokrat även har fört fram i samtal med våra kompisar i regeringsunderlaget. Det är att man vid varje dödsfall - inte bara vissa - borde titta närmare på fallet och ta in Haverikommissionen, åtminstone under en period, för att få ett bättre faktaunderlag.

Jag lovar Ciczie Weidby att jag kommer att fortsätta jobba med de här frågorna och hjälpa till att utveckla mitt partis politik.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väldigt bra fråga! Eftersom det finns folk som lyssnar på det här vill jag redogöra för att jag har suttit i utskottet i ett år och att jag jobbar vidare med att utveckla Kristdemokraternas politik på området. Hittills har jag redogjort för det vi gör tillsammans med regeringen. Därutöver har jag noga pekat på vad vi kristdemokrater tycker. Vi tycker att man borde arbeta utifrån en nollvision, precis som man gör inom trafikområdet som jag tidigare arbetade med.

När det gäller de dödsfall som sker kallas Haverikommissionen bara in i större sammanhang. Vi tycker att man borde titta på varje enskilt fall, åtminstone under en period. Vi behöver nämligen få klart för oss hur det egentligen ser ut. Vad är det som gör att det fortsätter att ske olyckor? I vissa fall kan det bero på rent slarv, i andra fall på kriminalitet.

Vi försöker även jobba med att få stopp på brottsligheten. Det gör vi just nu, framför allt tillsammans med regeringen, men vi försöker givetvis jobba fram egna idéer också.

Fru talman! Först och främst är jag glad för att det finns ett engagemang hos oss allihop. Det tycker jag är positivt. Jag har också den största respekt för att man kan ha olika uppfattningar om resurser och metodik, det vill säga sätt att arbeta.

Jag tycker dock att det är djupt olyckligt och tråkigt - oavsett om det bara var jag som uppfattade det - att det blir en debatt där man sätter enskilda års dödstal i relation till eventuella resurser. Jag tror faktiskt inte att varje enskilt beslut i den här kammaren har direkt koppling till vad som händer nästa år. Jag tror att den här typen av frågor ibland handlar om kriminalitet, slarv eller rena olyckshändelser. Därför skulle vi nog alla må bra av att vara lite ödmjukare mot varandra.

Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Fru talman! Avseende den första frågeställningen har vi väl redan redogjort för att vår uppfattning är att vi har gjort den förstärkning som efterfrågats. I budgetar brukar man inte ge mer än det som efterfrågas. Vi har också fått besked av bland annat ministern att myndigheten säger att de utifrån detta kommer att anställa fler och göra fler kontroller. Jag känner mig trygg med det.

Avseende den andra frågeställningen kan jag bara uppmana dem som eventuellt lyssnar på detta nu eller framöver att gå till ett av Teresa Carvalhos senare anföranden. Då kan man se sådan retorik. Det beklagar jag.

Det här är en för viktig fråga för att vi ska slänga i ansiktet på varandra att den ena eller den andra är skyldig till att enskilda går bort på arbetsplatser. Jag beklagar den typen av retorik. Det är tråkigt. Jag försöker själv undvika att säga att det var den förra regeringens, vår regerings eller någon annans fel. Det är synd. Detta är en för viktig fråga.

Fru talman! Regeringen gör en hel del för att minska risken för olyckor i arbetslivet. Arbetsmiljöverket får mer resurser, så att man kan stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler anmälda och oanmälda inspektioner. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur fler ska vilja engagera sig som skyddsombud. Regeringen bereder också förslag avseende utökat informationsutbyte för att bland annat motverka arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Allt detta är bra. Fler inspektioner, fler skyddsombud samt ett tydligt fokus på att bekämpa arbetsplatskriminalitet kommer troligtvis att leda till säkrare och tryggare arbetsplatser. Samtidigt vet vi att det alltid kommer att finnas en risk för olyckor i vardagen och i yrkeslivet.

Vi kristdemokrater har tidigare lyft fram idén om en nollvision avseende dödsolyckor på jobbet samt att det efter varje enskild dödsolycka ska tillsättas en haverikommission som försöker se vad som hänt samt undersöka hur man kan undvika att det händer igen. Denna metod har använts med framgång inom bland annat flyget. Där utreds varje enskild olycka, och man arbetar hela tiden med ständiga förbättringar i syfte att skapa världens säkraste transportsystem. Det är en metod som vi borde använda på arbetsplatser i syfte att hela tiden förbättra oss.

Fru talman! Jag tror att övriga arbetslivet har en hel del att lära av transportsektorn. Om vi arbetar mer förebyggande, vilket regeringens förslag syftar till, i kombination med ett mer systematiskt arbete när olyckan väl är framme kan vi som samhälle tillsammans med arbetsmarknadens parter minska risken för olyckor och på sikt skapa en arbetsmarknad där ingen riskerar att dö när man går till jobbet.

Fru talman! Slutligen vänder jag mig å det starkaste mot att man använder en retorik för att försöka låtsas att regeringen efter ett år skulle ha orsakat förändringar som innebär att fler dör på arbetsmarknaden. Det är helt enkelt oseriöst. Vi borde kunna vara större än så här i kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar till fullo ministerns åsikt vad gäller att det inte finns något sådant uppdrag. Från vår sida finns inte heller någon sådan uttalad önskan.

Det som däremot finns hos oss kristdemokrater är en djup oro över att människor åker till jobbet och kanske inte kommer hem därifrån. Det finns en djup oro över att detta sker på arbetsplatser där kriminella människor utnyttjar arbetskraft. Jag pratar alltså inte om de skötsamma, ordningsamma och strävsamma företagarna.

En av metoderna - men inte den enda, för vi behöver även arbeta med rättsvård - är att få fram fler skyddsombud. Därför är det positivt att regeringen försöker åstadkomma det.

Jag återkommer till min fråga: Är det inte lite konstigt att man säger nej till något innan det är helt klart?

Herr talman! Inför denna debatt har jag tittat på lite siffror och samtalat med en del vänner för att lite grann skanna av verkligheten. Min upplevelse är att de flesta företag gör rätt för sig. De flesta eftersträvar att göra rätt, och ändå sker olyckor. Men inställningen är att de vill göra rätt.

Tyvärr finns det kriminella och oseriösa företagare, och hos dem är risken för olyckor som störst. Detta vill regeringen möta med att bland annat försöka få fler att vilja vara skyddsombud och den har därför gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket. Men innan uppdraget ens är slutfört väljer socialdemokratin att såga det. Jag är förvånad över att man väljer att såga något som ännu inte är presenterat. Varför gör man det?

Herr talman! År 2023 dog 65 personer på jobbet. År 2022 dog 116 personer på grund av dödligt våld. Och 2022 dog 1 254 personer på grund av självmord.

Även om döden är en del av livet ska ingen behöva dö på jobbet, på grund av våld eller för att man inte längre orkar leva.

I det goda samhället har vi trygga och väl fungerande arbetsplatser. Där är ingen rädd för att vara ute på kvällen. Och där drömmer man om en bättre framtid.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det uppenbart att vi har problem när enskilda personer åker till jobbet men på grund av säkerhetsbrister, dåligt underhåll, bristande rutiner, arbetslivskriminalitet eller slarv inte kommer hem efter utfört arbete då de har drabbats av en olycka.

Som politiker måste vi göra det som vi kan för att minska risken för olyckor. Vi måste samverka för att hitta lösningar som ökar säkerheten på våra arbetsplatser. Samtidigt räcker det inte med att vi arbetar med dessa frågor. Ska vi få till bättre och tryggare arbetsplatser måste det ske i samverkan med arbetsmarknadens parter.

Ytterst är det arbetsgivarna som ansvarar för arbetsmiljön. Och i samverkan med fackförbund och skyddsombud har de ett gemensamt ansvar för att säkerställa att ingen far illa på jobbet.

Det betyder inte att vi inte har något ansvar. Tvärtom är det viktigt att politiken är engagerad och arbetar aktivt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för våra företag och för dem som arbetar. Därför är det bra att regeringen redan gör en hel del för att minska risken för olyckor. Men det går alltid att göra mer för att försöka hindra att personer skadas på jobbet.

Herr talman! Jag kommer i mitt andra anförande att återkomma med mer konkreta åtgärder. Jag avslutar därför detta anförande med att konstatera att vi bör ha en nollvision för dödsolyckor på jobbet. Ingen ska behöva gå till jobbet och vara orolig för om man kommer hem med hälsan och livet i behåll.

Fru talman! Jag noterar iakttagelsen, men jag tror inte att Cato noterade min inledning. Jag hade egentligen inte för avsikt att gå i polemik, utan jag är ärligt nyfiken. Det beror helt enkelt på att jag tror att vi behöver hitta olika lösningar om vi över tid också ska stärka legitimiteten i både migrationen och integrationen.

Jag tror att det är precis samma situation om vi pratar om arbetskraftsinvandring. Jag är inte helt säker på att vi rör oss i rätt riktning just nu, med tanke på den otroliga brist på arbetskraft som finns runt omkring i Sverige. Jag tror alltså att vi i politiken är tvungna att hela tiden pröva, känna efter och lyssna lite grann.

Mitt syfte med frågan var som sagt faktiskt inte att gå i polemik utan helt ärligt att bara få höra lite grann hur ni har tänkt, Jonny Cato. Det är nämligen en fråga som jag själv går och grubblar på rent tekniskt - och eventuellt funderar på att bolla in i mitt parti så att man kan titta på den.

Jag tror att det är viktigt att vi har även den typen av debatt med varandra - att vi lite nyfiket tjuvkikar på varandras inlägg. Det kan ju eventuellt hända att även Centern hittar något bra som jag och KD tycker att det vore kul att titta på.

Fru talman! Även om denna debatt ibland kan vara lite het, precis som många debatter, tror jag att vi också är några som - hör och häpna - läser varandras texter med viss nyfikenhet. Jag kommer att ge Cato möjligheten att utveckla sina tankar i en fråga, och det kommer han att få göra av det enkla skälet att jag är seriöst nyfiken på hur man har funderat.

Det gäller just etableringslånet. Jag har nämligen själv gått och grunnat rätt mycket på den frågan. Hur hanterar man bidrag versus lån? Hur hanterar man egenansvar och medborgares känsla av att bara ge och ge? Det tror jag faktiskt är en viktig fråga att ibland fundera över när vi pratar om integration. Det finns också väldigt mycket bildsättningar och ryktesspridningar.

När jag själv har letat på detta tema har jag hittat att det redan finns en låneform via CSN men att det då gäller heminredning och liknande. Min fråga är alltså väldigt öppen: Hur har ni tänkt när ni har resonerat kring hur etableringslånet ska fungera rent praktiskt, Jonny Cato? Du ger nu en viss signal här om att det ska fungera ungefär som vid studier, och då är det ju så att det finns en bidragsdel och en lånedel.

Vi kan också leka med tanken att någon kommer till Sverige genom migration. Sedan när man ska integreras vill man studera, och då kanske man redan har byggt upp en skuld i form av ett integreringslån - och sedan ska man studera och kanske få en studieskuld.

Jag är ärligt nyfiken på hur ni har resonerat och tänkt gällande denna frågeställning.

Fru talman! Arbetsmarknadsutskottet är ett spännande utskott, där vi har det övergripande ansvaret för att människor ska komma i jobb och för att skapa ett integrerat samhälle där alla får möjlighet att bidra till en god samhällsgemenskap utifrån de egna förutsättningarna.

Samtidigt som vi har detta övergripande ansvar har vi inte alltid alla verktygen i vårt utskott. När vi nu ska samtala om hur vi skapar ett väl fungerande och integrerat samhälle måste vi även beröra förslag som hanteras i andra utskott.

Innan jag går in på de mer konkreta politiska förslagen vill jag lyfta fram vikten av att ett samhälle inte bara utvecklas utifrån ekonomi och lagar.

Ett samhälle växer fram och påverkas av de värderingar som präglar samhället över tid. I vårt fall är det den judiska och kristna etiken som har skapat den ram som vi alla lever i, oavsett om vi har en tro eller ej. Det är också denna ram eller kontext som man måste förstå och förhålla sig till när man väljer att bosätta sig i Sverige.

Tidigare har både politiker och forskningen glömt att tala om moral och etik, vilket har gjort att vi i Sverige oftast har debatterat enbart ekonomi och klass. Men i ett mer mångkulturellt samhälle måste man orka med att fundera över vilka värderingar det är som ska gälla för just vårt samhälle.

Inom den kristna idétraditionen har det alltid funnits ett spänningsfält mellan Aten, Jerusalem och Rom, vilket gör att vi under drygt 2 000 år har diskuterat vad som ska vara det viktigaste: filosofin, religionen eller lagen. Det är utifrån denna diskussion som vi tillsammans över tid har formulerat de mänskliga rättigheter som i dag ligger till grund för FN, EU samt flera enskilda länders konstitution.

När man väljer att bosätta sig i Sverige kommer man automatiskt att vara tvungen att acceptera de normer som vi har utvecklat utifrån dessa naturrättsliga principer: allas lika värde, jämlikhet, jämställdhet och respekt för natur och andra levande varelser. Detta är en del av vårt kollektiva arv, och det påverkar hur vi ser på familj, arbetsliv och samhället i stort.

Fru talman! Om jag ska lämna dessa etiska funderingar och tala lite mer om det praktiska så handlar integration om värderingar, utbildning, arbete och bostad. Inom mitt eget utskott, arbetsmarknadsutskottet, gör vi ett antal omprioriteringar. I stället för att prioritera ökade volymer i introduktionsjobben ser vi till att åtgärder som etableringsjobb kommer på plats.

Etableringsjobben är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som bygger på ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Det är en ny form av subventionerad anställning som riktar sig till nyanlända och till långtidsarbetslösa. Det handlar om att lära sig jobbet på jobbet, vilket är viktigt för att få fler att gå från utanförskap till en arbetsgemenskap. I budgeten stärker vi också upp Samhall, som har ett viktigt uppdrag gentemot dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden.

Vi kristdemokrater har också drivit på för att utbildningsrusta Sverige. Det är därför glädjande att regeringen nu genomför satsningar inom utbildningsområdet.

Vi bygger ut yrkesutbildningarna med cirka 16 500 platser genom att tillföra 1,3 miljarder. Vi bygger också ut yrkeshögskolan med ytterligare 385 miljoner, vilket innebär cirka 3 000 fler platser. Till detta ökar vi anslaget till folkhögskolan med ytterligare 100 miljoner.

Alla dessa satsningar syftar till att fler ska få den utbildning som man behöver för att kunna få ett jobb och försörja sig själv. Samtidigt satsar vi även på fler speciallärare i syfte att barn och ungdomar aldrig ska behöva halka efter.

Fru talman! Vid sidan av jobb och utbildning är boende en av de stora frågorna vi har att hantera om vi vill skapa ett bättre integrerat samhälle.

När vi byggde upp våra moderna städer under 40-, 50-, 60- och 70-talen var det utifrån en tanke som baserades på kategoriboende. Det innebar att arbetare bodde i vissa områden och medelklassen i andra. Skolan var samlingsplatsen som likt kyrkan låg mitt i byn, och idén var att samhället skulle integreras runt skolan.

Tyvärr har det inte riktigt fungerat så. I dag ser vi att alla de områden som polisen pekar ut som särskilt svåra områden är hyresområden. På ett sätt är det logiskt, eftersom hyreslägenheterna i första hand används av personer som är på väg in på bostadsmarknaden eller som av olika skäl har fastnat i detta boende. Ungdomar eller invandrare som får bättre ekonomi tenderar att skaffa en bostadsrätt eller villa, och så flyttar det in någon annan i lägenheten. Området i sig förändras inte, även om enskilda personer kan göra en bostadskarriär.

Detta fenomen påverkar skolorna, vilket gör att skolor som ligger mitt i stora hyreskomplex tenderar att bli väldigt segregerade skolor. Om vi menar allvar med att vi vill bryta segregationen i våra städer måste vi våga förändra en del av våra bostadsområden. Det behövs en mer blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer, både ägande och hyresboende. Blandade bostadsområden har visat sig ha en mycket positiv effekt för tryggheten och för att motverka segregation.

Jag är därför glad att regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att det ska bli lättare att omvandla fler typer av lokaler till bostäder och att man även har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Syftet med denna reform är att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige.

Fru talman! Vid sidan av dessa åtgärder är det bra att regeringen även ser över skatterna på arbete. Det är viktigt för att värna arbetslinjen, få fler i jobb och se till att det alltid lönar sig att arbeta.

Förutom det jag nu har nämnt måste vi också peka på de stora problem som finns i form av hedersvåld, tvångsäktenskap, ungdomskriminalitet och könsstympning.

Vi har problem, och även om allt detta redan är olagligt i dag skärper vi nu flera lagar samt ger polis och socialtjänst fler instrument för att arbeta med dessa frågor.

Kristdemokraterna gör tillsammans med övriga samarbetspartier en historisk satsning på hela rättsväsendet, där vi går från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026. Detta stärker utredningsverksamheten, vilket är helt avgörande för att lagföra fler. Brottsoffer och de som lever under hedersförtryck får aldrig lämnas i sticket för att det saknas resurser.

Samtidigt kommer det inte att räcka med att vi arbetar med repressiva metoder, utan det som måste vara kärnan i allt arbete kring lag och ordning är det brottsförebyggande arbetet. I grunden handlar det om värderingar. Det är därför viktigt att vi i förskolan, i skolan, i fritidsverksamhet och på fritidsgårdar hela tiden arbetar för att stötta barn, ungdomar och kvinnor som på olika sätt utsätts för hot och våld.

Vi måste också se till att skapa en meningsfull och aktiv fritid för våra barn och unga. Här fyller det fritidskort som regeringen lanserar under nästa år en viktig funktion.

Vi måste också samverka med civilsamhället - trossamfund, idrottsklubbar och kulturföreningar - om vi ska hitta arenor där vi kan samtala med våra invandrare om hur Sverige fungerar.

I detta sammanhang vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla ideella krafter som dagligen jobbar för att de som kommer till Sverige ska finna sig till rätta.

För egen del hoppas jag att vi på sikt ska lära oss mer av länder som exempelvis Kanada, där man har utvecklat samarbetet med civilsamhället på ett helt fantastiskt sätt. Det gör att nya och gamla kanadensare lär känna varandra i vardagen.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill också göra en liten reflektion innan vi går mot jul. För egen del kommer jag att fira en jul där det kommer att talas romani, serbiska, lite estniska och en del svenska. Just i denna mylla av många språk och kulturer kommer jag att ha en fantastisk jul. Därför vill jag också passa på att önska mina kollegor, talmanspresidiet, tjänstemännen på vårt kansli och övriga tjänstemän en god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration och jämställdhet

(Applåder)

Herr talman! Det här bevisar min tes, nämligen att det inte bara handlar om pengar. Våra debatter i kammaren, och ibland i samtal i utskott och i medier, handlar oftast om pengar. Men jag delar ledamotens uppfattning att det här inte bara handlar om pengar utan givetvis också om flexibiliteten och förmågan hos myndigheten. Den här regeringen, efter åtta år av icke tillsatta regelverk, försöker jobba med att göra det hela enklare. Jag är därför tacksam för svaret.

Jag går då över till nästa fråga, som också är mer av filosofisk-ideologisk karaktär. Gör din plikt, kräv din rätt. Det är klassisk arbetarmoral. Jag är själv en stolt arbetarunge, men jag landade aldrig i socialdemokratin eftersom jag på 80-talet såg att det inte var det jag var så pigg på.

Gör din plikt, kräv din rätt. Hur ser socialdemokratin i dag på perspektivet bidrag eller andra åtgärder? Vi på den borgerliga sidan menar att det finns ett samspel när skatt på arbete sänks, regelverken på företag ses över eller regelverk för bidrag ses över. Under den här mandatperioden är akassan låst på grund av en förhandling, och det har jag respekt för. Men i den klassiska borgerligheten finns ett samspel. Det handlar om att göra det enklare att anställa för företag och att ställa kravet på människor att göra sin plikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Ända sedan jag på 80-talet engagerade mig politiskt har det varit mest kräv din rätt. Hur ser ni på gör-din-plikt-filosofin?

Herr talman! Jag kommer att ha två frågor till Teresa Carvalho om Socialdemokraternas politik, men innan jag går in på den första frågan vill jag säga att det blir lite intressant, herr talman, när ledamoten kritiserar det politiska spelet genom att själv hålla på med det politiska spelet.

Alla i den här kammaren, och förhoppningsvis även åhörarna, känner till att det inte finns någon sverigedemokratisk regering. Det finns däremot en klassisk borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna, och det är ett samarbete som enligt min mening går betydligt bättre än vad jag trodde. Jag tackar de närvarande ledamöterna för det.

Då går jag över till själva sakfrågan. "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket." Jag tycker själv att det är ett väldigt bra citat.

Jag är rätt ny i utskottet - jag satt visserligen här en gång i tiden, 1998 till 2002, men det är ju några år sedan. Jag har försökt titta lite grann bakåt på hur pengar har använts och på olika budgetförslag. Jag har då noterat att det framför allt under den tidigare regeringen tillfördes mer resurser än vad myndigheten hann med att hantera.

Detta är en mer principiell frågeställning. Även nu är det mycket riktigt så att Socialdemokraterna lägger mer resurser än vi, men när jag tittar bakåt kan jag konstatera att resurserna inte har använts. Då uppstår risken för förslösade kronor, för om vi ger resurser till en myndighet som sedan av olika skäl inte kan hantera det är det resurser vi borde ha lagt någon annanstans. Hur ser ledamoten på detta?

Herr talman! Jag tackar Johanna för ett engagerat anförande. I många stycken tror jag faktiskt att hon har rätt. Det är rätt självklart att man måste ha uppbackning om man ska orka ta en fajt. Det är lika självklart att detta blir mycket svårare på mindre arbetsplatser. Det kan ju också vara så att arbetsgivaren inte alltid är skötsam. Det var därför jag i mitt anförande lyfte fram behovet av fler oanmälda inspektioner. Jag tror att detta arbete måste vara ett samarbete mellan Myndighetssverige - alltså den politiska sfären - och arbetsmarknadens parter.

I diskussionen om budget råder det lite olika uppfattningar. Vi har avsatt pengar som enligt vår uppfattning borde räcka just nu. Sådana diskussioner kan dock säkert återkomma.

Vad gäller själva principfrågan tror jag egentligen att vi är ganska överens. Den oro som jag signalerade i mitt anförande, och som Kristdemokraterna tycker sig se, gäller att det finns människor som vill men kanske inte känner att de vågar eller orkar. De är inte alltid anslutna, och de kanske inte heller vill vara anslutna. Varför det är så på svensk arbetsmarknad är i sig en spännande frågeställning.

Jag tackar för debatten - jag känner att det var ett bra samtal.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt bra fråga.

Alla som har varit i någon form av regeringssamarbete vet att man brottas lite med att dels företräda regeringen, dels försöka peka lite grann på var de politiska partierna skiljer sig åt. Regeringen har varit tydlig med sin linje, och jag har den största respekt för det.

Det jag lyfte fram i mitt anförande var att vi ser ett dilemma. Vi ser att det fattas skyddsombud, och vi ser att antalet arbetsplatsolyckor ökar. Kristdemokraterna har stor respekt för arbetsmarknadens parter, och detta är i första hand en fråga för dem. Samtidigt signalerar Kristdemokraterna att man kanske ska öppna upp detta och göra det möjligt för personer som inte är fackligt anslutna att vara skyddsombud.

Här skulle man säkert kunna hitta många lösningar. Det kan ju vara så att någon är skyddsombud men ändå hämtar stöd i den större organisationen.

Det uppstår ett dilemma om antalet skyddsombud över tid blir allt mindre. Det blir problem om skyddsombuden inte finns hos de arbetsgivare som på ren svenska fuskar mest. I mitt anförande kopplade jag detta till arbetslivskriminalitet. Det är ju inte de skötsamma företagen som vi är bekymrade över, utan vi är bekymrade över de företag som kanske till och med fuskar med anbudsgivning och har tredje-, fjärde- eller femtehandsunderleverantörer. Vi når inte fram till dem.

Jag öppnar egentligen inte dörren, men jag signalerar att jag tror att detta är något som arbetsmarknadens parter måste titta på. Vi behöver bli bättre när det gäller tryggheten på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Först har jag en allmän reflektion. Tänk om vi i denna kammare och i politiken över huvud taget ibland tog oss mer tid att lyssna på varandra. Jag tror nämligen att vi alla brinner för det vi gör och att vi tillsammans har en iver och vilja att lyfta Sverige framåt.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i AU2 och AU3.

Herr talman! För några dagar sedan skedde ännu en fruktansvärd arbetsplatsolycka. Även om vi inte vet exakt vad som har hänt kan vi konstatera att det under det senaste året har skett ett flertal olyckor, vilket är tragiskt.

Sett över hela året har vi haft mer än dödsolycka per vecka. Med dessa siffror blir 2023 det dödligaste arbetsåret på drygt ett decennium.

Allvarliga brister i arbetsmiljön och säkerhetsarbetet är en form av arbetslivskriminalitet, och detta måste vi bli bättre på att bekämpa. Regeringen prioriterar arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Sedan tidigare ligger det en permanent anslagshöjning för Arbetsmiljöverket, och i budgeten för 2024 är Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag höjt. Detta anslag får användas för bland annat arbetsmiljöinspektioner så att man kan fortsätta att rekrytera fler inspektörer. Detta är bra och gör att vi kan få till fler oanmälda inspektioner och uppmärksamma oegentligheter.

I sin allvarligaste form kan arbetslivskriminalitet handla om ren och skär människohandel och människoexploatering. Detta är oacceptabelt, och här måste vi fortsätta att intensifiera arbetet.

Ytterst handlar det om värderingar och förtroendet för grundläggande samhällsstrukturer. Vi måste ha en sjyst arbetsmarknad där vi både värnar arbetslinjen och motverkar fusk och utnyttjande.

Herr talman! Samtidigt är det viktigt att vi samarbetar med arbetsmarknadens parter för att få fram lokala och regionala skyddsombud. Vi vet dock att det har varit svårt och att den fackliga organiseringen ibland resulterar i att enskilda personer som vill vara skyddsombud inte får möjlighet att vara det.

Med tanke på de olyckor som sker är det viktigt att parterna funderar över hur just skyddsombuden ska fungera i framtiden. Vi som kristdemokrater ser gärna att även personer som inte är anslutna men som har ett engagemang för dessa frågor får möjlighet att bidra till säkerheten på arbetsplatserna. Även här har regeringen agerat genom att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att försöka få fler att engagera sig som skyddsombud. Detta välkomnas av oss kristdemokrater.

Herr talman! Ett annat problem som finns på arbetsmarknaden och som påverkar de anställdas säkerhet är när oseriösa företag på olika sätt vinner upphandlingar och engageras i olika verksamheter. Det är ofta på denna typ av arbetsplatser, där varken myndigheter eller fackföreningar har någon insyn, som de största riskerna för olyckor finns. Det är därför bra att regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att öka medvetenheten om arbetslivkriminalitet vid upphandlingar samt att man intensifierar arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Regeringen satsar på fler regionala center mot arbetslivskriminalitet, vilket stärker samverkan mellan Arbetsmiljöverket och andra myndigheter. Sådan myndighetssamverkan är viktig om vi ska komma åt problemen. Det är också viktigt att Arbetsmiljöverket får möjlighet att öka andelen oanmälda inspektioner i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Även om vi i dag inte ställer oss bakom Hans Eklinds motion om självförsörjningsmål anser vi att detta är en fråga som vi på sikt bör titta på. Det räcker inte med att man för statistik över om människor har ett jobb eller ej, särskilt inte om man är intresserad av att få en väl fungerande integration. Vi måste också se om människor kan leva på den ersättning de får. På sikt borde vi därför införa någon form av självförsörjningsmål, som kan komplettera det vedertagna sysselsättningsmåttet.

Herr talman! Det är bra att regeringen kommer att se över Samhalls uppdrag och funktion. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns fler insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Som kristdemokrater tror vi att lönebidrag och samverkan med kommuner och näringsliv samt civilsamhället är ett i många stycken bättre sätt att arbeta på. Samhall kan vara stigmatiserande medan lönebidrag gör att den enskilde får möjlighet att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi kristdemokrater är också glada för att regeringen håller på att se över arbetslöshetsförsäkringen. Genom att göra den inkomstbaserad kommer fler att omfattas av försäkringen, vilket är otroligt viktigt nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Den nya a-kassan gör att fler får stöd och ökad trygghet under tiden man söker nytt jobb. Genom att stärka omställningsprincipen värnar vi både arbetslinjen och trygga villkor. Detta i kombination med omställningsstudiestödet, som arbetsmarknadens parter har förhandlat fram, kommer att göra att vi får en arbetsmarknad som fungerar ännu lite bättre och att vi säkerställer en god kompetensförsörjning över tid.

I detta sammanhang är även de satsningar på fler yrkesutbildningar som regeringen genomför viktiga att nämna, även om dessa satsningar rent formellt ligger inom ett annat utgiftsområde.

Kristdemokraterna har varit pådrivande för att stärka regionala yrkesvux, och där har regeringen presenterat satsningar om ytterligare 1,3 miljarder kronor på yrkesutbildningen, vilket motsvarar 16 500 platser från och med 2024.

Möjlighet till omställning och rätt form av yrkeskompetens är ytterst viktigt för att vi ska kunna bygga Sverige starkt, bortom inflation och lågkonjunktur.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna ett par observationer.

När jag är ute och träffar företag och kommuner samt arbetsförmedlare finns det en uppfattning om att dialogen mellan de olika parterna har blivit sämre i och med den nya förändringen av Arbetsförmedlingen. För egen del tror jag att det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser, men det är viktigt att Arbetsförmedlingen tar ett samordnande ansvar så att de som söker jobb får rätt stöd, vid rätt tillfälle.

En annan reflektion är att det finns många företag och kommuner som söker personal - personal som inte går att finna bland de 339 000 personer som finns inskrivna som arbetslösa. I flera fall söker man då efter personal utanför landet.

När vi nu ser över dessa regler måste vi ta hänsyn till den svenska modellen samt till de undantag som behövs för att klara av att förse jordbruk, industri, äldreomsorg och vård med den personal de behöver för att fungera.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets båda förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

(Applåder)

Herr talman! I Sverige har vi tusentals dammar som påverkar vårt kulturlandskap och gör att vi har vatten till både djur och människor. I en del av dessa dammar har vi även kraftproduktion.

I Norge, Finland och Schleswig-Holstein har man värnat den småskaliga vattenkraftsproduktionen, och i södra Sverige, där de flesta dammarna finns, har vi ett stort behov av denna kraftproduktion. Samtidigt ser vi tyvärr att våra myndigheter, trots det moratorium som nu finns, fortsätter att pressa på för att dammar ska rivas ur - dammar som, som sagt, värnar vårt kulturlandskap, ger oss el och ser till att vi har vatten till både djur och människor.

I våra grannländer underlättar man för småskalig vattenkraft. Min fråga blir därför: Kommer regeringen att ge våra vattenkraftsägare samma förutsättningar att utveckla dessa företag och kraftstationer?

Fru talman! Omställningen är vi helt överens om. Problematiken är att den metod som används fick så stora konsekvenser att vi sa: Det är inte rimligt. Alltså måste vi göra något annat. Steg ett är att stoppa den metoden. Steg två är att fortsätta att jobba med det andra.

Vad är då det andra? Tar vi flyget som exempel talar man i dag om el på korta distanser. Man talar om vätgas på det som är mellanlångt, alltså europeiskt flyg. Sedan talar man om biobränsle på det som är det långa flyget över kontinenter.

Vi kommer att se exakt samma fenomen inom bilsektorn. Det är bland annat därför som vi kristdemokrater tagit upp detta. Jag tror att Kristdemokraterna är det enda parti i riksdagen som har tagit upp att vi ska ha en helt ny bränsle- och fordonsbeskattning.

Det är en digital så kallad kilometerbeskattning som man har i Tyskland och på många andra ställen. Varför då? Då skulle vi kunna styra via skatter så att det lönar sig att exempelvis köra med elfordon. Det kan vara att kvällstid köra ut matvaror och sådant.

Vi får samma fenomen inom transportsektorn. Vid en längre distans använder du flytande bränsle i någon form och gärna vätgas, som inte är flytande utan en gas, ammoniak eller liknande. På de korta distanserna jobbar vi alltmer med el.

Det kommer inte att räcka om vi elektrifierar allting. I den meningen har Rickard Nordin rätt. Det räcker inte om vi elektrifierar allting. Vi måste även byta ut de bränslen som vi använder i dag i de fordon vi har i dag. Då kommer detta med ny teknik.

Fru talman! Vi är helt överens om att vi behöver ställa om. Problemet var att den här lösningen är dyr och ineffektiv och skadar omställningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 november.)

Fru talman! Att världsmarknadspriset förändrades i och med kriget i Ukraina är ett faktum. Det kan vara rent pedagogiskt viktigt att påpeka att bränslepriset i stora delar består av fyra enheter. Det är världsmarknadspris, priset för reduktionsplikt och bränsleskatter, och därutöver är det moms. Tre av dessa kan vi påverka, och den fjärde kan vi inte påverka.

Det som är det spännande i diskussionen är att flera nu har hänvisat till världsmarknadspriset. Men sanningen är att ni i Miljöpartiet har velat höja priset oavsett kriget.

Ni har vid flera tillfällen stått i den här talarstolen och argumenterat för att priset ska upp över 30 kronor. I ert fall har, hur hemskt det än låter, kriget underlättat införandet av er politik.

Vi har haft en annan uppfattning. Vi har haft uppfattningen att det måste hänga ihop både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det blev inte rimligt. Det gick för långt, vilket Kjell-Arne Ottosson på ett lysande sätt har redovisat.

Fru talman! Det ställdes en fråga om en annan miljöpolitik. Vi har vid flera tillfällen talat om det. Jag har stått i den här talarstolen vid mängder av tillfällen och talat om elektrifiering, vätgas och att man ska använda rätt energi på rätt ställe.

En av dem som släpper ut absolut mest är sjöfarten. Där jobbar man jättemycket nu med elektrifiering. Man jobbar på att försöka komma bort från bunkerolja. Preemraff ligger inte så långt ifrån där jag bor. De jobbar med att ta fram bränslen.

Vi har hela tiden talat om det som för övrigt även ledamoten tog upp i slutet av sitt anförande. Det är inte bara en fråga. Vi kommer att få jobba med flera sektorer för att klara av miljöpolitiken.

Jag vänder frågan tillbaka. Vad är det som gör att ni låser er vid just detta som drabbar människor så hårt när det finns fler lösningar att använda sig av?