Herr ålderspresident! Jag vill börja med att sända mina varmaste tankar till de anhöriga som har förlorat sina nära och kära i den tragiska tågolyckan i Örebro sent i går kväll. Det som hänt visar hur viktigt det trafiksäkerhetsarbete är som vi debatterar i dag.

Förra gången vi behandlade området i kammaren var i juni förra året. Då började jag med att dela med mig av min start i livet när det gällde trafikvett. Jag såg Olyckan på tv och var vettskrämd över att denne olycksalige typ skulle få tag på mig.

Då, för bara ett år sedan, hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att dessa mardrömmar skulle komma tillbaka. Olyckan var ju bara en påhittad figur. Hur verklig han än verkade vara för mitt sexåriga jag var han ändå bara påhittad.

Nu är mardrömmarna på riktigt. Vi har fått ett arbetstidsavtal som totalt slår sönder svensk räddningstjänst. De vardagshjältar i vårt avlånga land som har valt att vara de som är först på plats när olyckan är framme, de som jag så ofantligt gärna vill ska utbilda sig och fortsätta brinna för uppdraget att hjälpa och rädda, vill i landsomfattande omfattning inte längre vara våra hjältar på grund av att SKR, Sobona och Kommunal har tecknat ett arbetstidsavtal, säkerligen i allra största välmening, som nu får katastrofala följder runt om i hela landet.

Detta är ett avtal som låser in all form av flexibilitet och minskar möjligheten till återhämtning mellan passen, det som tidigare gjorde att hjältarna fann attraktivitet även i ett av de allra svåraste och mest påfrestande av arbeten: att rycka ut i livets svåraste situationer. Nu söker hjältarna nya jobb. Vårt civilförsvar riskerar att rubbas utan att vi är i vare sig kris eller krig.

Herr ålderspresident! Vi debatterar i dag trafiksäkerhet. När olyckan trots alla våra insatser ändå är framme vill vi inget hellre än att blåljuspersonal kommer till undsättning. Det avtal som nu slutits riskerar att lamslå Sverige och gör att ett åttiotal räddningstjänstförbund över hela landet söker dispens från sitt eget avtal för att kunna fortsätta utföra jobbet. Då krävs handling, bot och bättring.

Så här uttryckte sig civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin när han nyligen under 112-dagarna talade till branschen:

Jag ser och hör den oro som finns på flera håll ute i landet. Behovet av en välfungerande räddningstjänst är ofrånkomligt. Det gäller även möjligheten till genomförande av utbildningar och övningar som krävs för att kunna upprätthålla förmåga. Risken för kompetensbrist på lokal nivå är minst sagt oroväckande, och jag vet att det har kommit in ett stort antal dispensansökningar.

Den svenska modellen är unik, med en stark autonomi för arbetsmarknadens parter. Det kan man ha olika uppfattningar om, men vi är nog alla överens om att det är en modell som vi vill försöka värna och bevara. Det ställer dock höga anspråk på parterna att gemensamt ta ansvar för att nödvändiga verksamheter ska fungera i hela hotskalan. Ett avtal som inte möter de krav som det nya och allvarliga omvärldsläget innebär riskerar att äventyra Sveriges säkerhet.

Därför förutsätter jag att parterna i ljuset av detta, nu när det nya avtalet trätt i kraft, också utvärderar avtalet.

Så långt Carl-Oskar Bohlin.

Det är hög tid att komma tillbaka till förhandlingsbordet innan vi förlorar Sveriges verkliga vardagshjältar. Det är vardagshjältar som Marcus Aronsson, som arbetar i Borås på Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Där är räddningstjänsten först på plats och säkrar olycksplatsen med sina fordon så att de och ambulansen kan arbeta säkert. Deras kunskap och teknik gör att människor kan klippas loss och räddas för att föras till sjukhus illa kvickt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Eller som Christer Sjögren, som tillsammans med sina kollegor på Sörmlandskustens räddningstjänst i mitt hemlän rycker ut och stänger av vägen för att olycksplatsen inte ska bli värre eller för att polisen ska kunna göra sitt jobb med alkotester och höra vittnen. De ordnar också växelvis trafik så att trafiken inte behöver vara avstängd längre än nödvändigt och är därför till stor hjälp för minskad samhällsstörning.

Herr ålderspresident! På plats hör jag vittnesmål om hur återhämtningen med det nya avtalet har blivit så dålig att de är rädda att inte orka och att hamna i situationer på hemmaplan som inte längre går att pussla ihop, inte ens med en stor portion vilja. Stephanie Pizzignacco, en fantastisk kvinnlig förebild i brandyrket, har redan lämnat sin tjänst. Hon och familjen fick inte vardagen att gå ihop med två vuxna inom blåljusverksamheten och små barn hemma. Allt detta beror på ett avtal som ingen i branschen har frågat efter, som ingen vill ha, som gör att vi förlorar kompetens och som dessutom är dyrare än tidigare. Detta är inget annat än rent vansinne.

Nu är det bråttom att göra om, precis som landets civilförsvarsminister satte fingret på, innan vi i kommande trafiksäkerhetsstatistik får läsa om fler personliga tragedier på grund av brister i stödet när olyckan varit framme. Det ansvaret vilar tungt på arbetsmarknadens parter - för ett tryggt och säkert Sverige.

Till SKR och Kommunal vill jag säga: Vi litar på att ni tar ert ansvar. Tillbaka till förhandlingsbordet! Lyssna till professionen så att de blåljushjältar som finns där för oss får känna att vi finns där för dem!

Herr ålderspresident! Låt oss lämna mardrömmen en stund och gå vidare. Jag välkomnar propositionen om prövotid för körkortsbehörighet AM, som vi tar upp i dagens betänkande. En prövotid på ett år för körkortet är ännu en säkerhetsåtgärd och en tydlig markering om vikten av att ta sitt ansvar när man väl ger sig ut i trafiken för att fortsätta att öva på egen hand och bli en skicklig förare.

Trafiken är en stor del av vardagslivet, men den innebär också en av de största risker vi möter varje dag. Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Nollvisionen slår tydligt fast att ingen ska vare sig dö eller skadas allvarligt i trafiken. Ändå har vi en bit kvar.

Ungefär en tredjedel av dem som avslutar sitt liv i trafiken gör det självvalt, så kallad suicid. Detta är ett allvarligt samhällsproblem där vi alla som medmänniskor har möjlighet att göra en insats. Hur mörkt det än känns finns det alltid hopp. Min uppmaning är att vara en sådan medmänniska som ringer det extra samtalet, som sträcker ut handen till någon som har det tufft och vågar säga att det är okej att inte må tipptopp här och nu, att det faktiskt kan bli bättre och att du finns där.

Psykisk ohälsa är en delförklaring till att vi inte når nollvisionen. För att nå målen måste vi arbeta brett, med såväl trafiksäkerhetsåtgärder som att förhindra psykisk ohälsa.

Herr ålderspresident! Trafiksäkerhet handlar om att skapa en kultur där säkerhet prioriteras av alla och där vår infrastruktur och exempelvis vägunderhåll är värt namnet. Riksrevisionen riktade nyligen svidande kritik i en rapport och påtalade att fler har dött i trafiken de senaste åren på grund av brist på åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Livet är skört. Vi gör nu allt för att ställa om och prioritera vägunderhåll, säkrare infrastruktursatsningar och teknik som kan bidra till att förhindra olyckor. Moderna system för hastighetsbegränsningar i bilen, mitträcken som skapar trygga, mötesfria körfält, varningssystem för trötthet och autonom körning är bara några exempel på åtgärder och innovationer som kan göra våra vägar säkrare.

Tillsammans kan vi göra skillnad på riktigt. Genom att sträcka ut en hand eller ta ett samtal, genom att utbilda och medvetandegöra och genom att investera i underhåll och säkerhetsteknik kan vi minska antalet trafikolyckor och rädda liv.

Med det sagt vill jag yrka bifall till propositionen och utskottets förslag.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Ledamoten Ödebrink ställde frågan hur det kunde bli så fel på E22. Då kände jag mig manad att svara.

Det som hände på E22 var ingalunda en nyhet. Man kan säga att det som inträffade var en riktig lyckträff, för vad var det som hände utöver katastrofen där nere? Jo, att medierna satte ljuset på hur illa det fungerar med underhållet av vintervägar.

Under flera år har jag fört en diskussion här i kammaren med den förra infrastrukturministern om hur illa Trafikverket sköter underhållet av vintervägar. Det står still så snart det kommer lite snö. Det blir glashalt. Bilar åker av vägen. Olyckor inträffar. Det jag fick som svar då var att det fanns ett modernt och väl fungerande underhåll av vintervägar. Modernt är det, men fungerar gör det definitivt inte.

Det vi såg på E22 är ett resultat av den gamla regeringens sätt att driva och sköta Trafikverket. Det är en direkt följd av att man inte tog tag i de bekymmer som fanns. Man ökade antalet anställda med 48 procent under de åtta åren, men underhållet av vägarna blev bara sämre.

Nu har det gått så långt att både åkerier och chaufförer runt om i landet har sagt att de inte kör om det inte blir bättre. De riskerar varken förare eller fordon på de här vägarna. Det är ett resultat av ett bristfälligt skött verk, som har ansvar för att sköta underhållet av vägarna. Det ansvaret vilar tungt på den förra regeringen.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågorna. Jag har inte bott vid någon riktig landsväg, bara en liten grusväg som det inte var så mycket med. Däremot har jag suttit på en landsväg i rätt många mil. Jag tillhör den grupp som kan kalla sig yrkesförare. Jag har följt utvecklingen genom årens lopp och sett hur illa ställt det är och hur illa det har blivit. Jag har också jobbat tolv år på trafikpolisen och varit ute och sett konsekvensen av dåligt underhållna vintervägar. Jag har suttit i diket och tagit hand om människor som varit med om det värsta ögonblicket i sitt liv. Jag vet vad det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag har varit oerhört kritisk till den förra regeringen. Det kan den förra infrastrukturministern intyga. Låt er inte luras av att jag har tystnat, för det har jag inte gjort - vare sig här i kammaren eller någon annanstans. Ödebrink frågade efter förslag på vad vi vill göra. Vi vill se över Trafikverkets organisation, och det ska ske i närtid, för det här kan inte fortsätta.

Vi pratar just nu om underhållet av vintervägar, men det räcker med att ställa sig på en plattform och se om tåget går i tid - om det över huvud taget kommer något tåg. Det finns bekymmer alldeles oavsett om man tänker välja väg eller järnväg. Man måste se över organisationen, för den fungerar inte. Ni hade den chansen under åtta år. Ni tog den inte. Men jag ska göra vad jag kan för att få den förändringen till stånd.

Herr ålderspresident! Tack, Carina Ödebrink, för ett bra anförande! Jag har dock en liten fundering. I sak tror jag egentligen att de flesta av oss här i kammaren delar uppfattningen att A-traktorer är en gigantisk frihetsreform. De ger mobilitet och gör att ungdomar på ett rätt så säkert sätt, med ett plåtskal runt sig, kan vara på landsbygden i trafiken och ta sig till skolan och fotbollsträningen, kanske till och med dejta någon, samlas på en och annan plats och spela go musik och ha trevligt. Det är också en del av ett svenskt kulturarv, skulle jag säga.

När jag var yngre var vi några stycken som tyckte att det var häftigt att sticka iväg på mopeden för att träffas och umgås. Men i och med de regelförändringar som skedde blev A-traktorn ännu mer populär än vad den var när jag var ung.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Nu finns också EU-moppen som egentligen är ett betydligt farligare fordon. Det är ett plastskal som får köra snabbare än ett plåtskal. Det finns mycket att fundera över där.

Det är bara en sak jag reagerar på, herr ålderspresident. Carina Ödebrink och jag är överens om det hon sa i sitt anförande. Vad är det då som gör att man har en politik i den här kammaren och en annan i EU-parlamentet? Socialdemokratin valde faktiskt att rösta ja till att flytta åldern från 15 till 16 år. Här, herr ålderspresident, vill jag vara tydlig. Jag tycker att regeringen skulle ha varit tydligare. Jag vet att vi på Tidösidan kommer att ligga på när man går vidare till nästa steg i processerna för att försvara det svenska kulturarvet och A-traktorn. Men varför bedriver S två former av politik - en här och en i Bryssel?

Herr ålderspresident! Hur vi röstar på våra egna gruppmöten eller i våra egna partigrupper i Bryssel är det nog svårt för oss alla att i någon form leda i bevis. Jag har givetvis respekt för det som sägs. Jag tror också på det som sägs. Men det är lite svårt att leda i bevis.

Vad som däremot är tydligt är hur man har röstat i kammaren - här eller i Bryssel. Det är ett faktum att socialdemokratin röstade för den höjning som nu föreslås, medan bland annat mitt parti inte gjorde det.

Herr ålderspresident! Jag hoppas verkligen att vi kommer att ha en samsyn, inte bara i Sverige utan framför allt i Bryssel. Jag hoppas verkligen att vi tillsammans - regeringspartierna, Tidöpartnern och oppositionen - kommer att verka för att våra svenska ungdomar ska få fortsätta att åka tryggt och säkert i ett plåtskal i stället för ett plastskal.

Herr ålderspresident! Jag är tacksam om det finns en samsyn, men den får då också gärna finnas i Bryssel.

Herr ålderspresident! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 6.

Till att börja med vill jag skicka en tanke till de familjer som drabbades vid den svåra olyckan på järnvägen vid Örebro södra i går. Jag förstår vad familjer, vänner och vittnen genomlider. Jag lider också med den förare som körde tåget och drabbades av detta. En förare har i det läget inte mycket annat att göra än att tuta och bromsa och är egentligen passiv i övrigt. Det var en oerhört tragisk händelse som drabbar väldigt många människor. Det är precis så när det gäller trafiksäkerheten. Väldigt många människor drabbas när en olycka inträffar. De flesta av oss har förmodligen någon familjemedlem, nära anhörig eller vän som har råkat ut för en allvarlig olycka i trafiken. Det är oerhört jobbigt för dem som drabbas.

Vad är då trafiksäkerhet? Är det att montera upp automatiska hastighetskameror utmed våra vägar, eller är det betydligt mer komplicerat än så? För mig som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt trafiksäkerhet är den här frågan viktig. För trafiksäkerhetens skull är det också viktigt att vägarna underhålls både sommar och vinter.

Herr ålderspresident! En av de värsta arbetsveckor jag upplevt inträffade för cirka 20 år sedan. På en vecka omkom sju personer i trafiken bara i Skaraborg. Vid samtliga av dessa olyckor fick jag vara med och utreda orsaken. Man är ödmjuk inför en så svår arbetsuppgift, och man berörs på ett sätt som inte går att beskriva med ord. Vart och ett av dessa dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig - föräldrar, barn, syskon, släkt och vänner. Varje dödsfall i trafiken påverkar många, inte minst dem som agerar på olycksplatsen och i den utredning som sedan följer.

Trafiksäkerhet är viktigt och något som angår och berör oss alla. Trafiksäkerhetskameror är långt ifrån lösningen. Det krävs närvaro av trafikpoliser. De upptäcker påverkade förare, olovliga körningar med mera - allvarliga brott som en kamera helt blundar för.

Herr ålderspresident! Landets yrkesförare har ett viktigt budskap till oss politiker: Underhållet av våra vintervägar fungerar inte. De vet, ty de färdas på vägarna dagligen, årets alla dagar. De sätter bokstavligt talat livet på spel för att vårt samhälle ska fungera.

Tack och lov, får man faktiskt säga, fick vi situationen på E22 tidigare i vinter. Den fick medierna att vakna upp och beskriva hur sagolikt dåligt underhållet av vintervägarna fungerar. Den myndighet som ansvarar för drift och underhåll av våra vägar har under de senaste 20 åren konsekvent avvecklat kompetensen att bedriva ett fungerande underhåll av våra vintervägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I flera riksdagsdebatter med den förra infrastrukturministern fick jag svaret att Trafikverket hade ett modernt och effektivt sätt att underhålla våra vintervägar. Det är möjligt att det är modernt, men fungerar gör det inte. Man kan fråga vilken yrkesförare man vill, och svaret är givet: Underhållet är en katastrof.

Herr ålderspresident! Vilka konsekvenser får det om åkerier och dess förare ställer bilarna under delar av vinterhalvåret? Vår industri är beroende av fungerande transporter, kollektivtrafik, livsmedelsproduktion och sjukvård. Vi behöver mat på bordet och kläder på kroppen. Kort sagt gör yrkesförarnas arbetsinsatser att vårt samhälle fungerar. Är det då inte ett rimligt krav att yrkesförarna kan utföra sitt jobb i en trafikmiljö som fungerar sommar som vinter? Vägunderhållet är kraftigt eftersatt, och anslagen behöver ökas för att stoppa förfallet i det svenska vägnätet.

Herr ålderspresident! Riksrevisionen släppte i slutet av december förra året en granskningsrapport som var oerhört kritisk till förra regeringens och Trafikverkets agerande i infrastrukturplaneringen. Låt mig citera två meningar som sätter ljuset på problemet: "Riksrevisionen har i en tidigare granskning konstaterat att Trafikverkets kostnadskontroll inom investeringsverksamheten har brister." Vidare: "I praktiken innebär detta exempelvis att fler liv hade kunnat räddas i trafiken och att många fler medborgare hade kunnat få bättre transportförsörjning till samma kostnad." Granskningsrapporten är synnerligen läsvärd. Här framgår tydligt hur man inte ska planera infrastruktur. Men den förra regeringen är historia. Nu måste vi fokusera på Trafikverket, och det är sannerligen dags att se över denna koloss till myndighet.

Herr ålderspresident! Alkohol och droger är ett tilltagande problem i trafiken. Vi vet att riskerna ökar betydligt med påverkade förare, och statistiken visar också att alkohol och droger förekommer i alltför många olyckor. Sverigedemokraterna menar att drog- och alkoholkontroller måste ökas avsevärt. Alkoholpåverkade och drogpåverkade förare måste bort från våra vägar.

Herr ålderspresident! Arbete som utförs på väg eller nära väg är förenat med stora risker eftersom många bilister inte respekterar skyltar och varningsljus i önskvärd omfattning. Varje år dödas eller skadas flera personer när de utför arbete på eller nära väg. Så kallade TMA-fordon används som skydd vid olika arbeten på väg. Ni har säkert sett dessa fordon med sina stora krockkuddar, blixtljus och varningsskyltar. Dessa fordon har till uppgift att med sin närvaro och utrustning uppmärksamma andra trafikanter om ett pågående arbete. Trots både skyltar och varningsljus blir dessa TMA-fordon påkörda, och dessa påkörningar ökar i frekvens. Situationen är inte acceptabel, och jag talar ofta med personer som upplever otrygghet när de arbetar på väg.

Denna utveckling måste vändas, och för oss sverigedemokrater är det en prioriterad fråga. Man måste kunna gå till sitt arbete ute på vägen och känna sig trygg. Det gäller såväl vägarbetare och bärgare som räddningstjänst, ambulansförare och poliser. De står ju mitt i trafiken. Då måste det finnas en respekt för de skyltar och varningssystem som finns så att de kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Deras närvaro i trafiken ska ju hjälpa oss andra att komma fram säkert och tryggt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Herr ålderspresident! Trafiksäkerhet angår alla, och vi i Sveriges riksdag har verktygen för att öka säkerheten på Sveriges vägar. Låt oss gemensamt öka tryggheten på landets bilister.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Utan infrastruktur fungerar inget annat. Om vi inte har en infrastruktur som klarar de behov vi har i hela landet, både i storstad och på landsbygd, kommer inget annat heller att fungera. Underhållet på våra vägar har blivit allt sämre under årens lopp, och den rapport jag hänvisade till är väldigt kritisk till hur den förra regeringen skötte detta och att man inte hade kontroll på kostnaderna. Det är ett bekymmer om pengarna flödar utan att man får valuta för dem. Nu har vi ett jättearbete att göra med att styra upp detta, och då måste vi titta på Trafikverkets organisation och kostnadskontroll.

I elva rapporter, tror jag, har Riksrevisionen kritiserat att det saknas kontroll över denna verksamhet. Den förra regeringen hade ansvaret för myndigheten, men nu har vi tagit över det ansvaret och försöker styra upp verksamheten för att få ut mer pang för pengarna och få vägarna att fungera sommar som vinter. Det handlar också om att få en fungerande tågtrafik, för nu står det ju stilla oavsett när man ska åka. Detta har varit det stora bekymret, och det skapar en situation där vi inte klarar det mest grundläggande i vårt samhälle. Detta måste vi förändra, och nu har vi verktygslådan och ska se till att det blir en förändring.

Herr ålderspresident! Vi börjar med klimatet, för det var ju grundfrågan. Det vi ser ute på våra vägar säger man är påverkat av klimatet, men låt oss titta på hur man utför underhållet. Man tar inte bort problemet med vattengenomträngning i själva vägkroppen, och sedan fryser det sönder när det blir kallt. Det är helt naturligt eftersom is spränger. Det vore önskvärt att man i stället lade ett topplager som fungerar som ett tak så att man inte får de här enorma skadorna i vägbanan. I stället snålar man och åker omkring med en sådan där snabelbil - sådana har ni säkerligen sett - och sprutar lite tjära och grus uppepå, och en vecka senare har man samma situation igen. Det har inget med klimatet att göra.

Om vi däremot får en vägstandard som gör att trafiken fungerar bättre kommer det att påverka alla utsläpp positivt, eftersom man inte behöver hålla på att gasa och bromsa hela tiden och ta hänsyn till alla gropar som har uppstått i vägen.

Ja, Trafikverket är inkompetent. Man har tappat den kompetens man hade tidigare. Det fanns jättemånga tjänstemän som hade en oerhörd kunskap både på vägsidan och på järnvägssidan. I dag köper man konsulttjänster för detta. Inte undra på att det ser ut som det gör!

Huruvida regeringar är kompetenta eller inte låter jag väljarna avgöra. Det är bäst så, faktiskt. Men att det inte fungerade med den förra regeringen behöver Ödebrink inte lyssna på mig för att få veta. Läs gärna rapporten från Riksrevisionen, för den ger svaret på den frågan.

Herr ålderspresident! När jag var 18 år en månad och tre dagar tog jag körkort för bil. Jag kom hem från uppkörningen till mamma och pappa, rusig i sinnet och pirrig i magen. Körkortet var först ett pappersintyg men sedan ett riktigt körkort.

På kvällen fick jag låna mina föräldrars Volvo 740, och jag satte mig bakom ratten och for i väg på väg 180 ned till centrala Borås. Vilken frihet! Det är ett ögonblick som är otroligt starkt och fast förankrat i mitt minne. Jag minns till och med dofter från den kvällen.

Jag bodde inte på landet utan växte upp i ett radhusområde. Jag kunde cykla och åka kollektivt när jag skulle träffa vänner, träna fotboll eller hänga på ungdomsgården, men känslan av frihet när jag tog körkort kan inte vara mycket annorlunda än den frihet som 15-åringar som i dag kör A-traktor upplever.

Herr ålderspresident! Europaparlamentet har i veckan röstat för ett förslag om att åldersgränsen för att få köra A-traktor ska höjas från 15 till 16 år. Förslaget är en del av en större omarbetning av direktiven för körkortsregler i unionen. Förslaget innebär att ett B1-körkort, med en åldersgräns på 16 år, ska krävas för att få köra A-traktor. Om förslaget blir till lag kommer det att innebära att hastighetsgränsen för A-traktorer, som just nu är 30 kilometer i timmen, höjs till 45 kilometer i timmen. Detta är förvisso bra, men åldershöjningen är fel.

Låt mig vara mycket tydlig här om just åldersgränsen: Att höja åldersgränsen för A-traktorer är en mycket stor frihetsinskränkning för ungdomar, framför allt på landsbygden. Om vi vill värna landsbygden och att hela Sverige ska vara attraktivt att växa upp i och leva i måste vi försvara friheten att som ung kunna röra sig, träffa vänner, förflytta sig från en by till nästa, delta i fritidsaktiviteter och så vidare.

Jag vet att EU-kommissionen länge har varit skeptisk till att Sverige låter ungdomar köra A-traktor från 15 år. Jag vet också att flera svenska parlamentariker i EU försökte få till stånd ändringar inför omröstningen i parlamentet. Jag vet även att det finns en tämligen bred samstämmighet bland riksdagens partier om att stå upp för den svenska modellen med Atraktorer.

Jag vet detta, men tyvärr är den bistra sanningen att den svenska regeringen vek ned sig i ministerrådets förhandlingar och inte orkade driva denna fråga med den kraft som hade krävts för att värna våra svenska regler för A-traktor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det som nu hände i veckan när Europaparlamentet hade sin omröstning var lite av en sista chans att hindra höjningen av åldersgränsen. Men än är det inte för sent. Min uppmaning till regeringspartierna och Sverigedemokraterna är att visa hjärta och fighting spirit för den svenska landsbygden och våra ungdomar där. Ge inte upp, utan se till att förslaget ändras i de förhandlingar som nu tar vid! Vi i Centerpartiet står upp för svensk landsbygd, men nu behöver fler göra det.

Herr ålderspresident! Det är naturligtvis inte bara i EU som frågan om A-traktorer måste behandlas utan även i Sveriges riksdag. Vi i Centerpartiet har väckt en motion om A-traktorer och deras regler och säkerhet, som jag hoppas kan vinna stöd i kammaren.

Debatten om A-traktorer har varit omfattande. Målkonflikter om olycksrisker och säkerhet ställs mot frihet och glädje. Centerpartiets inriktning är att klara av målkonflikten så att inte minst ungdomar ute i landet kan ha både frihet och glädje samtidigt som trafiksäkerheten är god.

År 2020 förenklades de tekniska kraven för ombyggnad av en bil till A-traktor. Denna förändring genomfördes bland annat för att det skulle vara möjligt att bygga om också automatväxlade bilar till A-traktorer. Efter förändringen har antalet A-traktorer ökat, och intresset är stort.

Vi menar att regelverken för A-traktorer bör ses över ytterligare för att öka säkerheten men också öppna för möjligheten att göra det tillåtet att framföra moderna A-traktorer snabbare än vad som är fallet i dag. Vi vill också tillåta baksäte och därmed maximalt fyra bältade passagerare per fordon. Ett första steg i denna riktning skulle vara att initiera en översyn för att se hur moderna A-traktorer kan tillåtas att färdas snabbare än vad som är tillåtet i dag. Detta skulle vara en utveckling som är analog med maxhastigheten för EU-mopeder.

Parallellt, menar vi, behövs insatser för att säkerställa säkerheten. En förutsättning för att höja hastigheten är att A-traktorer blir säkra att framföra, både för dem som sitter i A-traktorerna och för dem som påverkas vid en eventuell krock. En översyn skulle sålunda beakta både maxhastighet och säkerhet.

Vidare bör en konvertering av motorer underlättas så att A-traktorer kan drivas på biobränslen eller el. En annan åtgärd är att körkortsutbildningen kan bli längre. Kraven för körkort för A-traktor bör innefatta uppkörning i en A-traktor, allt för att parallellt kunna öka både friheten och säkerheten.

Jag yrkar på att riksdagen stöder svensk landsbygd genom att bifalla reservation 15.

Herr ålderspresident! Centerpartiet har under vårvintern lanserat något som vi kallar för Sverigelyftet. Med Sverigelyftet menar vi att för trafiksäkerheten och för att få hela landet att fungera måste vi få till en fungerande infrastruktur. Vi vill se satsningar på underhåll av vägar, återupptagande av arbetet med stambanor och nödvändiga nya järnvägsinvesteringar för Sveriges industri - och att regeringen tillsätter en infrastrukturberedning.

Sveriges transportinfrastruktur behöver rustas upp, och det är bråttom. Ett kraftigt eftersatt underhåll på svenska vägar och järnvägar orsakar förseningar, inställda resor och olyckor i hela vårt avlånga land. För varje dag som går blir underhållsskulden större, och olycksriskerna ökar. Det drabbar svensk tillväxt och konkurrenskraft. Arbetstillfällen och skatteintäkter går förlorade. Det drabbar människor som måste planera sitt liv efter väderleksrapporten eller helt enkelt välja bort tåget till förmån för bil eller flyg. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Dagens situation kan inte fortsätta. Svenska folket måste återigen kunna boka en tågresa utan en klump i magen. Svenska vägar måste vara farbara, oavsett var man bor i landet.

Det är helt avgörande att vi underhåller den infrastruktur som redan finns. Men vi måste också i vårt välfärdsland ha tillräckligt med resurser för att bygga ut vägar och järnvägar för framtiden. Vi kan inte bara välja underhåll, vi måste välja investeringar också.

Tågresandet beräknas öka med över 50 procent till 2040 och bilresandet med omkring 25 procent, och trafikslagen väntas fortsatt stå för en helt dominerande del av personresandet. Det kan dagens tåg- och vägnät inte hantera på ett säkert, tillförlitligt och hållbart sätt. Därför föreslår vi att underhållsskulden åtgärdas med start nu för att vara helt åtgärdad senast 2035.

Vi vill att Sverigelyftet finansieras genom att man skiftar från överskottsmål i statens finanser till ett balansmål, men bara under förutsättning att pengarna används till investeringar som för Sverige är statsfinansiellt gynnsamma på kort eller lång sikt.

Herr ålderspresident! Både näringslivet och kommuner och regioner behöver långsiktighet i beslut som tas. Regeringens lappkast om stambanorna är ett bra exempel på hur Sveriges infrastrukturpolitik inte kan se ut framöver. Det måste finnas en politisk stabilitet i beslut som löper över många mandatperioder. Nu är infrastrukturpolitiken närmast ett havererat politiskt område. Detaljer och småsaker skymmer sikten över det stora och långsiktiga. Politiskt positionerande och lobbyorganens agendor styr de politiska besluten. Det är inte så vi ska hantera Sveriges blodomlopp - vår infrastruktur.

Herr ålderspresident! För att klara en politisk stabilitet i infrastrukturpolitiken föreslår vi alltså att en infrastrukturberedning tillsätts, vars syfte är att jobba långsiktigt och med ett helhetsperspektiv. Vi i det politiska landskapet, brett över riksdagens partier, har till uppgift att återvinna förtroendet för svensk infrastruktur. Det handlar om trafiksäkerhet, det handlar om konkurrenskraft och det handlar om att hushålla med statens resurser. Håll ihop Sverige! Håll ihop den långsiktighet som infrastrukturen kräver! Och, herr ålderspresident, tillsätt en infrastrukturberedning!