Robert Stenkvist

Fru talman! Nu har ledamoten Ådahl avslutat sina repliker, men jag hade en liten grej som skulle vilja ta upp. Ådahl får svara mig personligen ute i korridoren i stället.

Det gäller det här att SD har varit inne och varit delaktiga i beslutet och att vi vill politisera högskolorna. Det har förts fram av jättetunga akademiker i tidningar, i tv och i radio. Jag får inte nämna några namn, fru talman, för de är inte här och kan försvara sig. Men det är verkligen tunga akademiker som bara går ut och gissar vilt när det gäller hur det här har gått till.

Jag kan garantera att det jag säger är sant: Vi har inte varit med om detta beslut. Men de här akademikerna går ut i tv och tidningar och gissar vilt, och sedan blir de citerade av tio tidningar till. Det är ju en falsk uppgift från början! Vi pratar om källkritik. Är det ingen som har ägnat sig åt källkritik och kontrollerat varifrån de här uppgifterna ursprungligen kommer? Nej.

Nu kan ledamoten inte ge något svar, men min tanke är att det kan skada förtroendet för akademin på sikt att tunga akademiker går ut och spekulerar på detta oansvariga sätt.

Fru talman! Nej, jag gör inte samma analys att det här förslaget skulle hota den akademiska friheten. Oavsett om det är en alliansregering eller en vänsterregering med sossarna som bara tillsätter eget folk i styrelserna som mestadels har politiska meriter så är det en klar politisering. Jag tror att det vore en mycket olycklig utveckling.

Jag tycker att man ska tillsätta personer på grund av deras meriter och att de passar i styrelserna. De ska ha bra idéer för hur lärosätena och högskolevärlden ska utvecklas. Det är en jättestor fråga som jag har funderat jättemycket på.

Jag anser att sossarna är ganska bra på att politisera olika myndigheter och styrelser. Att regeringen tillsätter någon i universitetsstyrelser sker väl redan i dag. Det tror jag att ledamoten Anders Ådahl vet. Det är två nomineringspersoner varav en utses av regeringen och en för akademin.

Vi har ett annat förslag. Jag vet inte om ledamoten Ådahl har läst vårt förslag i vår kommittémotion. Vi tror att det skulle bredda och stärka den akademiska friheten. Vi skulle få en större tyngdpunkt inom akademin än att tyngdpunkten blir från regeringshåll och politiken. Det tror vi.

Däremot vill jag betona att regeringen har det yttersta ansvaret i vissa frågor. När det gäller säkerheten har regeringen det yttersta ansvaret, och högskolan har inte alltid visat sig vuxen uppgiften. Det är min åsikt.

Fru talman! Vi vill inte att någon högskola ska läggas ned. Det finns regionalpolitiska hänsyn att ta, och vi ska ta regionalpolitiska hänsyn. Högskolan i Trollhättan ska nog vara kvar under överskådlig tid.

Däremot finns det lägen när saker och ting ställs på sin spets. Ska vi behålla hög kvalitet på en utbildning, eller ska vi ta bort en utbildning från en mindre högskola så att den får syssla med annat? Där får kvalitet gå före regionalpolitiska hänsyn.

Sedan var det frågan om forskningspengarna. Vi står bakom den budget som regeringen har lagt fram. Nu hittar jag inte Trollhättans högskola. Men vi står bakom de siffror som finns här.

Jag har någon gång i något anförande nämnt att det har gått till överdrift att det måste vara forskning kopplad till varje utbildning. En regional högskola kan ha en utbildning för förskollärare. De kanske inte behöver en forskningsinstitution där bara för att de utbildar förskollärare som ska jobba på förskolorna i byarna kring högskolan.

Där tycker jag att det har gått lite till överdrift. Man måste kunna ha vissa utbildningar utan att ha en stor forskningssektion. Det är någon idé som man har fått helt enkelt.

Inga forskningsanslag ska i princip dras ned i Sverige. Om vi ska gör någonting så ska vi öka dem.

Fru talman! Vi tänker inte dra bort universitetsstatusen den närmaste tiden för något enda lärosäte. Vi kan heller inte det. Vi är regeringsunderlag, vi sitter inte i regeringen.

Det vi har varit kritiska mot är till exempel omvandlingen av en del högskolor som inte håller måttet. De har blivit universitet fast de inte borde ha blivit det. Att frånta den statusen är en helt annan sak. Det kan man inte göra hur som helst.

Det sista universitetet i Mellansverige hade fått allvarliga anmärkningar för bristande kvalitet. Det var en student som fick tillbaka sin studieavgift för att hennes matematikundervisning var så undermålig. Hon dömdes att få tillbaka sin studieavgift. Därefter blev högskolan utnämnd till universitet. Nu är det väl Mälardalens högskola som ska bli utnämnd till universitet.

Det tyckte vi var fel. Det tycker jag fortfarande. Men vi kommer inte att dra bort någon universitetsstatus. Ingen behöver vara orolig för det.

Vi har talat om ökat samarbete mellan högskolorna för att vinna synergieffekter. De gjorde en reform i Danmark. Nu börjar det bli ganska länge sedan. Det kan ha varit 20 år sedan de gjorde reformen.

Den reformen blev väldigt lyckad. Den skedde på frivillig grund. Det innebar att man specialiserade högskolorna mer på det de var bäst på.

Det innebär inte att någon högskola får mindre att göra och färre antal studenter. Det är en ökad specialisering, helt enkelt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 i detta betänkande.

Återigen till dessa styrelser: För ett par veckor sedan aviserade regeringen en ändring i lärosätenas styrelser gällande längden på styrelsernas mandatperioder men också sammansättningen av dessa styrelser.

Just detta område ligger inte inom Tidöavtalet, och Sverigedemokraterna hade sålunda ingenting med beslutet att göra. Vi blev inte ens informerade innan förslaget presenterades.

På en direkt fråga i 30 minuter sa statsrådet Mats Persson att SD inte hade med beslutet att göra, vilket tydligen ingen hörde, trots att statsrådet upprepade svaret inte mindre än fyra gånger om jag räknade rätt.

Medierna bombarderade den intet ont anande befolkningen med spekulationer angående SD:s inblandning i beslutet. Det talades om att SD ville ta över och politisera hela högskolevärlden.

Som bedrövliga exempel kan nämnas att en professor i klinisk bakteriologi, känd från coronapandemin, samt en före detta socialdemokratisk finansminister kom med de mest fantastiska spekulationer om ett fullständigt maktövertagande av högskolevärlden.

Tyvärr är allt lögn och förbannad dikt. Jag tycker att det är sorgligt att personer som vanligtvis betraktas som auktoriteter kommer undan med att sprida rena fantasifoster.

Fru talman! Före detta socialdemokratiska ministrar och tv-personligheter med akademisk bakgrund spekulerar och gissar vilt. De matar allmänheten med rena fantasier och lögner. Ingen, absolut ingen, frågar oss om saken. Ingen, inte ens statsmedierna, kollar upp vad som står i vår kommittémotion i frågan. Det blir underkänt, fullständigt underkänt. Jag ger betyget F. Och nu förstår jag varför vissa vill ta bort detta betyg.

Vår politik går annars på tvärs mot vad som påstås. Vi anser till exempel att man bör förtydliga tanke- och åsiktsfriheten i högskolelagen, liksom man bör stipulera någon form av lärarfrihet inom högskolan. I till exempel Tyskland tar de lärarfriheten på betydligt större allvar än man gör i Sverige. Och jag anser att även vi bör ha en skrivning om detta i högskolelagen.

Varför är det viktigt med lärarfrihet? Jo, för att vi har sett problem med detta på vissa av våra högskolor. Lärare som undervisar i kurser om historia har tvingats föra in litteratur som inte har ett vitten med själva kursen att göra.

Detta, mina vänner, är rena diktaturfasoner. Det blir inte bättre av att man skriker sig hes om akademisk frihet i en insändare veckan efter. Vi kan inte ha frihet bara för lärosätenas styrelser. Vi måste bredda begreppet akademisk frihet till att också gälla lärarna och forskarna.

Tankefrihet ska självklart gälla också studenterna. Men tankefrihet och åsiktsfrihet ska inte heller innebära att lärarna på högskolan tvingas anpassa undervisningen för att den blir obekväm för vissa studenter. Tvärtom, undervisningen ska vara obekväm och otrygg för studenterna, annars är den tämligen meningslös. Studenter lär sig inte tänka om de bara får sina dogmer och åsikter bekräftade, och då ofta till vänster. I begreppet tänka ligger att man ger sig ut på okänd mark i viss mån. Gamla föreställningar kolliderar med nya fakta och perspektiv. Det är exakt detta som våra högskolor ska bjuda på.

Något som jag hoppas att regeringen kommer att ta tag i, vilket den redan har gjort, gäller otillbörlig informationshämtning från utländska studenter. Det gäller främst kinesiska studenter. Detta handlar inte bara om militära, tekniska hemligheter utan om avancerad teknik över huvud taget.

Om regeringens förändring av styrelserna vid våra lärosäten kommer att åtgärda detta problem ska jag i alla fall låta vara osagt. Klart är att man måste vidta åtgärder och att detta är en fråga rörande nationens säkerhet och inte bara en fråga för de enskilda lärosätena.

Fru talman! Vid kontakter med företag och deras organisationer har det framkommit att det råder en skriande brist på tekniker, ingenjörer och naturvetare. Företag har svårt att växa på grund av denna brist, och det ankommer på oss i denna församling att åtgärda detta problem. Jag tror att vi i framtiden måste satsa mer på naturvetenskap och teknik och se till att få rätt balans mellan å ena sidan de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och å andra sidan de naturvetenskapliga ämnena inom högskolan. Detta är en stor och komplicerad fråga, men jag tror faktiskt att vi måste börja ta i denna fråga.

Fru talman! Så till den återkommande frågan om studentbostäder. Systemet med Akademiska Hus för att förse studenterna med bostäder fungerar långt ifrån tillfredsställande. Jag har tagit upp detta många gånger förut, men jag fortsätter att tjata. Jag anser att det är dags att lägga ned Akademiska Hus och ersätta det med ett annat system, alternativt ge Akademiska Hus helt andra direktiv. Högskolorna borde dessutom få både äga och hyra ut bostäder. Detta är någonting som man skulle kunna införa direkt utan utredningar och annat. Det sker nämligen redan i dag för gäststudenter.

Fru talman! Till sist: Vi måste i framtiden titta på frågan om att koncentrera vissa utbildningar till lärosäten där de kan bedrivas på ett framgångsrikt och rationellt sätt. Har ett lärosäte en högklassig utbildning i ett ämne är det bättre att all utbildning sker där än att ett annat lärosäte bedriver en halvdan utbildning med sex platser 15 mil därifrån.

Vi måste uppnå en kritisk kreativ massa för att driva utvecklingen framåt. Mindre lärosäten bör nischa sig på det som de är bäst på. På så vis höjer vi kvaliteten på samtliga högskolor.

Jag tror att alla kan bli bäst på någonting, också när det gäller lärosäten. Jag brukar här i talarstolen prata om kvalitet före kvantitet. Men det gäller också regionalpolitik - kvalitet framför regionalpolitiska hänsyn.

Fru talman! Här togs högskolornas styrelser återigen upp. Jag återkommer till det, för jag tycker faktiskt att vi sverigedemokrater blir indragna på ett mycket fult och oärligt sätt.

Jag hade tänkt avstå detta replikskifte, men så hörde jag att ledamoten Mats Wiking sa att säkerheten sägs vara hotad vid våra universitet och högskolor. Formuleringen att den sägs vara hotad indikerar ju att den inte är hotad i verkligheten utan att det bara är någon politisk abrovink.

I en ledarartikel i Svenska Dagbladet i går refererade man till Säpos senaste rapport. Det är en del direktreferat från den också. I artikeln står det:

"I Säkerhetspolisens årsrapport för 2022/23 ägnas Kina (jämte Ryssland och Iran) ett eget kapitel under avsnittet Främmande makt i Sverige. Säpo beskriver Kina som 'ett långsiktigt och växande hot', vars underrättelsetjänster bedriver en systematisk och omfattande säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen. Det handlar om spionage, cyberangrepp, påverkanspolitik och aktiviteter för att stoppa regimkritiska åsikter."

Fru talman! Jag undrar om Mats Wiking och Socialdemokraterna har några förslag på åtgärder gällande dessa säkerhetshot. Eller existerar de helt enkelt inte, enligt Socialdemokraterna?

Fru talman! Säkerheten är en viktig fråga. Jag tror att vi återkommer till den i kväll.

Låt oss stanna lite vid det här med politiseringen av högskolan. SD har ingen annan politik än den som är formulerad i våra kommittémotioner och den som framförs här i talarstolen. Ledamoten Malm kan ju berätta om vi har haft några hemliga förhandlingar utöver det som vi klart deklarerat i våra motioner och i våra anföranden, som är anledningen till att vi står här.

Jag anser tvärtom att det är Socialdemokraterna som har lyckats med Gramscis "marsch genom institutionerna", vilket inte minst visade sig inför förra valet i e-postlistan med 261 namn på opolitiska tjänstemän från bland annat UD. I e-postlistan uttrycktes stor oro för att fel partier skulle vinna valet. "Rätt" partier vann ändå valet den gången, men vid det senaste valet var ju olyckan framme.

Jag kan lugna alla här och meddela att varken alliansen eller SD ens är förmögna att genomföra någon liknande infiltration. Det går helt enkelt inte.

Tvärtom vill i alla fall vi avpolitisera högskolan. Vi pratar jämt om meritokrati och frihet för lärare och forskare. Vi pratar om att ta bort politiska pålagor helt, inte ersätta de gamla med våra egna.

Ledamoten Malm kan ju redogöra för sitt partis och regeringens ståndpunkt i frågan.

Fru talman! Jag tror att ämnet för kvällen är förändringarna i lärosätenas styrelser. Ledamoten Malm var inne på det här med säkerheten, som var skälet till att statsrådet Mats Persson aviserade förändringar i styrelserna. Det har förts fram att hotet mot säkerheten blivit alltmer akut, precis som ledamoten Malm sa, och att till exempel Säpo i princip krävt åtgärder från regeringen för att höja säkerheten vid våra lärosäten. Jag skulle vilja veta om ledamoten Malm har ytterligare någonting att tillföra i det här ärendet, fru talman. Det har stått väldigt mycket om det i tidningar och på sociala medier.

Dessutom vill jag påtala att det på ett påfallande bombastiskt sätt har förts fram i medier att SD skulle ha varit med vid det här beslutet, fru talman. Jag undrar om ledamoten Malm vet om SD har varit med och tagit det här beslutet och om SD har haft någon kontakt med departementet, så att kan vi reda ut det redan på ett tidigt stadium i kväll.

Sedan undrar jag vad skälet kan vara till att medier och vänstervridna akademiker, förvisso med imponerande akademiskt cv, med sådan frenesi för fram att SD ligger bakom det här beslutet. Kan det vara så att man i led två gärna vill föra fram teorin att SD är ute efter att politisera högskolan? Det är bara mina funderingar.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson. Tidigare i år uppmärksammades en annons för en utlyst tjänst på Linnéuniversitetet, detta på grund av den märkliga kravprofil som fanns i annonsen. Annonsen gällde tjänsten som professor i design, och den sökande skulle vara bevandrad i normkritik, dekolonialism, queerteori och teorier om posttillväxt.

Linnéuniversitetet ställer upp vilka krav de vill för sina tjänster, men många skulle nog säga att här väger politiska värderingar tyngre än ren kompetens. Forskningen ska i grunden vara sanningssökande och inte politisk.

Anser statsrådet att det är okej med sådana här kravprofiler? Är inte detta att politisera verksamheten vid ett statligt finansierat lärosäte?

Herr talman! Sverigedemokraterna lägger inte fram någon egen budget; än så länge gör Sverigedemokraterna budgetar ihop med de övriga Tidöpartierna. Jag har ingen aning om vad som kommer att komma i höstbudgeten, och det tror jag inte att någon annan här heller har någon aning om ännu. Vi har ju precis lagt fram en VÅP.

Centern brukar inte vara det parti som pratar om höjda bidrag. Ni i Centern brukar i stället prata om lägre skatter. Det har skett en ändring nu när ni har hoppat över till den andra sidan; det ska sägas. Jag är dock ganska gammal - 64 år - och minns mycket väl hur det lät tidigare. Jag förfasade mig över er nyliberalism då. Men partier kan ändra sig, och det är väl bra att man kan ändra sig.

Grundläggande om utbildning

Att det skulle vara populism att inte lova enorma statsbidrag tycker jag dock är att ta det lite för långt. Den här regeringen - och det här regeringsunderlaget - kommer naturligtvis att hjälpa kommunerna så mycket som möjligt framöver utan att riskera en inflationsbrasa. Vi vill ju inte se att kommuner går under.

Jag vill dock påminna ledamoten om att kommuner har ett eget ansvar, herr talman, och man måste prioritera rätt i kommunerna. Som jag nämnde i talarstolen har vi i min hemkommun alltid haft en högre skolbudget än vad majoriteten har haft, för vi prioriterar annorlunda. Vi har prioriterat skolan framför en massa kringsaker. Vi vill att man ägnar sig åt kärnverksamheten, och skolan är en viktig kärnverksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april.)

Herr talman! Jag påminde faktiskt om att skolan är kommunal. Jag påminde inte om någonting annat. Jag påminde om att det var Göran Persson som kommunaliserade den.

Kommunerna behöver mer pengar. De har fått mer pengar. Jag lovar ingenting för framtiden. Det kommer en höstbudget snart, och jag har ännu inga kunskaper om vad som kommer att komma i den. Det kan mycket väl komma tillskott.

Ledamoten lägger ord i min mun som jag aldrig har sagt. Detta är huvudsakligen en kommunal fråga, och staten hjälper till så gott den kan. Däremot kan nog inte staten i den situation som nu råder, med krig och med den pandemi som vi har haft, plåstra om alla sår - jag tror inte att det är möjligt. Jag tror inte ens att det hade varit möjligt om den andra sidan hade vunnit valet. Det är så mycket lättare att komma med de rätta anslagen i opposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Jag ber om ursäkt redan nu för att jag förlänger debatten. Jag måste bara kommentera lite grann.

Det pratades om sorteringsskolan och att dessa akutskolor skulle vara någon jätteallvarlig sortering. I viss mån är det någon form av sortering, och det är en sortering för att det behövs. Det är ingen som vill detta. Det är ingen som tycker att det är bra. Men det behövs.

Det finns redan i dag akutskolor i några kommuner i Sverige, men de kallas något annat. De finns också i socialdemokratiskt styrda kommuner. Stängs de, om det nu är en allvarlig sortering? Nej, de stängs inte. De kommer inte att stängas heller, för de behövs.

Jag växte upp i ett väldigt socialdemokratiskt samhälle. Det var bra på många sätt och mindre bra på en del sätt. När jag gick i skolan fanns det något som kallades för obsklasser, socialdemokratiska obsklasser. Var det någon som tyckte att de var jättebra? Nej, men de behövdes. Därför fanns de.

Jag saknar något i debatten. Jag har själv jobbat inom skolan i många år. Här pratar vi aldrig om alla de elever som blir störda av stökiga barn - barn som kanske är överaktiva, som har någon diagnos eller som är allmänt oroliga och stökiga. Det kan vara barn som allvarligt stör hela klasser under halva och hela lektioner. Vi pratar aldrig om de eleverna. De eleverna får stora delar av sin utbildning spolierade. Det går inte att lära sig saker och att ta in kunskap om man hela tiden blir störd, speciellt inte om man dessutom känner sig otrygg och hotad i klassrummet. Det finns forskning om detta, om man nu gärna vill prata om forskning.

Tidöpartierna slaktar skolans budget, hörde jag här. Skolan är kommunal. Den kommunaliserades av Göran Persson, socialdemokrat. Jag var emot det, men han kommunaliserade skolan och drev igenom det. Därmed är finansieringen kommunal. Kommunerna ska finansiera skolan. Om jag minns rätt fick skolan 12 miljarder extra inför detta budgetår. Hur kan det vara att slakta skolan?

Det är socialdemokratiskt styrda kommuner som inte prioriterar skolan tillräckligt väl. I Botkyrka, där jag är verksam, har vi alltid haft en högre budget än vad den socialdemokratiska majoriteten har haft.

Det nämndes också att vi sverigedemokrater pekar ut en särskild grupp när det gäller modersmålsundervisningen. Elever med svensk bakgrund behöver inte och ska inte ha någon modersmålsundervisning. Det bara är så - jag kan inte göra så mycket åt det. I vårt parti har vi många personer med utländsk bakgrund som har haft modersmålsundervisning, och de tycker likadant.

Jag går vidare till den undersökning som publicerades i en dagstidning och som visade att elever med modersmålsundervisning hade högre betyg. Det stämmer att det gjordes en undersökning där det visades att de hade högre betyg. Detta visade dock egentligen ingenting eftersom man inte hade tillräckligt många parametrar. Man antog - även forskare - att dessa elever mycket väl kunde vara ambitiösare än genomsnittet och ambitiösare än den grupp som de jämfördes med. Därför stämde inte undersökningen.

Fru talman! Linus Skölds omsorg om eleverna är äkta, tror jag, och rörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har fått samtal från upprörda människor i Malmö och kan tala om att det redan i dag är en massa elever som inte kan vara i vanliga klassrum för att de stör för mycket som är avskilda från skolverksamheten. De är avskilda i utrymmen där de inte får tillräckligt bra undervisning och där de mest driver omkring, spelar på datorer och spelar kort. Det är vad de gör enligt de uppgifter jag fått mig till handa.

De här eleverna skulle må oerhört mycket bättre om de gick i akutskola och fick undervisning av utbildad personal. Det är ju ingen här som vill eleverna illa. Vi vill alla att det ska fungera, både i akutklasser eller vad man nu kallar det och i vanliga klasser.

Jag efterfrågar återigen omsorg om den tysta majoriteten, om alla elever som blir jättestörda i sin vanliga undervisning. Vem tänker på dem? Vem tar hand om deras intressen? De har ju också rätt till en lugn och bra studietid och till studiero. Vi har skolplikt; de har rätt till det, helt enkelt.

Finansieringen överlåter jag väl till statsrådet att svara på. Men som jag förstått det ska huvuddelen av finansieringen än så länge ske genom kommunerna. Vi har ju än så länge kommunalt huvudmannaskap i vårt land.

Fru talman! Akutskolor ska naturligtvis inte vara straff- och uppfostringsanstalter. När jag en gång i tiden gick i skolan införde Socialdemokraterna obsklasser. Det var inget straff, utan det var särskilda undervisningsgrupper som ni kallar det. Vi kallar det akutskolor.

Socialdemokraterna har själva berett vägen för att avskilja elever för kortare eller längre perioder i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero. Socialdemokraterna själva kan inte vara helt omedvetna om att det finns allvarliga problem som måste lösas.

En regering måste se till att lagstiftningen används, inte bara lägga fram propositioner. Min fråga till statsrådet Edholm är om inte förslaget med akutskola är ett sätt att se till att trygghet och studiero blir till praktisk handling, inte bara tomma ord.

Det finns i dag stora problem i vissa områden med bristande studiero och även en otrygghet i skolorna. Inte minst i min hemkommun Botkyrka är det på vissa håll ett stort problem. En skola fick till och med styras av Skolinspektionen under ett par år, och det är en allvarlig varningsklocka. Vi måste någonstans reagera på de varningsklockor som ändå klämtar. Sedan kan man diskutera skillnaden mellan särskilda undervisningsgrupper och akutskolor, men de verktyg som finns och kommer att finnas i framtiden ska användas i den omfattning som de är nödvändiga - oftare än i dag, tvärtemot vad Linus Sköld säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rektorerna tillser inte alltid att eleverna får den studiero som många elever har rätt till. Jag läste för inte så länge sedan att en skola i Skåne fick stänga, och rektorn hade inte använt de verktyg som ändå står till buds. Hur ser statsrådet Lotta Edholm på detta?

Precis som interpellanten säger är det viktigt att elever med svårt störande beteende får det stöd de behöver. Det är en av anledningarna till att starta akutskolor. Men det vänstern aldrig pratar om är alla de skötsamma elever som vill lära sig något i skolan och ofta får halva sin undervisningstid spolierad av stök, bråk och eviga utredningar av bråk som läraren måste ta tag i. Vem står upp för den tysta majoriteten? Vem tar deras parti, ser till deras intressen? Är inte detta något som är själva meningen med akutskolor? Det här är också frågor till statsrådet.

Sedan har jag ett medskick till samtliga partier. Hjärnforskning visar att våra mänskliga hjärnor främst är inställda på överlevnad, och det är något som har hjälpt oss från stenåldern och framåt. Om elever känner otrygghet i ett klassrum kopplas överlevnadsinstinkten på och all inlärning och minnet kopplas bort. Det är så våra hjärnor fungerar, vilket innebär att i stökiga klassrum sker det mycket lite inlärning. Det är fakta. Studiero är den enskilt viktigaste faktorn för ökade kunskapsresultat i skolan i dag, och det är något som verkligen behövs.

Fru talman! Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.

Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: "Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation."

Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.

När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse.

Fru talman! En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.

Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.

Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.

I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: "Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning." Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.

Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.

Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson.

Migrationsverket har i en rapport pekat på ett allvarligt och omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier som ges till utländska studenter i Sverige. Studenterna beviljas uppehållstillstånd för studier men avbryter dem efter ett kort tag. De har inte ens från början några avsikter att fullfölja studierna. Det finns till och med företag i ett par länder som öppet hjälper folk med den här verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Migrationsverkets undersökning visade att det främst är lagstiftningen som möjliggör det här missbruket. Problemet noterades också i Tidöavtalet, där det aviserades åtgärder mot detta. Min fråga till statsrådet Persson är om arbetet mot missbruket har kommit igång och hur den fortsatta arbetsgången ser ut i frågan.

Fru talman! Jag pratade om norra Botkyrka. Skolorna där får betydligt mer pengar än skolorna i södra Botkyrka, och de behöver betydligt mer pengar. Jag håller absolut med om att de ska ha mer pengar. Det går inte att bedriva undervisningen med samma lärartäthet som i södra Botkyrka, om vi använder Botkyrka som exempelkommun.

Det jag försöker få fram är att det inte räcker att bara ösa på med mer pengar. Man måste också ha en annan politik bakom och en annan pedagogik ute i skolorna.

När det gäller permanenta uppehållstillstånd, som ledamoten tog upp, kommer de flesta i den grupp som ledamoten nämnde att erbjudas medborgarskap i stället.

I fråga om förra regeringsbildningen skedde den väl i enlighet med gängse principer. Men den förrförra regeringsbildningen 2018, när Sjöstedt stödde regeringen, skedde det genom ett samtal där Sjöstedt fick ett hemligt avtal på en papperslapp, som han stoppade i en byrålåda och som ingen fick se.

Ett sådant sätt är inget som Sverigedemokraterna hade stått bakom. Det hade vi aldrig gått med på vid den här regeringsbildningen. Då hade det inte blivit någon regering. Jag tror inte att Nooshi hade gått med på det heller.

Anser ledamoten att regeringsbildningen 2018 är ett föredöme?