Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.

I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.

Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.

Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.

Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.

Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.

Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.

Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.

Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.

Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst.

Fru talman! För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som "arg", "ledsen", "glad" och "kärlek" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden "angry", "sad", "happy" eller "love" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.

Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.

Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället.

Fru talman! Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.

Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.

Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?

Fru talman! Jag ställde två ja- eller nejfrågor till Lotta Edholm, som hon ignorerade. Menar Lotta Edholm att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Det hade varit intressant att få veta vad ministern anser om den saken.

Jag skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om den syftade till att säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång. Men det är ju inte det Sverigedemokraterna vill. Det är ju inte det den här paragrafen betyder.

I budgetdebatten i den här kammaren i december sa Fredrik Malm följande: "I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig." Han sa också att "om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning, vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början, är det självklart att de ska kunna ha det" - det var ordagrant vad Fredrik Malm sa här i december 2022.

Jag tolkar det som att Liberalerna står upp för att rätten till modersmålsundervisning ska vara oförändrad. På Liberalernas landsmöte 2021 behandlades dessutom motioner om modersmålsundervisning. Den ena förordade att modersmålsundervisning ska bli en prioriterad fråga i partiets integrationspolitik. Den andra hade den motsatta linjen, som är ganska lik Patrick Reslows och Robert Stenkvists, nämligen att avskaffa modersmålsundervisningen. Liberalernas partistyrelse ställde sig då bakom den första linjen och argumenterade starkt för att avslå yrkandet om att avskaffa modersmålsundervisningen.

Samtidigt i höstas skrev Sverigedemokraterna - som vi även hört i kammaren i dag - i sin kommittémotion hur de tolkar skrivningen i Tidöavtalet, nämligen: "I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. - - - Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras."

Det är den sverigedemokratiska uttolkningen av vad som skulle behöva göras. Dessutom har Sverigedemokraterna i kommuner där de fick makten förra mandatperioden gjort vad de kunnat för att gå händelserna i förväg. I Bromölla, Sölvesborg och Hörby har man minimerat modersmålsundervisningen med alla tillgängliga medel. Sverigedemokraterna är ideologiskt övertygade om att modersmålsundervisning, precis som människor från andra länder, är av ondo. Det är Sverigedemokraternas uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså väldigt tydligt att regeringsunderlagets minsta parti, som bemannar Utbildningsdepartementet, och regeringsunderlagets största parti, som ofta verkar vara det som egentligen bestämmer, har diametralt motsatta uppfattningar om vad skrivningen i Tidöavtalet betyder.

Frågan är nu vad ministern kommer att göra. Kommer ministern att säkra elevers rätt till lärande på modersmålet, eftersom det enligt hennes parti är en prioriterad fråga för integrationen, eller ska hon avskaffa modersmålsundervisningen för att SD ska låta henne sitta kvar?

Fru talman! Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.

Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: "Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation."

Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.

När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse.