Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Robert Stenkvist (SD) om Högskolan

Robert Stenkvist (SD) höll ett anförande om Högskolan i debatten ”Protokoll 2022/23:107 Torsdagen den 11 maj” den 11 maj 2023.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 i detta betänkande.

Återigen till dessa styrelser: För ett par veckor sedan aviserade regeringen en ändring i lärosätenas styrelser gällande längden på styrelsernas mandatperioder men också sammansättningen av dessa styrelser.

Just detta område ligger inte inom Tidöavtalet, och Sverigedemokraterna hade sålunda ingenting med beslutet att göra. Vi blev inte ens informerade innan förslaget presenterades.

På en direkt fråga i 30 minuter sa statsrådet Mats Persson att SD inte hade med beslutet att göra, vilket tydligen ingen hörde, trots att statsrådet upprepade svaret inte mindre än fyra gånger om jag räknade rätt.

Medierna bombarderade den intet ont anande befolkningen med spekulationer angående SD:s inblandning i beslutet. Det talades om att SD ville ta över och politisera hela högskolevärlden.

Som bedrövliga exempel kan nämnas att en professor i klinisk bakteriologi, känd från coronapandemin, samt en före detta socialdemokratisk finansminister kom med de mest fantastiska spekulationer om ett fullständigt maktövertagande av högskolevärlden.

Tyvärr är allt lögn och förbannad dikt. Jag tycker att det är sorgligt att personer som vanligtvis betraktas som auktoriteter kommer undan med att sprida rena fantasifoster.

Fru talman! Före detta socialdemokratiska ministrar och tv-personligheter med akademisk bakgrund spekulerar och gissar vilt. De matar allmänheten med rena fantasier och lögner. Ingen, absolut ingen, frågar oss om saken. Ingen, inte ens statsmedierna, kollar upp vad som står i vår kommittémotion i frågan. Det blir underkänt, fullständigt underkänt. Jag ger betyget F. Och nu förstår jag varför vissa vill ta bort detta betyg.

Vår politik går annars på tvärs mot vad som påstås. Vi anser till exempel att man bör förtydliga tanke- och åsiktsfriheten i högskolelagen, liksom man bör stipulera någon form av lärarfrihet inom högskolan. I till exempel Tyskland tar de lärarfriheten på betydligt större allvar än man gör i Sverige. Och jag anser att även vi bör ha en skrivning om detta i högskolelagen.

Varför är det viktigt med lärarfrihet? Jo, för att vi har sett problem med detta på vissa av våra högskolor. Lärare som undervisar i kurser om historia har tvingats föra in litteratur som inte har ett vitten med själva kursen att göra.

Detta, mina vänner, är rena diktaturfasoner. Det blir inte bättre av att man skriker sig hes om akademisk frihet i en insändare veckan efter. Vi kan inte ha frihet bara för lärosätenas styrelser. Vi måste bredda begreppet akademisk frihet till att också gälla lärarna och forskarna.

Tankefrihet ska självklart gälla också studenterna. Men tankefrihet och åsiktsfrihet ska inte heller innebära att lärarna på högskolan tvingas anpassa undervisningen för att den blir obekväm för vissa studenter. Tvärtom, undervisningen ska vara obekväm och otrygg för studenterna, annars är den tämligen meningslös. Studenter lär sig inte tänka om de bara får sina dogmer och åsikter bekräftade, och då ofta till vänster. I begreppet tänka ligger att man ger sig ut på okänd mark i viss mån. Gamla föreställningar kolliderar med nya fakta och perspektiv. Det är exakt detta som våra högskolor ska bjuda på.

Något som jag hoppas att regeringen kommer att ta tag i, vilket den redan har gjort, gäller otillbörlig informationshämtning från utländska studenter. Det gäller främst kinesiska studenter. Detta handlar inte bara om militära, tekniska hemligheter utan om avancerad teknik över huvud taget.

Om regeringens förändring av styrelserna vid våra lärosäten kommer att åtgärda detta problem ska jag i alla fall låta vara osagt. Klart är att man måste vidta åtgärder och att detta är en fråga rörande nationens säkerhet och inte bara en fråga för de enskilda lärosätena.

Fru talman! Vid kontakter med företag och deras organisationer har det framkommit att det råder en skriande brist på tekniker, ingenjörer och naturvetare. Företag har svårt att växa på grund av denna brist, och det ankommer på oss i denna församling att åtgärda detta problem. Jag tror att vi i framtiden måste satsa mer på naturvetenskap och teknik och se till att få rätt balans mellan å ena sidan de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och å andra sidan de naturvetenskapliga ämnena inom högskolan. Detta är en stor och komplicerad fråga, men jag tror faktiskt att vi måste börja ta i denna fråga.

Fru talman! Så till den återkommande frågan om studentbostäder. Systemet med Akademiska Hus för att förse studenterna med bostäder fungerar långt ifrån tillfredsställande. Jag har tagit upp detta många gånger förut, men jag fortsätter att tjata. Jag anser att det är dags att lägga ned Akademiska Hus och ersätta det med ett annat system, alternativt ge Akademiska Hus helt andra direktiv. Högskolorna borde dessutom få både äga och hyra ut bostäder. Detta är någonting som man skulle kunna införa direkt utan utredningar och annat. Det sker nämligen redan i dag för gäststudenter.

Fru talman! Till sist: Vi måste i framtiden titta på frågan om att koncentrera vissa utbildningar till lärosäten där de kan bedrivas på ett framgångsrikt och rationellt sätt. Har ett lärosäte en högklassig utbildning i ett ämne är det bättre att all utbildning sker där än att ett annat lärosäte bedriver en halvdan utbildning med sex platser 15 mil därifrån.

Vi måste uppnå en kritisk kreativ massa för att driva utvecklingen framåt. Mindre lärosäten bör nischa sig på det som de är bäst på. På så vis höjer vi kvaliteten på samtliga högskolor.

Jag tror att alla kan bli bäst på någonting, också när det gäller lärosäten. Jag brukar här i talarstolen prata om kvalitet före kvantitet. Men det gäller också regionalpolitik - kvalitet framför regionalpolitiska hänsyn.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget och har via Tidöavtalet fått en makt som partiet aldrig tidigare har haft. SD vill att regeringen ska överväga en omfattande översyn av lärosätenas antal och universitetsstatus. Det sa han här i talarstolen också.

Högre utbildning kännetecknas just av den nära kopplingen till forskningen. Men vi socialdemokrater uppfattar att SD vill dra bort stora delar av forskningen på de små lärosätena och samla den på några få orter. Sverigedemokraterna skriver också att universitet som inte håller måttet ska fråntas sin universitetsstatus.

Jag vill därför ställa följande frågor till Robert Stenkvist: Vilka universitet är det som inte håller måttet i Sverige? Vilka högskolor ska berövas den nära kopplingen till forskning? Och hur ska utbildningen på dessa orter kunna upprätthålla den kvalitet som krävs på högre utbildning?

Fru talman! Vi tänker inte dra bort universitetsstatusen den närmaste tiden för något enda lärosäte. Vi kan heller inte det. Vi är regeringsunderlag, vi sitter inte i regeringen.

Det vi har varit kritiska mot är till exempel omvandlingen av en del högskolor som inte håller måttet. De har blivit universitet fast de inte borde ha blivit det. Att frånta den statusen är en helt annan sak. Det kan man inte göra hur som helst.

Det sista universitetet i Mellansverige hade fått allvarliga anmärkningar för bristande kvalitet. Det var en student som fick tillbaka sin studieavgift för att hennes matematikundervisning var så undermålig. Hon dömdes att få tillbaka sin studieavgift. Därefter blev högskolan utnämnd till universitet. Nu är det väl Mälardalens högskola som ska bli utnämnd till universitet.

Det tyckte vi var fel. Det tycker jag fortfarande. Men vi kommer inte att dra bort någon universitetsstatus. Ingen behöver vara orolig för det.

Vi har talat om ökat samarbete mellan högskolorna för att vinna synergieffekter. De gjorde en reform i Danmark. Nu börjar det bli ganska länge sedan. Det kan ha varit 20 år sedan de gjorde reformen.

Den reformen blev väldigt lyckad. Den skedde på frivillig grund. Det innebar att man specialiserade högskolorna mer på det de var bäst på.

Det innebär inte att någon högskola får mindre att göra och färre antal studenter. Det är en ökad specialisering, helt enkelt.

Fru talman! Jag tackar för att Robert Stenkvist försöker att svara på frågorna. Det är inte alltid det sker när vi har replikskifte mellan olika partier.

Jag kommer från en liten kommun, Trollhättan, med 60 000 invånare. Där har högskolan betytt väldigt mycket. När man fick utökade forskningsresurser stärkte det utbildningen.

Vad tänker Robert Stenkvist om det för de små högskolorna? Sverigedemokraterna vill dra ned forskningsresurserna. Jag och mitt parti Socialdemokraterna tänker att forskningen är en del av utvecklingen av utbildningen. Man kan utveckla de ordinarie programmen genom att ha bra forskning.

Ska man ta bort forskningen, även om man samverkar med andra högskolor, så fattas en bit utifrån vad högre utbildning ska vara. Tänker ledamoten att man slår ihop små högskolor och då på något sätt också klarar forskningen? Det är den ena frågan.

Jag tänker att Sverigedemokraterna ändå måste ha en bild av hur högskolor ska läggas ned för att man ska klara utbildningen i hela landet. Jag är lite nyfiken på det. Ledamoten sa att man inte skulle tänka för mycket regionalt.

Fru talman! Vi vill inte att någon högskola ska läggas ned. Det finns regionalpolitiska hänsyn att ta, och vi ska ta regionalpolitiska hänsyn. Högskolan i Trollhättan ska nog vara kvar under överskådlig tid.

Däremot finns det lägen när saker och ting ställs på sin spets. Ska vi behålla hög kvalitet på en utbildning, eller ska vi ta bort en utbildning från en mindre högskola så att den får syssla med annat? Där får kvalitet gå före regionalpolitiska hänsyn.

Sedan var det frågan om forskningspengarna. Vi står bakom den budget som regeringen har lagt fram. Nu hittar jag inte Trollhättans högskola. Men vi står bakom de siffror som finns här.

Jag har någon gång i något anförande nämnt att det har gått till överdrift att det måste vara forskning kopplad till varje utbildning. En regional högskola kan ha en utbildning för förskollärare. De kanske inte behöver en forskningsinstitution där bara för att de utbildar förskollärare som ska jobba på förskolorna i byarna kring högskolan.

Där tycker jag att det har gått lite till överdrift. Man måste kunna ha vissa utbildningar utan att ha en stor forskningssektion. Det är någon idé som man har fått helt enkelt.

Inga forskningsanslag ska i princip dras ned i Sverige. Om vi ska gör någonting så ska vi öka dem.

Fru talman! Har man läst kommittémotionen om akademisk frihet som ledamoten Robert Stenkvist redogör för ser man att det är ganska stora likheter med Centerpartiets kommittémotion. Det är ganska intressant att stå här och konstatera det.

Vi värnar båda två den akademiska friheten. I de spekulationer som har varit om regeringens tillsättning har jag och Centerpartiet valt att inte spekulera om vilka som kan tänkas ligga bakom beslutet. Vi har inte vetat det och har därför tyckt att det har varit onödigt.

Låt säga att jag nu är en naiv person som väljer att tro på det som står i kommittémotionen, och jag väljer att göra det. Det finns ganska stora likheter.

Det jag vill fråga rör det beslut som regeringen har fattat. Vi i Centerpartiet har varit djupt kritiska. Vi tycker att man genuint hotar den akademiska friheten. Man väljer att sätta in sina personer i styrelserna.

När man gör det tar man bort en del av lärosätenas självstyre att styra över sin verksamhet. Det handlar om att vara den fria lysande fyren som lyser över samhället med akademisk frihet. Där kan forskarna välja sina forskningsfrågor och lärosätena kan välja sina prioriteringar.

Med tanke på att vi verkar tycka ganska lika om akademisk frihet blir frågan till Sverigedemokraterna: Har ni samma analys om regeringsbeslutet att det hotar den akademiska friheten?

Fru talman! Nej, jag gör inte samma analys att det här förslaget skulle hota den akademiska friheten. Oavsett om det är en alliansregering eller en vänsterregering med sossarna som bara tillsätter eget folk i styrelserna som mestadels har politiska meriter så är det en klar politisering. Jag tror att det vore en mycket olycklig utveckling.

Jag tycker att man ska tillsätta personer på grund av deras meriter och att de passar i styrelserna. De ska ha bra idéer för hur lärosätena och högskolevärlden ska utvecklas. Det är en jättestor fråga som jag har funderat jättemycket på.

Jag anser att sossarna är ganska bra på att politisera olika myndigheter och styrelser. Att regeringen tillsätter någon i universitetsstyrelser sker väl redan i dag. Det tror jag att ledamoten Anders Ådahl vet. Det är två nomineringspersoner varav en utses av regeringen och en för akademin.

Vi har ett annat förslag. Jag vet inte om ledamoten Ådahl har läst vårt förslag i vår kommittémotion. Vi tror att det skulle bredda och stärka den akademiska friheten. Vi skulle få en större tyngdpunkt inom akademin än att tyngdpunkten blir från regeringshåll och politiken. Det tror vi.

Däremot vill jag betona att regeringen har det yttersta ansvaret i vissa frågor. När det gäller säkerheten har regeringen det yttersta ansvaret, och högskolan har inte alltid visat sig vuxen uppgiften. Det är min åsikt.

Fru talman! Jag avslutar här, för jag har fått svar på mina frågor.

Fru talman! Nu har ledamoten Ådahl avslutat sina repliker, men jag hade en liten grej som skulle vilja ta upp. Ådahl får svara mig personligen ute i korridoren i stället.

Det gäller det här att SD har varit inne och varit delaktiga i beslutet och att vi vill politisera högskolorna. Det har förts fram av jättetunga akademiker i tidningar, i tv och i radio. Jag får inte nämna några namn, fru talman, för de är inte här och kan försvara sig. Men det är verkligen tunga akademiker som bara går ut och gissar vilt när det gäller hur det här har gått till.

Jag kan garantera att det jag säger är sant: Vi har inte varit med om detta beslut. Men de här akademikerna går ut i tv och tidningar och gissar vilt, och sedan blir de citerade av tio tidningar till. Det är ju en falsk uppgift från början! Vi pratar om källkritik. Är det ingen som har ägnat sig åt källkritik och kontrollerat varifrån de här uppgifterna ursprungligen kommer? Nej.

Nu kan ledamoten inte ge något svar, men min tanke är att det kan skada förtroendet för akademin på sikt att tunga akademiker går ut och spekulerar på detta oansvariga sätt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.