Christofer Bergenblock

Herr talman! Formuleringen kommer det en proposition på riksdagens bord kommer vi att rösta för den låter inte riktigt helhjärtad. Politik handlar också om att driva frågor. För all del togs det fram ett tillkännagivande under förra mandatperioden. Det är ju så att det finns en statlig utredning nu, som är färdig och beredd, som ligger på regeringens bord. Den handlar om nikotin, alkohol och lustgas. I den har man även sett över matkravet.

Nu är det så att den utredningen bara föreslår väldigt modesta förändringar av dagens kravsystem. Man vill gå från klockan 23 på kvällen till klockan 22 på kvällen, och man vill ändra från ett brett utbud av maträtter till ett varierat utbud. I praktiken är det en kosmetisk förändring av en dålig lagstiftning.

Det intressanta är dock att den här utredningen och det här betänkandet gör att frågan är tillräckligt beredd för att regeringen ska kunna gå fram med ett skarpt förslag. Det jag är ute efter, herr talman, är att få höra om Moderaterna delar uppfattningen att det nu finns möjlighet att gå fram med ett skarpt förslag från regeringens sida om att ta bort matkravet.

Då kan jag lova ledamoten att det är något som Centerpartiet naturligtvis också kommer att stödja - om det är välformulerat. Men hur ligger det egentligen till?

Herr talman! Tack, ledamoten Jesper Skalberg Karlsson, för anförandet!

Vi delar glädjen över att gårdsförsäljning kommer att bli verklighet till sommaren. Det är något som Centerpartiet har arbetat för i 20 års tid och som Moderaterna sedermera har anslutit sig till och varit med och drivit i riksdagen. Ledamoten är en av dem som varit pådrivande i det arbetet. Det känns väldigt bra.

Nu kommer den frågan att bli verklighet. Då finns anledning att ta tag i andra frågor kopplade till svensk alkoholpolitik och svensk alkohollagstiftning.

En fråga som är väldigt debatterad för tillfället är den om matkravet på restauranger, pubar och kaféer. Alla som har utskänkningstillstånd har ju ett krav på sig att ha mathållning. De ska inte bara erbjuda mat till den som går dit, utan de ska även ha ett eget kök där de tillverkar eller lagar den här maten.

Enligt dagens krav måste man inte bara ha mat. Det måste dessutom erbjudas ett brett utbud av maträtter, och man ska servera fram till klockan 23 på kvällen. Det finns all anledning att ifrågasätta detta krav, och från Centerpartiets sida vill vi se att det tas bort.

Herr talman! Jag har hört att även Moderaterna är inne på den linjen, men jag har inte sett några förslag från regeringen om detta. Jag undrar därmed var Moderaterna egentligen står i förhållande till frågan om matkravet. Är det så att man anser att frågan är så pass beredd att man även skulle kunna lägga fram en skarp proposition om detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Herr talman! I kväll debatterar vi folkhälsa. Det kanske låter som ett begränsat område, men det sträcker sig i själva verket över många olika saker. Det handlar om hur vi lever våra liv, vad vi gör på vår fritid, vad vi äter och vad vi har för förhållande till alkohol, narkotika och tobak - eftersom det är sådant som påverkar både vårt psykiska och vårt fysiska mående. Vad vi har för levnadsvanor och livsvillkor påverkar nämligen i väldigt hög grad risken att utveckla specifika sjukdomar och även risken för dåligt psykiskt mående och suicid.

Till stor del är det vanor vi bygger upp redan som barn och unga som påverkar oss genom hela livet. Därför är det förstås alarmerande när Folkhälsomyndigheten rapporterar att vart fjärde barn i åldern sex till nio år lider av övervikt eller obesitas i dag. Om man som barn lider av obesitas är risken tyvärr stor att detta fortsätter även när man blir vuxen, och därmed ökar också risken för en rad följdsjukdomar, såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och flera olika sorters cancer. Men det ökar också risken för dåligt psykiskt mående.

Av den anledningen behöver vi arbeta mer aktivt med att förebygga obesitas. Från Centerpartiets sida ser vi att det handlar om att uppmuntra till fysisk aktivitet hos barn och unga. Vi tror dock inte på Tidöpartiernas idé om att inrätta ett fritidskort, där hundratals miljoner går till administration, i stället för att verkligen ge stöd till föreningslivet, som vi har en stark tilltro till. Vi tror också att fysisk aktivitet i högre grad behöver uppmuntras under skoltid. Och vi ser ett behov av kunskapsstöd kring hälsosamma livsmedel för att föräldrar och för all del barn själva ska kunna göra aktiva och medvetna val i mataffären eller på restaurangen.

Samtidigt tror vi att det även kan behövas en stimulans till livsmedelsindustrin. I Storbritannien har det visat sig att införandet av en producentavgift på sötade drycker har haft en positiv effekt och bidragit till att minska mängden socker i läsk och andra sötade drycker, som vi vet är en direkt orsak till övervikt - detta eftersom det ekonomiska incitamentet hamnat hos producenten i stället för hos konsumenten. Därför förespråkar Centerpartiet ett liknande system även i Sverige.

Nyligen presenterades, herr talman, regeringens plan för psykisk hälsa och suicidprevention, och det är något som Centerpartiet välkomnar. Suicid är en alltför vanlig dödsorsak i Sverige i dag, och det finns mycket vi kan göra för att mer aktivt förebygga och förhindra självmord och självmordsförsök. Suicidstrategin kommer förstås att debatteras i egen ordning, men jag kan redan nu konstatera att det finns mycket att göra när det gäller utvecklingen inom området. Inte minst handlar det om att investera i barns och ungas psykiska hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Att det finns många unga som är i behov av hjälp och stöd råder det ingen tvekan om, när 52 000 barn och unga fick antidepressiva läkemedel utskrivna under 2023, vilket motsvarade en fördubbling de senaste tio åren, och 24 000 barn och unga står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Barns och ungas psykiska mående är ett område där hela samhället behöver kraftsamla.

Vi ser dock också att risken för suicid finns genom hela livet och att den ökar i vissa situationer och i vissa grupper. Därför är det särskilt viktigt att identifiera och förebygga de risker som finns. Det suicidpreventiva arbetet behöver förstärkas, inte minst kopplat till personer med dåligt psykiskt mående, psykiska sjukdomar och samsjuklighet. Men det handlar också om utsatta grupper, såsom hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och äldre som lever i ensamhet. Centerpartiet menar att det behövs ett aktivt förebyggande arbete och en förbättrad samverkan mellan samhällets olika aktörer.

Ytterligare en aspekt som jag vill lyfta inom området folkhälsa, herr talman, är det förebyggande arbetet genom vaccinationer. Sverige har under mycket lång tid haft ett nationellt vaccinationsprogram för barn och unga, som varit oerhört framgångsrikt när det gäller att motverka och även utrota farliga sjukdomar.

Ett av de senaste tillskotten i programmet är vaccination av flickor mot HPV, som tillkom 2010 för att förebygga livmoderhalscancer. Några år senare konstaterades att detta är en stor problematik även hos pojkar, som kan utveckla andra former av cancer. Vaccination av pojkar mot HPV kom att upptas i det allmänna vaccinationsprogrammet 2020. Det är något märkligt dels att det tog så lång tid att få in pojkar i programmet, dels att catchup-vaccinationer fortfarande inte görs på ett jämlikt sätt. Detta behöver åtgärdas så att pojkar och flickor födda samma år också får samma skydd mot HPV.

Centerpartiet arbetar också för att det allmänna vaccinationsprogrammet ska gälla hela befolkningen och inte bara barn och unga. Framför allt har vi under flera års tid lyft fram behovet av ett vaccinationsprogram för äldre, som vi vet är särskilt utsatta för flera sjukdomar som faktiskt går att förebygga med hjälp av vaccin. Det kan exempelvis handla om vaccin mot bältros eller säsongsinfluensa. Vi vill börja där, men vi vill alltså på sikt se att det allmänna vaccinationsprogrammet ska gälla i alla åldrar.

Sammantaget, herr talman, handlar folkhälsoområdet till väldigt stor del om prevention. Vi måste arbeta betydligt mer med det förebyggande arbetet kopplat till levnadsvanor och livsvillkor och också kopplat till screeningprogram och vaccinationsprogram. Med rätt åtgärder kan både fysisk och psykisk ohälsa förebyggas och både sjukdomar och suicid undvikas.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 7, under punkt 5 i betänkandet, om HPV.

Fru talman! Nej, jag vill nog inte hålla med om att det var några felaktiga påståenden om Sverigedemokraternas syn på civilsamhället. Den synen återspeglas i de beslut som Sverigedemokraterna är med och fattar i kammaren och i olika sammanhang. Det är ingen tvekan om att det finns ett starkt förakt mot civilsamhället och att man ser det som ett hot. Civilsamhället utgör ju ett av de starka demokratiska fundamenten i samhället med möjlighet att yttra sig och opinionsbilda i frågor som kanske inte faller Sverigedemokraterna på läppen.

Allmänna arvsfonden är en av de finansiärer som finns för det breda civilsamhället och det föreningsliv vi har - och de ideella organisationer som vi har där. Efter att ha lyssnat här tycker jag inte att det är någon tvekan om att idén om att man ska göra en fördjupad analys av Arvsfonden för att kanske på sikt avskaffa den har sin grund i Sverigedemokraterna och i deras retorik och agenda. Jag har inte hört någon annan som har slagits för just den fördjupade analysen på det vis som vi har hört den sverigedemokratiska ledamoten göra.

Detta tror jag att man från civilsamhällets sida ska ta på fullaste allvar. Man har ju kunnat se hur kampen mot föreningsliv, studieförbund med mera har pågått från Tidöregeringen. Jag sa att man kunde andas ut i den här frågan, men bilden efter detta replikskifte är inte att man kan andas ut utan att det finns ett överhängande hot även när det gäller de pengar som kommer civilsamhället till del via Allmänna arvsfonden.

Fru talman! Att pengar som har kommit in i Allmänna arvsfonden ska användas varsamt tror jag att vi är helt överens om mellan samtliga partier här i kammaren. Det är ingen som har sagt något annat. Vi stöder också de initiativ som finns kring att se till att pengar inte går till organiserad brottslighet eller felaktigheter.

Detta tar då Sverigedemokraterna som motiv för att ifrågasätta Allmänna arvsfonden över huvud taget. Det är klart att det finns något annat motiv i bakgrunden än bara att man vill värna de offentliga pengar som vi har. Vi har ju gång på gång sett hur Sverigedemokraterna föraktat folkbildning, studieförbund och det fria föreningslivet och på olika sätt, med ungefär samma motiv, försökt dra undan mattan för dessa verksamheter. Det tydligaste exemplet är att det är Sverigedemokraternas förslag om att dra in medel till studieförbunden som nu genomförs brett av Tidöregeringen.

Vad gäller Allmänna arvsfonden sa jag i mitt anförande att jag blev rädd när rapporten kom med förslag om avveckling. Jag kunde ändå andas ut när regeringen inte gick på den linjen. Men jag läste också upp den passus som fanns i skrivningen som var lite oförklarlig om att en eventuell avveckling skulle kräva en fördjupad analys. Nu förstår jag varför det fanns med i skrivningen från regeringen och i betänkandet från majoriteten i socialutskottet. Detta är uppenbarligen eftergiften till Sverigedemokraterna, som i grunden vill avveckla Allmänna arvsfonden och dra bort de pengarna också från föreningslivet.

Sverigedemokraterna får gärna förtydliga det här. Har man för avsikt att på lång sikt ta bort Allmänna arvsfonden?

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets följdmotion och till reservation 2 i betänkandet om behandlingen av Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden.

För oss i Centerpartiet är det en självklarhet att civilsamhället i form av föreningar, ideella organisationer, trossamfund och studieförbund utgör ett av demokratins fundament i det svenska samhället. Det är i civilsamhällets regi som människor organiserar sig för att idrotta och tävla, för att spela teater eller starta band, för att vårda vårt gemensamma kulturarv, för att utveckla våra lokalsamhällen, för att organisera protester mot en föreslagen skolnedläggning, för att stödja människor på flykt eller i ensamhet eller för att bilda och utbilda sig inom allsköns ämnen och områden. Det är inom civilsamhället som många möts på fritiden kring gemensamma intressen och ett gemensamt engagemang. Utan ett starkt civilsamhälle skulle både vår demokrati och vårt samhällsbygge vara betydligt svagare.

Fru talman! Det är därför Centerpartiet fortsätter att stå upp för civilsamhällets intressen, inte minst när det föreslås neddragningar eller när man vill flytta ansvar från civilsamhället till det offentliga. Vi har därför motsatt oss Tidöpartiernas drakoniska neddragningar på studieförbunden. Över tre års tid drar man undan 30 procent av den statliga finansieringen. Vi motsätter oss också Tidöpartiernas förslag om att inrätta ett fritidskort; hundratals miljoner går till statlig administration när pengarna hade kunnat gå direkt till föreningarna i civilsamhället i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Därför var det också med oro som vi tog emot Riksrevisionens rapport om att avveckla Allmänna arvsfonden och lägga in de här pengarna direkt i statskassan.

Allmänna arvsfonden är nämligen en av de stora bidragsgivarna till civilsamhället i form av lokal- och projektstöd. Varje år genomförs hundratals utvecklingsprojekt, och det beviljas stöd till ett knappt hundratal byggprojekt. Detta är ovärderliga tillskott för idrottsföreningar, kulturföreningar och funktionsrättsorganisationer. Det handlar om pengar som huvudsakligen går till barn, unga, personer med funktionsnedsättningar och äldre. Trots detta föreslår alltså Riksrevisionen att fonden ska avvecklas.

Förslaget från regeringen är dock inte att gå Riksrevisionen till mötes utan att lägga skrivelsen till handlingarna. Det tycker vi är bra. Därmed kan föreningslivet andas ut den här gången, även om jag noterar att regeringen i sin skrivning uttrycker att "en fördjupad analys skulle behöva föregå en eventuell process med målet att avveckla eller på annat sätt förändra systemet med Allmänna arvsfonden". Detta läste även ordföranden i socialutskottet upp alldeles nyss. Det vill säga att regeringen inte avfärdar förslaget helt, men man avser inte att inleda en sådan process i dagsläget.

Samtidigt finns det relevanta förslag från Riksrevisionen som bör tas på allvar, till exempel att man behöver säkerställa att medel verkligen går dit de ska och inte hamnar i händerna på exempelvis organiserad brottslighet. Detta stöder vi från Centerpartiet naturligtvis fullt ut.

Fru talman! En sak som vi från Centerpartiet har noterat och vill lyfta är behovet av ett mer långsiktigt projektstöd från Allmänna arvsfonden. Nu delas stöden ut över kortare perioder, vilket gör att långtifrån alla projekt blir beständiga delar av verksamheten efter att de är avslutade. Detta är vad man brukar kalla för projektsjukan, och den är inte unik för pengarna från Allmänna arvsfonden utan återfinns även när det gäller projektmedel från kommuner, regioner eller andra delar av samhället. Men det finns anledning att se över hur Allmänna arvsfonden arbetar med långsiktighet och om det går att hitta mer långsiktiga stödformer än dagens projektstöd. Av den anledningen lägger vi också fram förslag om att detta bör utredas.

Sammantaget fortsätter vi i Centerpartiet att värna det svenska civilsamhället. Vi vet hur viktigt det är för människors vardag, för människors utveckling och för vår gemensamma demokrati. I det arbetet utgör stödet från Allmänna arvsfonden en viktig del, precis som statligt, regionalt och kommunalt stöd till föreningsliv och studieförbund.

Underrubriken på Riksrevisionens rapport är Pengar som söker mening. En mer träffande rubrik på vad Allmänna arvsfonden faktiskt bidrar med till samhället i dag skulle ha varit Pengar som utgör mening.

Fru talman! I vanlig ordning fick vi en liten föreläsning från energi- och näringsministern om fakta i energisystemet. Fysikens lagar nämndes inte denna gång, men de brukar oftast tas upp.

Energiministern sammanfattade med att vi nu har byggt ut vindkraften under lång tid i Sverige, och vi behöver inte mer av samma. Men då förstår jag inte riktigt hur det hänger ihop. Å ena sidan skryter man från regeringens sida över hur många tillstånd man har lyckats ge under den här perioden för ny havsbaserad vindkraft jämfört med tidigare regering. Å andra sidan står ministern här och säger att vi inte behöver mer av samma. Vi behöver alltså inte mer vindkraft. Vad är det som gäller? Vill man ha mer vindkraft, eller vill man inte ha mer vindkraft?

Då är vi tillbaka till det jag sa tidigare, nämligen att tillstånd bygger inga nya vindkraftsparker, utan det är förutsättningarna för att kunna bygga parkerna som kan ge någonting i verkligheten. Regeringen har på ett effektivt sätt sett till att förutsättningarna har försämrats så mycket att det statliga bolaget Vattenfall drar tillbaka och pausar sina projekt. Man har sagt "pausar", kanske i väntan på en ny regering som tar frågorna på allvar.

Vi behöver trots allt en utbyggnad av elsystemet, men inte om 15 år. Vi behöver en utbyggnad de kommande 5 åren, de kommande 10 åren och de kommande 15 åren.

Jag vänder mig åter till ministern: Hur har regeringen tänkt tillse att vi kan bygga ut vindkraften, framför allt den havsbaserade vindkraften, under den kommande 10-15-årsperioden?

Fru talman! Även jag kommer från Halland. Jag bor i Träslövsläge lite söder om Varberg. Jag kommer om det någonsin byggs att ha utsikt över både Galenes och Kattegatt Syds vindkraftsparker.

Fru talman! För ett år sedan hade jag en debatt med energiministern angående frågan om utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften utanför Halland. Den debatten kom sig av att Vattenfalls vd Anna Borg hade blivit intervjuad i Ekots lördagsintervju den 2 december 2023 och där antytt att man eventuellt skulle pausa Kriegers Flak på grund av de förändringar i förutsättningar som regeringen hade tillskapat genom att säga nej till utbyggnaden av transmissionsnätet till havs med Svenska kraftnät såsom var planerat. Man anade också att Kattegatt Syd låg i farozonen i hennes uttalande.

Fru talman! Anna Borg gav också förslag på en lösning. Hon föreslog att man skulle göra på det viset att exploatörerna fick bygga ut transmissionsnätet för att sedan debitera eller sälja det till Svenska kraftnät. Det hade varit ett smakligt sätt för regeringen att komma undan med äran i behåll samtidigt som man såg till att det ändå var Svenska kraftnät som stod för transmissionsnätet i slutändan, såsom det varit till våra större energianläggningar överlag tidigare i det här landet. Så blev inte fallet. Energiministern var också väldig tydlig med att hon inte avsåg att gå på det förslag som Vattenfalls vd hade lyft fram.

Under året som gick landade det som det precis varnades för. Vattenfall gick i september ut och sa att man pausar Kriegers Flak med 2,7 terawatttimmar, som hade glatt skåningarna väldigt mycket med tanke på de höga elpriser som vi har sett i vinter. Knappt en månad senare antydde Vattenfall att man sannolikt kommer att pausa även Kattegatt Syd, vilket ska stå för 5 terawattimmars elförsörjning.

Det är väldigt stora projekt det handlar om med väldigt mycket eltillförsel. Vi hör att energiministern säger att regeringen nu har godkänt tre havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige. Samtidigt har man för all del sagt nej till 13 eller till och med 14 havsbaserade vindkraftsprojekt. Men det spelar ingen roll, fru talman, om man säger ja till projekt som aldrig genomförs. Vad hjälper det om man ger 10 projekt tillstånd om det inte finns förutsättningar för att genomföra dem i verkligheten? Då är det ingenting att skryta om eller yvas över.

Vi behöver all den tillförsel av energi som vi kan få till det här landet. Beräkningen är att vi i stort sett behöver fördubbla vår elproduktion fram till 2040-2045. Då är den havsbaserade vindkraften en bärande del i omställningen.

Det kan hända att vi har ny kärnkraft i Sverige om 15 eller 20 år, men fram till dess måste vi ta vara på de resurser som finns. I det korta och halvlånga perspektivet är det den havsbaserade vindkraften som kan ge en sådan tillförsel. Men då måste regeringen våga ta de beslut som krävs för att möjliggöra en utbyggnad. Hittills har man fattat beslut i motsatt riktning.

Fru talman! Min fråga till energiministern är: Vad är regeringen beredd att göra för att möjliggöra utbyggnad av den havsbaserade vindkraften utanför Hallandskusten och i övriga delar av Sverige?

Fru talman! Även i Halland är vi hårt drabbade av gårdagens och dagens skyhöga priser på el. Det är naturligtvis helt vansinnigt att regeringen inte har tagit ett helhetsgrepp om energifrågan utan fixerat sig fullständigt vid kärnkraft om tio till femton år. Är tanken att vi ska ha dessa priser ända fram till slutet av 2030-talet under våra vintrar?

I stället för att sänka skatten på el har regeringen två år i rad höjt skatten, och nu flödar pengarna in till statskassan. I stället för att skynda på utbyggnaden av ny energi har regeringen lagt krokben för ny havsvindkraft.

Mina två frågor till energiministern är följande:

Kommer statsrådet nu att ta initiativ för att sänka skatten på el för konsumenterna? Och kommer statsrådet att ta initiativ för att ta bort de hinder som man så effektivt har byggt upp i fråga om etablering av ny havsbaserad vindkraft?

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ska jag tolka det som att departementsutredningen inte längre existerar eller som att den pågår, vilket det ju har hänvisats till tidigare?

Jag undrar också över det påstående som kom från Liberalerna om att det pågår ett arbete med en ny lagstiftning. Pågår ett sådant arbete, eller pågår det inte? Det skulle jag gärna vilja veta.

Den bild vi i Centerpartiet har är att en halvering av schablonen i föräldraavdraget inte räcker. Vi menar att den borde minimeras eller nollställas. Därför tillför vi i budgeten också pengar för att göra detta.

När jag tog upp den frågan med Liberalerna svarade Liberalerna att man inte har ensam majoritet inom Tidösamarbetet. Det tolkar jag som att Liberalerna har drivit på för att den skulle nollställas men att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har motsatt sig detta. Då återstår ändå frågan varför man inte har valt att gå in och nollställa föräldraschablonen för att helt och hållet komma bort från den problematik som den faktiskt har medfört.

Sedan kan man konstatera att det i lagstiftningen står att det ska finnas en föräldraschablon. Då förutsätts ju att lagstiftningen på sikt förändras också.

Mina frågor är fortfarande: Pågår en departementsutredning? Är en ny lagstiftning på gång? Och varför har man nöjt sig med att halvera föräldraschablonen i stället för att nollställa den?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för anförandet och för god jul-hälsningen. Det är lika bra att jag börjar med att replikera på den och önska vår socialtjänstminister detsamma.

Det är egentligen rätt många frågor som jag skulle vilja ta upp här. De handlar om tolktjänstutredningen, ledsagningen, färdtjänsten och om statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Men tiden är begränsad i ett replikskifte, så jag kommer i stället att dyka ned i frågan om föräldraavdraget, som jag även debatterade med Lina Nordquist från Liberalerna.

Att det är problem med föräldraavdraget efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft är vi ju överens om och har kunnat se ett flertal rapporter om. Det var i Försäkringskassans rapport i oktober 2023 och i ISF:s rapport i januari 2024 som det slogs fast att det är ett problem, och i den påföljande rapporten från Försäkringskassan i september i höst slog man ännu en gång fast att det är ett problem.

I den extradebatt som vi hade i riksdagens socialutskott kring frågan lyftes två saker fram. Den ena var att det var en departementsutredning på gång under socialministerns ansvar och att den skulle vara klar, lät det som i kammaren då, innan Försäkringskassans rapport kom i september. Då undrar jag: Var är rapporten?

Sedan hörde vi tidigare av Lina Nordquist att en ny lagstiftning är på gång. Det var en nyhet för mig, så jag skulle gärna vilja höra statsrådets kommentar till att det också är en ny lagstiftning på gång.

Herr talman! Jag tackar Lina Nordquist för utläggningen om hur viktigt det är med den personliga assistansen och med LSS över huvud taget. Som jag nämnde i mitt anförande tidigare har rätten från 1994 tyvärr urholkats under de senaste 10-15 åren.

Min fråga fick jag inget riktigt svar på. Det som jag lyfte upp var ju lagstiftningen om stärkt rätt till assistans, och jag nämnde att regeringen halverar föräldraschablonen. Vi i Centerpartiet lägger ytterligare 100 miljoner kronor i vår budget för att helt strypa schablonen tills vi har en ny lagstiftning på plats.

Jag har två frågor. Den ena är: När har vi en ny lagstiftning på plats? Detta vet jag inte om ledamoten kan svara på, men vi har ett statsråd här som om en liten stund ska hålla ett anförande.

Den andra frågan, som har med budgeten att göra, utgår jag från att Liberalerna och ledamoten är väl insatta i. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för att halvera föräldraschablonen från och med den 1 januari, men schablonen hade behövt nollställas för att man verkligen ska komma till rätta med det problem som uppstod genom den förändrade lagstiftningen, i väntan på att ny lagstiftning kan komma på plats eller den befintliga lagstiftningen justeras.

Min fråga återstår: Varför gick Liberalerna bara halvvägs och inte hela vägen denna gång för att nollställa föräldraschablonen?

Herr talman! Tack, ledamoten Lina Nordquist, för anförandet!

Ledamoten nämnde LSS och den personliga assistansen. Det brukar höra till när Liberalerna håller anföranden inom socialutskottets område.

Den 1 januari 2023 trädde en ny lag om stärkt rätt till assistans i kraft. Själva idén med lagstiftningen var just att man skulle stärka rätten och få en större likvärdighet över landet.

Tämligen snabbt efter det att lagen hade trätt i kraft började det dock komma reaktioner från funktionsrättsrörelsen om att det inte blev som det var tänkt från lagstiftarens sida. Framför allt handlade det om hur barn bedömdes enligt den nya lagstiftningen och om hur det som kom att benämnas som ett dubbelt föräldraavdrag tillämpades i praktiken.

Man drog bort för många timmar från barns rätt till assistans, vilket gjorde att en del fick väldigt få timmar efter bedömning medan andra blev helt utan assistans. Detta slogs fast i en rapport från Försäkringskassan i oktober 2023, vilket föranledde att jag lade fram ett utskottsinitiativ i socialutskottet om att nolla den schablon i förordningen som styr detta och börja utreda en ny lagstiftning.

Efter att man avslog utskottsinitiativet har Tidöpartierna nu i budgeten valt att gå oss halvvägs till mötes genom att halvera föräldraschablonen i förordningen. Liberalerna brukar annars stå upp för LSS och den personliga assistansen hela vägen. Därför är min fråga: Varför blev det bara en halvering av föräldraavdraget och inte ett helt avdrag?

Fru talman! Tack, Christian Carlsson, för inlägget!

Jag uppfattar det lite grann som en inbjudan till budgetförhandling. Där är jag och Centerpartiet definitivt beredda att sträcka ut handen. Om Kristdemokraterna är beredda att backa och medverka till att vi återför de 500 tappade miljonerna till studieförbunden ska vi nog kunna medverka till att tillföra ytterligare lite pengar till kommuner och regioner för att på det viset stärka verksamheter som riktar sig till äldre. Men jag är inte säker på att ledamoten faktiskt är beredd att gå den vägen. Kanske har han inte heller mandat att budgetförhandla i talarstolen i kammaren i Sveriges riksdag.

Däremot kan jag konstatera att nettot av våra olika satsningar är till Centerpartiets fördel. Det vill säga att vi lägger mer pengar. Den halva miljon som vi lägger på studieförbunden är inte riktade enkom till äldre, men vi har kunnat se att de som har drabbats hårdast av neddragningarna inom studieförbundsverksamheten är äldre, funktionsnedsatta och boende på landsbygden. Där kommer de här pengarna till sin rätt och kan bidra väldigt mycket, inte minst till att motverka äldres ensamhet.

Sedan är det så att vi har en boendeproblematik i dag, och genom att man möjliggör rätten till trygghetsboende kommer fler att kunna flytta in i en sådan gemenskap. Det löser inte alla problem, men det är en viktig del i den lösningen. Vi behöver både aktiviteter och bra boende för våra äldre.

Jag vill avslutningsvis tacka för julhälsningen och tillönska även ordföranden i socialutskottet en god jul.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Christian Carlsson för den frågan, för den svarar jag väldigt gärna på.

Det är inte så att Centerpartiet satsar mindre på att motverka äldres ensamhet. Centerpartiet satsar mer än regeringen på de frågorna, men vi gör det på ett annat vis.

Jag vet att Kristdemokraterna vill förstatliga hela sjukvården och har en enorm tilltro till staten och vad den kan åstadkomma. I Centerpartiet har vi en oerhört stark tilltro till civilsamhället och vad det kan åstadkomma.

Regeringen tillför 100 miljoner kronor i sin budget för att ge bidrag till kommuner och regioner att genomföra insatser för att motverka ensamhet hos äldre. Centerpartiet tillför de 500 miljoner som regeringen har plockat bort från studieförbunden för att kunna genomföra insatser riktade inte minst till äldre och på det viset skapa gemenskap och motverka ensamhet.

Förutom just de delar som är riktade till civilsamhället som ett stöd till att göra insatser och fortsätta med de insatser det redan gör eftersom vi har den tilltron lägger vi också pengar på att stimulera byggandet av trygghetsboenden. Vi lägger på tre år 850 miljoner kronor på stimulansåtgärder för att få till fler trygghetsboenden, och trygghetsboenden har ju förmågan att samla de boende i en gemenskap. Det är krav på att det finns gemensamhetsutrymmen, och det är krav på att det finns personal del av tiden som trygghetsboendet är öppet. Det skapar möjlighet till interaktion, gemenskap, samvaro och aktiviteter mellan de boende.

Sanningen, ledamoten Christian Carlsson, är alltså att Centerpartiet lägger mer på att motverka äldres ensamhet än regeringen gör.

Fru talman! Socialutskottet har ett ansvarsområde som sträcker sig över många områden: hälso- och sjukvård, funktionshinderspolitik, äldreomsorg, ANDT-frågor och socialtjänst. I dag debatterar vi budgeten för kommande år inom detta område. Jag kan bara konstatera att utmaningarna är många och att det inte tas tillräckliga initiativ från den sittande regeringen för att komma till rätta med dessa.

Svensk hälso- och sjukvård håller på många sätt världsklass, inte minst vad gäller behandlingsresultat. Att drabbas av svår sjukdom i Sverige är fortfarande en fördel jämfört med att drabbas av samma sak i många andra länder. Det finns dock problem i den svenska vården, och till stor del handlar det om bristande jämlikhet. Inte minst på Sveriges landsbygder finns det bristande tillgång till både primärvård och specialistvård, och det påverkar utfallet. Som nämndes nyss kan man exempelvis se att ohälsotalen är högre på landsbygden än i mer tätbefolkade områden. Man kan också se att dödligheten när det gäller behandlingsbara sjukdomar är högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Arbetet för en god och nära vård behöver därför förstärkas, och extra resurser behöver läggas där de behövs som bäst. Av den anledningen lägger Centerpartiet drygt 1 miljard kronor mer än regeringen rakt in i vården. Vi gör det dock med en annan fördelningsnyckel, för att gynna de mindre regionerna.

De extra pengarna kommer att hjälpa regionerna att klara sina åtaganden när det gäller vårdgarantin. Tyvärr ser vi dock alltjämt långa köer och väntetider till många operationer. Vi ser också att köerna skiljer sig markant från region till region. På senare tid har det uppmärksammats att kön för bröstrekonstruktion efter cancer är upp till fyra år i Region Skåne men bara två tre månader i Västra Götaland. Trots detta är inte alla patienter i Skåne medvetna om möjligheten att vända sig till Sahlgrenska för en snabbare operation.

Därför vill Centerpartiet utveckla en nationell jämförelsetjänst med väntetider, tillgänglighet och kvalitet som patienten själv kan ta del av för att göra ett aktivt val. Som patient ska man redan från dag ett ha rätt att välja var man vill få sin operation utförd, oavsett om det är hos en region eller hos en privat vårdgivare.

Tidöpartiernas idé om att rapportera in allting till en statlig vårdförmedling i Stockholm tror vi däremot inte alls på. Byråkratiska kolosser har aldrig varit Centerpartiets ledstjärna. Det har däremot människors makt över sitt eget liv och sin egen situation varit.

Fru talman! I år är det 30 år sedan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft. Detta har uppmärksammats av funkisrörelsen i samband med en rad evenemang under det gångna året. Firandet har dock haft en lite bitter eftersmak eftersom utvecklingen under de senaste 10-15 åren har gått åt fel håll. Lagen har urholkats genom hårdare bedömningar och en allt tydligare juridifiering.

Antalet personer med personlig assistans har minskat med 8 ½ procent sedan 2015, och trots en ny lagstiftning om stärkt rätt till assistans från förra året har det bara skett en marginell ökning. Tvärtom har vi sett att barn har råkat riktigt illa ut på grund av den nya lagstiftningen, eftersom det schabloniserade föräldraavdrag som infördes ledde till att fler barn blev av med sin assistans. I väntan på att lagstiftningen ses över har Centerpartiet därför lagt 100 miljoner kronor extra i budgeten på att helt nollställa föräldraschablonen.

Det är inte bara inom assistansen som utvecklingen går åt fel håll, utan det gäller även rätten till ledsagning. Antalet personer med rätt till ledsagning har minskat med 72 procent sedan 2010 eftersom dessa personer inte längre bedöms tillhöra personkrets 3 inom LSS. Det beror inte på att de har fått synen tillbaka utan på att en ny praxis har etablerats. Detta är en så allvarlig försämring att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att snarast sätta igång en utredning om en ny lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Även uppräkningen av assistansersättningen var en fråga där majoriteten i riksdagen kunde enas för att sätta press på regeringen att vidta åtgärder. Efter detta tillkännagivande är det glädjande att en modell för framtida uppräkningar nu ska utredas. Centerpartiet har länge hävdat att det behöver ske en indexerad uppräkning som tar hänsyn till kostnadsutvecklingen i samhället.

Fru talman! Omsorgen om de äldre är ett annat område som jag vill lyfta fram i debatten. Centerpartiet menar att man även som äldre ska kunna leva ett aktivt liv och att man ska kunna åldras i trygg förvissning om att samhället finns där och tar sitt ansvar när man behöver stöd och hjälp.

Tillgången till sociala aktiviteter och gemenskap är något som vi lägger särskild vikt vid. Till skillnad från regeringen tror vi dock att civilsamhället har en väldigt viktig roll att fylla i det arbetet. Vi menar att pensionärsorganisationer, studieförbund och kyrkor är viktiga aktörer för att skapa aktiviteter och bidra till gemenskap.

Därför är det med förundran vi har följt regeringspartiernas slakt av anslagen till studieförbunden med totalt 500 miljoner kronor. I stället tillför de 100 miljoner årligen för att kommuner och regioner ska ta över ansvar från civilsamhället. Kontentan av förändringen blir sannolikt färre sammankomster och kulturaktiviteter för våra äldre.

Centerpartiet ser också att det finns ett mycket stort behov av fler bostäder för äldre. Av den anledningen tillför vi 850 miljoner kronor över tre års tid i stimulansbidrag för byggande av nya trygghetsbostäder. Genom att möjliggöra trygghetsboenden för Sveriges äldre bidrar man till en fungerande flyttkedja samt till minskad ensamhet och otrygghet. Vi vill därför se en äldreboendegaranti för rätt till trygghetsboende för den som är 85 år eller äldre.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om arbetet med ANDT-frågorna och arbetet för barn och unga.

Drickandet av alkohol bland ungdomar har aldrig legat på så här låga nivåer, men däremot fortsätter snusandet att öka. Att i det läget sänka skatten på snus, som regeringen gör, är en väldigt märklig åtgärd. Dessa pengar hade också gått att använda till någonting betydligt bättre.

Det största problemet just nu är dock varken rökning eller snusning, utan det är lustgas. Dagligen kommer nya larmrapporter om hur lustgas saluförs och säljs direkt till ungdomar, dessutom smaksatt med exempelvis jordgubb. Möjligheten att stoppa lustgasen är redan beredd i en statlig utredning som lades på regeringens bord i mars månad, och nu väntar vi på att ett lagförslag ska komma.

I andra frågor har regeringen visat att det går att gå fram med snabbspår vad gäller lagstiftning, men i frågan om lustgas har man inte gjort det. Vi från Centerpartiet är beredda att medverka till ett snabbspår.

Vi har under de senaste åren också kunnat se allt fler barn och ungdomar hamna i klorna på kriminella gäng. Vi ser därför stora behov av att stärka även det förebyggande arbetet. Det tror vi görs bäst genom väl fungerande förskolor och skolor, en mycket närvarande socialtjänst och ett starkt civilsamhälle men naturligtvis också med fler poliser.

Vi ser stora behov av akuta förstärkningar inom socialtjänsten och tillför därför 350 miljoner kronor här och nu för att kunna öka insatserna för barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Utmaningar saknas som sagt inte inom socialutskottets område. Men inom alltför många delar gör regeringen i dag för lite för sakta. Det behövs en ambitionshöjning inom vården, inom funkispolitiken, inom äldreomsorgen och inom socialtjänsten. Den ambitionshöjningen vill vi från Centerpartiet medverka till.

Allra sist vill jag säga att jag står bakom Centerpartiets budgetförslag i sin helhet och det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för resonemangen.

Jag tror att vi delar mycket av bilden av problematiken vad gäller jämlikheten. Det handlar naturligtvis både om tillgången till personal, alltså kompetensförsörjningen, och om regelverk och byråkrati som lägger hinder i vägen framför allt för lösningar ute på landsbygden, där det är svårt att hitta flexibilitet i den nuvarande lagstiftningen. Det handlar naturligtvis också om finansieringen och fördelningen av resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Av de här bitarna är det ju budgeten vi diskuterar i dag, och där är det klart att fördelningen av resurser är en av delarna. När det gäller de extra medel som vi i Centerpartiet som sagt tillför använder vi alltså en annan fördelningsnyckel. För att lyfta ett exempel i den här debatten skulle det innebära att Region Gotland gick från 13 miljoner till 63 miljoner i statliga anslag. Dessutom tillför vi 200 miljoner kronor till Region Gotland i en annan budgetpost, i form av ett ö-bidrag.

Just Region Gotland har varit uppe rätt mycket i diskussionen. Man har begärt möten med regeringen och med sjukvårdsministern. Det är ett tydligt exempel på en region som har väldigt specifika utmaningar kopplat till att man både är en ö och har en omfattande landsbygd. Jag skulle ändå gärna vilja höra ett resonemang om hur Moderaterna funderar kring den utmaning Region Gotland och de andra mer glesbefolkade regionerna har när det gäller att lösa sjukvårdens utmaningar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Johan Hultberg för anförandet och för de replikskiften som har ägt rum.

I ett tidigare replikskifte där ledamoten deltog uppfattade jag att han menade att regionerna har ett väldigt stort och långtgående ansvar för den verksamhet de bedriver. Den bilden delar jag fullt ut. Samtidigt lyfte ledamoten alldeles nyss fram att vi behöver minska de regionala skillnaderna, eftersom vi kan se att det i dag finns orimliga skillnader i vården i Sveriges olika regioner, och att det är en utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utmaningen består till väldigt stor del i att man har olika förutsättningar i regionerna, inte minst beroende på hur mycket landsbygd och glesbygd man har. Vi kan se att det finns hälsoskillnader mellan å ena sidan renodlade landsbygds- och glesbygdsregioner och å andra sidan stadsregioner i form av både folkhälsa, överlevnad i behandlingsbara sjukdomar och tandstatus, vilket exempelvis har framkommit av den statliga tandvårdsutredningen.

Därför har Centerpartiet tillfört 1 miljard kronor mer än regeringen och fördelat pengarna med en annan fördelningsnyckel, som gynnar mindre regioner med något mindre resurser. Vi har tidigare hört Kristdemokraterna säga att lösningen på allting är ett förstatligande. Det är inte så jag har uppfattat Moderaterna, fru talman, men jag skulle väldigt gärna vilja höra hur Moderaterna har tänkt komma till rätta med de ojämlikheter som i dag finns mellan Sveriges regioner.

Herr talman! Det är frapperande att höra att detta inte ska påverka patientsäkerheten när det är just detta som all vårdpersonal lyfter fram kommer att ske. Börjar man ta ut en avgift för tolk inom vården kommer det per automatik att leda till att en del människor väljer att inte anlita tolk eftersom det medför en kostnad för dem. De kommer att börja ta med barn och anhöriga in i möten med vårdpersonal för att de inte har råd att lägga extra pengar på en tolktjänstkostnad. Detta är ju vad man från personalens sida lyfter fram.

Det som har varit och fortfarande är ett stort problem inom vården är just barn- och anhörigtolkning. Det bortser man fullständigt från i den idé som Sverigedemokraterna när kring att ta ut denna avgift.

Det som på riktigt är skrämmande är att man helt och hållet bortser från den paragraf i hälso- och sjukvårdslagen som handlar om allas rätt till jämlik vård. I slutändan kommer det ju att innebära att alla inte får rätt till en jämlik vård.

Om det finns problem i språket mellan vårdgivaren, läkaren, och patienten är risken stor för att detta i sin tur leder till felbehandlingar, felmedicineringar eller felbedömningar, vilket i sig kan medföra större kostnader. Det har man sett i Danmark, där man har testat detta sedan 2018: Kostnaderna har inte alls blivit mindre, utan de har i stället ökat. Vi talar om någon promille av de svenska sjukvårdskostnaderna, som totalt uppgår till någonstans kring 650 miljarder kronor.

Min avslutande fråga till ledamoten är: Är ledamoten beredd att ändra i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf för att uppnå detta syfte och ta bort människors rätt till en jämlik vård?

Herr talman! Ledamoten lyfter i sitt anförande språktolkskostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård. Detta är väl efter den nu i princip skrotade angiverilagen en av de frågor i Tidöavtalet som har varit allra mest kritiserade av all vårdpersonal i Sverige. Det har förekommit upprop från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, som har sagt att detta är en fråga som kommer att leda till en försämrad patientsäkerhet och en försämrad arbetsmiljö.

Man kan naturligtvis, om man tycker att det är rätt väg att gå, strunta i patientsäkerheten och säga att portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen inte är något man tar ansvar för eller bryr sig om.

Men frågan är om det är detta som är Sverigedemokraternas ingång i frågan om kostnad för tolktjänst. Sverigedemokraterna har ju i princip i alla svenska regioner lagt fram förslag som på ett eller annat sätt går ut på att införa en tolktjänstavgift. Man har gått längst i Region Blekinge, där man faktiskt har fattat beslut om det, men beslutet har i höst överprövats av Förvaltningsrätten i Växjö och avslagits för att det strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Nu prövades inte frågan i vilken mån det strider mot portalparagrafen om rätten till en jämlik vård för alla, utan man konstaterade helt enkelt att man inte har rätt att ta ut den formen av avgifter i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Min fråga till ledamoten är: Utifrån de oerhört starka protester som har varit mot detta, vilka konsekvenser bedömer Sverigedemokraterna och ledamoten att ett införande av en tolktjänstavgift kommer att få för patientsäkerhet och för personalens arbetsmiljö?