Anne-Li Sjölund

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till minister Andreas Carlson. Infrastrukturpropositionen presenterades för drygt en månad sedan. Den innehåller stora satsningar på underhåll, vilket Centerpartiet ser positivt på.

Däremot ser vi att järnvägen får stå tillbaka. Det fanns förväntningar på att få svar när det gäller regeringens intentioner för dubbelspår på Nya Ostkustbanan. Men frågorna kvarstår efter att man har läst propositionen.

Den gröna omställningen i norra Sverige ställer höga krav på välfungerande järnväg. Därför blir Nya Ostkustbanan viktig för hela landets konkurrenskraft och inte bara för Gävleborg och Västernorrland. Utan Nya Ostkustbanan står Norrlands gröna industrialisering still. Tågen tar sig varken norrut eller söderut om vi inte bygger bort Sveriges längsta flaskhals - från Gävle till Kramfors.

Både statsministern och näringsministern har före och efter valet lovat att banan ska stå färdig 2035. Om det ska vara möjligt måste byggstart ske senast 2027. Kan ansvarig minister svara på om vi kommer att få dubbelspår på Ostkustbanan med byggstart 2027?

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. Så mycket som 1 800 miljarder kronor ska inom kort investeras i Sveriges sju nordligaste regioner, framför allt inom grön omställning. Tusentals människor behöver anställas. Arbetspendling måste vara realistiskt, och godstransporterna från framför allt nordligaste Sverige måste fram.

Men utan Nya Ostkustbanan står Norrlands gröna industrialisering still. Tågen tar sig varken norrut eller söderut om vi inte bygger bort Sveriges längsta flaskhals i järnvägssystemet, från Gävle till Kramfors. EU vill att sträckan ska vara färdig 2030, och både statsministern och näringsministern har före och efter valet lovat att den ska stå färdig 2035.

Den utdaterade Ostkustbanan fyller 100 år 2027. Nya Ostkustbanan är viktig inte bara för invånarna i Västernorrland och Gävleborg utan i högsta grad för hela landets konkurrenskraft. Kommer löftena till medborgarna att infrias när det gäller dubbelspår på Ostkustbanan med byggstart 2027?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 13.

Det ideella engagemanget - människors lust att tillsammans med andra skapa aktiviteter för aktivitetens skull - är idrottens och friluftslivets största resurs.

Idrotten får samhället att hänga ihop. Den är en av landets största folkrörelser. Idrottsföreningar finns över hela landet, och varje dag går nästan 150 000 barn och ungdomar till träningen. Men de skulle kunna vara fler. För trots att det finns fantastiska ledare runt om i landet råder stor ledarbrist, liksom platsbrist. Att inte kunna välkomna nya medlemmar är en förlust för både föreningarna och samhället i stort.

Idrott och friluftsliv är inte bara roligt. Det är också viktigt för inkludering, hälsa och gemenskap och har en central roll för att stärka sammanhållning och engagemang på lokal nivå, främja integration och skapa en gemensam plats där människor kan mötas oavsett bakgrund eller socioekonomiska skillnader. Därför behöver ett brett idrotts- och friluftsliv främjas i hela landet och bli tillgängligt för fler.

Centerpartiet är ett liberalt parti som tror på lokala och privata initiativ. Idrotten och friluftslivet har stora möjligheter att bidra till politiska mål som en levande landsbygd, ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden, minskad ofrivillig ensamhet bland äldre samt bättre integration och folkhälsa - om det får ske på idrottens och friluftslivets egna villkor. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft.

Centerpartiet anser också att stat, regioner och kommuner aktivt bör underlätta för föreningslivet att verka mer långsiktigt genom satsningar som gynnar jämställd och jämlik folkhälsa. Detta kan göras till exempel genom idéburet offentligt partnerskap. Ett systematiskt arbete som involverar idrotten, kommunerna och myndigheterna behövs för att säkerställa en mer jämställd tränar- och ledarkår och jämlika möjligheter att utöva idrott både i stad och på landsbygd. Mer behöver även göras för att bredd och elitidrotten ska vara trygga arenor där ingen utsätts för trakasserier, hot eller våld.

Många personer med funktionsnedsättningar möter hinder när de försöker delta i idrottsaktiviteter. Parasport kan vara ett sätt för dem att vara fysiskt aktiva, men det är inte alltid lätt att få tillgång till passande idrottsmöjligheter. Det kan krävas olika former av stöd, som färdtjänst, ledsagare, specialutrustning och kunniga ledare inom parasporten. Här behöver vi skapa kunskap och ha mer samordnad forskning för långsiktiga och hållbara beslut. Om vi gör problematiken synlig hittar vi lättare lösningar, som parasportens ordförande Åsa Llinares Norlin brukar säga.

Fru talman! Elitidrottare spelar en viktig roll som förebilder för att motivera barn, unga och vuxna att själva börja träna eller delta i organiserad idrott och för att motivera till frivilliga insatser i idrottsföreningar. Elitidrottens förutsättningar och samlade resurstilldelning behöver ses över och förbättras i takt med förändringar i omvärlden. Politiken på nationell nivå behöver ta ansvar för att lösa elitidrottens frågor kring sådant som föräldrapenning, sjukskrivning och försäkringar.

Sverige har en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som med statligt stöd genomförs inom idrotten är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör ta initiativ till en strategi för att fler myndigheter och civilsamhällesaktörer ska kunna bidra till att stärka och vidareutveckla antidopningsinsatser, både i och utanför Sverige.

Fru talman! Jämställdhet inom idrotten är en kamp som måste föras med envishet och beslutsamhet. Vi strävar efter en värld där varje idrottskvinna har samma möjligheter och får samma erkännande som varje idrottsman. Genom att bygga en plattform av jämställdhet inom idrotten skapar vi inte bara rättvisa utan inspirerar också kommande generationer av unga tjejer att ta plats och ta ledningen.

Tidigare i år fick jag som representant för kulturutskottet åka ned till Bryssel på ett kommittémöte anordnat av FEMM, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet.

En av de inbjudna var Pia Sundhage. Hon föddes i en tid då det var allt annat än självklart för tjejer att spela fotboll. Om man älskar fotboll över allt annat hittar man en väg, sa Pia. Pia hade tur, med bra vuxna omkring sig. Tränaren kallade henne Pelle, och hon fick spela med pojkarna.

Pia har nått stora framgångar i en manlig värld, och hon är en riktigt stor förebild. Samtidigt har det varit en ständig kamp för jämlika och rättvisa villkor. Att skapa bra och rättvisa förutsättningar redan från början, när flickor och pojkar börjar idrotta, borde vara en självklarhet.

Fru talman! Sedan har vi friluftslivet. Att tillbringa tid utomhus och utforska naturen kan vara en fantastisk upplevelse, där fler kan upptäcka glädjen i rörelse i naturen, utan krav på prestation eller jämförelser med andra. Det kan hjälpa oss att koppla av och minska stress. Därför är det viktigt att se till att friluftslivet är tillgängligt för alla.

Fysisk aktivitet och naturupplevelser är viktigt både för att människor ska må bra här och nu och för att undvika kostnader och lidande i framtiden. Det kan handla om bättre tillgång till lokala spontanidrottsytor, utegym och idrottsplatser eller nya stigar, löpspår och skidspår i ett naturområde.

Det handlar också om frågor som belysning och trygga vägar till dessa platser, vilket är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Därför bör civilsamhällets förutsättningar att bidra långsiktigt i satsningar som gynnar friluftsliv och folkhälsa i hela landet kartläggas.

Inte minst idrotts- och friluftsföreningar i glesbygden och socioekonomiskt utsatta områden behöver utrymme och förutsättningar att vara en nod och mötesplats för bland annat barn, unga, nyanlända och äldre. Regeringen bör se över hur friluftslivet kan få långsiktigt stabila ramvillkor.

Idrott och friluftsliv

Idrottsevent, både nationella och internationella, är riktigt viktiga för svensk idrott. De gör inte bara idrotten starkare och roligare, utan de är också en mötesplats där människor engageras och gemenskap främjas. Detta kan öka intresset för idrottande och är positivt för besöksnäringen, och det skapar jobb och ekonomisk tillväxt. Konkurrensen om att få arrangera dessa mästerskap är stor. Här skulle en långsiktig strategi behövas för att locka fler idrottsevenemang till Sverige.

Idrott och friluftsliv

Som jag började: Människors lust att tillsammans med andra skapa aktiviteter för aktivitetens skull är idrottens och friluftslivets största resurs.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Det är fantastiskt om det inte kommer att kosta en enda krona, vilket verkar helt omöjligt. Skulle det vara så är det bra.

Jag blir glad över att få höra att pengar ska avsättas från årets pott på 730 miljoner. Jag har tidigare frågat vart pengarna ska gå och hur de kommer ut till barn och ungdomar nu på en gång. Det är fråga om 300 miljoner. De andra 430 kan man gissningsvis tänka ska gå till någon typ av uppbyggnad av ett system eller något annat. Det vet jag inte. Jag kan bara gissa, likaväl som du kan gissa när det andra är klart.

Det finns andra sätt att dela ut pengarna. Vi var båda och lyssnade på en kvinna som sa att i hennes verksamhet står 120 barn i kö. De kan ta in 30. När ett barn kommer med kortet och säger "yes, nu vill jag vara med" måste ledaren säga att hon är ledsen därför att kön är för lång.

Det finns ett problem med att det inte finns ledare. De inom fritidsverksamheten säger att de inte har resurser att ta emot fler därför att det finns för få ledare. Vi kanske ska se till att det finns ledare, lokaler och så vidare på plats innan vi kommer med ett kort. Jag är orolig att pengarna inte kommer att finnas för barnens bästa och användas så som intentionen är.

Hur tänker du? Tycker du att det känns rimligt att det går så mycket pengar till administration?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att vi tilltalar varandra med ledamot eller för- och efternamn.)

Fru talman! Jag var orolig en kort stund att ledamoten Roland Utbult inte skulle lyfta upp fritidskortet. Jag har nämligen laddat för detta.

Vi delar intentionerna. Vi vill alla barns och ungdomars bästa. Vi vill ge dem en aktiv och meningsfull fritid. Detta har vi pratat mycket om. Jag tror inte att det finns någon som tycker något annat. Men jag har ändå lite svårt att förstå det här med fritidskortet, som är den stora satsningen på barn och unga.

Intentionerna är fina, men i delrapporten från Försäkringskassan talar de om att endast att införa själva it-systemet kommer att kosta 291 miljoner kronor. Då är inget annat inräknat. De säger att det fram till 2031 kommer att kosta 1,8 miljarder kronor att administrera det här kortet.

Jag är otroligt nyfiken på att få höra hur man tänker. Menar ledamoten, efter Försäkringskassans delrapport, att det är en klok idé att låta miljontals kronor gå till administration och byråkrati?

Fru talman! Precis som jag inledningsvis sa hade de pengar som regeringen lägger på fritidskortet kunnat göra nytta på en gång och på ett mycket effektivt sätt om de bara hade kommit föreningslivet till godo. Nu läggs pengarna i stället på administration och byråkrati som ingen efterfrågar, till ingen nytta över huvud taget. Eftersom projektet drar ut på tiden uppstår frågan vart de pengar som skulle gå till barn och unga under innevarande år tar vägen. Min följdfråga till statsrådet blir alltså: Hur kommer årets avsatta pengar att komma barn och unga till del?

Fru talman! Det är riktigt bra att det avsätts medel för att stärka barns och ungas möjligheter till aktiv fritid. Det är vi helt överens om. Men när det gäller att regeringen har valt att administrera pengar via ett statligt fritidskort skiljer vi oss åt.

Hittills får man nog säga att fritidskortet har svenskt rekord i regelkrångel och tidsödande byråkrati redan innan det har införts. Kortet var tänkt att börja gälla i år, men det är nu framflyttat till tidigast 2025. Och inte nog med det: Kostnaden för krånglet uppgår till miljontals kronor - pengar som hade kunnat gå direkt till föreningslivet, en betydligt rakare väg till barns och ungas aktiviteter.

I dag minskar andelen barn och unga som deltar i idrotts- eller kulturaktiviteter. Det är ett problem för folkhälsan och bidrar till utanförskap. Fortfarande finns det chans för regeringen att backa från detta. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är därför följande: Varför är prestige och byråkrati viktigare för regeringen än att barn och unga i hela landet ska få möjlighet till en aktiv fritid här och nu?

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 4.

Kultur och fritid för unga har alltid legat mig varmt om hjärtat. Att barn och unga har tillgång till en meningsfull fritid och får möta kultur av olika slag har vi alla ett gemensamt ansvar för: vi politiker som ger förutsättningarna, skolans pedagoger som fångar upp barnens nyfikenhet och leder dem vidare på deras upptäcktsfärd, alla ledare i föreningar som lägger en stor del av sin fritid på att ge barn en meningsfull fritid och föräldrar som efter förmåga tar med sina barn till museer, läser böcker för dem och ser en film ihop med dem - men framför allt bejakar deras nyfikenhet.

De politiska nivåerna stat, region och kommun har ett ansvar för att infrastrukturen finns och för att stötta civilsamhället, som så ofta är den viktigaste byggstenen för att kultur och en vettig fritid ska finnas att tillgå året om i hela landet.

Fru talman! Många gillar att samlas för att heja på sitt favoritlag i fotboll, inte minst landslagen, eller gå på en fin konsert. För att vi ska kunna ta del av dessa talanger måste vi ha en väl utvecklad infrastruktur för både idrott och kultur, som man får möta redan som barn. Precis som det behövs en bredd inom idrotten för att få en spets behövs det en bredd inom konstnärliga yrken. Kulturskolans, studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för det svenska musikundret och de blivande professionella kulturskaparna ska inte underskattas. Det är ingen tvekan om att kulturskoleverksamheten har stor betydelse för den enskilda individen och för samhället i stort, inte minst för att bredda rekryteringen till det professionella musiklivet och annan kulturverksamhet. Det är av stor vikt att fler barn och unga får tillgång till kulturskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Fru talman! När barn och unga har tillgång till idrott, friluftsliv och kultur kan vi förebygga och reparera psykisk ohälsa hos dem. Det är oroväckande många som lider av psykisk ohälsa, så här behövs ett batteri av åtgärder. En meningsfull fritid är definitivt en sådan.

Idrott har mycket att ge i form av hälsa, livsglädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrott spelar en viktig roll, inte minst för lokal sammanhållning och engagemang och för en lyckad integration och som en gemensam arena som spänner tvärs över socioekonomiska skillnader. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, och både etablerade och nya sporter, även digitala, bör bli tillgängliga för fler. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet.

Precis som jag har tjatat om tidigare här i talarstolen är det viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Det är också viktigt att tillsätta en utredning för att identifiera praktiska och strukturella hinder för personer med funktionsnedsättning samt åtgärder som i stället underlättar utövande inom parasport. Det är även viktigt att se över utformningen av statens idrottsanslag när det gäller tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur både jämställdhets, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.

En aktiv fritid och tillgång till kulturyttringar är inte bara en fråga om underhållning - det är en fråga om rättvisa och möjligheter. Genom idrott, friluftsliv, konst, musik och andra kulturella aktiviteter får våra barn och unga inte bara utlopp för sin kreativitet utan också möjlighet att växa som individer och som samhällsmedborgare.

(Applåder)

Fru talman! Alla människor ska ha rätt till en aktiv fritid. Men ofta begränsas den friheten för dem som har en funktionsnedsättning och behöver speciella hjälpmedel. Olika regioner gör olika bedömningar. Om man flyttar från en region till en annan kan man bli av med sitt hjälpmedel. Det är inte säkert att du får det hjälpmedel du behöver i den region du har flyttat till.

Vi i Centerpartiet vill se en lösning med mer nationell styrning och samordning, något som vi också har motionerat om. Men det verkar tyvärr inte hända någonting från regeringens sida. Därför vill jag fråga Camilla Waltersson Grönvall: Vad gör statsrådet för att skapa en likvärdig tillgång till fritidshjälpmedel i hela landet?

Herr talman! Kulturarv är allt det som vi har skapat genom tiderna: våra konstverk, föremål och traditioner. Det förändras och tolkas olika över tid, och varje tid har sin syn på vad som är kulturarv.

Morgondagens kulturarv är det som händer i dag, här och nu. Därför är det klokt att redan nu fundera över vad vi vill bli ihågkomna för och hur vi väljer att förvalta det.

För oss i Centerpartiet är civilsamhället en av de viktigaste byggstenarna som skapar kulturen och i förlängningen blir det arv som vi lämnar efter oss. Hembygdsföreningar, studieförbund, länsmuseer, stiftelser och andra ideellt drivna verksamheter bidrar till levande bygder och besöksnäring. Dialog och nära samarbete skapar nya möjligheter. Att förstå historien är viktigt för samhällsutvecklingen. Det ger oss erfarenheter och inspiration för att skapa sysselsättning, tillväxt och en trivsam livsmiljö.

Genom att bevara och vårda vårt kulturarv ger vi kommande generationer möjlighet att lära sig om vårt förflutna och förstå hur det har format det samhälle vi har i dag. Kulturarv är inte bara gamla byggnader och historiska platser. Det är en del av vår identitet och berättar historien om var vi kommer ifrån.

I mitt Västernorrland kan vi uppleva forntida hällristningar och traditionella fiskebyar som berättar om människors liv och försörjning under tidigare tider. Även om yrkesfiskarna numera är få är fiskelägena fortfarande populära platser att bo på och besöka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Höga kusten är ett av Sveriges mest populära turistmål på grund av sitt unika landskap med spännande kustlinjer, branta klippor och grönskande skogar. Där får man en upplevelse som är svår att hitta någon annanstans i världen.

Hela centrala Sundsvall, det man i dag kallar stenstan, är del av vårt kulturarv. Staden byggdes upp helt i sten efter den stora branden 1888.

I residensstaden Härnösand har man under århundraden samlat in och bevarat kunskaper genom sina många arkiv och myndigheter. Dessa arkiv är av stor betydelse för både kulturarvet och demokratin. Att ha tillgång till arkiv främjar en öppen diskussion och ökar delaktigheten i det demokratiska systemet.

Herr talman! Genom att satsa på digitalisering av arkiv- och museisamlingar gör vi vårt kulturarv mer tillgängligt för alla. Digital teknik gör det möjligt att både ta del av och skapa kultur på nya sätt. Det är viktigt att utnyttja dessa möjligheter fullt ut. För att göra det behöver vi säkerställa tillgången till bredband över hela landet. Genom att digitalisera kulturarvet bevarar vi det för framtiden och gör det tillgängligt för en bredare publik.

Beredskapen när det gäller det svenska kulturarvet är inte tillräckligt bra i dag. Vi behöver utveckla och uppdatera beredskapsplaner, och vi behöver öka digitaliseringstakten.

Kvällens sista yrkande blir om ett bifall till Centerpartiets reservation 14.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 mars.)

Herr talman! Civilsamhället bygger hela landet och är ryggraden i vårt demokratiska samhälle. Föreningar, nätverk och sammanslutningar som vilar på frivillighet är viktigare än på mycket länge.

Vi behöver ta till vara och säkra utvecklingsmöjligheterna för det civila samhället. Inom idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns kraften att skapa en grogrund där människor kan utvecklas. Att människor möts och skapar förståelse för varandra får det vanliga vardagslivet att fungera bättre. Det blir närmare mellan människor, och det är en styrka i sig.

Att säga att idrotten och friluftslivet bidrar till en levande landsbygd, ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden, minskad ofrivillig ensamhet bland äldre och bättre integration och folkhälsa med mera är att sparka in öppna dörrar. Alla vet detta. Det politiken behöver göra är att riva hinder och röja väg för utvecklingskraften - helt enkelt att underlätta och skapa möjligheter.

När statistiken visar att barn och ungdomar rör sig allt mindre behöver vi ta det på allvar. På sikt är det oroväckande. När familjer inte har råd med utrustning och träningsavgifter eller när det kostar för mycket att ta sig till träningen sätts käppar i hjulen på flera plan. Det drabbar barnen, familjerna och föreningarna, och det är inte bra för någon. Lägg därtill krånglet med bristande tillgänglighet för många med funktionsnedsättning så är det helt uppenbart att vi kan göra saker bättre.

För många idrotter är det dessutom svårare att behålla tjejer och kvinnor, och vi behöver göra mer för att idrotten ska vara en trygg och inkluderande arena för alla. Bristerna får konsekvenser för jämlikhet i hälsa och välmående.

Att föreningar också tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av tidsbrist eller brist på utrymme är ytterligare ett hinder. Dessutom ställs naturligtvis särskilda krav på tillgänglighet och anpassningar av idrottsanläggningar för personer med funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Detta är självklarheter, och det är i grund och botten en fråga om demokrati och rättvisa.

Herr talman! En grundläggande förutsättning för ett starkt föreningsliv är att ha tillgång till idrottsplatser. Trots historiskt god tillgång till idrottsanläggningar har förutsättningarna förändrats över tid. Många av dagens lite större idrottsanläggningar byggdes på 60- och 70-talen. De investeringar som gjordes då har varit en viktig grund för idrottsrörelsens positiva utveckling, men nu står vi inför utmaningen att behöva renovera anläggningar för att till sist förhindra nedstängning.

Det mesta av detta vet vi redan. Det är att slå in öppna dörrar, återigen. Det som behövs från politiken är att vi skapar dessa självklara förutsättningar.

Centerpartiet föreslår en civilsamhällessatsning där vi vill se en högre andel grundstöd i statens bidrag. Det behövs ökade fria resurser så att pengarna kan användas på bästa och mest effektiva sätt.

Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet anser att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott bör tillsättas så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott.

Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Därför bör en utredning tillsättas vars syfte ska vara att identifiera hinder för personer med funktionsnedsättning och åtgärder som i stället underlättar utövandet och tävlandet inom parasport.

Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara i fråga om tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.

Till sist: Nu försvann möjligheten till ett OS och Paralympics i Sverige 2030. Sverige behöver fortsätta att söka sportevenemang där hela världen kommer till oss. Stora sportevenemang på hemmaplan ger spänning och glädje till publiken och kan med hållbar finansiering och lokal förankring också ge stora värden till platserna där de genomförs. Det skulle stärka idrottsrörelsen, sammanhållningen och samhället i övrigt i hela landet.

Avslutningsvis hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Det är tydligt att folkbildningsorganisationerna är förtvivlade över de massiva neddragningar som regeringen nu ska genomföra. Vi i Centerpartiet är lika förtvivlade som studieförbunden.

Att slå sönder en så grundläggande del av vårt ideella fundament kommer såklart att få följdverkningar. I tider som dessa är folkbildningen och våra ideella organisationer och föreningar viktigare än någonsin.

Föreningslivet är på många håll det kitt som håller ihop det lokala samhället och tar ett stort lokalt ansvar. Hit hör även idrottsrörelsens studieförbund RF-Sisu. Inom idrottsrörelsen är oron lika stor som hos de andra studieförbunden. Men då det inte framgår av budgeten hur deras stöd ser ut vill jag fråga statsrådet Jakob Forssmed: På vilket sätt kommer neddragningarna att påverka Sisu och därmed idrottsrörelsen?

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är ändå oroande att regeringen inte tar osäkerheten helt på allvar; många branscher känner att det blir allt svårare att rekrytera kompetens från andra länder.

Det som just nu sker i norra Sverige är unikt. Det är grön omställning på riktigt. Sverige har en industri som är i världsklass. Då måste även företagarpolitiken vara i världsklass.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att kompensera för den kompetens som försvinner med regeringens nya regler för arbetskraftsinvandring?

Herr talman! Det råder stor kompetensbrist i Sverige. Det saknas personal i många branscher över hela landet. Ett av många viktiga verktyg för att råda bot på bristen är arbetskraft från andra länder. Bara i basindustrin i norra Sverige beräknas det behövas 11 000 nya medarbetare till 2026.

Industriarbetsgivarnas vd säger: "Begränsning av arbetskraftsinvandringen är ett slag mot svensk industri." De senaste dagarna har också en rad andra arbetsgivarorganisationer varit tydliga med att Sverige inte bara behöver högkvalificerad arbetskraft. Vi behöver all arbetskraft vi kan få tag på.

Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard. Hur menar regeringen att ett lönegolv för arbetskraftsinvandring stimulerar norra Sveriges utveckling och stora behov av arbetskraft?

Fru talman! En tredjedel av svenskarna är med i idrottsrörelsen. Det ger en stark effekt på samhället, och det ger positiva effekter på allt från hälsoekonomi och självkänsla till besöksnäring och integration.

Med en så stor andel av medborgarna som medlemmar i idrottsrörelsen och med påverkan på ännu fler är idrottsrörelsen en viktig motor i det svenska samhället. Ju fler som blir en del av föreningens gemenskap och kan hålla på med idrott och fysisk aktivitet, desto bättre är det för Sverige. Idrottsrörelsen gör helt enkelt Sverige bättre och starkare.

Även om idrotten inte lockar alla så lockar utomhusaktiviteter. Att tillbringa tid utomhus och utforska naturen kan vara en fantastisk upplevelse. Det kan hjälpa oss att koppla av och minska stress. Det är viktigt att se till att friluftslivet är tillgängligt för alla.

Det finns utmaningar som kan hindra personer från att delta i fysisk aktivitet, såsom funktionsnedsättningar, ekonomiska hinder och brist på tillgänglig utrustning och tillgängliga anläggningar. Vi måste sträva efter att göra idrott och rörelse tillgängligt, oavsett människors bakgrund eller förmåga.

Fru talman! Vi har under flera år kunnat läsa i olika rapporter att alltför många barn och unga rör sig för lite. En av de senaste kom från Generation PEP i förra veckan och visar att endast två av tio ungdomar når rekommenderad fysisk aktivitet. Rekommendationerna är minst 60 minuters pulshöjande aktivitet per dag, såsom att cykla till skolan, leka på skolgården, delta i skolans idrottstimmar eller träna på fritiden.

Ett idrottsintresse har man ofta kvar genom hela livet. Denna möjlighet måste vi ge till fler. Därför tycker vi i Centerpartiet att idrottsklubbar ska få möjlighet att komma till fritidshem och skolor för att barn ska få testa många olika idrotter. De kanske hittar en favorit och börjar med en idrott eller annan föreningsaktivitet som de tycker är rolig. Detta öppnar möjligheter för barn som annars kanske inte hade fått chansen att testa nya aktiviteter att gå med i föreningslivet.

Samtidigt får idrotten samhället att hänga ihop. Idrotten är en av landets största folkrörelser. Idrottsföreningarna finns över hela landet, och varje dag går nästan 150 000 barn och ungdomar till träningen. Riksidrottsförbundet har uppskattat att om man skulle ersätta de ideella, fantastiska ledare vi har i vårt land med en fritidsledarlön skulle kostnaden uppgå till 20 miljarder. Varje investerad krona i idrottsrörelsen ger mångfalt tillbaka till samhället.

Att vara en del av idrottsrörelsen ger mycket mer än bara den fysiska aktiviteten. Som jag inledde med: En tredjedel av svenskarna är med i idrottsrörelsen, och den påverkar ännu fler.

Fru talman! För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Där kan parasport kan vara en väg in i fysisk aktivitet. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller den idrott som de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man exempelvis behöva färdtjänst för att komma till träningen. Man kan behöva en ledsagare för att kunna delta. Man kan behöva speciella hjälpmedel. Man kan också behöva en ledare som är kunnig i parasport.

Idrott- och frilufts-livsfrågor

Svenska parasportare har nått många framgångar i internationella tävlingar, inte minst i vintras på para-VM. Jag hade glädjen att få vara på plats en av dagarna i Östersund där det tävlades i längdskidor och skidskytte. Samtidigt kunde vi följa para-VM i alpint. Där finns fantastiska idrottare och viktiga förebilder som kan locka fler att vilja börja idrotta.

Ändå finns mycket kvar att göra för att hålla ungdomar kvar i idrotten, framför allt unga flickor. I dag slutar flickor idrotta alldeles för tidigt, och vi behöver ta reda på varför. Centerpartiet vill se en utredning som tar fram förslag på lösningar på utmaningarna. Där behöver vi bland annat se över fördelningen av bidrag och anläggningsinvesteringar ur ett jämställdhetsperspektiv.

Även den befintliga skattelagstiftningen, som i dag gör det dyrare och svårare att sponsra damidrott än herridrott, bör ses över i utredningen. Flickor och pojkar ska med självklarhet ges lika förutsättningar för sitt idrottande.

Avslutningsvis ger internationella idrottsevenemang Sverige en möjlighet att visa upp oss från vår bästa sida. Jag och Centerpartiet anser att regering och riksdag ska vara positiva till att locka stora internationella idrottsevenemang till Sverige. Förutom att ge spänning och glädje till publiken kan det också ge stora värden till den plats där de genomförs och öka intresset för idrottande. Det är även positivt för besöksnäringen.

Konkurrensen om att få arrangera dessa mästerskap är stor. Därför bör en långsiktig nationell strategi utarbetas för att i ökad utsträckning locka stora internationella idrottsevenemang till Sverige.

Jag står förstås bakom Centerpartiets alla reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Fru talman! Jag vill inte föregripa den parlamentariskt tillsatta kommitté som ska utreda villkoren och uppdraget för public service under åren 2026-2033 men vill ändå lyfta upp några saker.

Centerpartiet värderar public services viktiga uppdrag att granska makten högt. Vi vet att när auktoritära och illiberala ledare tar makten är public service i många fall bland de första offren. Därför måste oberoendet skyddas. Det är grundläggande viktigt för vår demokrati.

Grundtanken med public service är att alla ska kunna få tillgång till saklig och opartisk bevakning av det som händer och sker runt om i samhället, både i det nära sammanhanget och runt om i världen. För civil beredskap är Sveriges Radio, som är en del av public service, troligen helt avgörande. Om elen ligger nere är det bara radion som fungerar. När Ryssland anföll Ukraina och hela det säkerhetspolitiska läget i Sverige och omvärlden förändrades i grunden stärkte SVT nyhetsbevakningen. Där gjorde public service verkligen skillnad. Från barn och unga runt om i landet fick Lilla Aktuellt in tiotusentals frågor.

Dessutom spelar public service en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ge en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag är centralt för att utbudet ska vara relevant för många i Sverige. Att public service finns tillgänglig i hela Sverige med närvarande lokala redaktioner är väldigt viktigt för oss i Centerpartiet.

Fru talman! Film hör till de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Så vill vi att det ska förbli. Momsen på biobesök höjdes i januari 2017. Den gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut.

Den tidigare regeringen lade under våren 2016 fram en filmproposition. När den behandlades av riksdagen beslutades om sju tillkännagivanden, däribland att regeringen skyndsamt skulle utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen.

Biografer på mindre orter betyder mycket mer för kulturlivet än bara en plats att se film på. De utgör en viktig del i en kulturell infrastruktur som sammantaget ger tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar att göra svensk film. En del i detta är en väl fungerande parts- och branschsamverkan inom filmområdet. Hur den kan förbättras behöver utredas.

Jag vill yrka bifall till reservation 8.

Fru talman! År 2020 godkände EU-kommissionen en förlängning av Sveriges skattebefrielse för biogas. Det gjorde att många transportföretag valde att satsa på biogaslastbilar, både för att de är fossilfria och för att fler kunder var intresserade av gröna transporter.

Nu rivs Sveriges skattebefrielse upp efter en dom i EU-domstolen, vilket innebär att företagen får en prisökning på drivmedel med nästan 5 kronor vid pump - en ökning upp till 1 000 kronor för en full tank. Det är ett dråpslag för företagen, som är beroende av långsiktiga spelregler. Dessutom finns det risk för stora retroaktiva skattesmällar.

Nu finns det möjlighet att snabbt återuppta skattebefrielsen. Detta klubbades i EU för bara någon vecka sedan. Därför är min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren hur regeringen kommer att verka för att så snabbt som möjligt återställa full skattebefrielse av biogas och hur regeringen tänker säkerställa att svenska biogasproducenter slipper få återkrav på redan beviljad skattebefrielse.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 12.

Civilsamhällets arbete spelar en mycket viktig roll för en positiv samhällsutveckling i stort; detta råder det ingen tvekan om. Det gäller inte minst på landsbygden och på mindre orter där civilsamhället genom föreningar och samfund tar ett stort ansvar för bygdens utveckling.

De mötesplatser som frivilliga organisationer skapar är bredare och samtidigt djupare än bara det specifika uppdrag de tagit på sig. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Det blir extra tydligt nu när krisen och kriget finns i vår närhet - Rysslands anfall mot Ukraina och coronapandemin sätter fingret på det. Civilsamhällets föreningar och organisationer spelar en stor roll för människors väl.

Civilsamhället och föreningslivet är en stor del av många människors liv och ger människor möjlighet att tillsammans engagera sig för olika frågor och intressen. Det kan handla om engagemang för kvinnors rättigheter, mot hedersförtryck, mot psykisk ohälsa, för barns idrottande eller för en bättre miljö. Det kan också bara handla om att det är roligt.

Att känna tillhörighet och göra något meningsfullt för sin hembygd eller sina medmänniskor är stärkande och lärorikt. Det är viktigt för enskilda som kan bidra till något de brinner för och självklart även för dem som tar del av organisationers och föreningars verksamheter. Det spelar roll i samhället i stort.

Det är många saker som behöver samverka. Det måste exempelvis finnas tillgång till samlingslokaler till en rimlig kostnad, även i städer, för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade. Vi behöver också förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt att göra detta är att skaffa bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här behöver det offentliga bli bättre på att bjuda in till samtal och samverkan.

Vi i Centerpartiet vill se ett civilsamhälle som ges bättre förutsättningar för sina verksamheter och sitt samhällsengagemang än vad som gäller i dag. Bara en sådan sak som att öppna ett bankkonto är inte så enkelt för en liten förening, och tar man på något sätt betalt i kontanter blir det ännu svårare.

När en idéburen organisation har med det offentliga att göra i samband med samhällsinsatser uppstår ofta svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda vid ett sådant samarbete. Därför vill vi i Centerpartiet se att man utvecklar modeller för ett partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Det borde göras en utredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna.

Det finns områden där verksamheterna av tradition har varit föreningsdrivna och som har fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan handla om återanvändning av produkter eller om sportarrangemang. Detta har gjort att det har uppstått en marknad där det tidigare inte har funnits någon. Det har skapat svårigheter för dem som arbetar ideellt, till exempel när en kommun kräver marknadshyra för att låta en förening nyttja marken. Detta riskerar att urholka föreningsrätten.

Herr talman! Det är dags för en föreningsrättsutredning för att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. I den bör ingå frågan om att utvidga regeln om halvt prisbasbelopp, som gäller för idrottsföreningar, till att också omfatta övriga allmännyttiga föreningar.

Att införa en möjlighet för ideella föreningar att jämna ut inkomster mellan olika beskattningsår, på ett liknande sätt som ett upphovsmannakonto medger, vore också bra. Det skulle göra det lättare för dem som har ojämna inkomster, till exempel höga inkomster från arrangemang, lotterier eller dylikt ett år och lägre inkomster nästa år. Detta skedde många gånger under coronapandemin. Det skulle skapa en större trygghet för föreningar och en bättre möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet även under år med tillfälligt lägre inkomster.

Herr talman! Engagemang i föreningsliv och civilsamhällets organisationer bidrar också till gemenskap och föreningsvana. Här lär vi oss demokrati. Just i dag, på internationella kvinnodagen, riktar vi ljuset mot alla de föreningar och organisationer som arbetar för ett jämställt och rättvist samhälle. Det om något är viktigt för demokratin.

Fru talman! Idrotten får samhället att hänga ihop. Det är en del av det ideella Sverige som är kittet mellan oss människor. Det är många gånger helt oberoende av bakgrund, ekonomiska förutsättningar, om man har bott i Sverige hela livet eller i flera generationer eller om man har levt en kort tid i Sverige. Idrotten för människor samman.

Idrottsföreningar finns över hela landet, och de flätar effektivt ihop olika delar av samhället. Det är förmodligen viktigare än någon av oss kan ana. Till det kommer all den glädje och samhörighet som idrotten ger, den integrationsmotor som idrotten är och allt den bidrar till gällande folkhälsan.

Nästan 150 000 barn och ungdomar går till träning varje dag. Det är en fantastisk folkrörelse.

Riksidrottsförbundet har uppskattat att om man skulle ersätta ledarna med en fritidsledarlön skulle kostnaden uppgå till omkring 20 miljarder. Varje investerad krona i idrottsrörelsen ger mångfalt tillbaka till samhället.

Det viktigaste politiken kan göra är att underlätta för föreningar att bedriva sin verksamhet. Därför behövs det enklare och bättre anpassade regler för hur idrottsrörelsens samarbete med det offentliga ska se ut.

Centerpartiet vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt handlar om bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli mycket bättre på att samarbeta med det civila samhället.

Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade.

Fru talman! Jämlikheten är en annan viktig fråga att lyfta fram. I dag slutar flickor idrotta alltför tidigt. Sökljuset är satt på frågan, men än mer ljus behövs för att man ska komma till rätta med detta. Flickor och pojkar ska med självklarhet ges lika förutsättningar för sitt idrottande.

Lagstiftningen när det gäller sponsring av idrott är fortsatt ojämlik. Den behöver göras om och, som sagt, anpassas för att fungera i ett jämlikt samhälle.

För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan vara en väg in i fysisk aktivitet. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott som de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man till exempel behöva färdtjänst för att komma till träningen. Man kan behöva en ledsagare för att kunna delta. Man kan behöva speciella hjälpmedel. Man kan också behöva en ledare som är kunnig i parasport.

Det är såklart väldigt svårt att sätta ett exakt pris i kronor och ören för idrotten. Men ett är säkert: Idrotten behöver de allra bästa förutsättningarna för att ge möjligheter till både elitsatsningar och OS-medaljer men kanske mest för folkhälsans, samhörighetens och glädjens skull.

Herr talman! Kultur- och idrottsbranschen drabbades som bekant väldigt hårt under coronapandemin. Inte minst drabbades de bolag och föreningar som var beroende av biljettintäkter - biljettintäkter som under i princip två års tid uteblev. Det fanns även andra tydliga och påtagliga effekter som inte i första hand berörde ekonomin. Föreningarna tappade medlemmar, och det blev färre fysiska aktiviteter. Det ledde förmodligen till ökad fysisk och psykisk ohälsa. Dessutom hindrades många föreningar i sitt integrationsarbete. Och inte minst gavs idrotten och kulturen inte samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap.

Dagens debatt handlar som sagt om Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under pandemin och hur det har fungerat.

I stort ser Riksrevisionen att det har fungerat bra och att krisstöden utformades och fördelades på ett hyfsat effektivt och ändamålsenligt sätt. Men den kritik som förs fram är att bidragsgivningens transparens och ansvariga aktörers fokus på att nå ut med stöden gjorde att träffsäkerheten inte blev lika bra. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen ska se över hur man i framtiden kan samordna stöden på ett bättre sätt.

Utskottet håller med Riksrevisionen, men det är också viktigt att komma ihåg att behoven av krisstöden var stora under den aktuella tiden och att det var prioriterat att få ut stöden så fort som möjligt. Detta gjorde att träffsäkerheten inte alltid fungerade som den borde, men situationen krävde också att politiken var snabbfotad.

Avslutningsvis, herr talman: När jag har pratat med företrädare inom kultur och idrott, både regionalt i mitt hemlän Västernorrland och på nationell nivå, har de i stort varit positiva. Men de tillägger att även om stöden fyllde sitt syfte har det lyfts fram att vissa föreningar och bolag runt om i landet tvingats lägga ned sin verksamhet.

Jag vill i sammanhanget också berömma exempelvis idrottsrörelsen, som trots hög press lyckades fördela och hantera stöden väl. Det beror på att man känner sin verksamhet väldigt väl och har god statistik och därmed kunde forma en modell som gjorde att stödet nådde många föreningar.

(Applåder)