Cecilia Rönn

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för förklaringen! Jag tänker att vi kanske ändå kan vara eniga om att ny socialtjänstlag med en ökad bemanningssatsning, bättre arbetsmiljö för lärare i utsatta områden, utökat föräldrastöd och skolsociala team och hjälp för barn som har behov av LVU också är förebyggande insatser.

Vad vinner man egentligen på den här typen av retorik? Det är helt okej, tycker jag, att vi har olika sätt att nå våra mål. Men vore det inte ärligt och hederligt att hålla debatten på en sådan nivå att svenska folket förstår skillnaderna i våra olika budgetförslag?

Herr talman! Ledamoten Damberg har ju varit Sveriges finansminister. Jag vet inte vad ledamoten tycker, men jag tänker att det är bra om man kan räkna addition och subtraktion.

Ledamoten sa i sitt anförande att för varje krona vi satsar på förebyggande åtgärder lägger vi 8 kronor på plastpåseskatten. Plastpåseskatten kostar 650 miljoner vare sig man tycker att den är bra eller dålig. Förebyggande insatser läggs det minst 1,7 miljarder på. Det är bland annat förebyggande insatser med socialtjänsten och en ny socialtjänstlag, en bemanningssatsning, bättre arbetsmiljö för lärare i utsatta områden, utökat föräldrastöd, skolsociala team och hjälp för barn som har behov av LVU.

Jag undrar helt enkelt: Vilka budgettabeller är det ledamoten har läst, och vad har gått fel?

(Applåder)

Herr talman! Detta är min första budgetdebatt. När jag lämnade näringslivet för ungefär ett år sedan för att bli politiker ett tag hade jag målet att göra skillnad och berätta vad Liberalerna vill framåt. Men efter att ha hört oppositionens lögner i talarstolen i dag får jag också lägga till att jag ska hålla mig till sanningen. Jag tycker att våra medborgare faktiskt förtjänar det.

(Applåder)

Herr talman! Vi ska bygga Sverige starkare tillsammans. Det finns ett område som är grunden för det bygget. Det är självklart skolan. Klarar man som barn kunskapskraven och lämnar man skolan med känslan av att man kan åstadkomma precis vad man vill ligger världen framför ens fötter när man står med studentmössan i handen. Därför är det min och Liberalernas målbild, och därför kommer Liberalerna alltid att prioritera skolan. Vi vill att varenda unge ska klara skolan, vilken start i livet man än har haft.

Budgeten gör just det, prioriterar skolan. Regeringen miljardsatsar med 1,2 miljarder till skolan. Och när det gäller de ytterligare 16 miljarderna i välfärdssatsningar kommer en stor del av det också att gå till skolan.

Nu möter vi också behovet av riktiga läroböcker, skönlitterära böcker och skolbibliotek tillsammans med en plan för att bemanna och fylla biblioteken. Läsa, skriva och räkna är grunden för att skapa sig sin egen framtid. Vi stärker skolans kunskapsbidrag och ser till att det blir bättre villkor för lärare i utsatta områden.

Herr talman! Den här regeringen använder både stålhandske och lovikkavante. Samtidigt som det genomförs historiska satsningar på rättsväsendet höjer vi insatserna vad gäller det förebyggande arbetet. Vi gör en ny satsning på kommunernas förebyggande arbete och fortsätter med skolsociala team som kan fånga upp ungdomar på glid. Vi satsar i år lika mycket på skolsociala team som förra regeringen gjorde på förebyggande arbete i kommunerna. Samtidigt ska det äntligen läggas fram en ny socialtjänstlag, och med den kommer en bemanningsstrategi och en miljardsatsning för socialtjänsten.

Lärandet är livslångt. Nu satsar vi även mer pengar på yrkesutbildningar, folkhögskolan och omställningsstöd för att möta företagens behov och ge individen möjlighet att hitta ett arbete eller att vidareutveckla sig. På det sättet stärks det livslånga lärandet samtidigt som fler får den kompetens som behövs för att till exempel bidra till den gröna omställningen.

Det är genom att skapa välstånd som vi kan skapa en välfärd. Sverige ska ha en välfärd man kan lita på. Om man faller ska det finnas ett skyddsnät utan hål att landa i.

Herr talman! Sveriges ekonomi är i dag integrerad med omvärlden och möter globala utmaningar. Vår svajiga valuta håller därför tillbaka svensk ekonomi med lägre tillväxt och importerad inflation. Det är dags att ta steget fullt ut i vårt europeiska samarbete och ansluta oss till euron. Det skulle vara bra för tillväxten, för välfärden och för varje individ. I måndags slogs ett tråkigt rekord när 1 euro kostade 12 kronor. Liberalerna har hela vägen varit för en anslutning, och vi ser nu att det folkliga stödet och stödet från företag ökar. Det är dags att starta en utredning för att sätta oss vid bordet i stället för att stanna kvar på avbytarbänken och låta andra länder påverka vår ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Precis som ekonomin är global är även våra utsläpp globala. Därför är de framgångar som gjordes inom ramen för vårt EU-ordförandeskap avgörande för att världen ska klara klimatomställningen. Sverige är ett föregångsland, och vi ska fortsätta vara det. Vi är långt uppe i norra Europa, och vi driver innovation med våra duktiga ingenjörer och företag för att ställa om transporterna och tillverkningsindustrin och för att skapa ett samhälle utan utsläpp. Därför mångmiljardsatsar vi nu på klimatet och lägger fram en ingenjörssatsning för att fortsätta att stärka, utveckla och skapa innovation.

Våra klimatmål ska nås. Ingen regering har varit så nära att nå klimatmålet till 2045 som vi är med denna budget. Vi kan också konstatera att satsningarna leder till minskade utsläpp för 2030. Vi förstärker Klimatklivet och Industriklivet. Detta går till att ställa om för att minska utsläppen. Vi tar nästa steg i omställningen med fokus på elektrifiering av lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Samtidigt fortsätter det avgörande arbetet med att bygga ut laddinfrastrukturen tillsammans med en skrotningspremie.

Vi satsar även stort på återvätning av våtmarker, som spelar en stor roll för klimatet och miljön. Bland annat leder det till minskade utsläpp, ökad biologisk mångfald, minskad risk för översvämningar och stärkt skydd mot torka och brand. Det är totalt 4,1 miljarder i satsningar för 2024.

(Applåder)

Fru talman! Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. När det är mer attraktivt att arbeta, investera och starta företag får vi en större kaka att dela på till den så viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi goda skattemässiga villkor för individer och företagande. Det är så vi kan se till att det finns fler lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser på torgen. Ju fler som arbetar och startar företag, desto större blir kakan till vår gemensamma välfärd.

Det är alltså inte som många av de vänsterorienterade partierna påstår: att mer skatt kommer in i systemet om skatterna är så höga som möjligt. Att sänka skatten kan leda till mer tillväxt och på det sättet till högre skatteintäkter. Det är en bra fördelningspolitik som leder till mer resurser till den välfärd som vi alla vill ha. Liberalerna vill bekämpa fattigdom. Socialisterna vill bekämpa rikedom.

Fru talman! Sverige lämnar en historisk tid bakom sig. Räntorna har varit mycket låga, och skuldsättning har premierats. Detta har lett till en hög skuldsättning hos hushåll och företag som har växt i hög hastighet i takt med ränteökningarna. Nu väntar en mer normaliserad tid, men många hushåll och företag kommer in i den med stora privata skulder när Riksbanken höjer räntorna.

I dessa tider är det därför rimligt att lägga en stram budget och en vårändringsbudget som riktar sig till de allra mest utsatta. Det är precis det som denna regering gjorde i sin budget och det vi nu gör i vårändringsbudgeten, och det är denna syn vi har i riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Det allra viktigaste nu är att bekämpa inflationen. En hög inflation gör oss alla fattigare och drabbar de allra mest utsatta hushållen och våra kommuner och regioner. Att då ha en expansiv budget är som att hälla bensin på brasan.

Jag vill också tillägga att Sverige är mycket motståndskraftigt. Vi är nu i ett läge med mer normala räntenivåer, och vi kan se att arbetslösheten inte har stigit. Men notera att läget är mycket allvarligt och att det behöver hanteras klokt för att inte förvärra situationen med den höga inflationen! Om man ska tro de ekonomiska experterna kan vi vänta oss ytterligare räntehöjningar från Riksbanken.

Dessutom har vi en historiskt lågt värderad valuta som gör att vi importerar inflation till Sverige. Det är dags att en gång för alla göra slut med kronan och gå med i eurosamarbetet för att få en mer stabil och förutsägbar ekonomisk utveckling i Sverige. När vi vaknade i morse kunde vi notera att kronan i natt nästan hade slagit bottenrekord. Kronan är på historiskt låga nivåer. Därför vill jag upprepa min partiledare Johan Pehrsons krav: Nu är det dags att utreda ett inträde i eurosamarbetet.

Fru talman! Det måste bli lättare att driva företag, och den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Arbetslinjen är mer avgörande än på länge. Ingen tjänar på en politik som driver ut människor i arbetslöshet.

Därför är jag mycket glad över att höstens budget gick igenom och att även detta och nästa betänkande om vårändringsbudgeten ser ut att få en majoritet i kammaren. Oppositionens spretiga budgetförslag med inflationsdrivande och destruktiva förslag är inget som Sverige behöver i tuffa tider som dessa.

Det regeringen gjort och gör är viktiga åtgärder för att underlätta för de allra mest utsatta hushållen genom ett förlängt och höjt bostadsbidrag till barnfamiljer. Vi ger ett inflationsskyddat bidrag till de allra mest utsatta och satsar på utbildningsplatser som näringslivet efterfrågar för att ge dem utan arbete en möjlighet att komma in i arbetslivet och för att ge företagen möjlighet att få den kompetens de behöver för att bland annat klara klimatomställningen.

Att ha ett arbete att gå till är det allra viktigaste i dessa tuffa tider. Tillsammans med en stark skola som fokuserar på kunskapsresultaten och ser varje elevs potential är detta det allra bästa receptet för att motverka utanförskap, kriminalitet och psykisk ohälsa och för att skapa mening för varje individ. Utöver allt detta ger det mer pengar in till vår gemensamma välfärd.

Därför är det så otroligt viktigt och rätt med Liberalernas och regeringens satsningar på och prioriteringar av skolan och det förebyggande arbetet. Vi visade i den budget som lades för 2023 att detta är vårt fokus, och vi kommer att fortsätta att prioritera satsningar på skolan från Liberalernas sida för att varje elev ska få förutsättningar att klara skolan var i landet de än bor.

Fru talman! Det är också viktigt att säga att vi skulle behöva se över flera delar i det svenska skattesystemet för att förbättra det i riktning mot enkelhet och tydlighet och se till att det möjliggör företagande och ökad konkurrenskraft. Som ett litet land i norra Europa behöver vi hela tiden säkra att vi är attraktiva för att man ska vilja starta och driva företag i Sverige som leder till jobb och utveckling.

Sverige har flera fördelar här. Det finns ett stort förtroende för forskning och utveckling som har tagit svenska innovationer ut i världen både för ökad tillväxt, för klimatomställning och för att minska våra utsläpp. Därför är det så välkommet och bra att vi nu kommer att förbättra förutsättningarna för företagande och innovation ännu mer med ett stärkt FoU-avdrag.

Ytterligare en liberal seger jag ser fram emot och som ska bli verklighet denna mandatperiod är att vi ska skattebefria de första 300 000 kronorna i ISK - svenskarnas populäraste sparform. I tider som dessa ser vi att det är otroligt viktigt att ha en buffert. Jag är fullt medveten om att alla inte har den möjligheten i sin vardag. Men nu gör vi skillnad så att varje hundralapp man kan spara undan blir värd mer på ISK-kontot den dag man behöver pengarna för att till exempel kunna köpa sitt boende eller göra en annan viktig investering för framtiden.

Fru talman! Jag anser att detta är det allra viktigaste: Vi ska ha en stark tilltro och höga krav på alla som kan jobba när det gäller att de ska göra just det och bidra till välfärden. Jag är också övertygad om att den stora majoriteten vill detta.

Staten ska i så stor utsträckning som möjligt låta bli att lägga sig i individers val och liv. Vi ska låta individerna ha så mycket pengar kvar som möjligt i plånboken för att de ska kunna göra sina egna livsval, som passar just dem bäst.

Samtidigt har jag som socialliberal själv upplevt och ser hela tiden vikten av att ha en stark välfärd. Välfärden ska vara ett starkt skyddsnät som finns där om man faller. Det ska vara utan hål så att alla individer ska kunna ta del av välfärden, och ingen ska riskera att falla igenom. Skyddsnätet ska bidra till en skola som gör att du kan klara den oberoende av bostadsort eller dina föräldrars bakgrund.

Det ska finnas ett starkt samhälle som bland annat ser barnen som far illa och som agerar. Samhället ska se den förtryckta eller utsatta kvinnan och hjälpa henne, se den sjuka och ge rätt vård och stöd och se till att man får det stöd man behöver när man blir äldre.

Det fina är att dessa två visioner går att kombinera. Det är jag helt övertygad om, och det är det jag kommer att jobba för varje dag så länge jag har denna roll som ledamot av Sveriges riksdag.

Fru talman! Med det vill jag avsluta med att säga att det har varit ett spännande och intressant första år. Jag vill också tacka kansli och riksdagskollegor och önska en glad sommar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Niklas Karlsson för svaret.

Jag är helt enig med ledamoten om att vi behöver en skattereform och se över skattesystemet. Förra gången vi gjorde det gjorde vi det faktiskt tillsammans. Då var det två principer som vi var överens om: att man skulle ha hälften kvar i plånboken och att 10 procent ska betala statlig skatt. Det är inte alls så det ser ut nu, och Socialdemokraterna var väldigt snabba med att överge dessa principer. Jag vill också tillägga att vi dessutom i nästan ett helt år hade enhetlig moms, vilket var en ganska trevlig sak, tror jag, för många av landets företagare.

Under de senaste 90 åren har Socialdemokraterna styrt i 63 år, och de protesterar varje första maj mot de hemska orättvisorna som finns i Sverige. Jag vill verkligen hålla med ledamoten Niklas Karlsson om att vi har saker som behöver rättas till och att systemet inte är perfekt. Men det är ju precis det som jag tror är den stora skillnaden här: Att ha ett skattesystem som skapar tillväxt är grunden i det hela, tänker jag. Det ger mer pengar till vår gemensamma välfärd.

Jag håller alltså inte med Niklas Karlsson när han säger att skattesystemet inte bara får vara till för att skapa tillväxt - det är ju precis det som det ska vara till för. Om vi skapar tillväxt har vi pengar till vår gemensamma välfärd så att vi kan ha en stark skola och sjukvård och ett starkt skyddsnät som finns där om man faller. Om vi har en stark skola och ett skattesystem som gynnar utbildning, flit och ansträngning har vi möjlighet att få in ytterligare pengar till vår välfärd. Därför hade jag hoppats att Socialdemokraterna kunde gå ifrån principen att högre skatt alltid är bättre. Hur tänker Niklas Karlsson kring det?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Niklas Karlsson för anförandet.

Jag har en fråga om skattesystemet och vad man tror att det kan leda till. Som ett litet land i utkanten av Europa måste Sverige slå vakt om konkurrenskraften. Skattesystemet får inte hämma ansträngning och ekonomisk tillväxt samtidigt som det ska finansiera vår gemensamma välfärd, som ledamoten har pratat om.

För någon vecka sedan hade vi forskningsdag i skatteutskottet, och vi hade bjudit in Åsa Hansson till ett mycket intressant anförande. Jag antar att ledamoten Niklas Karlsson var inblandad i den inbjudan. Åsa Hansson menar att om skattesystemet gjordes om utifrån dagens förutsättningar skulle Sverige kunna få en högre tillväxt och sysselsättning - alltså mer skattepengar in till välfärden. Förslagen var definitivt inte skattehöjningar på inkomst, utan snarare tvärtom.

Jag undrar hur Niklas Karlsson tänker kring detta och om han kan se att lägre skatt på inkomst faktiskt kan leda till högre sysselsättning, alltså mer skattepengar in till välfärden.

Fru talman! Jag tänker och tror ändå i grunden att Socialdemokraterna har goda intentioner. De pratar i alla fall mycket om frihet, solidaritet och jämlikhet. Men de glömmer att man i det inte ska hålla tillbaka individen. Det är precis där det finns en stor skillnad mellan oss.

Vi ser individen, inte en stor massa. Individen ska kunna välja själv. Individen ska kunna bestämma om man vill starta företag eller vara löntagare, hur man vill försörja sig.

Ingen kan väl tvivla på att Liberalerna står upp för den lilla människan som inte kan göra sin röst hörd. Vi har gått i bräschen för hbtq-rörelsen. Vi har gått i bräschen för LSS-lagstiftning och många frihetsreformer för dem som inte kan göra sina röster hörda.

Det är intressant att ledamoten Mathias Tegnér tog upp tillväxt och vad som händer runt om i världen. Euron är nämligen ytterligare en sak där man kan lita på Liberalerna. Vi har under väldigt lång tid varit för den.

I dag släpptes Finanspolitiska rådets rapport om ekonomin under 2022. Det intressanta var att den visade att nettoexporten minskade förra året, trots svag krona. Det betyder att vi blir fattigare och fattigare i världen. Det är ytterligare en sak som jag tror att vi måste börja diskutera nu. Där välkomnar jag även Socialdemokraterna och ledamoten Mathias Tegnér.

Hur gör vi för att Sverige, som är en liten kunskapsnation med stort exportbehov, ska kunna stå starkt i en föränderlig omvärld, just för att vi ska kunna ha friheten och vår fantastiska välfärd och kunna utveckla den? Jag hoppas att vi ska kunna föra mer diskussioner om hur vi gör det på ett bra sätt tillsammans.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det får ske en annan gång. Nu är replikskiftet avslutat.)

Fru talman! Det kom ju en fråga under de sista tio sekunderna, efter en rant om vad som hänt på sista tiden. Kan man lita på Liberalerna?

Kärnkraften har vi velat ha. Och vi gick inte med i energiöverenskommelsen. Där har vi stått stadigt. Har Socialdemokraterna gjort det? Nej, jag tror inte det.

Nato började vi prata om för 20 år sedan. När var det Socialdemokraterna ändrade sig? Det gjorde de på några månader förra året.

Värnskatten var också en sådan sak. Den såg vi till att avskaffa.

Liberalerna står för utbildning, jämlikhet och frihet. Det har vi alltid gjort under de över hundra åren vi har suttit i riksdagen. Det kommer vi att fortsätta göra kommande hundra år också.

Vi samarbetar gärna med flera partier för att få igenom bra reformer som är viktiga för Sverige. Det viktiga för oss är resultatet. Och vi vet mycket väl var vi har våra liberala värderingar.

Man kan absolut demonstrera mot orättvisor. Men jag menar ju att det är en orättvisa att det gick att överge århundradets skattereform på fem år när man var överens med oss liberaler om hälften kvar till löntagare och att inte mer än 10 procent av Sveriges befolkning skulle betala värnskatt. Det är en orättvisa att vi tar ut så mycket skatt från folket när de jobbar.

Det är mycket bättre politik att faktiskt stå upp för det vi kom överens om - hälften kvar. Jag undrar om ledamoten Mathias Tegnér skulle kunna tänka sig det. Jag håller verkligen med Mathias Tegnér om att vi behöver en stor skattereform, vilket han sa i sitt anförande. Jag skulle jättegärna ta den diskussionen. Men då är det viktigt att komma överens om principer som kan vara i mer än fem år.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. Då är det mer attraktivt att arbeta, investera och starta företag. Då får vi en större kaka att dela på till den så viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi goda skattemässiga villkor för individer och företagande. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralen och poliser på torget. Ju fler som arbetar och startar företag, desto större blir kakan till vår gemensamma välfärd.

I dag debatterar vi en rad olika förslag som alla är viktiga och påverkar alla individer på något sätt. Jag kommer att gå in på några delar: ISK, 3:12-reglerna och Socialdemokraternas mycket dåliga förslag om beredskapsskatt, som inte kan lämnas utan kritik.

Fru talman! Jag vill börja med ISK, investeringssparkonto. Precis som talare före mig har sagt är det ett väldigt vanligt och populärt verktyg att spara i. Här föreslår riksdagen ett tillkännagivande som handlar om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas. Det är mycket bra, som tidigare talare har redogjort för.

ISK infördes 2012 och var en reform för att fler människor enkelt skulle kunna spara i finansiella instrument som aktier och fonder. Det är viktigt och bra. Nu kommer regeringen dessutom att ta ytterligare ett viktigt steg under denna mandatperiod inom ramen för Tidöavtalet för att underlätta för människor att spara. Vi är överens om att på Liberalernas initiativ sänka skatten på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kronor i ISK görs skattefri. Detta ser jag fram emot, då det kommer att underlätta för många människor att bygga en buffert, spara till sitt första boende eller göra något annat viktigt.

Fru talman! Jag går vidare till 3:12-reglerna, som det också finns flera motioner om. Här arbetar en utredning som tillsattes 2022 för att bland annat förenkla 3:12-reglerna. Detta är bra och viktigt, då dessa i dag är alltför snåriga. Nuvarande regering har också lagt fram ett tilläggsdirektiv. Jag är väldigt glad för det, då det blev tydligt att man skulle titta på reglerna för att förbättra dem och inte i syfte att höja skatten. Dessutom fick utredningen i uppdrag att analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal.

Varför är då detta så viktigt? Jo, det finns flera anledningar. Det faktum att fyra av fem jobb skapas i de små företagen med upp till 50 anställda är en viktig anledning. Många av dessa bolag omfattas av 3:12-reglerna. Sverige är redan i dag en kunskapsnation och ett land som har varit basen för flera företag som har kunnat växa sig stora på en internationell marknad. Det är något vi ska vara väldigt stolta över. Därför är det också viktigt att kunna ha bra förutsättningar för de små företagen i vårt land. Alla är någon gång nystartade och små. Vissa förblir små men stabila och kan skapa trygga jobb, och vissa blir stora och tar sig ut på den internationella marknaden. Allt är bra för Sverige.

Fru talman! Till sist vill jag beröra Socialdemokraternas förslag på en beredskapsskatt, som även Vänsterpartiet har ställt sig bakom i betänkandet.

På 90-talet gjorde vi den så kallade århundradets skattereform. När Socialdemokraterna förhandlade med oss liberaler 1989 kom vi fram till två bärande principer: 90 procent av svenskarna ska inte betala statlig skatt, och hälften kvar till löntagare. Hälften kvar till löntagare - det tål att upprepas.

Dessa principer verkar Socialdemokraterna helt ha glömt bort. Nu vill de höja skatt efter skatt, vilket kommer att drabba allt fler inkomsttagare och yrkesgrupper. Detta är inte värdigt ett parti som säger sig ta ansvar för tillväxt och dessutom säger sig stå på löntagarnas sida.

Det har precis varit första maj, och jag har sett många av mina socialdemokratiska kollegor med en ny, fin förstamajpin på kavajslaget. Jag har sett flera inlägg i sociala medier om deras kamp och förstamajtåg. Jag undrar: Kamp mot vad? Sedan den stora skattereformen för 33 år sedan har Socialdemokraterna styrt i 22 år. Av de senaste 90 åren har Socialdemokraterna styrt Sverige i 73 år. Jag vill ge mina socialdemokratiska kollegor tipset att nästa första maj börja sjunga vers 4 i Internationalen. Låt mig citera en del av den versen: "Vi under skatter dignar ner."

Fru talman! Tillbaka till skattereformen. Redan 1995 frångick Socialdemokraterna den överenskomna principen om hälften kvar. Då införde de värnskatten - en tillfällig skatt, sa Socialdemokraterna. Den var tillfällig i 25 år.

År 2020 avskaffade Liberalerna värnskatten tillsammans med Socialdemokraterna, och det är vi mycket glada för. Det var en skadlig skatt, som enligt beräkningarna skulle finansiera sig själv. Dessutom har Sverige trots avskaffad värnskatt en av världens högsta marginalskatter. I dag är det över 1 miljon löntagare som betalar statlig skatt.

Fru talman! Nu vill Socialdemokraterna införa en beredskapsskatt för att vi ska kunna rusta upp försvaret. Det är ett mycket dåligt och skadligt förslag, och jag är lättad över att det inte kommer att få majoritet i kammaren.

Jag undrar också hur man ska kunna lita på Socialdemokraterna. Så fort de får tillfälle kommer de att vilja öka skattebördan för en stor del av landets löntagare i massor av yrken. Låt er inte luras att tro att det bara påverkar vd:ar, höga chefer och riksdagsledamöter, som de brukar prata om i kammaren. Nej, det kommer att drabba vanliga arbetare i massor av bristyrken som poliser, lärare, läkare och sjuksköterskor. Det är en skadlig politik som hämmar Sveriges tillväxt.

Lösningen är inte att lägga större skatteok på dem som jobbar i dag. Lösningen är att göra kakan större genom att fler kommer in i arbete och att fler startar och driver företag. Det är det som gör att tillväxten ökar. Det är så vi finansierar alla viktiga delar av vår välfärd - försvaret, skolan, sjukvården, äldreomsorgen och mycket mer. Inga särskilda skatter för särskilda delar av välfärden, tack!

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Mathias Tegnér, för svaret!

Vissa delar i det tycker jag absolut är intressanta. Det gäller till exempel att det är viktigt vad man använder skatterna till. Förutom det är en viktig del som inte nämndes hur mycket skatteintäkter man har. Det behöver inte bara bero på hur höga skatterna är, utan det kan också bero på hur många som arbetar.

Nu satsar regeringen på utbildning. Vi kommer att gå tillbaka till en kunskapsskola. Vi skulle vilja göra väldigt mycket på det området. Vi kommer nu att ta varje steg för att se till att få en bra utbildning där varje unge klarar skolan.

Vi satsar på yrkesutbildning som är matchad mot arbetsmarknadens behov. Samtidigt kommer vi att ha en ambition att under mandatperioden sänka skatter på bland annat inkomst. Det är en låg arbetslöshet som motverkar utanförskap och att landet dras isär.

Utifrån den forskning som ledamoten Mathias Tegnér presenterar är det viktigt med tillit och att man håller ihop. Det allra bästa sättet att hålla ihop är att fler går till jobbet och att alla som kan arbeta arbetar. Då får vi såklart en större kaka att dela på. Då kan man också sänka skatterna och ytterligare utveckla och förbättra tillväxten utan att landet slits isär. Hur tänker ledamoten om det resonemanget?

Fru talman! Tack, ledamoten Mathias Tegnér, för ett intressant anförande om relationen mellan tillväxt och skatter!

Socialdemokraterna har styrt de senaste åtta åren. Ni har satt upp några mål. Jag tycker i och för sig att det är bra att sätta upp mål, för de är mätbara.

Ett av målen som Socialdemokraterna hade var att man skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Vi har under de här åren haft exceptionellt låg ränta och dessutom högkonjunktur. Det borde ha gjort att det målet så att säga bara skulle glida in i mål. Europas lägsta arbetslöshet borde ha varit ganska lätt att nå. De senaste årens högkonjunktur borde ha raderat ut arbetslösheten.

Hur förklarar ledamoten det faktum att vi nu står med en arbetslöshet som tillhör Europas högsta och dessutom har kommit in i en lågkonjunktur? Borde skatterna höjas lite till för att få fart på tillväxten?

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten utifrån beskrivningen av F-skattesystemet och förslagen på andra tillämpningar, bland annat att man måste ha mer än en uppdragsgivare. Jag tycker att det är väldigt bra att det är enkelt att driva företag och att få F-skatt. Det är enkelt och billigt att skapa sig ett aktiebolag för att stå på egna ben och förverkliga sina drömmar.

Självklart håller jag med Vänsterpartiets ledamot om att det inte är meningen att människor ska utnyttjas i system där man hittar på andra saker, men om regeln att egenföretagare inte får ha endast en uppdragsgivare skulle införas - hur tänker ledamoten att det skulle påverka alla de egenföretagare som i dag till exempel jobbar som underkonsulter till en konsultfirma eller som driver ett konsultbolag där man har en uppdragsgivare i taget? Det är inte jätteovanligt, och det här skulle slå undan benen för många företagare som har valt att jobba som företagare och tycker att det är ett bra sätt att försörja sig eftersom det ger dem frihet och egenmakt.

Herr talman! Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. När det är mer attraktivt att arbeta, investera och starta företag får vi en större kaka att dela på i den viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser. Ju fler som arbetar och startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Därför är det mycket viktigt att vårt skattesystem är enkelt och transparent och inte mer regeltungt än det måste vara. I den bästa av världar, där ingen smiter från skatt eller försöker lura systemet, skulle man inte behöva några kontrollfunktioner alls. Men tyvärr är det nog en utopi. Med det sagt tycker jag att vi i skatteutskottet har en viktig roll i fråga om att hela tiden bevaka att regler och lagar blir så lätta att tolka och tillämpa som möjligt.

Herr talman! Flera partier har i de motioner vi nu ska behandla motionerat om ökad transparens och tydlighet om vad arbetsgivaren betalar ut mer än lön, arbetsgivaravgifter med mera. Vissa vill att kvitton ska specificera moms. Jag tänker att det är en god intention att öka synligheten och transparensen. Vi har hört flera av mina kollegor berätta här i talarstolen att kunskapen är dålig om hur mycket skatt man egentligen betalar eller vad som betalas utifrån ens arbete.

Om vi lagstiftar om de sakerna skulle det dock leda till en ännu högre regelbörda, som inte alla vill eller kan ägna sig åt. Vissa företag ger redan i dag den infon till sin personal på löneavierna eller via digitala system. Gott så, tänker jag. Liberalerna kommer alltid att vara grindvakt för att inte införa onödiga regler och ytterligare administrativ börda för våra företag i Sverige.

Herr talman! Vidare motioneras det mycket om Skatteverkets roll och att de måste bekämpa fusk och skattesmitning. Jag håller med om att det är mycket viktigt. Därför är det bra att Skatteverket regelbundet följer skattefelet och att Skatteverket samtidigt är en av de myndigheter som har högst förtroende hos allmänheten i mätningar. De har även gjort en bra resa med att digitalisera och förenkla sina tjänster, såväl för privatpersoner som för företag. Det arbetet måste fortsätta för att Sverige ska kunna behålla sin starka position som konkurrenskraftig nation med stor export ut i världen.

Herr talman! Slutligen vill jag poängtera att det är jätteviktigt att skattesystemet är tydligt, transparent och förutsägbart. Hela vår välfärd bygger på detta. Fusk ska kraftigt bekämpas samtidigt som vi hela tiden måste sträva efter att minska regelbördan och lagar som inte tillför mervärde för staten, företagen eller privatpersoner.

Jag skulle vilja att vi har som minimimål att om vi ska införa ännu en regel eller lag för företag att följa och administrera borde minst en lag eller regel samtidigt avvecklas eller förenklas. Vi får aldrig i vår iver att få mer kontroll och transparens börja införa mer regelbörda för våra företag eller myndigheter.

Företagen betalar redan i dag en stor kostnad för det arbete som åläggs dem med administration och regler. Ibland görs det med rätta; ibland går det att ifrågasätta nyttan. Det kommer jag att fortsätta göra i denna kammare för att vi ska få fler företag i Sverige som blir en del av vårt system med att ge människor livschanser och som bidrar till mer skattepengar till vår gemensamma välfärd.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! Att vi har ett stabilt elsystem som håller rätt frekvens är överordnat allt annat. Det trodde jag inte ens behövde sägas i talarstolen.

Däremot gjorde riksdagens beslut att man var tvungen att avveckla Ringhals 1 och 2 i förtid. Det är fakta. Att säga någonting annat är att förvanska historien.

Det är nu flera projekt på gång med vindkraftsparker till havs bland annat i södra Sverige. Vi behöver all fossilfri el vi kan få, absolut. Men man kan inte bygga taket på huset om grunden fallerar. Grunden i vårt svenska stabila fossilfria elsystem är vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Den behöver finnas där som en bas.

Att tro att man kan bygga vårt elsystem enbart på förnybara energikällor som vindkraft är naivt. Det finns inte ens en teknik för det än. Vad kommer vätgasen att kosta att bygga ut i de stora mängderna? Kommer det att vara konkurrenskraftigt?

Det är absolut bra att vi jobbar med batterilösningar, energilager och flexibilitetstjänster. Men det är takpannorna på huset och inte grunden. Grunden måste finnas. Det är vad regeringen nu kommer att säkerställa.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 maj.)

Fru talman! Tack, ledamoten Marielle Lahti, för frågan!

Överföringskapaciteten är absolut ett problem här och nu, men det har en orsak. Det är att Miljöpartiet var stora pådrivare för att göra kärnkraften ineffektiv.

Hela vårt elsystem är byggt för planerbar, pålitlig vattenkraft i norr och planerbar, pålitlig kärnkraft i söder. Det är hela systemet uppbyggt för. När sedan Barsebäck läggs ned och två reaktorer på Ringhals läggs ned får vi självklart ett elunderskott i södra Sverige. Självklart blir det då problem med överföringskapaciteten.

Angående prisbilden är det bara att gå in och titta på historiken. Efter det att Ringhals två reaktorer lades ned i förtid blev det ett utdrag i priserna mellan elområde 3 och 4 och elområde 1 och 2. Det är så det är.

Miljöpartiets språkrör stod här i fredags i talarstolen och talade i den särskilda debatten om att Miljöpartiet inte vill ge några fördelar till några typer av kraftslag. Men det man gjort är att man under alla dessa år har subventionerat vindkraft. Man missgynnat kärnkraften, som är en planerbar, stabil elproducent. Därför har vi den situation vi har här och nu.

Jag säger ja till vindkraft. Jag säger ja till solkraft. Men det ska inte vara på bekostnad av stabilitet som säkrar låga priser.

Fru talman! Det är verkligen på tiden att vi nu snart ska besluta om en lag för att kunna betala ut stöd till företag som haft höga elpriser. Detta betänkande reglerar hur stödet kommer att betalas ut till de företag som har haft onormalt höga elpriser ända sedan 2021, det vill säga i detta fall till de företag som finns i elområde 3 och 4. Lagen kommer att träda i kraft den 8 maj, och stödet kommer att gå att söka fram till september. Det är Skatteverket som kommer att hantera ansökningarna, och pengarna kommer att betalas in på skattekontot.

Jag tycker att det är bra att vi gör det vi kan för att hjälpa de företag som nu under flera år har haft så höga elpriser att det slagit undan benen på dem eller riskerat att göra det. Dessutom har konkurrensen snedvridits då det helt plötsligt blivit mycket dyrare att driva företag i elområde 3 och 4 än i elområde 1 och 2. Med det sagt är jag fullt medveten om att energikrisen nu även har spridit sig norrut och att alla elområden är drabbade av höga elpriser för både företag och hushåll, även om det fortsatt är högre elpriser i södra Sverige. Därför går det inte att utesluta att vi behöver göra något mer framåt för att stödja hela Sveriges företag och privatpersoner i den här svåra tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! Tidigare i debatten har Socialdemokraterna stått i talarstolen och kritiserat regeringen för saktfärdighet. Låt mig då påminna om att den S-ledda förra regeringen i maj 2022 betalade ut ett elstöd enbart till privatpersoner. Den gången fick inte företagen någon återbetalning alls.

Vänsterpartiets ledamot talar om Sverigepriser och att klippa kablar till Europa. Samtidigt vill de inte ha med planerbar kärnkraft. Jag undrar om Vänsterpartiet tycker att företagen ska pausa sin verksamhet när det är vindstilla eller molnigt.

Fru talman! Så kan vi inte ha det. Det allra viktigaste just nu är att lösa den riktiga orsaken till problemen och få ordning på vårt energisystem. Ända sedan Ringhals 1 och 2 stängdes i förtid på grund av den dåvarande regeringens politiska beslut har vi haft stora skillnader i elpris mellan elområden i Sverige. Innan dess var det ingen större skillnad. Då hade vi stabil vattenkraft i norr och kärnkraft i söder som kompletterades av vind- och solkraft. Det var ett bra fossilfritt elsystem som gav oss pålitlighet till rimliga priser.

Det är hit vi måste tillbaka igen. Företagen vill göra sin resa mot att bli fossilfria. För det krävs det mycket mer el som är stabil, planerbar, fossilfri och billig. Det är av största vikt att fortsätta med detta fokus.

Fru talman! Det innebär ändå att vi här och nu har dessa problem som vi måste hantera. Detta elstöd är därför ett bra sätt att lösa en dålig situation som den tidigare S-ledda regeringen har satt Sveriges alla invånare och företag i. Men egentligen vänder jag mig mot att kalla det ett stöd. Det är faktiskt inget annat än en återbetalning till de företag som har betalat otroligt höga elräkningar under lång tid.

Till er företagare vill jag därför rikta ett stort tack. Ni gör att människor kan gå till ett jobb i dessa tuffa tider. Det är skillnaden för många för att över huvud taget klara sig i tider med hög inflation och skenande priser. Ni bidrar med skattepengar till vår välfärd, som också är hårt pressad av dessa tider. Nu har vi äntligen en regering på plats som ser er, som vet hur viktiga våra företag är i landet och som kommer att agera därefter.

Till er företagare vill jag säga att jag alltid kommer att ha som fokus att jobba för att företagare ska ha så bra förutsättningar som möjligt för att kunna driva på och genomföra strukturreformer för ett ännu bättre företagsklimat i hela Sverige.

Fru talman! Jag vet hur viktiga dessa företag är, och Liberalerna vet det. Därför jobbar vi hårt varje dag för att förbättra och underlätta för de företag som finns här och nu och för de som ännu inte är skapade.

Därför vill vi se, precis som ledamöter tidigare har sagt här, att skatten på el sänks för att på sikt bli så låg som möjligt. Det är helt orimligt att ha ett system där staten plockar in höga skatter och avgifter från företag och privatpersoner för att sedan ge tillbaka det och kalla det stöd med krångliga regler och dessutom en administrativ börda.

Det är mycket klokare att inte ta de pengarna alls från företagen från första början. Det skapar dessutom en mycket bättre förutsägbarhet och en effektiv statsapparat. Med det ställer jag mig bakom utskottets betänkande.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Telefonbedrägerier har ökat exceptionellt mycket de senaste åren. Bara förra året var det över 600 miljoner kronor som personer anmälde stulna, vilket är en ökning med 83 procent från 2021. Polisen beskriver hur detta är en del av den organiserade brottsligheten och att det riktar sig mot alltfler äldre.

Varje brottsoffer får lida dubbelt: Dels drabbas man när livsbesparingar försvinner till bedragare, dels leder det till en känsla av otrygghet. Därför är det mycket bra att polisen och bankerna nu har en aktiv kampanj för att förebygga den här typen av brottslighet, men mer behövs.

Det är alldeles för lätt för bedragare att hitta detaljerade uppgifter om dig. Det krävs bara en snabb Googlesökning för att få veta ditt personnummer, dina taxeringsuppgifter, hur många bilar du äger och vad din bostad är värderad till. Liberalerna anser att det måste finnas begränsningar för hur man sätter upp register med människors personuppgifter. Det handlar inte bara om människors integritet utan också om säkerhet.

Vad avser statsrådet att göra i frågan för att vända utvecklingen?

Fru talman! I propositionen föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen är en omarbetning av den nuvarande i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.

Detta är välkommet då allt vi kan göra för att underlätta för företag att tolka momsregler, som kan vara mycket snåriga, är viktigt och angeläget. Att minska regelbördan för företagen är prioriterat.

Mervärdesskattelagen är en skatt som är tänkt att föras fram i varje led för att till slut betalas av konsumenten. Det är alltså en skatt som staten tar in och som helt administreras av företagen i vårt land. Företagen administrerar detta åt staten, och då borde ett minimikrav vara att det är så enkelt, tydligt och enhetligt som möjligt.

Fru talman! Tyvärr är den nya mervärdesskattelagen främst en förenkling och ett förtydligande, vilket i sig givetvis är viktigt. Men behoven är större, och arbetet med att göra momsen mer enhetlig och enklare att tillämpa får inte avstanna. Därför kommer jag att fortsätta driva dessa frågor för att underlätta för Sveriges företagare.

Som flera av mina kollegor redan nämnt innehåller den nya mervärdesskattelagen en ändring. Det är ett resultat av bland annat min riksdagskollega Malin Danielssons motion från 2021 om mervärdesskatt på interna tjänster i civilsamhällesorganisationer, vilken ledde till ett tillkännagivande till regeringen våren 2022.

Tillkännagivandet löd att regeringen skyndsamt skulle utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. I betänkandet behandlas även regeringens redovisning i propositionen av hanteringen av tillkännagivandet.

Jag tog initiativ till att utskottet under beredningen kallade Skatteverket till sig för att inhämta upplysningar från Skatteverket om myndighetens tillämpning av reglerna för intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation.

Fru talman! Därför innehåller den nya mervärdesskattelagen nu samma lydelse som i direktivets bestämmelse så att det inte kan uppkomma situationer där bestämmelsen blir mer begränsad och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tilllämpas snävare än direktivets regler. För grupper av föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse kommer bestämmelsen därigenom inte att kunna bli mer begränsad än vad som krävs enligt EU-rätten.

Dessutom konstaterar utskottet att det enligt EU-domstolens praxis vid tolkning av reglerna om undantag i mervärdesskattedirektivet också ska tas hänsyn till syftet med undantagsbestämmelsen och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt.

Detta var intentionen och syftet med tillkännagivandet, och nu kommer Liberalerna och jag att bevaka att syftet blir som det var tänkt. Efter samtal med Skatteverket på utskottsmötet konstaterades att det kanske inte är så enkelt som det har sagts i talarstolen här före mig. Även i Danmark görs individuella bedömningar, vilket är något som har tagits upp i debatten som ett föredöme. Därför är det nu viktigt att man prövar Skatteverkets beslut i domstol om man anser att beslutet är felaktigt. Även detta kommer jag och Liberalerna att följa.

Ny mervärdesskattelag

För vår intention är precis så som min kollega Malin Danielsson skrev i sin motion: Liberaler värnar om människors frivilliga samarbete, utanför såväl den offentliga som den kommersiella sektorn. Det är det vi ofta kallar civilsamhället. I civilsamhället hittar vi idrottsrörelsen, folkbildning och samfund. Vi vill ge alla dessa aktörer de bästa förutsättningar för att kunna utföra sitt viktiga arbete för vårt samhälle.

Ny mervärdesskattelag

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)