Cecilia Rönn

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ekonomisk politik handlar inte bara om siffror. Det handlar om människors möjligheter och om vilket samhälle vi vill bygga och lämna vidare. Det handlar om huruvida vi tror på utveckling eller stagnation, om vi tror på öppenhet och om vi vill blicka bakåt eller framåt.

Liberalerna väljer framtidstro. Vi tror på kunskap. Vi tror på arbete. Vi tror på forskning, innovation och företagande. Vi tror på människors skaparkraft. Vi tror på ett Sverige som växer genom att omfamna omvärlden, inte genom att vända sig inåt.

Herr talman! Sveriges välstånd byggdes inte av en slump. Det byggdes inte av rädsla. Det byggdes inte av protektionism. Det byggdes inte av att vi stängde dörren mot omvärlden. Det byggdes av bildning, ingenjörskunnande, exportföretag, forskare, lärare, yrkesskickliga arbetare och människor som kom hit till Sverige med kunskap, vilja och ambition. Det byggdes av ett land som förstod att en liten nation i norra Europa aldrig blir stark genom att isolera sig utan genom att vara klokare, öppnare och bättre än andra.

Sveriges välstånd byggdes av folkbildning, universitet, verkstadsgolv, laboratorier, klassrum, ritbord, forskningsmiljöer, handel med omvärlden och internationellt samarbete. Det byggdes av människor som fick chansen att växa och som i sin tur byggde Sverige starkare. Det är också därför den här vårbudgeten måste förstås som mer än en samling enskilda reformer. Den är en del av en riktning och en berättelse om att Sverige ska vara ett kunskapsland även i framtiden.

Allting börjar i skolan, där barn först lär sig läsa, skriva och räkna. Det är där nyfikenheten blir kunskap. Det är där klassresor börjar. Det är där friheten tar form. För Liberalerna är skolan aldrig bara en verksamhet bland andra. Skolan är samhällets viktigaste frihetsinstitution.

När barn lär sig läsa ordentligt öppnas världen. När de möter böcker öppnas tanken. När de får studiero, tydliga förväntningar och undervisning av behöriga, kunniga lärare får de inte bara bättre resultat; de får också större livschanser. Därför är det viktigt att hålla fast vid kunskapens väg. Och det, herr talman, är något vi har gjort i varje budget vi har lagt fram den här mandatperioden.

Under mandatperioden har vi återupprättat läroboken, stärkt skolbiblioteken och lagt om skolpolitiken mot kunskap, trygghet och studiero. Riksdagen har sagt ja till regeringens proposition om stärkt tillgång till läromedel och stärkt rätt till bemannade skolbibliotek, gått vidare med att införa en mobilfri skola från hösten 2026 och beslutat om att reglera lärarnas undervisningstid.

I budgeten för 2026 stärktes också kunskapsbidraget. I den här vårbudgeten fortsätter vi på samma väg med språkfrukost, mer läxhjälp och mer pengar till böcker.

Språk, läsning och kunskap är grunden till allt. För den elev som inte får med sig språket tidigt blir nästan alla ämnen svårare. För den elev som inte har böcker hemma blir skolan ännu viktigare. För den elev som inte kan få hjälp med läxor hemma måste samhället kliva fram tydligare och tidigare. Det är så en liberal skolpolitik ser ut: mer språk, mer läsning, mer stöd i rätt tid och större tro på varje elevs förmåga.

Herr talman! Kunskapskedjan slutar inte i grundskolan. Den startar i förskolan och grundskolan och fortsätter i gymnasiet och på yrkesutbildningen, högskolan och universiteten och inom forskningen. Sverige kommer inte att bli rikare av att kunna mindre. Sverige kommer inte att bli grönare av att forska mindre. Sverige kommer inte att bli tryggare av att utbilda färre ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och människor med spetskompetens – tvärtom.

Sverige behöver tillväxt. Det är så vi kan säkra välfärden, bli konkurrenskraftiga och göra en snabbare klimatomställning. Då måste vi investera ännu mer i det mänskliga kapitalet. Därför har regeringen under mandatperioden också byggt ut vägarna till arbete och vidare studier.

Regeringen har förstärkt piloten med nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna. Vi har förlängt den till 2028. Vi har också byggt ut yrkeshögskolan kraftigt under den här mandatperioden. Därtill kommer satsningar på språkstärkande insatser på folkhögskola, korta utbildningar för yrkesverksamma, specialutbildningar och masterprogram med EU-inriktning.

Herr talman! Satsningar på skola och fler vägar till yrke och försörjning i kombination med fokus på att lära sig svenska är avgörande också för integrationen, för integration handlar om att bli en del av vår gemenskap och vårt samhälle. Då behöver man lära sig svenska språket, få en utbildning om man behöver det och ta ett kliv in på arbetsmarknaden. Det är därför arbetslinjen och utbildningslinjen går hand i hand. Det är också därför arbetskraftsinvandringen är viktig. Sverige var aldrig rikt för att vi höll människor ute. Sverige blev rikt för att människor kom hit och bidrog med händer, hjärnor, idéer och erfarenhet. Så måste vi tänka även i dag.

Ett land som vill vara en kunskapsnation kan inte signalera att kompetensen från omvärlden är ett problem. I en tid av global konkurrens om talang måste Sverige stå i första ledet och vara ett land där människor vill forska, arbeta, investera och bygga sin framtid. Därför ska vi tydligt signalera att vi behöver er och välkomnar er att komma hit, slå rot och bygga både familj och företag tillsammans med oss.

Herr talman! Forskning är en annan del av samma berättelse, för ett land som slutar forska börjar snart halka efter. Ett land som halkar efter tekniskt kommer också att halka efter ekonomiskt. Därför är jag stolt över att vi har valt teknikoptimism och har lagt fram en historisk forskningsproposition under den här mandatperioden. Satsningarna på forskning är vägen till ökad konkurrenskraft, säkerhet, klimatarbete och samhällsutveckling. Den gröna omställningen kommer att bäras av mer kunskap, forskning, ingenjörskunnande, elektrifiering, innovation och företagsamhet.

Den som tror att klimatpolitiken lyckas genom att man talar ned och stoppar tillväxten har missförstått både klimatutmaningen och ekonomin. Det är därför satsningarna under denna mandatperiod på elektrifiering och mer kärnkraft som basen för vår klimatomställning, med befintlig vattenkraft och förnybar elproduktion som komplement, är så viktiga.

Herr talman! Ett starkt Sverige kräver också ett starkt Europa. Sverige har aldrig blivit starkt av att världen blivit svagare. Sverige tjänar på fred, frihandel, öppna marknader och fungerande internationella regler. Därför är det så viktigt med EU-samarbete och internationell handel.

Därför är också stödet till Ukraina avgörande. När Ukraina försvarar sin frihet försvarar man inte bara sitt eget land utan också idén om ett Europa där demokratin är värd att skydda, där gränser inte flyttas med våld och där friheten inte får tas för given.

Herr talman! Jag menar att Sverige måste ta nästa steg i Europasamarbetet och införa euron – inte för symbolpolitikens skull utan därför att Sverige är ett djupt europeiskt land. Vår handel, vår konkurrenskraft och vår framtid är tätt sammanflätade med Europas. Sverige ska sitta där besluten formas, inte stå bredvid. För liberaler är Europa en del av Sveriges styrka.

Liberalerna har varit drivande i att sänka skattetrycket för både privatpersoner och företag under den här mandatperioden. Det är rimligt att man får behålla så mycket som möjligt av sin egen lön och att man själv får bestämma vad man vill lägga sina pengar på. Liberalerna vet att höga marginalskatter, som Sverige har, är skadliga för tillväxt och utbildning. Vi har tryckt ned dem ytterligare under mandatperioden. Det är bra men inte tillräckligt.

Dessutom har Liberalerna infriat sitt vallöfte från 2022 om 300 000 kronor skattefritt för ISK-sparande. Det är jag väldigt stolt över. En buffert är en trygghet och en viktig frihet.

Herr talman! Ett samhälle mäts dock inte bara i bnp, export eller investeringar, utan det mäts också i frihetens räckvidd. Ett land som inte tar vara på kvinnors utbildning, arbetskraft, entreprenörskap och ledarskap blir fattigare än det behöver vara. Ekonomisk jämställdhet är inte ett sidospår, utan det är något som skapar tillväxt. När fler kvinnor kan arbeta heltid, göra karriär, starta företag och få avkastning på sin utbildning växer hela Sverige.

På samma sätt är LSS inte bara en välfärdsfråga utan också en frihetsfråga. För liberaler handlar LSS om självbestämmande, värdighet och rätten att leva sitt eget liv. Ett fritt samhälle måste vara ett samhälle där den som behöver stöd inte blir mindre fri utan i stället får bättre förutsättningar att studera, arbeta, delta och leva som andra. Det är precis där liberalismen prövas på riktigt. Försvarar vi varje människas rätt att växa, välja och vara delaktig?

Liberalerna har under denna mandatperiod drivit på för en höjning av assistansersättningen. Det har varit helt nödvändigt, men det är i nästa steg helt avgörande att assistansersättningen räknas upp varje år så att den inte längre urholkas. Detta behöver prioriteras snarast.

Herr talman! Det finns de som talar om ekonomin som om den vore frikopplad från idéer. Jag tror tvärtom att ekonomisk politik är idépolitik. En politik som investerar i skolan, stärker yrkesutbildningarna, bygger ut den högre utbildningen, tror på forskning, bejakar innovation, försvarar öppenheten och håller fast vid arbetslinjen kommer att göra Sverige rikare, inte bara i pengar utan också i möjligheter.

Det är därför vi tar strid för kunskap. Det är därför vi försvarar handel, EU-samarbete och internationell öppenhet. Det är därför vi tror på klimatomställning genom teknik och utveckling, inte genom att vrida tillbaka klockan.

Herr talman! Detta är min sista budgetdebatt i riksdagen och min sista debatt generellt. Därför vill jag avsluta lite mer personligt.

Jag lämnar riksdagen med samma övertygelse som när jag kom hit: Sverige är ett fantastiskt land, men Sverige får aldrig ta välståndet för givet. Det måste byggas och försvaras om och om igen – i klassrummen, på yrkesutbildningarna, på universiteten, i forskningsmiljöerna, i företagen och i mötena med omvärlden. Det måste ske genom jämställdhet och möjligheter för alla, var man än började sin livsresa. Det byggs genom modet att välja framtiden framför nostalgin.

Jag tror på ett Sverige där varenda unge i alla Sveriges klassrum kan knäcka läskoden, läsa sin första bok, gå vidare till högre studier, bli ingenjör, forskare, företagare eller lärare och sedan själv vara med och bygga nästa kapitel i vårt land.

Jag tror på ett Sverige där människor som kommer hit för att arbeta och bidra får möjligheten att göra det och välkomnas med öppenhet, stöd och förväntningar. Jag tror på ett Sverige som har framtidstro och tro på varje människas unika förmåga och som möter den med kunskap, arbete och frihet.

Jag tror på ett Sverige som fortsätter att vara öppet mot omvärlden, mot idéer och mot människor. Det är det Sverige jag vill bygga, och det var därför jag blev politiskt aktiv.

Med detta vill jag rikta ett stort tack till all personal på finansutskottets kansli, som verkligen har underlättat arbetet för alla oss ledamöter och hjälpt oss på alla sätt när vi behövt hjälp.

Jag vill också rikta ett stort tack till alla mina kollegor i finansutskottet. Det har varit både lärorikt, intressant och roligt att jobba med er under dessa år. Jag tycker att vi, trots meningsskiljaktigheter, har tagit ett stort ansvar för Sverige under snart fyra år som har varit väldigt händelserika och utmanande.

Stort lycka till i valrörelsen!

(Applåder)

Herr talman! Skolan är inte bara en välfärdsfråga. Skolan är Sveriges viktigaste frihetsreform och vår viktigaste konkurrenskraftsreform. När fler barn lär sig läsa, skriva och räkna ordentligt växer både individens frihet och landets möjligheter. Men vi har en läskris. Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra. Enligt Ungar & medier läser bara 20 procent av unga varje dag. Det här är ingen statistik som vi kan acceptera.

Liberalerna bryr sig om jämlika livschanser, integration och framtida jobb. Då är skolan den viktigaste nyckeln. Därför fortsätter vi satsningar på skolan, som vi har gjort i varje budget den här mandatperioden. Vi avsätter pengar för språkfrukost i förskoleklass och årskurs 1–3 i socioekonomiskt utsatta områden. Vi förstärker läxhjälpen, och vi stärker statsbidraget för inköp av litteratur, vilket regeringen bedömer motsvarar ungefär 250 000 nya böcker. Totalt innebär det att vi teoretiskt har lagt resurser på över 6 miljoner böcker till landets skolor den här mandatperioden. Det har blivit mer språk, mer lästid och mer stöd.

Herr talman! Det är med riktiga verktyg i klassrummet man stärker en kunskapsskola. Vår vision är glasklar. Vi ska ha en skola med kunskap i centrum, tidiga insatser och stark svenska, och varje elev ska mötas av höga förväntningar och rätt stöd i rätt tid. När skolan fungerar då fungerar också Sverige.

(Applåder)

Debatten med anledning av vårpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Propositionen bordlades.

Herr talman! I år är det valår. Jag tänker att det kanske är svårt att veta vad man ska tro när man lyssnar på dem som har stått här i talarstolen före mig. Det målas nämligen upp väldigt olika bilder av hur Sverige mår.

Jag tycker ändå att det är viktigt att hålla sig till fakta så mycket man kan. Talaren precis före mig sa att barnfattigdomen ökar. Enligt SCB:s hemsida, som uppdaterades i mars 2026, minskar barnfattigdomen. Under perioden 2014–2024 har den gått ned från 10 till 6 procent. Det är fortfarande alldeles för mycket men ändock en minskning.

Jag vill uppmana dig som lyssnar att inte ta allt som sägs här för givet, utan bilda dig en egen uppfattning nu inför höstens val och läs på själv!

Herr talman! Jag tycker att det är tydligt att Sverige står i två verkligheter samtidigt. Vi ser en återhämtning som tar fart. Men vi lever också i en orolig tid. Energimarknader och drivmedelspriser rör sig snabbt, osäkerheten är stor i en värld som skakar och vi vet inte riktigt vart det kommer att ta vägen.

I ett sådant läge är det viktigt att staten är handlingskraftig och kan agera snabbt om och när det behövs. Vi ska stå stabilt. Vi ska agera när kostnaderna i vardagen slår mot människor. Därför är regeringens vårbudget inriktad på att stärka motståndskraften i ekonomin, som ett viktigt komplement till den budget som lades fram för riksdagen i höstas.

Herr talman! Jag vill börja med att tala om elen. Jag har sagt det förut: När elräkningarna blir orimliga måste politiken kunna kliva fram. Det gäller hela landet, men många gånger känns det först och främst och mest i södra Sverige. Nu levererar regeringen ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för januari och februari 2026. Stödet baseras på faktisk förbrukning och betalas ut utan ansökan. Ersättningen är tydlig per elområde. Den förutsägbarheten är viktig för hushållen. Stödet blir större där kostnaderna har varit tuffast. Och det är inte antingen eller, herr talman. Det är ett tillägg till andra beslutade verktyg för att hålla bördan nere när det gäller elen. Till exempel aviserade vi i 2026 års budget att vi sänker elskatten. Det är viktigt för omställningen och för hushållens ekonomi.

Herr talman! Samma sak gäller för bensinpriset vid pump. Regeringen avser att genomföra en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel i den här vårändringsbudgeten. Om priserna biter sig fast på en hög nivå finns det beredskap för att eventuellt göra mer.

Jag kommer troligen att få höra här att det är fel åtgärd, eftersom det påverkar utsläppen negativt. Men låt oss tala klarspråk. Vi måste kunna agera vid akuta situationer, som den vi står inför nu när priserna ökar mycket på kort tid. Men vi måste också kunna kombinera det med andra saker. Därför aviserar vi till exempel att 500 miljoner kronor ska gå till statliga myndigheter för att välja fossilfria elektriska alternativ i fordon, arbetsmaskiner och fartyg. Det stödet ska täcka merkostnaden när det fossila byts till fossilfritt.

Vi förstärker dessutom elbilspremien. Fler hushåll ska kunna ta steget till att köra elbil. Premien är riktad till hushåll med lägre inkomster och i områden i Sverige där kollektivtrafiken är sämre.

Herr talman! Hushållens ekonomi stärks inte långsiktigt av bara stöd och skattesänkningar. Den stärks självklart också av jobb och kunskap. Därför satsar regeringen också på att fler ska gå från arbetslöshet till utbildning och jobb. Arbetsförmedlingen får pengar för att kartlägga utbildningsbehovet och aktivt anvisa till utbildning, och Jobbsprånget förstärks. Kommuner med hög arbetslöshet får stöd för att skapa sommar- och ungdomsjobb, och SCB får ett riktat uppdrag kopplat till hur AI påverkar arbetslösheten bland akademiker. Det är en tydlig arbetslinje med utbildning som verktyg för att effektivt kunna möta framtidens behov.

Vi fortsätter också att stärka skolan. Kunskap är den viktigaste konkurrenskraften Sverige har. I budgeten föreslår vi språkfrukost för de yngsta eleverna i utsatta områden, mer läxhjälp och mer pengar till böcker. Det är en tydlig riktning. Fler barn ska knäcka läskoden, bygga ordförråd och få stöd att lyckas, oavsett bakgrund.

Vi gör skillnad genom att Sverige ska bli rikare, grönare och tryggare. Fokus är på arbete, kunskap och en omställning som människor har råd att bära. Det är den riktningen som den här vårbudgeten tillsammans med höstens budget pekar ut.

(Applåder)

Herr talman! Vi behandlar i dag finansutskottets betänkande om extra ändringsbudgetstöd till Ukraina och till vaccinberedskap. Jag står självklart bakom utskottets förslag.

Det här är ett betänkande som på många sätt säger något viktigt om vår tid. Det handlar om att försvara frihet mot våld, demokrati mot diktatur och öppenhet mot imperialism. Det handlar också om statens mest grundläggande ansvar: att skydda människors liv, frihet och trygghet.

För Liberalerna är utgångspunkten tydlig: Ukrainas kamp är inte bara Ukrainas. Den är också Europas kamp. När ett land med vapenmakt försöker krossa en annan nations självständighet prövas inte bara gränsen utan också principen. Då prövas den regelbaserade världsordningen och om den betyder något i praktiken. Då prövas om fria länder står upp för varandra när det verkligen gäller, och Sverige tvekar inte. Sverige bidrar och är en pålitlig partner till Ukraina.

Förslaget i betänkandet innebär bland annat att regeringen får bemyndigande att skänka granatgevär med ammunition till Ukraina, att Sverige ställer ut en garanti för lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken och att anslag justeras för ytterligare stöd till Ukrainas totalförsvar och civila motståndskraft. Samtidigt stärker vi i Sverige vår vaccinberedskap inför framtida influensapandemier.

Det kontinuerliga stöd som Sverige ger till Ukraina är avgörande. Det är viktigt att vi står vid Ukrainas sida så länge det behövs. Det behövs konkret styrka här och nu. Det handlar om faktisk försvarsförmåga. Det handlar om att ge Ukraina bättre möjlighet att skydda sitt territorium, sin befolkning och sin självständighet.

Friheten försvaras också genom starka institutioner, fungerande samhällen och ekonomisk uthållighet. Därför är det viktigt att Sverige också bidrar till Ukrainas civila försvar, till kunskapsöverföring, till psykologiskt försvar och till krisberedskap.

Herr talman! Det är också viktigt att sätta detta i ett större sammanhang. Sverige har sedan februari 2022, när Ryssland gjorde sin olagliga fullskaliga invasion av Ukraina, bidragit med motsvarande cirka 128 miljarder i olika insatser för att stötta Ukraina. Av detta utgör det militära stödet omkring 103 miljarder. Det är viktigt att säga detta, för det visar på både allvaret och uthålligheten i Sveriges engagemang för att stötta Ukraina.

För Liberalerna är detta kontinuerliga och uthålliga stöd självklart. Vi vet vad som står på spel. Om Ryssland tillåts vinna genom brutalitet blir Europa farligare. Om Ukraina håller stånd försvaras också vår säkerhet. Därför är stödet till Ukraina inte välgörenhet. Det är solidaritet, och det är till för att hålla Europa säkrare.

Vi gör detta för Ukrainas frihet, vi gör det för Europas säkerhet och vi gör det därför att vi i det fria samhället måste försvara varandra när det gäller allra mest.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Fru talman! Jag håller med om att det är viktigt att använda skattepengar på bästa sätt.

Produktivitetskommissionen pekar också på att starkare drivkrafter för utbildning, arbete och kompetens är avgörande för ett lands tillväxt och utveckling. Därför är det bra att regeringen har fortsatt att sänka marginalskatterna och i varje budget satsat på både skola och vuxenutbildning och dessutom gått fram med en historisk forskningsproposition.

Men vi är fortsatt ett land som sticker ut med väldigt höga inkomstskatter. Kan finansministern tänka sig att fortsätta att sänka marginalskatterna?

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Regeringen är väl medveten om att Sveriges långsiktiga tillväxt är avgörande, och därför tillsattes tidigt under mandatperioden Produktivitetskommissionen, som ska analysera hinder för tillväxt och lämna förslag på reformer som kan stärka Sveriges konkurrenskraft. Produktiviteten är ju avgörande för reallöner, skatteintäkter och finansiering av välfärden. Många utredningar riskerar dock att bli hyllvärmare och inte omsättas i konkret politik.

Nu har tillväxtprognosen förbättrats, och Sverige beräknas hamna i EU-toppen, vilket är viktigt och bra.

Kan finansministern utveckla hur hon ser att regeringen på bästa sätt kan omsätta Produktivitetskommissionens arbete till konkreta åtgärder som på lång sikt kan lyfta Sveriges tillväxt ännu mer?

Fru talman! Här finns väl en stor skillnad mellan våra partier, för även om jag sympatiserar med väldigt mycket av det som Centerpartiet står för har vi sett realiteterna och väljer att ta ansvar. Liberalerna har den här mandatperioden genomfört jättestora reformer på skolan. Vi har tillsatt resurser till skolan och till välfärden. Vi har stärkt småföretagen, utökat växa-stödet, sänkt arbetsgivaravgifterna och sänkt skatten på inkomst. Vi får igenom väldigt mycket politik.

Jag är helt övertygad om att vi även kommer att få med oss Sverigedemokraterna på att utreda frågan om euron, och jag undrar: Är sannolikheten större att Martin Ådahl får med sig Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att utreda frågan om euron?

Jag tänker att det här inte behöver vara en fråga om blockpolitik. Vi behöver utreda frågan, diskutera den och ta ställning när vi får en utredning på bordet. För oss är det självklart: Vi behöver byta valuta så fort som möjligt.

Fru talman! Jag är jätteglad att vi har haft den här debatten, för jag tycker att det är en viktig konsumentupplysning till svenska folket inför valet i höst var partierna står.

Vår viktigaste fråga, vill jag bara betona, är skola, utbildning och att alla ska få samma livschanser. Det finns många frågor som vi kan driva samtidigt. Euron är en av dem. Vi var också väldigt tydligt för ett Natomedlemskap, och vi har varit tydliga gällande kärnkraften. Det finns många andra frågor där vi har fått rätt.

Jag tycker att det här är lite av ett politiskt spel. Jag vill gärna bjuda in Centerpartiet att vara med på riktigt. Jag ser det som att vi har kommit jättelångt! Vi har varit för den här frågan sedan 2003. Nu har Centerpartiet ändrat uppfattning, och KD och Moderaterna har öppnat upp för att utreda frågan. Finansministern säger att hon vill göra det nästa mandatperiod. Ja, jag vill göra det snabbare, men herregud – är inte detta framsteg?

Fru talman! Genom att stå utanför euron signalerar Sverige att vårt land tvekar inför ett fullvärdigt EU-medlemskap, att vi reserverar oss och inte fullt ut tror på det europeiska samarbetet. Vi står med ena foten innanför och andra foten utanför.

Världen tillåter inte längre svensk försiktighetspolitik. Det har vi redan provat. Världen behöver europeisk handlingskraft, där Sverige är en viktig komponent och har inflytande. Sveriges geopolitiska läge, vår säkerhet och vår framtid kräver att vi väljer och visar vilken gemenskap vi tillhör.

Motståndare säger att euron tar vår självständighet och att Sverige kommer att få betala för andras kriser. Det är en skrämselbild som bygger på risker som i dag är betydligt mindre. Stora kriser i Europa påverkar Sverige oavsett om vi står utanför eller är med, och därför är det bättre att sitta med hela vägen och påverka än att stå bredvid och påverkas.

För oss liberaler är riskerna med att fortsätta stå utanför större för ekonomi och konkurrenskraft men också för säkerhet och trygghet. Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam. När världen präglas av handelskrig och geopolitisk oro blir den svenska kronan mer sårbar. När börsen och världsekonomin svänger kraftigt blir vår valuta mer instabil. Då spelar självständigheten ingen roll.

Fru talman! Flera partier har i dag sagt att de kan tänka sig att utreda frågan. Liberalerna välkomnar alla steg mot ett euromedlemskap. Vi behöver agera omgående med både utredning och kartläggning av vad som krävs för en euro-option så att vi snabbt kan gå med om det skulle krävas.

För Liberalerna är det självklart. Vi vet att Sveriges framtid är europeisk. Vi vet att vi är starkare tillsammans än var och en för sig. Vi vet också att gemenskapen i Europa måste byggas inte bara i ord utan också i handling.

Det är därför vi säger det som andra partier inte vågar: att det är dags att göra Sveriges EU-medlemskap komplett. Det är dags att gå från att stå vid sidan till att stå tillsammans. Det är dags att införa euron.

Fru talman! Jag förstår att man respekterar en folkomröstning. Jag tycker att det är hedervärt.

Nu har det gått 23 år. En hel generation svenskar har vuxit upp. Jag skulle ändå vilja säga att jag inte tycker att jag kan se att det finns ett stort motstånd mot euron. Ungefär 30 procent säger att de är för. Lite fler säger att de är emot. Men en stor andel säger att de är osäkra. Skulle de osäkra bestämma sig skulle det bli väldigt mycket tydligare om det finns en folklig förankring eller inte. Och för att osäkra väljare ska kunna bestämma sig tänker jag att vi måste ha en diskussion om frågan.

Man kan säga att den svenska kronan har stärkts mycket under den senaste tiden. År 2003 var kursen ungefär 8,60. Då tycker jag kanske inte att 11 kronor, som den ligger runt nu, är så starkt. Man kan säga att vi kommer att behöva betala andras skulder. Jag håller inte med om det. Saker påverkar oss i dag – internationellt och globalt. Vi kommer att påverkas av hur det går för Frankrike vare sig vi är med eller inte.

Nu rinner min talartid ut. Jag tänker att vi får fortsätta debattera den här frågan.

Fru talman! Vi har kallat till den här debatten för att diskutera frågan. Vi tycker att det är en viktig fråga och att det är en viktig konsumentupplysning inför valet var de olika partierna står.

Vi har, precis som flera andra, noterat att Kristdemokraterna har öppnat för att utreda frågan. Därför säger jag samma sak som jag sa till Moderaterna. Jag tycker att vi tillsammans – med Moderaterna och Sverigedemokraterna – den här mandatperioden har gjort, och jobbar med, många viktiga reformer för att lösa Sveriges problem. En viktig fråga för vår framtida konkurrenskraft tror i alla fall Liberalerna är att vi just byter valuta.

Finansministern öppnar för att tillsätta utredningen efter valet – jag hoppas att det blir före. Oavsett om det blir före eller efter valet undrar jag: Kommer Kristdemokraterna att stödja ett sådant initiativ?

Fru talman! Det är ju jag som har begärt repliken, så jag unnar mig att ställa den fråga jag hade tänkt.

Jag skulle vilja lyfta in en aspekt till i frågan. Ni i Centerpartiet säger ju att ni står på småföretagens sida. Just små och medelstora företag har ju minst möjlighet att valutasäkra och hantera kronans svängningar. Det blir dyrare att köpa in varor, svårare att prissätta och riskablare att exportera. Euron skulle minska friktionen mot våra största marknader och ge mer förutsägbarhet, framför allt till små företag. Jag tycker inte att det är rätt att de ska bära en så stor valutarisk.

Jag är som sagt jätteglad att Centerpartiet vill utreda frågan så fort som möjligt. Jag skulle dock vilja att ni i slutet lägger till att ni vill utreda frågan i syfte att byta valuta. Sedan är det självklart att man ska ta hänsyn till för- och nackdelar. Men här håller jag faktiskt med ledamoten Damberg och tycker att man ska tillsätta en utredning med en intention.

Fru talman! Det är kul att Centerpartiet har bytt åsikt i frågan och nu bestämt sig. Det välkomnar jag verkligen. Det känns lite yrvaket bara: Nu har man bestämt sig, så nu måste vi agera, och nu är det plötsligt bråttom. Vi har ju hållit på och pratat om detta i 20 år, men jag gillar att Martin Ådahl är på hugget.

Er partiledare ville gå hela vägen och säga att vi ska ansluta oss till euron. Jag förstår att hon landar i den slutsatsen med den bakgrund som hon har. Men tyvärr fick hon inte med sig Centerpartiet, som i stället landade i att man ville utreda frågan. Det är i och för sig bättre än inget.

Jag tycker ändå att jag har hört att Martin Ådahl har varit väldigt positiv till euron i sina inlägg och i sina replikskiften. Kanske kan vi få ett nytt besked från Centerpartiet: Känner kanske Centerpartiet att de också vill införa euron?

Fru talman! Jag brukar inte få några tydliga svar.

Jag vill förtydliga att den här regeringen har visat att vi kan göra många saker samtidigt. Man kan utreda frågan om euron och lösa viktiga nationella problem.

Jag tror att svenska folket har intresse för vad Socialdemokraterna som Sveriges största parti tycker i frågan. Ni begick en blunder i Natofrågan, Mikael Damberg. Peter Hultqvist sa: ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process.” Sedan svängde ni. Ni kanske inte vill upprepa denna blunder. Då är det väl bättre att tillsätta utredningen och titta på vad som behöver göras för att Sverige snabbt ska kunna ansluta sig om det skulle behövas.

Fru talman! Vi har kallat till den här debatten för att vi vill prata om just euron. Tyvärr lyckades inte ledamoten riktigt göra det i det föregående anförandet.

Magdalena Andersson har sagt att det finns fördelar och nackdelar med euron, vilket också ledamoten nu har framfört i både replikskiften och anföranden i talarstolen. Jag har även vid ett flertal tillfällen i andra debatter frågat ledamoten vad han och Socialdemokraterna tycker om det här. Nu är det val till hösten, och ett besked i frågan kanske ändå är viktig konsumentupplysning till väljarna.

Vad tycker Socialdemokraterna i den här frågan? Omvärldsläget har förändrats, och det har gått 23 år sedan folkomröstningen. Precis som ledamoten själv sa har det kommit ett helt annat kunskapsunderlag än vad vi haft tidigare. Många partier har sagt att de i alla fall vill utreda frågan, men Socialdemokraterna har ännu inte sagt något. Kan inte Mikael Damberg lämna ett besked?

Fru talman! Liberalerna är som sagt jätteglada att flera partier nu tar steg för att utreda frågan. Vi har sedan folkomröstningen varit tydliga med att vi tycker att det skulle vara bra för Sverige och svensk konkurrenskraft att bli fullvärdiga medlemmar i EU och en del av Europas inre finansiella kärna.

Jag håller verkligen med om att det här behöver utredas. Det finns självklart ingen fråga som har bara nackdelar eller bara fördelar. Det handlar om att göra en bedömning av vad som gynnar Sverige bäst i framtiden. Då är aspekterna som finansministern nämner viktiga, tillsammans med det nya kunskapsunderlag som bland annat Lars Calmfors och hans kollegor har lagt fram.

Jag ser fram emot att vi kommer att göra gemensam sak för att ta initiativ till att utreda frågan.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte hur finansministern ser på detta, men det låter som att det finns en liten oro och avundsjuka från oppositionen om hur man ska formera sitt lag efter valet.

Under mandatperioden har vi samarbetat på ett effektivt sätt och löst många av Sveriges allvarliga samhällsproblem. Vi bekämpar brottsligheten, vi ger mer pengar till hushållen och vi får fart på tillväxten.

Precis som flera andra har sagt här öppnade Moderaterna på sin stämma i höstas för att utreda att införa euron, precis som Kristdemokraterna och nu även Centerpartiet gjorde.

Jag blev glad när finansministern sa i talarstolen att hon vill ta initiativ till att utreda frågan. Men kan vi inte göra slag i saken redan nu?

(Applåder)

Fru talman! Det finns flera saker som har ändrats sedan folkomröstningen 2003. Jag tänker belysa två av dem: den säkerhetspolitiska kontexten och frihandelspolitiken.

Sedan den brutala ryska invasionen av Ukraina har säkerhetsläget i Europa eskalerat i dramatisk takt. Det är uppenbart att Rysslands agerande inte bara är en attack i vårt närområde utan ett angrepp på hela Europa.

Framför allt är dock utvecklingen i USA det tydligaste exemplet i närtid på att Europa måste samarbeta i ännu större utsträckning. Donald Trump vill bryta ned frihandelssystemet med oförutsägbara och skyhöga tullar. Samtidigt hotar han det säkerhetspolitiska läget genom sitt vårdslösa försök att annektera Grönland. Därmed gör han inget annat än att spela skurkstaterna Ryssland och Kina rakt i händerna. Dessa kan fortsätta bedriva sin aggressiva och hotfulla utrikespolitik.

Fru talman! Med en gemensam valuta röjs de handelshinder som växelkurssvängningar mot euron innebär. Dessutom beräknas handelsflödet mellan Sverige och andra euroländer kraftigt öka. En liknande, om inte större, effekt spås även för de utländska direktinvesteringarna i Sverige. Det skulle göra Sverige mer pålitligt för de utländska investerare som tror på svenska företag och svensk innovationskraft.

Med mer handel och gränsöverskridande investeringar stärks svensk konkurrenskraft. Framför allt är det dock ett viktigt verktyg för att motverka den amerikanska och kinesiska protektionismen och för att visa att vi aldrig tänker utpressas av Trumps tullhot. Euron gör oss både rikare och tryggare.

(Applåder)

Fru talman! När hotet mot Europa växer svarar Europas demokratier – inte genom att dra sig undan eller isolera sig, utan genom att hålla ihop, militärt, politiskt och värderingsmässigt.

Sverige har tagit stora steg de senaste åren. Vi är nu fullvärdiga medlemmar i Nato. Vi rustar vårt försvar och samarbetar tätare än någonsin med våra europeiska vänner. Men på ett avgörande sätt håller vi oss utanför: Vi är inte med i euron.

Det duger inte. I dag är det upp till bevis för riksdagens partier att vara tydliga för Sveriges medborgare i en fråga som är avgörande för Sveriges framtid, ekonomi och säkerhet. Vill ni att Sverige ska tillhöra kärnan av det europeiska samarbetet eller ska vi fortsätta att stå utanför?

För Liberalerna är det självklart. Vi ska vara en fullvärdig medlem i EU. Vi ska införa euron i Sverige.