Cecilia Rönn

Herr talman! Jag tackar för att vi får avsluta debatten. Även jag har kortat ned mitt anförande.

Sverige behöver ett enkelt skattesystem som uppmuntrar arbete, företagande, utbildning och sparande och som möter den internationella konkurrensen. Liberalerna anser att momsen behöver bli mer enhetlig och förenkla företagens villkor.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969. Det är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster som tas ut i alla led. Tanken är att det är konsumenten som till slut ska betala skatten.

Normalt är det den näringsidkare som säljer en vara eller tjänst som ska betala in skatten till staten efter att ha gjort avdrag för den mervärdesskatt som betalas vid inköp av varan eller tjänsten. Företagen administrerar helt enkelt detta åt staten gratis, och därför borde ett minimikrav vara att det ska vara enkelt, tydligt och så enhetligt som möjligt.

Men tyvärr är det inte så. Vi politiker kan inte hålla oss från att justera i momsen för att ändra till vissa beteenden som vi anser är bättre eller sämre eller för att gynna en viss typ av handel; det kan vi se i de motioner som har väckts på detta område.

År 1991 var momsen enhetlig i ett helt år. Det året lade inte staten någon värdering i vad du köpte, men därefter har det petats och justerats i momsen så att vi nu har en snårskog som ofta är svår att reda ut. Vi politiker har skapat ett momsmonster.

Herr talman! I dag leder den differentierade momsen i många fall till svårtolkade och krångliga regler för företag och till en administrativ börda som bara är en extra kostnad för dessa företag. Mina kollegor har redan nämnt ett antal konkreta exempel på hur svårt det kan vara att veta vilken moms man ska betala in, och jag tänker inte upprepa dem. De exempel som mina kollegor har nämnt är goda argument för att momsen borde göras mer enhetlig. Detta hade underlättat för företagen.

Ytterligare ett argument för att det inte är effektivt att sänka momsen är att det inte kommer slutkonsumenten till del, precis som den moderata ledamoten sa här i talarstolen. När Riksrevisionen 2018 utvärderade den sänkning av livsmedelsmomsen som genomfördes visade det sig att sänkningen inte gav de effekter som det var tänkt att den skulle ge. Det var i stället en dyr reform, som enligt 2018 års beräkningar kostade skattebetalarna 30 miljarder.

Om man vill finns det träffsäkra reformer som ger mer i plånboken till dem som faktiskt behöver det allra bäst. Regeringen presenterade exempel på detta i sin vårbudget i måndags.

Att minska regelkrångel för företagen är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Just momsfrågan är ett bra exempel på regelkrångel som kan elimineras eller minskas. Jag ser fram emot att vi här kommer att göra justeringar för att det ska bli enklare och definitivt lätt att göra rätt.

Herr talman! Det är också viktigt att momsen inom Europa blir enkel att hantera. Det är speciellt viktigt för en liten exportberoende ekonomi som Sverige. Liberalernas målbild är att svenska företag enkelt ska kunna bedriva sin verksamhet i hela det ekonomiska området, som är ett av unionens kärnuppdrag. Därför är det bra och välkommet att det görs förenklingar inom EU för att bland annat göra det enklare att redovisa moms när man har försäljning i flera EU-länder, så kallad one-stop shop.

Samtidigt är det viktigt att vi i skatteutskottet också bevakar att regelbördan inte ökar för företag när nya direktiv implementeras och att nyttan alltid balanseras mot den ökade administration det ger.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)

Herr talman! Med tanke på att ledamoten Peder Björk i sitt anförande menade att det var anmärkningsvärt att regeringspartierna plus Sverigedemokraterna hade en debatt om plastpåseskattens vara eller icke vara i den här svåra ekonomiska tiden måste jag säga att jag tycker att ledamoten Peder Björk lägger väldigt stor vikt vid just plastpåseskatten i den här svåra ekonomiska tiden.

Inte heller hörde jag i ledamotens anförande någonting om vilka skatter Socialdemokraterna vill införa eller förändra för att göra situationen bättre än i dag utifrån det ekonomiska läget.

Jag kan upprepa det jag sa. Frågan om plastpåseskatten har remitterats. Det utreds just nu vilka konsekvenser den får och vad den kostar, precis som med en massa andra skatteförslag som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har lagt fram och sedan ska förhandla. Förhandlingarna sköter vi i de rum där förhandlingarna ska ske, återigen, och resultatet av förhandlingarna kommer vi att berätta om.

Dessutom har Liberalerna varit tydliga med, precis som våra regeringskollegor, att skatten inte har fått den effekt som var tänkt. Därför är vi definitivt beredda att ompröva den. Men det ska förhandlas och prioriteras likt allt annat. Jag tror att ledamoten Peder Björk är väl medveten om att det är så det fungerar. Men plastpåseskatten är ingen helig ko för Liberalerna.

Herr talman! I januariavtalet drev vi flera saker. Vi är allra mest stolta över att vi fick bort värnskatten och att vi även fick med Socialdemokraterna på den viktiga reformen.

När det gäller plastpåseskatten var också detta en sak som vi drev, precis som ledamoten Peder Björk nämnde. Socialdemokraterna, som har många år av regeringsaktivitet bakom sig, borde veta att eventuella skatter som ska förändras ska remitteras först. Det är precis det som har gjorts. Därefter ska de förhandlas och prioriteras.

Plastpåseskatten har ändrat beteendet hos vår befolkning, och det är väl gott så. Men den har också slagit fel, då den till exempel har slagit ut påsar som ser ut som plast men som inte är gjorda av plast. Den har till exempel också missat påsar som produceras och som är skadliga för miljön, till exempel påsar på rulle.

Därför har Liberalerna varit väldigt tydliga med att vi självklart kan ompröva saker. Vi tycker inte att detta är en skatt som har fått den effekt som tanken var att den skulle få. Likväl ska den remitteras och förhandlas, och vi för inte förhandlingarna offentligt. Vi för dem i rummet tillsammans med våra regeringskollegor och Sverigedemokraterna. Därefter kommer vi att lämna besked om vad som händer med denna skatt.

(Applåder)

Herr talman! I dag pratar vi om punktskatter och tullens verksamhet.

Punktskatter finns till för att vi vill styra konsumtion eller beteenden, som flera före mig har sagt. För att nämna en punktskatt som Liberalerna anser är angelägen att se över vill jag nämna punktskatten på el. När det gäller punktskatten på el har vi i dag en helt annan situation i Sverige och världen. Därför behöver vi ompröva den.

Nu behöver vi accelerera elektrifieringen av samhället och industrin för att klara klimatomställningen och eliminera utsläppen. Att ställa om industrin och transporterna och att byta ut fossila energikällor mot el är aktiviteter vi ska bejaka, och prognoserna visar som alla vet att behovet av el kommer att dubbleras. Elen borde med andra ord inte beskattas så högt som görs i dag.

Det är tid att utmana elskatten med en ambition att sänka den. Det är dessutom ett effektivt sätt att mildra de höga elpriserna för privatpersoner och företag i hela landet och att på lika villkor ge förutsättningar för omställning och elektrifiering.

Herr talman! Vi ska även prata om tullen. För att gå över till Tullverkets och tullens verksamhet går det inte att nog betona hur viktig denna myndighet med all sin personal är för att effektivt slå undan förutsättningar för kriminalitet och kriminella nätverk.

Samtidigt måste vi bejaka den inre rörlighet som vi har mellan EUländer, och då tänker jag för Sveriges del främst på att det måste kunna vara effektivt att arbetspendla, till exempel mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen. Likväl är det viktigt att tullen säkrar effektiv passage även mellan EU och tredjeland, som gränspassagen mellan Sverige och Norge.

Herr talman! Vi liberaler kommer alltid att vara tydliga med våra prioriteringar. Att lösa den ofrihet som människor upplever i sin vardag, varje dag, står allra högst i prioriteringsordningen. Trygghetsfrågan är kanske en av de största frihetsfrågor som vi liberaler aldrig kommer att sluta kämpa för.

Tusentals vapen smugglas över de svenska gränserna årligen. Det är vapen som sedan hamnar i händerna på gängkriminella och används för att utöva våld och hot - som vi vet inte sällan med dödlig utgång.

Det smugglas otroliga mängder narkotika till Sverige varje år. Det är detta som säkrar de kriminella gängens mångmiljonindustri. Gängkriminaliteten måste bekämpas på alla fronter. Mot en internationell brottslighet som inte känner några gränser måste kontrollen av vad som förs in i och ut ur landet verkligen fungera. Så enkelt är det, och så svårt är det samtidigt. Därför är det bra och viktigt att tullen har fått ökade befogenheter och att fler utredningar är på väg fram för att ytterligare kunna stärka tullen i deras viktiga arbete för att strypa införsel av de kriminella gängens varor.

Herr talman! Det räcker inte med det jag nu har sagt, även om det i sig är ett stort ansvarsområde. Tullen ska också säkra att klareringar blir rätt och att rätt avgifter tas ut samtidigt som gränspassagerna inte får innebära ett hinder för EU:s fria rörlighet eller, för den delen, rörligheten mellan Sverige och tredjeland.

För att nämna ett exempel på detta har jag just varit och besökt Svinesund och tullstationen där. Jag fick med mig viktiga lärdomar hem. Sverige och Norge är mycket viktiga handelspartner till varandra, och 70 procent av godset passerar just Svinesund. Dessutom sker en stor arbetspendling mellan länderna där.

Gränsen mellan Sverige och Norge är en av de längsta gränserna mellan EU och tredjeland som unionen har. I dag är denna viktiga gränspassage drabbad av stora problem, med långa lastbilsköer på ibland flera timmar för att kunna passera från Norge in till Sverige. Detta är såklart förödande inte bara för området runt Svinesund, utan det är även en nationell angelägenhet.

Därför är det viktigt och glädjande att Tullverket aktivt jobbar med både med kortsiktiga lösningar i just detta område och med långsiktiga lösningar i hela sin organisation för att effektivisera tullens verksamhet. Det gäller till exempel digitalisering för att underlätta och förbättra det viktiga arbete som tullen utför i dag. Detta kommer jag givetvis att fortsätta att bejaka och följa med stort intresse.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågorna! Ja, heder åt Centerpartiet för att man tillsammans med oss tog ansvar under den förra mandatperioden. Vi gör det även denna mandatperiod. Det är det som är skillnaden. Centerpartiet vill inte, på grund av att man har en extrem beröringsskräck gentemot vissa partier, ta ansvar för Sverige i en svår tid.

Hade vi gjort detta tillsammans hade det antagligen kunnat bli ännu mer borgerlig liberal politik. Vi välkomnar att Martin Ådahl och hans parti förhoppningsvis kommer att kunna prata med alla partier så småningom för att ta ansvar för Sverige.

Jag tycker att jag svarade på frågan. Det är inte framför allt ungdomar som är den stora arbetslöshetsgruppen. Det är andra saker som behöver göras här och nu för att trycka ned inflationen och behålla tillväxten, och det var precis det jag redogjorde för i mitt anförande.

Herr talman! Vi liberaler sitter i en regering. Liberalerna tar ansvar för Sverige. Jag skulle bli otroligt glad om Centerpartiet ville göra detsamma och bidra till detta tillsammans med oss.

Liberalerna driver definitivt en borgerlig politik där arbetslinjen står i centrum. Just nu behöver inflationen sänkas, och då är det den typen av aktiviteter som behövs.

När det gäller den förändrade arbetsgivaravgiften vill Liberalerna utvidga växa-stödet till alla småföretag. Om Martin Ådahl hade läst på fakta innan hade han sett det stora problemet på vår arbetsmarknad inte är ungdomar utan vissa bristyrken där det inte finns någon arbetskraft att få och att framför allt vissa utlandsfödda inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är där vi ska sätta insatserna. Det är därför den utbildningssatsning som vi presenterade i veckan är så bra.

Herr talman! Även om vi nu är i en mycket tuff situation med hög inflation och stigande ränta har sysselsättningen ändå hållit i sig. Tyvärr lämnade den förra regeringen efter sig en svår situation på arbetsmarknaden med en hög arbetslöshet i vissa grupper samtidigt som vi har en stor brist i vissa yrken. Notera att detta var under den långvariga högkonjunktur då de regerade, och detta borde ha utraderat arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Många hushåll har mycket små eller inga marginaler. Det allra viktigaste, förutom att ha träffsäkra stöd till de allra mest utsatta, är att göra det vi kan från politikens sida för att företag ska kunna behålla sin personal och hitta de kompetenser de behöver för att fortsätta utvecklas och bidra till vår tillväxt. Att ha ett jobb och en inkomst är det allra bästa sättet att klara dessa tuffa tider.

Därför är det mycket bra att svenska folket i höstens val visade att de ville ha ett annat ledarskap - ett ledarskap som förstår näringslivet och som sätter arbetslinjen först och ett ledarskap som vet att det inte finns några genvägar och att det allra viktigaste för människors livschanser är att de klarar skolan och tar sin in på arbetsmarknaden eller startar egna företag.

I går presenterade Liberalerna i regeringen en stor satsning på över 700 miljoner för att ge möjlighet till dem som är arbetslösa att med en yrkesutbildning ta ett jobb där det är brist i dag. Detta är viktigt och kommer att göra skillnad på riktigt.

Detta, tillsammans med att Liberalerna nu äntligen har ansvar för skolan igen, gör att vi från grunden kan bygga ett bättre Sverige där alla ungar klarar skolan och kan förverkliga sina livsdrömmar och göra vad de vill i vuxenlivet. Tillsammans med ett skyddsnät för dem som verkligen behöver det är detta enda riktiga receptet för ett starkt Sverige som klarar sig igenom lågkonjunkturer utan att barnen ska behöva lämna sina hem eller gå hungriga i slutet av månaden.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag tycker att det är behjärtansvärt och bra att Miljöpartiet vill göra det de kan. Jag frågar mig dock vem det är som ska bestämma vad som är basvaror.

Orsaken - roten till problemet - till detta med ökade matpriser och att barnfamiljer hamnar i kläm är inte bara Putins hemska krig mot Ukraina utan också att vi i Sverige har haft en otroligt volatil elmarknad. Miljöpartiets politik gjorde att Vattenfall beslutade att stänga Ringhals 1 och 2, i min hemkommun Varberg, i förtid. Jag undrar om ledamoten verkligen är nöjd med att Miljöpartiets politik har spätt på inflationen, vilket drabbar dem med allra minst marginaler. Man kan inte bara gjuta olja på vågorna, utan man måste också fundera på vad som är rotorsaken och hur vi löser detta på lång sikt.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag har en fråga om matmomsen. Miljöpartiet menar ju att sänkt moms på mat skulle ge lättnad till barnfamiljer och andra utsatta grupper. Reformen 1995 innebar att vi sänkte momsen till 12 procent. År 2018 beräknade Riksrevisionen att detta kostade skattebetalarna 30 miljarder. När man utvärderade reformen visade det sig att den på kort sikt fick genomslag i priserna men att fördelningseffekten i form av kronor i ökad köpkraft hos de grupper med små ekonomiska marginaler som man ville åt inte infriades. Man slog fast att träffsäkerheten när det gäller målgrupp är mycket låg.

Min fråga är varför ledamoten Märta Stenevi tycker att det är rimligt att lägga dessa stora summor på en reform som inte träffar rätt i stället för på riktade reformer.

Herr talman! Jag undrar vilka läroböcker ledamoten Ali Esbati egentligen har läst för att komma fram till den typ av politik han föredrar.

Han har stått här och raljerat om att vi för en politik för slottsherrar. Jag har personlig erfarenhet av att växa upp och knappt ha mat på bordet och se mina föräldrar behöva flytta när räntorna knäckte deras ekonomi. Det gav dem ett livslångt problem. Därför är jag otroligt glad att Vänsterpartiet inte påverkar finanspolitiken just nu, med en skattechock på över 68 miljarder för vanligt folk och med 200 miljarder som skulle elda på inflationsbrasan under den här perioden.

Hur menar Ali Esbati utifrån de läroböcker han har läst att detta skulle vara en bra skattepolitik som skulle hjälpa barnfamiljer och vanligt folk?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Vänsterpartiet har de senaste veckorna pratat om att lösningen i dessa svåra tider är ett pristak på mat. Att införa ett pristak och att staten ska gå in och reglera priserna är fel väg att gå, säger alla experter. Det skulle snarare sätta marknadskrafterna ur spel och riskera att leda till brist på matvaror, vilket vi har kunnat se exempel på runt om i världen tidigare.

Hur har Vänsterpartiet tänkt att man skulle införa ett pristak utan att det leder till brist på till exempel matvaror och till framväxt av en svart marknad?

Herr talman! Efter pandemin, Putins hemska och olagliga anfallskrig mot Ukraina och år av misskötsel av Sverige med ett nedmonterat elsystem och ett växande utanförskap står vi nu inför en jättesvår situation med stigande räntor, hög inflation och höga elpriser. För att bekämpa inflationen, vilket är av högsta prioritet precis som finansministern beskrev, måste de åtgärder man tar till för att hjälpa de allra mest utsatta vara träffsäkra. Det är därför det är så bra och viktigt att regeringen gjorde en inflationssäkring genom att öka flera viktiga bidrag som räknades upp i budgeten, till exempel garantipensionen, sjuk- och föräldraförsäkringen och CSN. Detta gör att de med allra minst marginaler får hjälp, samtidigt som regeringen nu har förlängt och ytterligare höjt tillägget till bostadsbidraget för barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Åtgärderna som vidtas måste alltså vara träffsäkra för att inte ytterligare elda på inflationen. Att sänka momsen, sätta pristak på mat eller generellt höja barnbidraget som oppositionen har föreslagit är inget annat än plakatpolitik som eldar på inflationen och ger miljarder till människor som inte behöver det stödet.

Det riktiga och kloka är att föra en finanspolitik som bromsar inflationen för att få ned matpriserna och samtidigt hjälpa de allra mest utsatta, som jag precis beskrev, för att när det går i nästa steg ytterligare kunna sänka inkomstskatterna. Det förstärker arbetslinjen och ger människor egenmakt och möjlighet att klara sig på sin egen lön i stället för att vara beroende av bidrag.

Liberalernas mål är att varje individ ska kunna välja det yrke den vill och att man ska ha kvar så mycket i plånboken när skatten är betald varje månad att man klarar sig på sin lön. Det borde vara en självklarhet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för det något krångliga svaret, som jag inte vet om vi riktigt förstod.

Likväl är det så att det är inget annat än ansvarslöst att här anta en motion som är helt ofinansierad. Att eventuellt rätta till detta misstag - som jag verkligen håller med ledamoten om är ett beklagligt misstag - är någonting som man i så fall behöver göra i sin kommande budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När det gäller skiktgräns och skattenivåer har vi förutom att räkna upp skiktgränsen för statlig skatt räknat upp andra saker som är automatiskt uppräkningsbara, såsom pensioner och studiemedel och andra typer av bidrag och stöd för de människor som behöver det. Det handlar om en ansvarsfull politik i den tid vi nu lever.

Precis som jag sa i mitt anförande har Tidöavtalet en ambition att fortsätta med jobbskatteavdragen, där låg- och medelinkomsttagare är de som tjänar allra mest. Det är någonting vi behöver titta på och någonting vi vill göra. Men man måste göra det ansvarsfullt med tanke på den ekonomiska situation vi har.

Vänsterpartiets budgetmotion, däremot, är väldigt ansvarslös. Den är helt ofinansierad, och den går bort ifrån de politiska ekonomiska mål vi har.

Herr talman! Vänsterpartiet säger i sitt anförande att de vill rätta till problemet för 57:orna. Jag kan verkligen hålla med ledamoten Ilona Szatmári Waldau om att det är ett problem och ett tråkigt misstag att människor hamnat i kläm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Att förklara hur det gått till anser jag inte är att skylla ifrån sig. Det är ett faktum vilken regering som lade fram förslaget förra mandatperioden och ingenting annat.

Det är också så att Vänsterpartiet i sin budgetmotion inte hade med någon förändring i förslaget. De lägger nu fram en motion som är helt finansierad då de själva inte hade detta i sin budgetmotion.

I sin budgetmotion hade Vänsterpartiet däremot lagt in att man skulle lägga tillbaka värnskatten och arvs- och gåvoskatten. Man skulle höja skatten för medelinkomsttagare som tjänade mer än 43 000 kronor. Man skulle inte räkna upp skiktgränsen för statlig skatt.

Att hela tiden säga att en uppräkning av skiktgräns är en säkning av skatt är ingenting annat än att förvanska sanningen. Jag förväntar mig att man i denna kammare säger som det är. Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har räknat upp en skiktgräns. Det är inte en sänkning.

Förutom det vill Vänsterpartiet i sin budgetmotion även avskaffa rutavdraget, sänka rotavdraget och skattechocka företagare. Hur tänker ni i Vänsterpartiet att ni skulle få ihop den ekvationen?

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande i dag med att nämna några ord om Barbro Westerholm. I går nåddes vi av det tragiska beskedet att Barbro är död. Barbro var riksdagsledamot i 27 år. Hon var en otrolig förebild och frihetskämpe. Hon stod alltid upp för de ofria och såg till att göra det hon kunde för dem. Och framför allt levde hon som hon lärde.

Hennes avtryck var många. För att nämna några gick hon före på många sätt. Hon drev på för liberalisering av abortlagstiftningen, som nu kommer att bli grundlagsskyddad. Som generaldirektör för Socialstyrelsen tog hon bort att homosexualitet skulle klassas som en sjukdom, något som vi nu tycker är en självklarhet. Hon stred även för den lag som tillät samkönade partnerskap. Hon har alltid stått i främsta ledet för hbtq-personers rättigheter, för svagas rättigheter och för de ofria. Tack, Barbro, för din fantastiska livsgärning! Du kommer att vara otroligt saknad.

Nu ska jag övergå till dagens debatt om inkomstskatter.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Vi ska debattera bland annat inkomstskatt. Det är ett brett och viktigt ämne. Det allra första som jag skulle vilja slå fast är en viktig princip för mig och Liberalerna, nämligen att arbete är mer än en lön. Att få bidra och känna sig behövd skapar ett självförverkligande och en gemenskap. Det ger människor ett syfte. Individen får en självständighet och kan om man behöver stå fri från sin partner och bestämma över sitt eget liv. Man får en egenmakt. Unga får framtidshopp och lär sig ta ansvar. Nyanlända får tillgång till den viktigaste nyckeln för att komma in i samhället, lära sig språket, känna sig behövd och vara en del av en helhet.

Det är mot bakgrund av detta som dagens debatt är så viktig och handlar om mycket mer än de tekniska sakerna gällande olika skattesatser.

Herr talman! Det som Liberalerna alltid har slagits för och alltid kommer att slåss för är människors frihet, okränkbara värde och möjlighet att stå på egna ben. Vi vet allra bäst i denna kammare vikten av att ha en bra skola som ger alla barn bra kunskap och inte bara det utan också en självkänsla, att de kan åstadkomma precis vad de vill med sina liv. I vårt land finns det möjligheter för alla att utbilda sig efter gymnasiet om man vill, eller möjlighet att välja ett hantverksyrke, jobba inom offentlig sektor eller starta eget företag. Individen kan välja sin väg i livet.

Men tro nu inte att jag är så naiv att jag inte vet att det finns stora hinder för barn, ungdomar och vuxna, att det krävs olika hårt arbete för var och en och att livet inte alltid är rättvist. Alla har vi olika förutsättningar. Det är där vi politiker kommer in och har en viktig roll att sänka trösklarna för att varenda unge ska kunna klara skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Liberalerna tycker att vårt välfärdssystem är jätteviktigt, och vi har under mer än hundra år i riksdagen varit med och skapat många av de viktiga principer som vi har i vår gemensamma välfärd. Men till skillnad från partier på vänsterkanten vet vi att människan i grunden vill klara sig på sin lön. Man vill känna egenmakt och självbestämmande över sina inkomster. Vi ska inte ha ett system i Sverige som bygger på att man behöver bidrag för att kunna klara sin vardag. Vi ska ha ett system där det lönar sig att arbeta, så att man i de allra flesta fall kan försörja sig själv oavsett vilket yrke man väljer att jobba inom.

Den 1 januari 2007 infördes det första jobbskatteavdraget. Därefter har det utökats vid fem tillfällen. Detta var en del i en politik för arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. De som tjänar allra mest på jobbskatteavdraget är de som går från arbetslöshet till arbete. Avdraget trappas av i takt med att inkomsten ökar. Detta är bra och viktiga reformer, och enligt överenskommelsen som finns i Tidöavtalet ska detta fortsätta utvecklas under mandatperioden.

Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. När det är mer attraktivt att arbeta och starta företag får vi en större kaka att dela på till den viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser på torgen. Ju fler som arbetar eller startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma. Därför behöver vi återinföra och utveckla arbetslinjen.

Herr talman! Över 1 miljon svenskar försörjer sig inte själva, och långtidsarbetslösheten biter sig fast. Vi liberaler vill ge makt till individen att stå på egna ben. Ingen som kan arbeta ska tvingas vara beroende av staten eller någon annan för sin försörjning. Det är därför viktigt att den som arbetar får lön för sin möda. Det ska alltid löna sig att gå till ett arbete i stället för att ha bidrag. Genom att ta sig till jobbet tar man sig också in i samhället och blir en del av gemenskapen. Det är den bästa integrationsmotorn.

Vi har i dag en stor brist på vissa yrkesgrupper. Det är inom både det privata näringslivet och inom den offentliga sektorn. Det är yrken som programmerare, ingenjörer, poliser, barnmorskor, lärare och så vidare. Listan är lång. Liberalerna inser att ett lägre procentuellt skattetryck kan innebära en högre total skatteinkomst till vår gemensamma välfärd för att fler arbetar, för att fler utbildar sig till ett yrke och för att fler bidrar till vår gemensamma välfärd. Det är med en politik som gynnar arbete, företagande och entreprenörskap som vi också får en stark välfärd.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Förskola och skola lägger grunden för en bra start i livet och ett livslångt lärande som leder till jobb och gemenskap. Liberalerna har alltid satt skolan först och kommer alltid att göra det, just för att det är lösningen på så många samhällsproblem. En lyckad skolgång är den allra bästa biljetten till ett gott liv, med egenmakt och förverkligade livschanser.

Nu har vi en svår situation i Sverige med ett mycket svårt ekonomiskt läge. Därför är jag glad över att regeringen tar ett stort ansvar och lägger fram en budget och reformer med försiktighet för att inte elda på inflationen. Många svenskar kämpar dagligen med sin ekonomi nu, med höga elpriser, extra höga matpriser och effekterna av de räntehöjningar som gjorts.

Min fråga till finansministern är hur hon tänker kring höstbudgeten och dess prioriteringar. Min uppfattning är att just satsningar på skola och utbildning är mycket kloka att göra då de inte har en negativ effekt på inflationen. Håller finansministern med mig om att det i detta läge är klokt att satsa på skola och utbildning?

Herr talman! Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är viktiga. Vår gemensamma välfärd kräver resurser, och att motverka att stora inkomster försvinner från vår gemensamma välfärd är väldigt viktigt - precis som att myndigheternas insatser för att motverka brottslighet är viktiga, och precis som att Tullverket genom sina beslag skapar en stor samhällsnytta när de stoppar vapen och droger från att komma in i Sverige.

Herr talman! Jag vill särskilt nämna två delar inom det utgiftsområde som skatteutskottet har ansvar för: dels satsningen på folkräkning, dels problemen med skattefelet och välfärdsfusket.

Skatteverket uppskattar skattefelet till ungefär 45 miljarder kronor. Det är otroliga summor, och det är av allra största prioritet att denna siffra minskar så att dessa pengar i stället kan gå till vår gemensamma välfärd där de skulle göra enormt stor nytta.

Som representanter för demokratin har vi alla ett ansvar att göra allt vi kan för att varenda skattekrona som ska betalas in blir inbetald och hamnar på det ställe där den gör allra mest nytta. Våra myndigheter gör ett gediget jobb för detta, och de förbättrar arbetssätten hela tiden. Dessutom har bland annat Skatteverket gjort stora insatser för att det ska bli lättare för både företag och privatpersoner att förstå vad som förväntas av dem och göra rätt. Detta är jättebra, och det är viktigt att detta arbete fortsätter. Vi kan se en effekt av detta i att förtroendet för Skatteverket har ökat mycket.

Skatteverket får vidare ekonomisk förstärkning för att kunna genomföra en folkräkning. Det är ett mycket viktigt initiativ.

Herr talman! För oss liberaler är det viktigt att staten utför sina åtaganden gentemot individer utifrån deras rättigheter. För att dessa rättigheter ska kunna säkras måste vi ha fungerande samhällsfunktioner för att staten ska kunna ta ansvar för sin del av samhällskontraktet. Men när vi inte vet vilka som vistas i landet, var de bor eller om människor med utvisningsbeslut har lämnat landet kan varken polis, säkerhetstjänst, Försäkringskassan eller socialtjänsten utföra sina åtaganden. Därför behövs en folkräkning som ökar möjligheten att följa upp att svensk lag efterlevs, minska bidragsfusket och säkerställa att människor som är i socialt utsatt situation får den hjälp de faktiskt har rätt till.

Herr talman! Vi har stora utanförskapsproblem i dag. År 2004 tog Folkpartiet för första gången fram rapporten Utanförskapets karta. Redan då larmade vi om utsattheten i många bostadsområden, vilket borde ha manat till omedelbar handling. Men i stället valde alla andra partier att lägga locket på. Konsekvensen i dag är att vi har gått från en illavarslande utveckling till en djupgående kris. Detta kan för vissa låta som hård kritik, men sanningen är att tryggheten inte längre omfattar alla invånare i Sverige i dag. Över en halv miljon människor lever i områden där rättsstaten har tryckts tillbaka, trångboddheten är stor, skolresultaten sviktar och arbetslösheten och kriminaliteten är utbredda. Det finns såklart inte en ensam lösning på alla dessa problem. Det kräver massiva insatser och kommer att ta lång tid, men en viktig pusselbit är att utföra folkräkning.

Herr talman! Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. De folkbokföringsuppgifter som Skatteverket har ligger till grund för flera andra myndigheters beslut och åtgärder. För att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med den här typen av uppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten.

Vi vet att felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. Det finns beräkningar som visar att detta kostar svenska skattebetalare upp till 27 miljarder per år. Ett viktigt verktyg för att bekämpa detta fusk är en stärkt folkbokföring. Det ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och hindra framväxten av utanförskap, och det ger viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet.

Detta viktiga arbete som regeringen nu ger Skatteverket i uppdrag kommer att genomföras i samverkan med andra myndigheter, kommuner och fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Det är en mycket viktig åtgärd, och jag är väldigt glad över att den nu blir verklighet.

Herr talman! Vi har en svår ekonomisk tid framför oss. Det kommer att vara utmanande på många sätt att hantera det som händer i omvärlden med Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina och energipriserna som följer i spåren av detta för resten av Europa och oss.

På det har vi i Sverige en extra börda med vår inhemska energikris, som är skapad av dåraktiga politiska beslut. Vi står inför en bokstavligen mörk vinter med större risk för frånkoppling i södra Sverige än tidigare och alltmer ansträngda plånböcker för de svenska hushållen.

Sverige lämnar en historisk tid bakom sig. Räntorna har varit mycket låga, och skuldsättning har på det sättet premierats. Det har lett till hög skuldsättning hos hushållen och att företag växt i hög hastighet. Nu väntar en mer normaliserad tid, men många hushåll kommer in i den med stora privata skulder när Riksbanken höjer räntorna.

I dessa tider är det rimligt att lägga fram en stram budget. Det hjälper inte att hälla mer bensin på brasan när de skenande priserna behöver hållas tillbaka. Man behöver inte göra mer än att öppna en tidning eller tala med en medborgare för att förstå att kostnadskrisen just nu är den viktigaste frågan som behöver hanteras i vardagen.

Regeringen lägger därför fram en klok politik i ett mycket svårt läge. Att lägga fram en expansiv budget i det här läget, som vi ser att vissa av oppositionspartierna gör, är att svika de allra mest utsatta som påverkas allra mest av högre priser med den här inflationen.

Det måste bli lättare att driva företag, och den som arbetar ska kunna leva på sin lön. Arbetslinjen är mer avgörande nu än den varit på länge. Ingen tjänar på en politik som driver ut människor i arbetslöshet. Därför är jag mycket glad över att det finns en majoritet för detta budgetförslag och att oppositionens spretiga budgetförslag med inflationsdrivande och destruktiva förslag inte kommer att bli verklighet.

Herr talman! Vi kan börja med inkomstskatten. Vi har de senaste veckorna fått höra att vi gynnar de allra rikaste genom att sänka skatter. Det här är att fara med osanning. Att kalla KPI-höjning av skiktgränsen för skattesänkning är antingen ett tecken på stor okunskap eller ren lögn. Jag vet inte vilket som är värst. Jag är glad att delar av oppositionen i dag har kallat det för vad det är. Det hedrar dem. Jag hoppas att deras partikollegor lyssnar på ledamöterna i skatteutskottet, som vet hur det ligger till.

Många viktiga delar av vårt hållbara välfärdssystems nivåer är kopplade till prisutveckling. Det är mycket viktigt att tala i rätt termer och vara sanningsenlig mot invånarna.

Liberalerna tycker att det är viktigt med förutsägbarhet och stabilitet i vår ekonomi. Det är oppositionen som i stället vill minska marginalerna för viktiga samhällsbyggare som barnmorskor, poliser och ingenjörer. De olika uppräkningar som görs varje år - inte bara av den statliga inkomstskatten utan även för CSN-bidrag för landets alla kunskapsivrare, garantipension till de årsrika som behöver extra stöd och många fler - ska täcka kostnadsökningar och inflationen i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

I slutändan är det våra samhällsbyggare som drabbas. Det är över 1,3 miljoner människor med yrken som bär upp vårt samhälle - erfarna poliser, lärare, barnmorskor och ingenjörer. Det är de med dessa bristyrken som skulle drabbas av oppositionens skattehöjningar, för det är precis vad det är. Det skulle bli ännu svårare att attrahera personer till dessa bristyrken.

Det är tur för alla Sveriges samhällsbyggare att ni i oppositionen inte kommer till makten och att ni därmed inte kan minska människors marginaler i dessa svåra tider.

Herr talman! Jag vill fortsätta med beredskapsskatten, som S vill utreda i sitt budgetförslag och som jag ställde frågor till Socialdemokraternas Niklas Karlsson om. Låt mig igen påpeka att Socialdemokraterna alltså anser att de med mest bärkraft i Sverige är småföretagen som använder 3:12-reglerna.

Jag häpnar när jag läser detta. Var finns verklighetsuppfattningen? Är det alla de småföretag som runt om i landet med sina anställda bär upp Sverige som vi ska slå på nu när vi går mot en lågkonjunktur? Ledamoten svarade mig med frågeställningen om varifrån vi ska ta pengarna, som om det är antingen från försvar eller äldreomsorg, antingen från försvar eller skola. Liberalerna ser det inte så. Vi ska inte ställa olika samhällsfunktioner mot varandra. Vi ska ha en politik som gynnar företag och arbete, utbildning och arbetsmarknad - en politik som gör att vi har råd med alla våra samhällsplikter. Det viktiga är den totala skattebasen som kommer in till staten.

Tack och lov finns det en majoritet i riksdagen som vet hur viktiga våra företag och anställda är för att klara oss ur denna kris. Vi ska hjälpa dem nu, inte stjälpa dem.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram två satsningar som jag tycker är mycket bra för Sverige och för vår fortsatta konkurrenskraft.

Herr talman! Jag är mycket glad för det förstärka FoU-avdrag som vi föreslår i budgeten. Vi är en liten, exportberoende nation som gynnas väl av att vi lyckas driva fram både små företag och stora företag som inte ser Sverige som sin enda marknad utan hela världen.

Sverige ska fortsätta att konkurrera med sina produkter och innovationer. Därför är det bra att regeringen utökar satsningen på just de företag som skapar morgondagens framsteg. Det gör att vi blir ännu mer konkurrenskraftiga internationellt och öppnar för ännu fler företag att investera sina pengar i Sverige, vilket leder till mer skatteintäkter och fler jobb.

Sedan handlar det också om hur vi i budgeten stärker energiförsörjningen. Tanken var att skatten på avfallsförbränning skulle leda till ökad materialåtervinning, att om det skulle kosta mer att elda upp soporna skulle företagen återvinna mer. Men Skatteverkets granskning visar tydligt att det i stället har lett till dyrare avfallshantering och ökad administration.

Vad vi dock kan se är hur den här skatten inte har lyckats öka återvinningen. Kraftvärmen är just nu en dold tillgång för att snabbt få fram mer planerbar elproduktion där den behövs som allra mest för att stabilisera elsystemet i den svåra tid som vi befinner oss i nu. Det är inte minst viktigt för oss i de södra delarna av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

De senaste dagarna har elpriset slagit alla rekord i hela Sverige. Genom att regeringen nu tar bort de missriktade skatterna och styrmedlen kan kraftvärmen bidra till motsvarande el från upp till två nya kärnkraftsreaktorer utan att vi behöver bygga nya anläggningar, utan att ta ny mark i anspråk och utan att bygga nya elnät. Det är mycket viktigt i den kritiska situation som vi nu befinner oss i där risken för frånkoppling faktiskt är reell.

Herr talman! Den budget som läggs fram är en ansvarstagande budget för hela svenska folket. Vi går nu in i tuffare tider, och tack vare regeringens återhållsamhet står vi väl rustade. Det finns dessutom utrymme för ytterligare reformer om det krävs.

Framåt kommer vi att kunna ge ännu större incitament för arbete och strävsamhet, för vi i Liberalerna vet att det inte är skattenivåerna som är avgörande utan hur mycket skattepengar vi får in i systemet på bästa sätt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag häpnar fortfarande över att Socialdemokraterna i sin budgetmotion anser att de med mest bärkraft i Sverige är små- eller fåmansföretag som använder 3:12-reglerna. Ledamoten Karlsson må ha pratat med en fåmansföretagare i Landskrona, och jag är helt säker på att han får betala högre skatt om han vill.

Jag har också pratat med ett antal små- och fåmansföretagare runt om i landet. Fyra av fem jobb skapas i små företag, och det är de som bär upp Sverige både genom att skapa sysselsättning och anställa och genom att betala skatt till vårt gemensamma välfärdssystem.

Ledamoten Karlsson sa i sitt anförande att vi ska ha ett gemensamt, solidariskt skattesystem där vi bär bördorna efter förmåga. Men är inte försvaret av landet något grundläggande som borde bekostas av vårt nuvarande skattesystem? Vi borde inte behöva lägga en extra skatt på små- och fåmansföretagare för att kunna skydda Sverige.