Cecilia Rönn

Herr talman! Sverige är ett land med stark ekonomi, goda statsfinanser och en bra välfärd. Men vi står och har stått inför stora och tuffa utmaningar. Vi lever i en orolig omvärld präglad av osäkerhet, tullkrig, krig i Europa och en världsordning som är satt ur spel. Här i Sverige har hushåll och företag pressats hårt av inflationen under några år. Skolan har stora utmaningar, och arbetslösheten är hög.

Återhämtningen påbörjades, och tillväxten var på väg upp igen i de senaste prognoserna. Med tanke på de senaste veckornas händelser är osäkerheten dock stor.

Därför presenterar regeringen nu en vårbudget för att möta de utmaningar vi har på hemmaplan. Det är en budget som ska stärka återhämtningen, skapa jobb och göra våra skolor säkrare och tryggare samtidigt som vi driver på klimatomställningen.

Totalt handlar det om 11,5 miljarder kronor. Hälften är rena konjunkturåtgärder. Totalt sett för 2025 blir det ett budgetutrymme på 71,5 miljarder för att stärka hushåll och företag, rusta vårt försvar, öka tryggheten i landet, driva på för klimatomställningen och bygga en framtid där varje barn kan klara skolan.

Vi har redan gett löntagare mer pengar i plånboken genom sänkta marginalskatter och sänkta skatter på arbete och sparande under alla tillfällen vi har kunnat påverka. För en genomsnittlig löntagare innebär det flera tusenlappar extra varje år. Detta är pengar som kan göra skillnad när elräkningen ska betalas eller barnen ska ha nya skor.

Herr talman! Vi behöver göra mer. Därför höjer vi tillfälligt rotavdraget från 30 till 50 procent under 2025. Det gör det billigare att renovera, och det skapar jobb i byggsektorn. Vi satsar också fortsatt på utbildning. Vi utökar platserna på yrkeshögskola och yrkesvux, vilket innebär tusentals nya möjligheter för människor att vidareutbilda sig, byta bana och ta steget in på arbetsmarknaden. Vi erbjuder nu mer än 120 000 olika yrkesutbildningar för att företagen ska kunna anställa den kompetens de behöver och pressa tillbaka arbetslösheten.

Vi glömmer inte heller ungdomarna i detta. Genom riktade satsningar på sommarjobb och jobb för unga i kommuner där arbetslösheten är hög ger vi chanser till att man ska få sitt allra första jobb. Det är så självförtroende byggs: genom ansvarstagande och en första fot in på arbetsmarknaden.

Vi stärker dessutom psykiatrin för att öka antalet vårdplatser inom vuxenpsykiatrin och den självvalda inläggningen samt för att korta köerna till bup.

Skolan är en annan viktig prioritet i budgeten. För att förebygga frånvaro och bryta utanförskap förstärker vi statsbidragen till skolsociala team. Det handlar om att elever som riskerar att halka efter ska få rätt stöd i tid, innan problemen växer.

Vi stärker också tryggheten i skolan med nya regler för ökad säkerhet, begränsat tillträde och beredskapsplaner mot våld. Kommunerna får resurser att genomföra de här satsningarna på riktigt.

Vi driver också på för att möjliggöra klimatomställningen. Vi höjer skrotningspremien till 25 000 kronor för den som byter ut en gammal bensin- eller dieselbil mot en elbil. Detta kommer dessutom att gälla retroaktivt. Samtidigt ökar vi taket för Klimatklivet och ger ytterligare tillskott till Industriklivet så att fler företag och kommuner kan få stöd till investeringar i klimatsmarta lösningar. Det är klimatomställning med fokus på teknik, innovation och konkurrenskraft.

Herr talman! Vi vet att det finns hushåll som fortfarande har det tufft. Under de senaste åren har regeringen stöttat med tillfälligt höjt bostadsbidrag, elstöd och skattesänkningar. Vi är beredda att agera igen om inflationen eller matpriserna tar ny fart. Detta är en budget som tar ansvar för ekonomin och för människor i den. Den ger förutsättningar för att fler ska kunna jobba, utbilda sig och kliva fram. För oss liberaler är kärnan att varje människa får möjlighet att växa och forma sitt eget liv.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Debatten sker i en tid av ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Vi ser en orolig omvärld, där protektionismens skuggor växer – senast genom USA:s president Donald Trumps agerande för att införa tullar i stor skala, vilket har orsakat stor osäkerhet på världens börser. Samtidigt pressas eurozonen av svag tillväxt och ökande skillnader mellan nord och syd.

I denna verklighet behövs ett Sverige som står upp för öppenhet, ekonomiskt ansvarstagande och långsiktighet. Det är också vad Liberalernas och regeringens linje i betänkandet står för.

Herr talman! Liberalerna ser finansiell stabilitet som ett grundfundament för ett fritt och öppet samhälle. Utan stabila banker, starka institutioner och fungerande kreditmarknader förlorar både företag och hushåll möjligheten att bygga sin framtid. Det är därför vi försvarar det internationella samarbetet med IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

Vi ser att IMF har spelat en avgörande roll i att stabilisera ekonomier i kris, inte minst genom stödet till Ukraina. Världsbanksgruppens insatser för att bygga upp hållbara banksystem i låginkomstländer är ett annat exempel. Dessa insatser stärker inte bara finansiell stabilitet, utan de främjar också demokrati, jämställdhet och utveckling – just det som en liberal utrikespolitik och ekonomisk politik ska göra.

Herr talman! När vissa krafter vill dra sig undan världen vill vi liberaler kliva fram. Därför välkomnar vi att Sverige har ökat sitt åtagande i IMF:s kvotsystem, trots att USA ännu inte har ratificerat ökningen. Det är viktigt att institutionerna har tillräckliga resurser för att agera, men lika viktigt är att dessa resurser används effektivt. Stöd ska ges till reforminriktade länder och alltid med ett tydligt mervärde jämfört med vad marknaden själv kan åstadkomma. Det är en liberal kärnprincip: begränsat offentligt risktagande, men strategiskt där det verkligen behövs för att hjälpa till.

Herr talman! Finansiell stabilitet behövs inte bara i omvärlden utan även här hemma i Sverige. Därför diskuterar vi inom ramen för betänkandet även frågor som makrotillsyn och bolånemarknaden. I höstas presenterade Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder sitt betänkande, där den bland annat gav förslag om sänkt amorteringskrav och höjt bolånetak. Från Liberalernas sida följer vi noga arbetet som följer därefter.

Amorteringskraven och bolånetaket har fungerat väl som verktyg för att säkra den finansiella stabiliteten, och det är rimligt att hushållens skuldsättning hålls i schack genom den typen av verktyg. Men vi behöver också en funktionell bostadsmarknad som främjar rörlighet och som alla kan ta ett kliv in på, oavsett bakgrund. Därför är det rätt att inte låsa fast sig vid förändringar innan det finns ett samlat underlag från den utredning som just nu pågår.

Herr talman! Vår uppgift som liberaler är att inte fastna i symbolpolitik eller kortsiktiga lösningar. Finansiell stabilitet är inte bara siffror och regelverk, utan det är förtroende – förtroende för att staten har kontroll, förtroende för att långsiktiga spelregler gäller och förtroende för att pengar inte tappas bort i ineffektivitet eller slöseri.

Det är just därför som vi liberaler inte bara värnar stabilitet utan också reformvilja. Vi vill fortsätta att förbättra tillsynen, bekämpa den finansiella brottsligheten och stärka konkurrensen på finansmarknaden. Vi vill att fler, inte färre, ska få möjlighet att växa.

Herr talman! När vi blickar mot framtiden ser vi en värld där Sverige behöver vara mer globalt närvarande, inte mindre, där tillväxt skapas i samspel med omvärlden, inte i konfrontation, och där Sverige är ett föredöme i att bidra till och påverka de internationella institutioner som formar vår gemensamma ekonomiska framtid. I detta sammanhang behöver vi ställa frågan om inte Sverige borde ta steget in i eurosamarbetet. Det är verkligen på tiden.

Sedan folkomröstningen 2003 har eurozonen utvecklats kraftigt, med gemensamma stabilitetsmekanismer, en starkare centralbank och ökad politisk samordning. Samtidigt har den svenska kronan blivit alltmer volatil och tappat i värde. Det påverkar hushållens köpkraft, företagens investeringar och hela Sveriges konkurrenskraft.

För oss liberaler handlar eurofrågan inte om symbolpolitik utan om ekonomisk stabilitet, förutsägbarhet och europeisk integration. I en värld där riskerna ökar och valutafluktuationer snabbt slår mot våra ekonomiska villkor borde Sverige närma sig kärnan i EU, inte stå kvar vid sidan av.

Vi anser därför att det är hög tid att uppdatera kunskapsläget, analysera för- och nackdelar med euron och låta svenska folket få en modern bild av vad ett svenskt euromedlemskap skulle innebära i dag. Vi behöver låta debatten ta form och låta de politiska partierna ta ställning.

Att utreda frågan är inte att ta ställning, utan det är att visa ledarskap. Det hoppas jag att mina politiska kollegor från de andra partierna vågar göra. Även om Liberalerna har tagit tydlig ställning för att euron vore bra för Sverige vill vi att frågan ska utredas på ett konstruktivt sätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

För Liberalerna handlar det inte bara om ekonomiska argument, men de blir givetvis ännu mer aktuella när vi ser att den svenska kronan har försvagats successivt under drygt 20 år. Det handlar också om politiskt inflytande och gemenskap och om att sitta med vid bordet och påverka sådant som påverkar oss i Sverige vare sig vi är med eller inte.

Jag hör vad ni i Sverigedemokraterna säger men undrar: Vad är ni rädda för att utredningen ska visa? Det jag efterfrågar är inte ett beslut om att snabbt införa euron utan att vi samlar in dagens fakta, analyserar förutsättningarna i ljuset av den värld vi nu lever i och låter svenska folket ta del av en uppdaterad bild av vad ett euromedlemskap skulle innebära.

Att avfärda en utredning bara för att man redan har bestämt sig är inte att ta ansvar, utan det är att låsa in sig i gårdagens positioner, vilket särskilt förvånar mig med ett parti som säger sig ha ändrat sin syn på EU:s värde för Sverige.

Låt mig ställa frågan igen mer konkret: Vad är det i en ny, saklig och bred euroutredning som det vore fel att titta på?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det är jättebra att Sverigedemokraterna under senare år har fått en mer positiv hållning till Sveriges EU-medlemskap. I det säkerhetspolitiska och ekonomiska läge vi i Sverige befinner oss är det helt avgörande att vi är aktiva och pålitliga i det europeiska samarbetet, bland annat för vår finansiella stabilitet.

Detta väcker en följdfråga: Eftersom ni från Sverigedemokraterna ser ett ökat värde av EU-medlemskapet, är det då inte rimligt att ni också ser seriöst på hur Sverige ska förhålla sig till eurozonen? Den svenska kronan är en liten, volatil valuta som har tappat i värde över tid, och det är stor risk att vår oroliga omvärld påverkar Sveriges finansiella stabilitet än mer negativt.

Givet det förändrade omvärldsläget och Sverigedemokraternas förflyttning i EU-frågan, är det inte dags att Sverige åtminstone utreder ett euromedlemskap så att vi fattar framtidsbeslut på grundval av dagens och inte gårdagens fakta?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Det var precis den frågan jag ställde: Borde man inte utreda frågan på nytt för att få en uppdaterad bild av läget?

Jag kan inte Socialdemokraternas kongressbeslut i detalj, men jag undrar om Socialdemokraterna även har ett beslut om att säga nej till att utreda frågan just av den anledning som ledamoten menade var det första steget i diskussionen.

Sedan folkomröstningen 2003 har ju hela Europas ekonomiska karta ritats om. Vi har en valutaunion med mer sammanhållning och mer krisberedskap och starkare institutioner, medan kronan är kvar i ett hörn av Europa. Vi är sårbara för finansiella flöden som vi inte rår på, vilket påverkar svenska hushåll, företag och vår konkurrenskraft.

För oss liberaler handlar inte eurofrågan om nostalgi eller prestige utan om framtidens stabilitet och tillväxt. Om vi ska kunna fatta kloka beslut framåt behöver vi ha fakta på bordet.

Att utreda frågan är inte att fatta beslut, utan det är att ta ansvar. Min fråga till ledamoten kvarstår därför: När vår egen valuta nu försvagas och det ekonomiska landskapet förändras snabbt, vore det inte då rätt tid för Socialdemokraterna att lyfta blicken och stödja oss i att driva på för att utreda frågan?

Herr talman! Ni från Socialdemokraterna lyfter ofta vikten av stabilitet och internationellt samarbete inte minst inom EU, vilket ledamoten även gjorde i talarstolen.

Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga hur ni ser på euron i dag. Vi står i ett läge där den svenska kronan försvagas och eurozonens institutioner, till exempel Europeiska centralbanken, spelar en allt viktigare roll för Europas finansiella stabilitet. Borde vi inte åtminstone utreda eurofrågan på nytt så att svenska folket får en uppdaterad bild av vad ett medlemskap skulle innebära i dag?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Den signal vi sänder med denna 18:e extra ändringsbudget är ett enigt Sverige för Ukrainas frihet, fred och framtid.

Vi står här i dag i en tid som kommer att definiera vår generation. Det har hänt mycket de senaste dagarna som jag inte föreställde mig för ett år sedan. På måndag har Ukraina kämpat för sin frihet, fred och framtid i tre år. I tre år har krig rasat i Europa. Det är ett krig där den auktoritära regimen Ryssland försöker krossa en demokrati. Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad. De kämpar för de värderingar vi i Sverige håller allra högst: frihet, självbestämmande och demokrati. Deras kamp är vår kamp, och vårt stöd ska fortsätta vara långsiktigt och orubbligt.

Ukrainas uthållighet, kamp, motståndskraft och umbäranden i kampen för sin demokrati, sitt land och sin frihet har under tre år varit ofattbart. Det går inte att föreställa sig hur vardagen har ändrats eller hur det är att leva med ständiga beskjutningar, larm och rädsla för att nära och kära inte kommer hem igen. Förutom att Ukraina har lyckats stå upp militärt mot Rysslands fullskaliga och olagliga invasion har de också lyckats upprätthålla sin elförsörjning, sin infrastruktur, sina företag, sina matleveranser och sina betalsystem.

Sverige och omvärlden behöver fortsätta stötta Ukraina tills kriget är slut, hjälpa Ukraina att återuppbygga landet efter kriget och hjälpa landet att bli en del av den europeiska gemenskapen. Men vi har också mycket att lära av Ukraina – tro inget annat. Därför är stödet till Ukraina helt avgörande. I Sverige finns ett stort stöd för att fortsätta stödja Ukraina tills landet har vunnit kriget och skapat fred på sina villkor. Jag är väldigt glad för att vi i denna ödesfråga står enade i Sverige över alla partigränser – som många av mina politiska kollegor har sagt i talarstolen i dag – och för att svenska folket sluter upp i detta stöd. Den extra ändringsbudget vi har tagit fram för ett nytt och kraftfullt stödpaket till Ukraina är en väldigt viktig del i det.

Herr talman! Det handlar inte bara om att vi vill hjälpa. Vi måste hjälpa. Det handlar om Sveriges, Europas och den fria världens säkerhet.

Det 18:e militära stödpaketet är det största hittills. Det är på 13,5 miljarder kronor. Vi stärker Ukrainas förmåga att bekämpa ryska styrkor på djupet. Vi bidrar till artilleri, fjärrbekämpningssystem och obemannade farkoster. Vi utbildar ukrainska soldater och investerar i landets egen försvarsindustri. Det svenska stödet till Ukraina är nu uppe i cirka 62 miljarder. Det här är konkret och nödvändigt, och vi måste fortsätta med det. Ukraina behöver mer stöd, inte mindre. Europa måste ta ett större ansvar, och Sverige är en stark röst i den kampen.

Att stödja Ukraina är att stödja Sverige. Ett starkt Ukraina är ett skydd mot framtida aggressioner. Därför är den svenska enigheten så viktig. Det handlar om säkerhet, stabilitet och vår framtid. Vi måste fortsätta visa att Sverige och Europa är långsiktiga partner till Ukraina. Vi ska inte vackla. Vi ska inte tveka. Vi ska agera.

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Herr talman! USA har varit en viktig partner i stödet till Ukraina, men vi ser hur det politiska klimatet förändras. Utvecklingen de senaste dagarna är djupt oroande. Senast i natt kom ytterligare ett uttalande från Donald Trump. Nu om inte förr måste Sverige och EU hålla huvudet kallt och fokusera på det viktigaste: Ukrainas rätt att försvara sig och Ukrainas rätt till sitt land, sin demokrati och sitt självbestämmande. Ryssland och Putin är förövare i detta; det får vi aldrig glömma.

Nu mer än någonsin, när det ukrainska folket har stridit för sin egen och Europas frihet i snart tre år, måste vårt fokus vara att stärka stödet till Ukraina både här i Sverige och i Europa. Vårt militära stöd är avgörande och behöver stärkas. Europa är redan i dag en avgörande och viktig partner till Ukraina, och vi måste fortsätta att ta detta ansvar.

Det handlar inte bara om vapen och pengar. Det handlar om solidaritet och om att bygga ett stabilt Ukraina efter kriget. Det handlar om att stötta deras väg mot EU-medlemskap så fort som möjligt. Det är det ukrainska folket som ska avgöra sin framtid och hur de vill leva, inte auktoritära regimer som Ryssland. Därför är denna extra ändringsbudget en investering i fred, i demokrati och i framtiden. Jag är i dag stolt över att vara svensk och över att vi står enade i det orubbliga stödet till Ukraina.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.

Precis som jag sa i mitt huvudanförande ser vi nu över friskolesystemet för att helrenovera det. Självklart är det inte så att man ska ha som drivkraft att tjäna en massa pengar på bekostnad av skolans kvalitet och elevernas undervisning. Det tar vi tag i. Det pågår också just nu väldigt många andra utredningar som syftar till att städa upp i skolan, så att den kommer tillbaka till grunderna och får det uppdrag som den ska ha.

Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt i den här frågan. Problemet är inte per automatik alla fristående skolor. Det finns i dag massor av fristående skolor som gör ett fantastiskt jobb, som ser eleverna och som skapar fantastiska resultat för både lärare och elever. Det finns en massa kommunala skolor som är bra, men det finns också väldigt många kommunala skolor som brister i sitt kvalitetsuppdrag. Vi måste gå på bristerna i kvalitet, studieresultat och arbetsmiljö. Det handlar inte om vilken form verksamheten bedrivs i, utan om vilken kvalitet det blir.

Vi har som lagstiftare ett ansvar att se till att det är kvaliteten som är drivkraften i skolsystemet. Det betyder inte att vi ska utradera alla friskolor. Det är viktigt, tycker jag, att vi särskiljer på det sättet i den här debatten för att komma åt de riktiga problemen och prata om dem. Precis som jag sa i mitt huvudanförande och i det tidigare replikskiftet är det ett jätteproblem att det skiljer 70 000 per elev mellan de kommuner som satsar mest respektive minst. Då blir det skillnader i kvalitet. Därför behöver vi den nationella skolpengsnormen. Därför behöver vi också förstatliga skolan på sikt, så att vi får likvärdiga möjligheter för alla barn var i landet de än bor.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag vill eliminera all sådan verksamhet. Självklart ska en förälder inte behöva riskera att ens barn faller ännu djupare ned i kriminalitet, blir våldtagen eller blir utsatt för våld och förtryck när man låtit staten omhänderta barnet på grund av att barnet har stora problem. Självklart ska alla barn kunna klara skolan. Man måste kunna skicka sina barn till skolan och vara trygg med att de får den allra bästa undervisning som de behöver. Självklart ska mina, dina och allas föräldrar som behöver omsorg och vård få det på ett värdigt och fint sätt med tid och möjligheter i verksamheten.

Det finns många stora problem som vi behöver ta tag i och lösa. En del är definitivt att resurserna ska hamna på rätt ställe, där de hör hemma. Det pågår väldigt mycket arbete för att synliggöra, ta tag i och åtgärda detta. Det kräver en regering som inte har skygglappar för de stora, allvarliga problem som under årtionden har ätit sig in i den svenska samhällskroppen.

Här hoppas jag att vi kan lägga undan politiska konflikter och skiljelinjer och inte skylla på varandra. Jag skulle kunna stå här i talarstolen och fråga vad Socialdemokraterna har gjort för att ta tag i de här allvarliga problemen, som har pågått i decennier. Men detta är så allvarligt och viktigt för hela Sverige och all dess befolkning att jag hoppas att vi verkligen kan se till att vi när det kommer riktigt bra förslag på riksdagens bord kan stå enade för att stoppa det här oacceptabla beteendet, som inte borde få finnas i den svenska välfärden över huvud taget.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkerställer att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Vi får dock aldrig glömma varifrån skattepengarna kommer och hur de skapas. Det sker genom att människor jobbar och driver företag, vilket gör att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar.

Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på - lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika och att våra barn får det stöd de behöver i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

För mig är det vad staten är till för. Den ska skapa trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka. Människor ska kunna känna framtidstro och våga prova sina vingar.

För mig som liberal är det som sagt väldigt viktigt att det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet, vilket utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen och för lite resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet inte bara har en orsak. Ledamöter från flera partier i oppositionen som har talat före mig har sagt att det bara handlar om mer resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.

Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Vi måste inse att det finns en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag. Det är till skolan vi vill föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antalet lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven och lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.

Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Gå inte på den vänsterretoriken!

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är viktiga reformer. Lärares administrativa börda behöver minska, och vi måste få tillbaka en regelstyrd skola.

I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern måste städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.

Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Det är socialliberalism när den är som bäst.

Herr talman! Det här är exempel på hur vi satsar för att komma till rätta med skolans problem. Vi gör det genom generella statsbidrag men också genom riktade statsbidrag öronmärkta till skolan samtidigt som vi tar tag i de grundläggande problem som inte handlar om pengar utan om förutsättningar och struktur. Allra helst hade vi liberaler velat att skolan var statlig igen. Men nu är den inte det, och då får vi göra det vi kan från statens håll för att ge både rätt förutsättningar och resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

De verkligt stora resurserna till skolan kommer från kommunernas budgetar. Det får vi inte glömma när vi pratar om satsningar här i talarstolen. År 2022 var skolans kostnader i Sverige cirka 43 procent av kommunernas totala kostnader. Det motsvarade ungefär 332 miljarder. De generella statsbidragen var cirka 16 procent av detta och de riktade cirka 5 procent. Resten, ungefär 79 procent, kom från kommunernas egna intäkter.

Men det finns stora problem med hur skolan i dag är finansierad och att det skiljer för mycket mellan kommunerna. Det kan skilja så mycket som 70 000 kronor per elev mellan de kommuner som satsar minst och de som satsar mest på skolan. Detta kan inga generella statsbidrag kompensera för. Det här är inte hållbart. Därför har Liberalerna i regeringen tillsatt en utredning för att beräkna en lägstanivå för finansiering av skolan.

Herr talman! Ni har fått höra att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har mycket mer pengar. Jag måste poängtera att det är viktigt att inte göra som man gör i deras budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden när vi har ett finanspolitiskt ramverk att hålla oss till är bara oseriöst. Det är inget annat än dumdristigt. Nu är det i och för sig mest bara hittepåbudgetar; de vet ju att de inte kommer att gå igenom. Det är lätt att tro i debatten att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har seriösa alternativa förslag, men så är inte fallet.

Avslutningsvis: Med vår budget i dess helhet gör vi viktiga satsningar på välfärden samtidigt som vi möjliggör ekonomisk tillväxt. Det är det som finansierar välfärden, och det är därför vi alltid måste ha detta för ögonen när vi lägger fram budgetar. De ska vara bra för Sverige både här och nu och för framtida ekonomisk tillväxt.

Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna först måste komma in. Därefter kan de fördelas.

Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en riktigt god jul.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågan!

Vi har inga skygglappar inom Liberalerna för de misslyckanden som finns inom marknadiseringen av skolan. Men att alla privata skolor är dåliga köper jag inte.

Det finns jättemånga bra fungerande skolor. Att man får en valfrihet både som föräldrar och som elev för att kunna ha just den skola som ens barn behöver tycker jag är bra. Det är också bra för lärarna att det finns en mångfald att välja bland.

Vi måste titta på helheten när det gäller problemen. Det har funnits vissa problem inom friskolesektorn. Det tar vi nu tag i tillsammans med de andra delarna som jag precis nämnde.

Ett jättestort problem som Socialdemokraterna är ytterst ansvariga för är kommunaliseringen av skolan som gjordes. Det är den stora orsaken till att vi i dag inte har en jämlik och kompensatorisk skola som vi ska ha just för att varenda unge ska kunna klara skolan.

I dag skiljer det uppemot 70 000 kronor mellan de kommuner i Sverige som satsar mest och de som satsar minst per elev. Det betyder att det är en jättestor skillnad på vilken kommun du bor i om du ska få den undervisning du vill ha.

Om både jag och ledamoten vill att vi ska ha en bra skola för alla barn och elever borde vi säkra att ersättningen och förutsättningarna blir lika var än i landet man bor.

Socialdemokraterna har en historia av att faktiskt kunna ändra sig, vilket jag tycker är bra. Man har till exempel ändrat sig om både Nato och kärnkraft.

Nu är det kanske dags att man ändrar sig och inser att vi behöver förstatliga skolan igen och att kommunaliseringen bara har varit dålig. Kan Socialdemokraterna tänka sig att ändra sig i den här frågan?

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Ledamoten har snart varit riksdagsledamot i tio år. Jag tänker att det kanske är bättre när man står i talarstolen att tala om sina egna förslag och varför man möjligtvis inte tycker om regeringens förslag. Men att fara med osanning genom att slänga sig med ord som historiska nedskärningar är faktiskt bara att vilseleda alla de människor som nu lyssnar på debatten.

Socialdemokraterna har regerat flera år innan. Jag undrar varför man inte gjorde några av de saker som man nu säger att man behöver göra och som bland annat skolan behöver. Nu tar Liberalerna tag i många av skolans problem. Vi driver nu många olika utredningar inom skolan som behövs för att komma till rätta med de stora problem som finns inom skolan.

Det pågår utredningar om att förbättra elevhälsan och mer obligatorisk undervisningstid för de elever som behöver det. Det finns en läroplansutredning och en utredning som stärkt trygghet och studiero i skolan. Vi tittar också över den nationella skolpengsnormen för ökad likvärdighet.

Vi utvecklar lärar- och förskollärarutbildningen, vi tittar på likvärdiga betyg och meritvärden, och minskad administration och reglering av förskollärares och lärares tid. Det är bara några exempel. Samtidigt skjuter vi också till riktade pengar till just skolan.

Även om inte bidragen finns i de generella statsbidragen finns det, som vi båda har hört här tidigare, satsningar på vården och skolan i detta. Att tala om historiska nedskärningar är inte riktigt sant när vi faktiskt nu lägger fram en skolbudget som är näst störst på 20 år tillsammans med de reformer som görs.

Fru ålderspresident! Jag förstår att det är jobbigt att vara centerpartist. Ni har haft några jobbiga veckor. Jag är hemskt ledsen för det. Vi har också haft en jobbig tid i Liberalerna, men vi kom fram till att det bästa är att vara konstruktiv för att kunna bilda majoriteter, få igenom sin politik och bli relevant i Sverige i stället för att vara en gnällig intresseklubb. Jag förstår verkligen att det är jobbigt och att man behöver fundera på vad man ska göra.

När det gäller företagens förutsättningar tycker jag att frågan är otroligt stor. Vi gör nu väldigt många bra reformer för att förbättra för landets företagare. Återigen: Det börjar faktiskt med skolan. Jag ber om ursäkt om jag uppfattas som tjatig, men vi behöver ta tillbaka skolan till grunderna. Varenda unge behöver klara grundskolan. De ska kunna gå i gymnasiet, bli vad de vill, välja en yrkesutbildning eller fortsätta att vidareutbilda sig för att få den kompetens som behövs på arbetsmarknaden.

Utöver detta behövs ett livslångt lärande med yrkesutbildningar, som vi nu storsatsar på. Som jag sa i talarstolen har vi 120 000 yrkesutbildningar för vuxna människor 2025, just för att kunna möta företagens kompetensbrist.

Jag träffar ofta företagare och pratar med dem, och jag har själv lång erfarenhet av att vara företagare. Det är kompetensbristen i stort som gör det svårt för företag att växa, anställa och hitta de möjligheter som de behöver.

Förutom detta utvecklar vi nu växa-stödet, som jag precis sa. Det är en liberal reform som vi har kämpat för länge. Vi sänker inkomstskatterna, precis som Liberalerna vill. Vi gör viktiga satsningar för att kunna ta tillbaka initiativkraften till landets företagare så att de kan bli möjliggörare för tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag är stolt över detta, och jag tycker att vi har en väldigt bra budget som kommer att göra att vi får upp tillväxten och får ned arbetslösheten i Sverige.

Fru ålderspresident! Det där var en salig blandning. Det blir jättespännande att försöka reda ut!

När det gäller klimatpolitiken tittade jag helt enkelt i Centerpartiets budgetmotion, och där blir det tydligt att man inte klarar ESR-åtagandet och inga andra klimatmål heller.

När det gäller regeringens budgetproposition är prognosen att vi kommer att klara ESR-åtagandet till 2030, bland annat tack vare reduktionsplikten som nu höjs, plus många andra åtgärder. Vi kommer alltså att ha lägre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022.

Som jag sa i mitt anförande lägger vi om politiken för att nå netto noll till 2045. För det behövs mycket ren, fossilfri, planerbar elproduktion så att industrin vågar och kan göra de investeringar som är nödvändiga för att ställa om, även i transportsektorn.

Vi har uppenbarligen olika syn på det här, men jag skulle rekommendera ledamoten Ådahl att läsa regeringens budgetproposition ordentligt.

Vad gäller arbetsmarknadspolitiken är jag jätteglad över att Centerpartiet inspireras av Liberalernas valmanifest. Det är fantastiskt. Jag välkomnar också Centerpartiet att delta på ett konstruktivt sätt i någon typ av majoritet för att få genomslag för sin politik. Det gör vi nu. Jag vet inte riktigt hur ledamoten Ådahl skulle kunna få igenom sin fantastiska företagarpolitik med sina kompisar på den rödgröna sidan.

Vi förbättrar växa-stödet så att det blir billigare att anställa både en och två personer. Vi höjer lönetaket. Vi är precis den vitamininjektion som ledamoten Ådahl efterfrågade i talarstolen. Ge kraft till de allra minsta företagen, som står för största möjliga tillväxt i Sverige! Det är det vi gör nu, tillsammans med många andra saker som till exempel en stor satsning på yrkesutbildningar för att möta kompetensbristen.

Fru talman! Ekonomisk tillväxt är det som Sverige behöver för att bli rikare, grönare och tryggare. Alla som kan jobba ska jobba. Entreprenörsandan ska stimuleras och studier premieras.

Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på. Vi kan lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika, att våra barn får det stöd de behöver i skolan och att friheten att leva ett självständigt liv ska gälla alla genom en bra LSS i hela landet.

För mig är det detta staten är till för: att skapa en trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka.

Sverige behöver mer framtidstro. Med den här budgeten är vi i Liberalerna med och möjliggör en ljusare morgondag. Det är bara genom en stark ekonomisk tillväxt som vi kan säkra en bra välfärd. Det ena finns inte utan det andra.

Det här är en budget för att få igång den ekonomiska tillväxten genom stora satsningar på skola, klimat, yrkesutbildningar, forskning, infrastruktur, företagens förutsättningar och skattesänkningar.

Fru talman! Som vi liberaler alltid har sagt börjar det alltid med skolan. Det gäller inte minst våra framtida möjligheter att skapa ett solidariskt och rikt Sverige. Varenda unge ska klara skolan. Men vi måste inse att vi har en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar och hot har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag.

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevens rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är välbehövliga reformer som vi nu driver, liksom att minska lärarnas administrativa börda och få tillbaka den regelstyrda skolan.

I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern ska städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.

Dessutom tar vi äntligen tag i det som den förra socialdemokratiska regeringen inte orkade. Liberalerna och regeringen inför en tioårig grundskola. Så stärker vi fokuset på läs- och skrivträning. I förra veckan tillsattes även en utredning om obligatorisk förskola. Genom tidiga insatser kan vi skapa bättre förutsättningar för de barn som behöver dem allra mest. Därför satsar vi också hela 900 miljoner på förskolan under 2025 för att höja kvaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Detta är när socialliberalismen är som bäst.

Fru talman! Vi har en paradoxal situation på arbetsmarknaden. Vi har hög arbetslöshet samtidigt som det råder stor kompetensbrist inom flera branscher. Därför fortsätter vi att bygga ut yrkesutbildningarna och stärker dem med 11 000 platser. Totalt kan vi nu i Sverige erbjuda över 120 000 platser på vuxenutbildningar. Dessutom stärker vi handledarstödet i lärlingsvux och ökar lärlingsersättningen.

Fru talman! Jag var vd för första gången när jag var 23 år. Jag älskar företag och företagare. Det är de som tillsammans med sina medarbetare bygger Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Vi i riksdagen har en skyldighet att möjliggöra och underlätta för företagande och entreprenörskap. Företagare satsar ofta allt de har, både ekonomiskt och tidsmässigt, på att förverkliga sin dröm. Lyckas de skapas massor av arbetstillfällen som gynnar hela samhället.

Nu ger vi en vitamininjektion till de allra minsta företagen genom att göra det billigare att anställa med ett utvidgat och utökat växa-stöd. Dessutom gör vi det enklare för företag att locka hit världens spetskompetens med en förbättrad expertskatt och nya regler som underlättar och kortar ned tillståndsprocessen för den högkvalificerade arbetskraftsinvandring som vi så väl behöver.

Fru talman! Vi lägger också fram den största satsningen på forskning någonsin. Svensk forskning behöver fortsätta att stå sig internationellt. Sverige ska vara en kunskapsnation. Det är tydligt att det behövs en liberal utbildningsminister för att kunskap, forskning och innovation ska prioriteras. Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris utan även sträva efter att få dem.

Att satsa just på forskning har så otroligt många nyttor. Det är fantastiska banbrytande forskningsresultat som gör att livskraftiga företag kan bidra till medicinsk utveckling, den gröna omställningen och teknisk innovation. Forskning är en av de saker som möjliggör Sveriges konkurrenskraft och gör att vi kan attrahera internationell kompetens. Det genererar skatteintäkter och arbetstillfällen och löser stora problem i världen. Men man får inte glömma att forskningen i sig har ett viktigt värde i samhället: Vi får mer kunskap och förståelse, vilket i sig har ett stort mervärde.

Sverige är ett föregångsland när det gäller investeringar och innovation. Vi lyckas attrahera mycket riskkapital till Sverige. Detta är väldigt viktigt, och när vi nu lägger en historisk satsning på forskning och innovation tar vi steg för att fortsätta vara en konkurrenskraftig nation som bygger på vår viktigaste tillgång, vårt humankapital.

Fru talman! Nu stärker vi arbetslinjen genom sänkt skatt för alla som jobbar. Liberalerna krävde under förra mandatperioden att regeringen skulle ta bort värnskatten. Det fick vi igenom. Nu går vi vidare.

I den här budgeten försvinner äntligen avtrappningen av jobbskatteavdraget, Magdalena Anderssons straffskatt på utbildning. Det kommer att ge kraft till tillväxten och ge incitament för fler att till exempel ta extrapass på jobbet eller vidareutbilda sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det har varit mycket buller från delar av den splittrade oppositionen om denna reform. Men vi politiker måste våga göra det som är rätt och riktigt för Sverige på lång sikt. Det gör vi nu. Denna reform kostar 4,7 miljarder, men den kommer att ge skatteintäkter på 5,9 miljarder. Den ger oss alltså i längden mer skatteintäkter till välfärden genom att sänka de allra högsta marginalskatterna. Detta är ett tydligt bevis på att det inte är skattenivån som skapar välfärden, utan det är skatteintäkterna.

Socialdemokraternas strategi är populistisk och fokuserar på kortsiktiga reformer snarare än långsiktigt tillväxtskapande, vilket gör alla fattigare. Låt mig vara tydlig: Straffskatter på utbildning och arbete genom höga marginalskatter hör hemma på sophögen. Vi ska bekämpa fattigdom, inte rikedom.

En annan frihetsreform är att förbättra möjligheterna att spara. ISK är en väldigt populär sparform. Nu gör vi det ännu förmånligare att spara så att fler svenskar kan bygga upp sitt eget frihetskapital. Det är en frihet och en trygghet att veta att man kan ta sig ur oönskade situationer.

Fru talman! Våra klimatmål ska nås. Vi lägger fram en budget som tar oss mot nettonollutsläpp år 2045. Med den här budgeten kommer Sveriges totala utsläpp att minska. Med dessa utsläppsminskningar beräknas vi klara våra ESR-åtaganden till 2030. Utsläppen kommer att vara lägre år 2026 än när vi tillträdde 2022.

Det råder väldigt högt tonläge från oppositionen när det gäller klimatpolitiken. Men vi har tydligt kunnat se i oppositionens alla budgetmotioner att deras resultat är i linje med regeringens klimatpolitik. Det gäller alla utom Centerpartiet, som inte beräknas nå några av klimatmålen - inte heller ESR-målet.

Det Liberalerna har gjort i regeringen är en total omläggning av klimatpolitiken för att ge förutsättningar att nå nettonoll 2045. Genom att alla riksdagens partier nu står bakom målen ges förutsättningar för en effektiv klimatpolitik framåt, utan Miljöpartiets chockhöjningar av drivmedelspriserna.

Vi lägger om energipolitiken för att elektrifiera transportsektorn och industrin och på det sättet eliminera utsläppen helt och hållet. Därför fortsätter vi att elektrifiera transporterna genom en elbilspremie, en satsning på laddinfrastruktur och en utredning om sänkt skatt vid publika laddstolpar. Dessutom går planeringen för att säkerställa att ny kärnkraft byggs in i en mer intensiv fas. Jag hoppas att vi snart kan sätta spaden i jorden för nya reaktorer på Ringhals, i min hemkommun.

Att politiska beslut och straffskatter på kärnkraften ledde till att våra sex reaktorer avvecklades i förtid vet de flesta. Att elpriserna skenade iväg när två reaktorer på Ringhals stängdes kan man tydligt se i statistiken. Priserna skulle ha varit 30-50 procent lägre i södra Sverige om reaktorerna på Ringhals inte avvecklats. Nu får vi städa upp.

All fossilfri elproduktion behövs för klimatomställningen nu och framöver. För att öka kommunernas incitament att säga ja till vindkraft inrättas ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Utsläppen i jordbruket behöver minska. Vi inför därför Kväveklivet. Det är ett nytt tillfälligt investeringsstöd för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom jordbruket.

Arbetet med att bevara värdefull natur och ekosystem behöver fortsätta. För att möjliggöra detta satsar vi bland annat på att bevara naturvärden i skyddade områden och att restaurera betesmarker.

Fru ålderspresident! I år är det 30 år sedan Liberalerna drev igenom en av vår tids största frihetsreformer, LSS. Under den socialdemokratiska regeringen urholkades schablonersättningen genom konstant låga uppräkningar. För Liberalerna är LSS lika viktig nu som då. Vi har drivit på för en högre uppräkning. I år har den dubblerats, och vi har dessutom halverat föräldraavdraget. Det är ett första steg i rätt riktning. Vi är stolta men inte nöjda. Personer med funktionsnedsättningar har rätt till individuell bedömning av sina behov. Liberalerna kommer att fortsätta kämpa för ett bättre och starkare LSS.

Fru ålderspresident! Vi liberaler har tagit strid för jämställdheten och kvinnors rättigheter ända sedan vi slogs för kvinnors rösträtt för hundra år sedan. Vi stärker Jämställdhetsmyndigheten och går vidare med utredningar om att skydda en av de allra mest utsatta och bortglömda grupperna, kvinnor i prostitution. Samtidigt är vi fast beslutna att bekämpa alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Det är tiotusentals kvinnors frihet som står på spel. Kampen mot hedersförtrycket är en av vår tids främsta frihetskamper.

Reform för reform är Liberalerna med och formar en ljusare morgondag där människor får större makt att skapa sig sin egen framtid i ett bättre Sverige.

Fru ålderspresident! Jag är stolt över att mitt parti är en del av en regering som lägger fram en budget för tillväxt, klimat och kunskap. Det är en budget med tydliga liberala framgångar som kommer att göra stor skillnad i människors vardag.

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Mikael Damberg ville uppenbarligen inte svara på min fråga. Jag tänker att jag ger ledamoten en chans till.

När Liberalerna och Socialdemokraterna tillsammans genomförde århundradets skattereform, som vi kallade den då, var en av de viktigaste principerna den om hälften kvar. Den var vi överens om. Syftet med principen om hälften kvar var att öka incitamenten både för arbete och företagande och för den långsiktiga tillväxten - en ekonomisk tillväxt som möjliggör ett bra välfärdssystem. Det är inte skattenivån som är det viktiga för att kunna göra allt det där som ledamoten Mikael Damberg efterfrågar, utan det är skatteintäkterna.

Den överenskommelse vi hade höll till 1995. Sedan införde Socialdemokraterna värnskatten. År 2016 höjde Magdalena Andersson marginalskatten igen. Sedan var ni med och avskaffade värnskatten 2020, Mikael Damberg - om än motvilligt. Nu är ni kritiska till att vi tar bort Magdalena Anderssons sista värnskatt. Ni är emot. Hur ska man alltså veta vad Socialdemokraterna egentligen vill?

Värnar ni principen om hälften kvar, eller är den förlegad? Är det straffskatt på utbildning som är Socialdemokraternas melodi? Kommer ni att införa de höga straffskatterna om ni kommer till makten igen någon gång? Hur ska man kunna lita på Socialdemokraterna?

Fru talman! Enligt Socialdemokraterna och Mikael Damberg verkar alla de som betalar statlig inkomstskatt inte vara vanligt folk, och ledamoten brukar ju gilla att prata om vanligt folk. Men det är faktiskt drygt 1 miljon människor som betalar statlig inkomstskatt, och en majoritet av svenskarna kommer någon gång i livet att göra just det.

Att avtrappningen av jobbskatteavdraget nu tas bort handlar i grunden om att det är skadligt för Sverige att ha höga marginalskatter. Vilket jobb du än har borde principen om hälften kvar värnas. Det var faktiskt en av de principer som vi från Liberalernas sida var överens med Socialdemokraterna om när vi införde den stora skattereformen i början av 90-talet - att den som väljer att utbilda sig inte ska straffas för det. Med det nuvarande skattesystemet är Sverige ett av de länder där det lönar sig minst att utbilda sig. Vi har den lägsta utbildningspremien i hela OECD.

När Liberalerna drev på för avskaffandet av värnskatten var det med motvillighet som Socialdemokraterna släppte igenom förslaget. Men i efterhand visade det sig vara en väldigt bra reform, för den ledde till högre skatteintäkter än vad den kostade. En liknande effekt väntas nu när vi tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget: Den är självfinansierad - till 125 procent.

Jag undrar därför, ledamoten Mikael Damberg: Kan vi inte vara överens om att det är jättedumt att ha så höga marginalskatter att det inte lönar sig att utbilda sig? Utbildning behövs väl ändå i Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten igen.

Jag håller verkligen med om att vi i dessa frågor till stor del är eniga. Det är viktigt att vi kan prata om dessa frågor partier emellan och ta fram långsiktiga bra reformer för de allra mest utsatta i samhället. Det är fråga om en viktig grupp. Det handlar om flera saker, bland annat kvinnojourernas arbete, tillgång till bostäder, trygghet för barnen i skolgången - hela paketet.

Jag ser fram emot att vi kommer att fortsätta att satsa på den typen av åtgärder för att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.

Debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Budgetpropositionen bordlades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jämställdhetsfrågorna är jätteviktiga, och därför stärker vi Jämställdhetsmyndighetens möjligheter att arbeta för att skapa de långsiktiga, viktiga reformerna.

Vi har stora bra satsningar på jämställdhetsområdet, som jag berättade om i mitt anförande, bland annat med exitprogrammet. Vi kommer att fortsätta att driva jämställdhetsfrågor på alla plan. Det kan gälla hedersförtryck, våldsutsatta kvinnor, orättvisor på arbetsmarknaden, löneskillnader - alla ställen där kvinnor i dag har sämre förutsättningar än män bara av den anledningen att de är kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! Vi har en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag.

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om alla elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är välbehövliga reformer.

I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Vi stoppar skärmivern och tar tag i stöket.

Herr talman! Vi tar nu också äntligen det steg som den förra socialdemokratiska regeringen inte orkade med, nämligen att införa en tioårig grundskola. Så stärker vi fokuset på tidig läs- och skrivträning. Genom tidiga insatser kan vi skapa bättre förutsättningar för de barn som behöver dem mest. Därför satsar vi också 900 miljoner på förskolan under 2025 för att höja kvaliteten.

Vi har en paradoxal situation på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet samtidigt som det råder stor kompetensbrist. Därför fortsätter vi att bygga ut yrkesutbildningar och stärker dem med 11 000 platser. Totalt kan vi nu i Sverige erbjuda över 70 000 platser. Dessutom stärker vi handledarstödet i lärlingsvux, och vi ökar lärlingsersättningen.

Herr talman! Jag är stolt över att mitt parti är en del av en regering som lägger fram en budget för tillväxt, klimatet och kunskap. Det är en budget med tydliga liberala framgångar som kommer att göra stor skillnad i människors vardag.

(Applåder)