Cecilia Rönn (L) svarade Eva Lindh i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 december” den 18 dec 2024.
Eva LindhS· i en replikResurser spelar roll, säger Cecilia Rönn. Men att det bara handlar om pengar är tydligen vänsterretorik. Jag tror att ganska många ändå tycker att pengar är viktiga och att de spelar roll. Det är kanske det som skiljer…Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkerställer att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Vi får dock aldrig glömma varifrån skattepengarna kommer och hur de skapas. Det sker genom att människor jobbar och driver företag, vilket gör att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar.
Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på - lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika och att våra barn får det stöd de behöver i skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
För mig är det vad staten är till för. Den ska skapa trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka. Människor ska kunna känna framtidstro och våga prova sina vingar.
För mig som liberal är det som sagt väldigt viktigt att det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet, vilket utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen och för lite resurser.
Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet inte bara har en orsak. Ledamöter från flera partier i oppositionen som har talat före mig har sagt att det bara handlar om mer resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.
Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Vi måste inse att det finns en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag. Det är till skolan vi vill föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antalet lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven och lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.
Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Gå inte på den vänsterretoriken!
Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är viktiga reformer. Lärares administrativa börda behöver minska, och vi måste få tillbaka en regelstyrd skola.
I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern måste städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.
Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Det är socialliberalism när den är som bäst.
Herr talman! Det här är exempel på hur vi satsar för att komma till rätta med skolans problem. Vi gör det genom generella statsbidrag men också genom riktade statsbidrag öronmärkta till skolan samtidigt som vi tar tag i de grundläggande problem som inte handlar om pengar utan om förutsättningar och struktur. Allra helst hade vi liberaler velat att skolan var statlig igen. Men nu är den inte det, och då får vi göra det vi kan från statens håll för att ge både rätt förutsättningar och resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
De verkligt stora resurserna till skolan kommer från kommunernas budgetar. Det får vi inte glömma när vi pratar om satsningar här i talarstolen. År 2022 var skolans kostnader i Sverige cirka 43 procent av kommunernas totala kostnader. Det motsvarade ungefär 332 miljarder. De generella statsbidragen var cirka 16 procent av detta och de riktade cirka 5 procent. Resten, ungefär 79 procent, kom från kommunernas egna intäkter.
Men det finns stora problem med hur skolan i dag är finansierad och att det skiljer för mycket mellan kommunerna. Det kan skilja så mycket som 70 000 kronor per elev mellan de kommuner som satsar minst och de som satsar mest på skolan. Detta kan inga generella statsbidrag kompensera för. Det här är inte hållbart. Därför har Liberalerna i regeringen tillsatt en utredning för att beräkna en lägstanivå för finansiering av skolan.
Herr talman! Ni har fått höra att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har mycket mer pengar. Jag måste poängtera att det är viktigt att inte göra som man gör i deras budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden när vi har ett finanspolitiskt ramverk att hålla oss till är bara oseriöst. Det är inget annat än dumdristigt. Nu är det i och för sig mest bara hittepåbudgetar; de vet ju att de inte kommer att gå igenom. Det är lätt att tro i debatten att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har seriösa alternativa förslag, men så är inte fallet.
Avslutningsvis: Med vår budget i dess helhet gör vi viktiga satsningar på välfärden samtidigt som vi möjliggör ekonomisk tillväxt. Det är det som finansierar välfärden, och det är därför vi alltid måste ha detta för ögonen när vi lägger fram budgetar. De ska vara bra för Sverige både här och nu och för framtida ekonomisk tillväxt.
Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna först måste komma in. Därefter kan de fördelas.
Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en riktigt god jul.
(Applåder)
Herr talman! Resurser spelar roll, säger Cecilia Rönn. Men att det bara handlar om pengar är tydligen vänsterretorik. Jag tror att ganska många ändå tycker att pengar är viktiga och att de spelar roll. Det är kanske det som skiljer våra olika bilder av politiken åt. Det spelar roll hur många lärare det finns i klassrummet, hur mycket personal det finns på skolan och hur mycket resurser det finns till äldreomsorgen och sjukvården. Genom den socialdemokratiska budgeten skulle det bli ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle göra skillnad för skolan.
Det var dock inte detta jag tänkte ta upp med ledamoten Cecilia Rönn. Jag vill ta upp hur det ser ut i Sverige i dag. Inom vuxenutbildningen förekommer falska betyg till elever som aldrig har gått de kurser som de fått godkänt i. Det finns skolor som sätter glädjebetyg för att locka elever. Det finns skolor som drivs av våldsbejakande islamister. Det finns hemtjänst inom LOV som har öppnat upp för välfärdsbrottslighet. Vi har stora ökningar av kostnader för insatser som inte genomförs. Det finns ungdomshem som tar ut miljonvinster när de driver boenden för barn och ungdomar som har behov av särskilt stöd eller som drivs av gängkriminella.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Detta är en viktig fråga för tilltron till välfärden men också för att det tar bort de viktiga resurser som behövs i välfärden. Vad vill Cecilia Rönn göra åt vinstjakten och den ökande välfärdsbrottsligheten?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag vill eliminera all sådan verksamhet. Självklart ska en förälder inte behöva riskera att ens barn faller ännu djupare ned i kriminalitet, blir våldtagen eller blir utsatt för våld och förtryck när man låtit staten omhänderta barnet på grund av att barnet har stora problem. Självklart ska alla barn kunna klara skolan. Man måste kunna skicka sina barn till skolan och vara trygg med att de får den allra bästa undervisning som de behöver. Självklart ska mina, dina och allas föräldrar som behöver omsorg och vård få det på ett värdigt och fint sätt med tid och möjligheter i verksamheten.
Det finns många stora problem som vi behöver ta tag i och lösa. En del är definitivt att resurserna ska hamna på rätt ställe, där de hör hemma. Det pågår väldigt mycket arbete för att synliggöra, ta tag i och åtgärda detta. Det kräver en regering som inte har skygglappar för de stora, allvarliga problem som under årtionden har ätit sig in i den svenska samhällskroppen.
Här hoppas jag att vi kan lägga undan politiska konflikter och skiljelinjer och inte skylla på varandra. Jag skulle kunna stå här i talarstolen och fråga vad Socialdemokraterna har gjort för att ta tag i de här allvarliga problemen, som har pågått i decennier. Men detta är så allvarligt och viktigt för hela Sverige och all dess befolkning att jag hoppas att vi verkligen kan se till att vi när det kommer riktigt bra förslag på riksdagens bord kan stå enade för att stoppa det här oacceptabla beteendet, som inte borde få finnas i den svenska välfärden över huvud taget.
Herr talman! Nu diskuterar vi budgeten för kommande år. Ledamoten säger att vi inte ska ta upp det som setts historiskt. Nej, det brukar bli tjafsigt. Jag skulle kunna ta upp de förslag som vi har lyft fram i riksdagen men som man har röstat nej till. Jag skulle kunna ta upp de förslag som finns i vår budget men som man säger nej till. Det gör jag inte, för det har vi redan diskuterat. Jag tar i stället upp frågan vad den här regeringen kommer att göra åt den vinstjakt som sker i svensk skola men som också påverkar hela välfärden. De pengar som tas ut skulle behövas till välfärden. Framför allt är det en välfärdsbrottslighet som är upprörande.
Jag häpnar lite när ledamoten Cecilia Rönn säger att vi skulle ha skygglappar. Vi tar ju upp de här problemen gång på gång. Men regeringen gör ingenting. När det gäller HVB-hemmen är det fortfarande så att två tredjedelar av dem som polisen har larmat om fortsätter med sin verksamhet. Vinstjakten i skolan fortsätter också. Den utarmar skolan på resurser som skulle behövas till fler lärare och bättre undervisning. LOV, lagen om valfrihetssystem, öppnar för möjligheten att utnyttja detta till välfärdsbrottslighet med de pengar som behövs så väl i verksamheten. Vi socialdemokrater värnar välfärden, och vi anser att vinstjakt inte hör hemma i svensk välfärd. Den måste stoppas. Är ledamoten beredd att jobba för det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.
Precis som jag sa i mitt huvudanförande ser vi nu över friskolesystemet för att helrenovera det. Självklart är det inte så att man ska ha som drivkraft att tjäna en massa pengar på bekostnad av skolans kvalitet och elevernas undervisning. Det tar vi tag i. Det pågår också just nu väldigt många andra utredningar som syftar till att städa upp i skolan, så att den kommer tillbaka till grunderna och får det uppdrag som den ska ha.
Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt i den här frågan. Problemet är inte per automatik alla fristående skolor. Det finns i dag massor av fristående skolor som gör ett fantastiskt jobb, som ser eleverna och som skapar fantastiska resultat för både lärare och elever. Det finns en massa kommunala skolor som är bra, men det finns också väldigt många kommunala skolor som brister i sitt kvalitetsuppdrag. Vi måste gå på bristerna i kvalitet, studieresultat och arbetsmiljö. Det handlar inte om vilken form verksamheten bedrivs i, utan om vilken kvalitet det blir.
Vi har som lagstiftare ett ansvar att se till att det är kvaliteten som är drivkraften i skolsystemet. Det betyder inte att vi ska utradera alla friskolor. Det är viktigt, tycker jag, att vi särskiljer på det sättet i den här debatten för att komma åt de riktiga problemen och prata om dem. Precis som jag sa i mitt huvudanförande och i det tidigare replikskiftet är det ett jätteproblem att det skiljer 70 000 per elev mellan de kommuner som satsar mest respektive minst. Då blir det skillnader i kvalitet. Därför behöver vi den nationella skolpengsnormen. Därför behöver vi också förstatliga skolan på sikt, så att vi får likvärdiga möjligheter för alla barn var i landet de än bor.