Cecilia Rönn

Herr talman! Nu lägger vi om skolsystemet. Vi har tillsatt en betygsutredning, och vi renoverar friskolesystemet. Vi har tillsatt en utredning om läroplanen och minskad administrativ börda för lärarna.

Ledamoten sa inte ett enda ord om vad han vill göra med svensk skola, så jag tänkte att han kan få chansen igen. Faktum är att när ni drev igenom kommunaliseringen sparades en massa pengar på skolan. Detta gjorde den svårstyrd, och det urholkade lärarens roll.

Kunskapskrisen i svensk skola måste hanteras. Vi försöker nu vända utvecklingen och återupprätta grunderna i svensk skola. Nu har vi chansen; nu styr vi över Utbildningsdepartementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det är bra att ledamoten vet vad han vill göra nu, men han kunde faktiskt ha gjort det när han hade regeringsmakten. Vi är tydliga med detta. Jag hade önskat få höra vad ledamoten menar att man behöver göra för att på riktigt få en likvärdig skola. Vi anser att staten behöver ta huvudmannaskapet. Vad säger ledamoten?

Herr talman! Socialdemokraterna har innehaft posterna som statsminister, finansminister och skolminister under 20 av de senaste 30 åren. Under den tiden har skolan utsatts för en kunskapskris. Var fjärde högstadieelev kan inte läsa ordentligt. Skärmar har tillåtits välla in i klassrummen som ett resultat av en ogenomtänkt digitalisering. Och lärarens roll och auktoritet har urholkats och ifrågasatts.

På 90-talet kommunaliserade Socialdemokraterna skolan. Det blev katastrofalt för likvärdigheten och kvaliteten. Men det enda Socialdemokraterna pratar om i dag är ett vinstförbud. Jag håller helt med om att vi behöver renovera friskolesystemet. Men det är att lura svenska folket att säga att det är det enda problemet i svensk skola.

Jag undrar om ledamoten Damberg kan ställa sig bakom klok liberal politik om att förstatliga skolan och få upp skolbudgeten, den faktiska skolbudgeten som kommunerna i dag basar över, hit till kammaren.

Herr talman! Så här i budgettider frågar jag mig vad staten är till för. Vilket samhällskontrakt är det som vi i Sverige vill ha?

Det jag jobbar för, och det jag står här nu och säger, är att du ska kunna känna att alla barn ska gå i en kunskapsskola där grunderna fungerar, att det finns hjälp om man blir sjuk, att ens mamma får en fin omsorg om hon behöver det, att tågen kommer i tid och att den som utbildar sig och jobbar faktiskt får behålla hälften av sin lön. Alla ska få leva sitt liv i frihet som de själva vill och utan hedersförtryck.

Sverige behöver mer framtidstro. Med den här budgeten är vi i Liberalerna med och möjliggör en ljusare morgondag. Det är bara genom en stark ekonomisk tillväxt som vi kan säkra en bra välfärd. Det ena finns inte utan det andra.

Det här är en budget för att få igång den ekonomiska tillväxten igen genom stora satsningar på infrastruktur, forskning, yrkesutbildningar, skola, klimat, företagens förutsättningar och skattesänkningar.

Vi ger en vitamininjektion till de allra minsta företagen genom att göra det billigare att anställa med utvidgat och utökat växa-stöd. Dessutom gör vi Sverige mer attraktivt och gör det enklare för företag att locka hit världens spetskompetens med en förbättrad expertskatt.

Nu gör vi också den största satsningen på forskning någonsin. Det kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft. Svensk forskning behöver fortsätta att stå sig internationellt. Det är tydligt att det behövs en liberal utbildningsminister för att kunskap, forskning och innovation ska prioriteras.

Herr talman! Nu stärker vi arbetslinjen genom sänkt skatt för dem som jobbar. Liberalerna krävde under förra mandatperioden att regeringen skulle ta bort värnskatten. Nu går vi vidare.

I den här budgeten försvinner äntligen avtrappningen av jobbskatteavdraget. Det kommer att ge kraft till tillväxten och ge incitament för fler att till exempel ta extra ansvar för jobbet eller vidareutbilda sig. Låt mig vara tydlig. Straffskatter på utbildning och arbete hör hemma på sophögen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Våra klimatmål ska nås. Nu lägger vi fram en budget som tar oss mot nettonollutsläpp år 2045. Med denna budget kommer Sveriges totala utsläpp att minska. Med dessa utsläppsminskningar beräknas vi klara våra ESR-åtaganden till 2030. Utsläppen kommer att vara lägre år 2026 än när vi tillträdde 2022.

Transporterna behöver fortsätta att elektrifieras, vilket vi gör genom en elbilspremie, satsning på laddinfrastruktur och utredning om sänkt skatt vid publika laddstolpar.

Planeringen för att säkerställa ny kärnkraft går in i en mer intensiv fas. Jag hoppas att det snart är verklighet att sätta spaden i jorden för nya reaktorer i Ringhals i min hemkommun.

Ny fossilfri elproduktion behövs för klimatomställningen nu och framöver. För att öka kommunernas incitament att säga ja till vindkraft inrättas ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.

Utsläppen i jordbruket behöver minska. Vi inför därför Kväveklivet. Det är ett nytt tillfälligt investeringsstöd för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom jordbruket.

Arbetet med att bevara värdefull natur och ekosystem behöver fortsätta. För att möjliggöra detta satsar vi bland annat på att bevara naturvärden i skyddade områden och att restaurera betesmarker.

Herr talman! I år är det 30 år sedan Liberalerna drev igenom en av vår tids största frihetsreformer, LSS. Under den socialdemokratiska regeringen urholkades schablonersättningen genom konstant låga uppräkningar. För Liberalerna är LSS lika viktig nu som då. Vi har drivit på för en högre uppräkning. I år har den dubblerats, och vi har dessutom halverat föräldraavdraget.

Herr talman! Vi liberaler har tagit strid för jämställdheten och kvinnors rättigheter ända sedan vi slogs för kvinnors rösträtt för över hundra år sedan. Vi stärker Jämställdhetsmyndigheten och går vidare med utredningar om att skydda några av de allra mest utsatta och bortglömda grupperna, kvinnor i prostitution. Samtidigt är vi fast beslutna att bekämpa alla former av hedersrelaterat våld och förtryck.

Sist men inte minst: ISK är en populär sparform. Nu gör vi det ännu förmånligare att spara så att fler svenskar ska kunna bygga upp sitt eget frihetskapital. Det är en frihet och en trygghet att veta att du kan ta dig ur oönskade situationer.

Reform för reform är Liberalerna med och formar en ljusare morgondag där människor får större makt att skapa sig sin egen framtid i ett bättre Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!

Liberalerna viftar inte bort någonting, vare sig behovet av att elektrifiera vår bilflotta eller skolans behov.

När det gäller elbilarna redogjorde jag för våra satsningar för att utveckla laddinfrastrukturen och för elbilarna. Priserna har dessutom sjunkit. Nu kostar det ungefär motsvarande när man hade elbilsbonusen. Det var en bonus malus, som skulle vara kostnadsneutral. Det var den inte.

När det gäller att elbilsförsäljningen har minskat kan man se att all bilförsäljning har minskat. Det är också orsakat av att vi har haft och har en lågkonjunktur.

Vi gör nu precis det jag redogjorde för. Vi gör mer satsningar, till exempel skrotningspremien, för att man ska kunna byta. Men vi har också fokus på andra fordon som är utsläppare.

När det gäller skolan lämnar vi dem inte på något sätt i sticket. Nu styr äntligen Liberalerna på Utbildningsdepartementet igen, och vi lägger som sagt pengar i vår budget. Även i den vanliga budgeten gjordes specifika skolsatsningar tillsammans med generella statsbidrag. Men det är inte bara pengarna det handlar om. Man behöver minska den administrativa bördan för lärare. Därför görs det sådana utredningar nu. Även likvärdiga betyg utreds, liksom att utveckla lärar- och förskollärarutbildningen. Det behöver göras.

Det behöver inrättas en nationell skolpengsnorm för att alla elever i hela Sverige, var de än bor, ska få samma förutsättningar för en likvärdig utbildning. Vi tittar på stärkt trygghet och studiero. Läroplansutredningen pågår. Det ska bli mer undervisningstid för dem som behöver det, och de ska få tidig hjälp. Elevhälsan med mera ska också förbättras. Det är ett helt paket. Det är pengar och resurser, men det är även att ge rätt förutsättningar för att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar och ge likvärdig och bra utbildning till alla landets elever.

Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten Ådahl!

Det kom något litet om skolan i början där. Jag vill poängtera att vi satsar på skolan. Vi gjorde det i den vanliga budgeten, och vi gjorde det i vårändringsbudgeten. Dessutom har en stor del av reformutrymmet gått till satsningar på välfärden. Där är skolan en jättestor del för kommunerna ute i landet.

Vi satsar på utbildningar i bristyrken för att kunna möta kompetensbristen.

Och vi lägger nu om mycket i skolpolitiken, för att kunna gå tillbaka till grunderna. Det handlar om att gå från skärm till pärm, om att läsa, skriva och räkna, om att stärka skolbiblioteken, om kunskapsbidraget med mera.

Väldigt många initiativ och utredningar är igång. Med Liberalerna är i spetsen kommer vi att reformera det som behövs och gå tillbaka till att ha en kunskapsskola.

När det gäller klimatet och bilarna är många människor beroende av bilen, både på landsbygden och på andra ställen. Det är klart att det behöver bli lättare att ställa om. Därför lägger vi pengar på att till exempel bygga ut laddinfrastrukturen. Det är en jätteviktig del för att man över huvud taget ska våga byta till en elbil, framför allt om man bor på landsbygden där det är långa avstånd.

Vi inför en skrotningspremie, så att man ska kunna få tillbaka pengar om man väljer att byta ut sin gamla bil och i stället hyra eller leasa en elbil.

Vi gör också satsningar för att den övriga transportsektorn ska kunna elektrifieras. Det handlar om lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Alla delarna är viktiga för att vi ska få en klimatomställning.

Under tiden måste människor ha möjlighet och råd att leva. Därför är det viktigt att vi gör både och. Vi ser till att det fungerar här och nu, men vi lägger också grunden för att möjliggöra att radera utsläppen helt och hållet framöver.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi riktlinjer för den ekonomiska politiken. Vi är i en ljus årstid nu. Veckorna som varit har många av oss firat studenter och skolavslutningar. Denna vecka kan vi se fram emot att fira midsommar, förhoppningsvis med nära och kära.

Även när det gäller den ekonomiska politiken ser vi tecken på att vi har lämnat den ekonomiska vintern bakom oss och att ljuset tittar fram, bland annat genom att inflationen nu har vänt ned och en tid varit på en lägre nivå, så låg att Riksbanken nu har vågat börja sänka räntan. Det är ett glädjande besked för alla privatpersoner, företagare och offentliganställda, liksom hela den offentliga sektorn, som har pressats hårt av den höga inflation och de höjda räntor som har gjort oss alla fattigare.

Arbetslösheten har ökat men inte så mycket som befarats. Vi gick dock in i lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet från början, en skuld sedan en långvarig högkonjunktur då man borde ha pressat tillbaka arbetslösheten ordentligt.

Fru talman! Regeringen har tagit ansvar i en svår tid och prioriterat för att stötta de allra mest utsatta. Vi har kunnat lägga pengarna där de behövts som mest men har samtidigt tänkt framåt genom satsningar på skola och utbildning.

Nu behöver vi genomföra reformer för att få fart på Sverige igen. Vi behöver få fart på tillväxten, som ger möjlighet att upprätthålla en säker och bra välfärd och möta alla de kostnadsutmaningar vi står inför kommande år. Vi behöver göra en historisk uppbyggnad av försvaret och satsa på infrastruktur, elinfrastruktur, skolan och klimatet. Kriminaliteten måste tryckas tillbaka med åtgärder här och nu, samtidigt som vi stoppar nyrekryteringen med satsningar på bland annat socialtjänst och skola. Detta är saker vi har prioriterat i vår budget.

Det handlar om att återupprätta arbetslinjen i Sverige och ge fler människor möjlighet att komma i arbete eller starta företag, vilket är avgörande för ökad produktivitet och ekonomisk stabilitet. Jag vill att politiken ska vara en möjliggörare. Det kan den bli genom att vi satsar på en skola genom hela livet - en återupprättad grundskola med fokus på lärandets grunder och med en bra arbetsmiljö för lärare, sedan ett gymnasium som kan leda till jobb eller fortsatta studier och vidare en möjlighet att lära om och lära nytt mitt i livet för att anpassa sig till de jobb som finns eller den utveckling man vill ha i livet.

Jag prioriterar att träffa många företagare i denna roll, och jag har också en lång bakgrund inom det yrkeslivet. Alla vittnar om två saker som är viktiga: kompetensmatchningen i hela Sverige och arbetskraftsbristen i norra Sverige.

Att möta det kompetensbehov som företagen står inför satsar vi mycket på. Med Liberalerna i regeringen blir det stort fokus på skola och livslångt lärande, då detta är den viktigaste hörnstenen i samhället och ger mångfalt tillbaka på varje satsad krona.

Fru talman! Tillväxt är inte bara viktigt för ökade skatteintäkter utan också en möjliggörare för att förbättra klimat och miljö. Vissa menar och har den senaste tiden uttryckt att tillväxt och klimatomställning inte är förenliga. Jag skulle vilja hävda att det är precis tvärtom: Det är med en ständig tillväxt vi kan få ned klimatutsläppen och minska vår miljöpåverkan. Katalysatorn, som nu är en naturlig del i bilen, gjorde stor skillnad på sin tid. Nu håller vi på att elektrifiera transportsektorn för att utradera utsläppen därifrån.

Digitaliseringen har minskat vår konsumtion samtidigt som vi har ökat vår tillväxt. Tidigare hade du kanske en massa cd-skivor hemma, till exempel, vars tillverkning krävde massor av material. Nu har du miljontals skivor i din telefon. Tidigare hade du kanske hela bokhyllan full med uppslagsverk som vägde flera kilo. Nu kan du hitta all denna kunskap i ditt digitala hjälpmedel.

Det finns också en industri där bristen på teknisk utveckling har gjort att den fortfarande genererar otroliga utsläpp och har stor påverkan på vår miljö, nämligen textil- och modeindustrin. Modeindustrin står för cirka 10 procent av de globala utsläppen.

Jag har besökt ett antal företag som jobbar med dessa frågor, bland annat Wargön Innovation, där man jobbar med innovation för att återvinna och ta vara på textilier. Man vittnar om att bristen på teknisk utveckling gör att man ligger långt efter vad man skulle kunna vara med dagens teknik för att skanna, läsa av och sortera ut olika typer av tyg från uttjänta kläder så att dessa kan få ett liv igen och vi en bättre återvinning.

Visst kan man alltså kombinera tillväxt med hållbarhet. Men självklart behövs rätt styrmedel från politikens sida.

Fru talman! Det finns två elefanter i rummet som jag avslutningsvis vill säga några ord om.

Den första är euron. Inflationen har gjort oss alla fattigare och slagit hårt mot privatpersoner, företagare och offentlig sektor. Allt har blivit dyrare. Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam. Europas gemensamma valuta är en garant för fred och välstånd på vår kontinent. För jobben och vårt inflytande i Europa måste vi uppgradera vårt medlemskap från basic till premium. Vi har inte råd att vänta längre.

Det handlar om konkurrenskraft och välstånd men också om vårt lands säkerhet och inflytande i EU. Medan 20 av 27 länder i dag har euron som valuta står vi utanför. Tyvärr är det än så länge bara Liberalerna som är tydliga med att det vore bra för Sveriges ekonomi, tillväxt och säkerhet att ansluta sig.

Stödet för euron har ökat stort de senaste åren, och jag tycker att svenska folket förtjänar den förutsägbarhet och stabilitet som en valuta som euron erbjuder. Nu hoppas jag att fler partier vågar ta denna diskussion.

Fru talman! Den andra elefanten i rummet är det narrativ som oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen försöker sätta om att svensk sjukvårds och välfärds enda behov är mer pengar. Om regeringen skjuter till mer pengar kommer allt att lösa sig, sägs det från denna talarstol. Det finns väldigt många fakta som visar att detta inte är sant och att problemen är mycket mer komplexa än så. Att bara prata om resurser i form av pengar är att förminska en viktig debatt som påverkar oss alla.

Hela grunden till mitt politiska engagemang är just att vi ska ha ett skyddsnät utan hål för dem som faller och en skola som ser varenda unge så att de både kan klara skolan kunskapsmässigt och få självkänslan att de kan bli precis vad de vill.

Staten får varje år in cirka 1 300 miljarder i skatter och kommuner och regioner cirka 1 200 miljarder. Löntagare och arbetsgivare betalar hög skatt på lön, företag beskattas på vinster och vi betalar alla moms och andra typer av avgifter.

I Sverige lägger vi en internationellt sett hög summa på exempelvis sjukvård, men vi har inte bättre kvalitet och tillgänglighet motsvarande pengarna vi lägger. Vi står inför stora utgifter för att rusta upp försvaret, bygga ut kriminalvården, rusta det civila försvaret, stötta sjukvård och skola, satsa på investeringar för klimatet och planera för investeringar i infrastruktur. Allt är viktigt och ska göras. Men det blir nödvändigt att fråga sig: Vad får vi för pengarna?

Statsapparaten genererar regler och lagar som är kostnadsdrivande för kommuner och regioner. Dessutom har mängden administrativ personal generellt ökat men inte antalet lärare, sjuksköterskor eller undersköterskor. Att mängden administrativ personal ökar kan ju vara motiverat om det leder till avlastning av den personal som jobbar med barnen, vården eller omsorgen. Men så är inte fallet. Det är tvärtom: Regelbördan för offentliganställda bara sväller.

Då måste man våga fråga sig: Vilket administrativt monster har vi politiker skapat? Är det detta invånarna vill ha? Eller vill de ha skola och sjukvård för pengarna? Vad vill den hårt pressade personalen ha - tid för eleverna eller otaliga rapporter att fylla i?

Vi politiker borde ta ansvar för att varje skattekrona används rätt. Vi får inte bli hemmablinda av att vi hanterar stora summor, bli en del av ett system som inte ifrågasätter eller ta de lätta vägarna genom att kräva mer av våra skattebetalare.

Herr talman! Låt mig ge några exempel. År 2019 beslutade Västra Götalandsregionen att byta namn. Det skulle kosta 10 miljoner. Som tur var kom de på bättre tankar och lät bli. Man kan tycka att 10 miljoner är lite pengar. Men det motsvarar 13 sjuksköterskor på ett år.

Det finns rapporter om att sjukvården snarare står inför en generell produktivitetskris. En läkare inom den privata psykiatrin träffar 5,4 patienter per dag. Det kan jämföras med 2,7 läkarbesök per dag inom den offentliga vården. Då måste det finnas orsaker som inte bara är beroende av pengar.

Min region, Halland, har på många sätt landets bästa sjukvård. Där har man systematiskt jobbat med att kunna erbjuda vård inom 90 dagar, som vårdgarantin säger, i Halland eller i en annan region. Det har gett fantastiska resultat.

I Skåne finns fler exempel. Ett är att man rullat ut ett nytt måltidskoncept. Det har ökat valmöjligheten, gjort att det finns flexibla tider för en patient att kunna äta, möjliggjort för anpassad kost till dem som behöver det, minskat matsvinnet och höjt kvaliteten. Det beräknas ha besparat regionen 30-40 miljoner. Det motsvarar 27-40 sjuksköterskor per år. Det är inte lite.

Dessa få exempel visar att frågan är mycket mer komplex och att lösningen inte bara kan vara mer pengar. Det borde varje ansvarsfull politiker tycka är rimligt. Det handlar om livsviktiga jobb, där man borde kunna förvänta sig en bra arbetsmiljö. Det är otroligt mycket pengar som vi politiker tar in i skatt från våra invånare och företag. Man borde kunna förvänta sig ett skyddsnät utan hål och en skola i världsklass.

Det borde förpassas till sophögen att bara skrika att välfärden är generellt underfinansierad. Så enkel är inte lösningen. Vi behöver göra både och - ha rätt resurser och rätt arbetssätt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det är fantastiskt att höra hur handlingskraftig ledamoten Damberg är nu.

Det är faktiskt inte under de två år som gått sedan valet 2022, då ledamoten Damberg inte längre varit finansminister, som alla de här problemen har uppstått. Ledamoten med sitt parti har ju haft regeringsmakten ganska länge de senaste 20 åren och haft stora möjligheter att göra många av de här sakerna under den tiden om de hade velat.

Det regeringen har gjort under den här perioden med hög inflation, höga räntor och en svår situation är att försöka mildra effekterna för dem som är allra mest utsatta samtidigt som man har lagt pengar där de har behövts här och nu men också tittat framåt på till exempel utbildning och skola.

Det är ändå så att vi nu är 1 av 7 länder av de totalt 27 som står utanför eurosamarbetet, och det har stora effekter på svensk ekonomi både tidigare och framåt.

Stödet från svenska folket har också ökat väldigt mycket när det gäller om vi ska ansluta oss till euron. Bland företagarna vill en majoritet nu att vi ska byta valuta då man vet att vi är både export- och importberoende.

Vore det inte bra med en debatt om denna fråga så att det inte blir som när Socialdemokraterna ändrade sig om Nato? Man gjorde det på väldigt kort tid utan en debatt där svenska folket kunde vara med.

Fru talman! Sverige precis som resten av världen har ju haft en situation med hög inflation, som ledamoten Damberg redogjorde för.

De senaste kriserna har visat att Sveriges ekonomi är tätt sammanflätad med omvärldens. Det visade både finanskrisen 2008 och coronapandemin.

Ledamoten Damberg sa i sitt anförande i dag att problemen har varit värre i Sverige. Det har han sagt flera gånger tidigare.

För min del håller jag inte med om orsakerna till att Sverige har haft större problem. Jag skulle vilja påstå att orsaken är tydlig.

Det är bland annat vår svaga valuta som har ökat inflationen ännu mer i Sverige. Vi har importerat ytterligare inflation när vi importerat till exempel mat, vilket vi gör till ungefär 50 procent. Det har gjort att inflationen har stigit mer här. Det handlar inte bara om mat utan även om bränslepriser och alla andra saker som vi är beroende av. Sverige är ett både export- och importberoende land.

Därför är Liberalerna tydliga med att det bästa för Sveriges tillväxt på lång sikt borde vara att vi inför euron som valuta i stället. Det hade också dämpat den här typen av kris om vi haft en stabil världsvaluta i stället för en svag krona som är väldigt volatil när världen är osäker.

Jag undrar vad ledamoten Damberg tycker om detta. Kan han se att detta är en orsak till att Sverige haft högre inflation och lite större problem?

Fru talman! I dag ska vi tala om regeringens förslag till riksdagen om ett 16:e stödpaket till Ukraina, det största hittills, till ett värde av 13,3 miljarder kronor. Stödpaketet fokuserar på Ukrainas prioriterade behov, som är luftförsvar, ammunition och bepansrade fordon. Detta stödpaket tillför en ny förmåga till Ukrainas luftburna försvar och höjer Ukrainas militära kapacitet, som mina kollegor före mig redogjort för. Det viktiga i detta 16:e stödpaket är att det sker inom ramen för det som Ukraina har sagt att de behöver i de internationella samarbeten som finns för att stötta Ukraina.

Fru talman! Förutom detta enskilda stödpaket har vi nyligen presenterat att vi är överens om en långsiktig ram till Ukraina för att säkerställa en långsiktighet i stödet. Detta utgör en bottenplatta om totalt 75 miljarder kronor till 2026 med 25 miljarder som en bas varje år. Detta är mycket viktigt, och jag är stolt över att vi gör det vi kan för att fortsätta att stödja Ukraina på bästa sätt tills de vinner kriget. Sedan kommer det att komma en period då vi fortsätter vårt engagemang för att hjälpa dem att återuppbygga sitt land.

Även hos svenska folket råder det stor enighet om att man ska fortsätta stötta Ukraina så länge det behövs. Samtidigt är det viktigt att vi på hemmaplan fortsätter den plan för upprustning som vi har påbörjat och att stödet till Ukraina inte går ut över upprustningen av det svenska försvaret eller tränger undan andra viktiga investeringar och reformer som behöver göras i Sverige. Därför är det bra att detta nu sker på det sätt som Liberalerna har föreslagit: genom att stödet blir en avvikelse från överskottsmålet.

Fru talman! Precis som mina kollegor berättat om var vi några från finansutskottet som var i Ukraina i början av maj. Vi hade fått en inbjudan att besöka våra kollegor för att få mer information om deras behov och utmaningar och de åtgärder de vidtar. Det var otroligt tydligt att beslutsamheten hos dem vi mötte var stor. De ska vinna kriget och bli medlemmar i Europeiska unionen, och de jobbar hårt för att nå dessa två mål parallellt.

Jag är djupt imponerad av deras robusthet och av att de samtidigt som de bekämpar ett krig på flera fronter upprätthåller sin statsapparat och försöker förbättra den. Tågen kommer och går i tid, posten delas ut och hus och vägar byggs upp. De har kontroll över sin ekonomi, och deras bnp ökar.

Vi besökte även Kyiv School of Economics, som sedan krigsutbrottet under tiden för Rysslands terror har utökat sina utbildningsplatser med flera hundra personer för att möta de behov som måste tillgodoses för att Ukraina ska kunna bli medlemmar i EU. De har byggt klassrum i skyddsrum, och de har genom internationell hjälp möjliggjort att många nu kan studera där med hjälp av stipendier.

Men visst finns det stora utmaningar som behöver lösas för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Sverige är en viktig partner, och vi ska hjälpa Ukraina med detta på allra bästa sätt så mycket vi kan och så fort vi kan.

Kriget kostar otroligt mycket både i pengar och människoliv. Tragedier pågår varje dag. Älskade kommer aldrig hem igen. Människor blir sårade och får livslånga men. Förstörelse av människoliv, livslånga sorger för dem som överlever och en enorm materiell förstörelse var sådant vi fick bevittna när vi besökte Kiev och andra platser i Ukraina.

Fru talman! Trots Ukrainas otroliga försvarsförmåga och robusthet är det helt existentiellt att stödet från väst fortsätter att komma kontinuerligt och långsiktigt. Därför är det så viktigt att vi tillsammans med övriga länder i Europa visar att vi står eniga, att vi använder våra gemensamma muskler för att ge Ukraina musklerna att trycka Ryssland ut ur sitt territorium. Vi måste ge Ukraina finansiella och militära muskler och samtidigt bidra på de sätt vi kan för att de ska kunna bli en del av Europeiska unionen så fort som möjligt.

Det är en existentiellt viktig fråga på så många vis, och därför är det så bra att vi i Sveriges riksdag är eniga om det här stödpaketet. Det här är en fråga som är mycket större än skillnaderna mellan våra partier. Det är en fråga som kan förena oss, där vi som nation visar att vi står bakom Ukraina i deras frihetskamp så länge som det behövs och att vi är en viktig röst i Europa och världen. Vi visar med våra handlingar att vi menar det vi säger för vår gemensamma fred, frihet och demokrati.

Med det vill jag yrka bifall till propositionen om den extra ändringsbudgeten för stöd till Ukraina.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)

Fru talman! Jag kan svara ledamoten tydligt. Vi tar vårt klimatansvar varje dag och kommer att fortsätta göra det hela den här mandatperioden och förhoppningsvis längre.

Janine Alm Ericson kan raljera hur mycket hon vill om vår kärnkraftspolitik. Faktum är att den politik som gjorde att styrmedlen ändrades, så att man lade ned fungerande kärnkraft innan man hade ett sätt att i stället generera fossilfri el, var väldigt oansvarig. Det var därför vi inte var med i energiöverenskommelsen.

Vi har beviljat havsbaserad vindkraft. Vi har stöd för solkraft. Vi ser hur flexibilitetsmarknaden växer fram. Det är jätteviktiga initiativ på kort sikt. Men på lång sikt behöver vi ha stabil planerbar energi, som ges av vindkraft, vattenkraft och kärnkraft. Dessutom gör vi nu satsningar på en skrotningspremie, en klimatpremie för lätta lastbilar, en förstärkt klimatpremie för tunga fordon och stöd för laddinfrastruktur. Påstår man att vi inte har några förslag klingar det alltså tomt.

Debatten med anledning av vårpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Propositionen bordlades.

Fru talman! Tack, ledamoten Janine Alm Ericson, för frågorna! Vi har nu för första gången samlat alla riksdagens partier bakom de långsiktiga klimatmålen i Sveriges riksdag. Det lägger grunden för att vi ska kunna komma hela vägen till noll.

Vi startade den här regeringsperioden med att vara ordförande i EU, och där gjorde vi mycket för att få igenom klimatpolitik som är mer än bara Sveriges klimatpolitik med Fit for 55. Jag är väldigt stolt över det vi gjorde där och över att vi kommer att fortsätta jobba i den riktningen. Karin Karlsbro, vår fantastiska EU-parlamentariker, har jobbat hårt för både klimat och miljö under alla de fem år som varit.

Vi lägger grunden för att kunna eliminera utsläppen på riktigt. Jag hörde Janine Alm Ericson säga i sitt anförande att vi måste bryta gasberoendet av Putin. Det håller jag verkligen med om. Därför är elektrifieringen så viktig, och därför måste vi också ha en seriös plan för att hantera den på kort och lång sikt, vilket vi nu har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Fru talman! Ledamoten har helt rätt i att det är en kostnadskris till följd av hög inflation. Därför har vi tillsammans med andra aktörer i samhället gjort allt vi kan för att trycka tillbaka den. Den gör offentlig sektor fattigare.

Under tiden det varit hög inflation har vi gjort de satsningar som jag beskrev på skolan. Det är viktiga satsningar som staten bidrar med; jag hoppas att kommunerna också gör det de kan för att prioritera skolan. Den är ju kärnan i välfärden.

När det gäller satsningar på ungdomar är jag jätteglad över att vi nu satsar på fler sommarjobb i kommuner med hög arbetslöshet. Men det allra viktigaste vi också behöver komma ihåg är ju att företagen står inför en stor kompetenskris. Det finns lediga arbeten men inte folk som kan ta dem. Vi har gjort stora satsningar på yrkesvux och livslångt lärande för att faktiskt få igång tillväxten igen. Det tänker jag även är bra, liberal marknadsekonomisk politik.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Precis som jag sa tidigare är jag väldigt glad över att Centerpartiet inser vikten av bra satsningar på skolan. Det här är en vårbudget där vi satsar ytterligare 500 miljoner på skolan. Det blir totalt 1,7 miljarder. Utöver det har vi satsat 10 miljarder i generella statsbidrag på kommuner och regioner, varav 7 miljarder går till kommunerna. En stor del av kommunernas verksamhet är skolor. Jag tänker alltså att detta innebär flera viktiga tillskott till just skolan.

Samtidigt ser det ju väldigt olika ut i olika kommuner. Vissa drabbas jättehårt av kostnadskrisen och har stora problem med skolan, andra har det inte. Det är också därför det är så viktigt att kommuner med sin beskattningsrätt gör prioriteringar för att kunna satsa det som behövs på skolan.

Förutom att vi ger pengar till skolan gör vi också stora reformer nu som kommer att minska regelbördan och göra det bättre för lärarna och bland annat stärka deras arbetsmiljö. Det är alltså både pengar och viktiga strukturreformer för att varenda unge ska klara skolan.

Fru talman! Varför tjatar alltid Liberalerna om skolan? Jo, för att det inte finns något viktigare än skolan och friheten och egenmakten som kunskap och bildning ger. Om man klarar skolan är det ett vaccin mot utanförskap och ohälsa som är helt ovärderligt. Dörrar öppnas om man är kapabel att jobba med det man vill eller starta företag.

Satsningar på skolan ger framtida skatteintäkter och gör att stora kostnader undviks. Men det är inget mot hur det förverkligar livschanser, förebygger tragedier och skapar en helt avgörande känsla av samhörighet och av att man är viktig i samhället. Därför måste vi från statens sida tillsammans med alla kommunala huvudmän säkra att vi har tillräckligt med resurser även i tillfälligt tuffa tider.

De pengar vi nu avsätter till skolan i vårbudgeten är inte villkorade eller öronmärkta. Det är meningen att varje kommun ska använda dem på bästa sätt till skolan, för att kanske inte behöva göra kortsiktiga neddragningar på grund av kostnader som har ökat på grund av inflationen eller för att köpa in böcker för att utveckla undervisningen. De vet bäst vad deras elever behöver just nu.

Lärandet är livslångt. Därför satsar vi nu ytterligare pengar i vårbudgeten, som en fortsättning på de stora satsningarna i 2024 års budget, på att ytterligare stärka yrkesvux med motsvarande 2 000 helårsplatser. Sverige står ju med en stor kompetensbrist som måste hanteras för att få fart på tillväxten igen. Vår satsning, tillsammans med en extra satsning som innebär 15 000 sommarjobb i de kommuner som har hög arbetslöshet, gör att vi sänker trösklarna för att personer ska få in en fot på arbetsmarknaden och få ett första jobb. Det är bra satsningar för individen och bra satsningar för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Fru talman! Då kanske det var bra att jag ställde frågan så att ledamoten fick förklara vad hon menade med en historisk nedskärning.

Om Vänsterpartiet skulle styra Sverige och vilja lägga de här pengarna, hur ser det Sverige ut? I Vänsterpartiets budget i höstas redovisade ni stora skattehöjningar på nästan alla löntagare, viktiga samhällsbärare med helt vanliga jobb. Vidare var ni tillväxtfientliga då ni ville ta bort växa-stödet, FoU-avdraget och expertskatten.

Hur ska alltså alla dessa bidragsökningar och offentliga utgifter finansieras i Vänsterpartiets Sverige?

Fru talman! Ledamoten pratade i båda anförandena om gaslighting, alternativ verklighet och att årets budget och vårbudget är en historisk nedskärning på offentlig sektor. Jag blev förvirrad och undrade om det var jag som fattat fel. Jag var faktiskt tvungen att kolla: Vem är det egentligen som gaslightar i talarstolen?

Att årets budget och vårbudget skulle vara en historisk nedskärning på offentlig sektor är inte riktigt sant. Under pandemin var det visserligen betydligt större stöd, vilket var helt befogat och nödvändigt. Men stödet som ges nu är inte en historisk nedskärning.

Om vi nu ska ha en uppriktig debatt undrar jag dels varför ledamoten säger saker som bara förvirrar svenska folket, dels vad hon själv vill göra.

Fru talman! Tyvärr fick jag inte svar på mina frågor. Jag kanske inte heller skulle ha förväntat mig det.

Vi har som sagt en arbetslöshet som är bland Europas högsta. Vi har också en skolkris. Det är bra att laga taket när solen skiner, vilket den har gjort - med låga räntor och högkonjunktur - de senaste åtta åren.

Vi är med och tar ansvar. Vi gör nu stora och viktiga satsningar för att Sverige ska komma till rätta med saker och ting och för att trycka tillbaka inflationen och få igång tillväxten.

Damberg fick ingen chans att svara på Svantessons fråga om hur man ska få ihop regeringsunderlaget, men jag ger honom en ny chans här. Centerpartiet sa i sin replik att Socialdemokraterna gubevars inte skapade jobben, och jag håller faktiskt med. Hur ska Damberg få ihop sitt regeringsunderlag, om han kan ta makten, med det ovilliga Centerpartiet, det tillväxtfientliga skattehöjarpartiet Vänsterpartiet och kärnkraftsmotståndarna i Miljöpartiet?

Fru talman! Jag har en fråga om hur ledamoten Mikael Damberg tänker.

Ledamoten har i talarstolen pratat om riktiga människor och vanligt folk. Man regerade i åtta år, men man genomförde inga nödvändiga strukturreformer. Man lämnade efter sig en av Europas högsta arbetslöshetssiffror och skyhöga elpriser som - låt er inte luras - steg före Rysslands invasion, som en effekt av att man stängde ned kärnkraften på Ringhals. Som toppen på det visade vi oss dessutom ha bottenresultat i Pisaundersökningen.

Om Damberg nu pratar om vanligt folk och riktiga människor, hur tänker han? Finns det ingen självrannsakan?

Fru talman! Det har varit och är fortfarande en tuff tid i Sverige. Inflationen har gjort oss alla fattigare och har slagit hårt mot alla: de som är beroende av bidrag, löntagare, företagare och offentlig sektor. Alla har blivit fattigare, och allt har blivit dyrare.

Det finns dock en elefant i rummet som inga andra partier nämner och som det också står om i riktlinjerna för den ekonomiska politiken i dag, nämligen att kronkursens utveckling utgör en osäkerhetsfaktor. Den har gjort att det har varit ännu värre i Sverige än i andra länder, ett faktum som har gjort att vi dessutom har förvärrat inflationen genom att importera den med saker vi köper.

Vi har sett att värdet av valutan påverkas otroligt mycket av vår oroliga omvärld. Trots att vi har en lågt värderad krona går det knackigt för våra exportföretag. Detta är endast några av orsakerna till att Liberalerna vill att vi snarast ansluter oss till euron. Svenska folket förtjänar den förutsägbarhet och stabilitet som en valuta som euron erbjuder.

Fru talman! Glädjande är att förra veckans inflationssiffror visade att det arbete som görs ger resultat. Nu ska det tas hela vägen i mål. Samtidigt ska vi nu börja rulla ut de långsiktiga reformerna för tillväxt för att få fart på Sverige igen. Det ser jag fram emot att göra ännu mer i kommande budgetarbete.

Nu presenterar vi en vårbudget som ska innehålla nödvändiga satsningar under resten av året. Vi satsar ytterligare 100 miljoner för att snabba på utbyggnaden av laddinfrastruktur - ett viktigt besked för att snabba på tidigare klimatsatsningar som vi gjorde i budgeten för mer elektrifiering och eliminering av utsläppen.

Fru talman! De största satsningarna görs på välfärden, med 6 miljarder till regionerna och 500 miljoner till skolan. I dessa tuffa tider är det viktigt att säkra att välfärden inte behöver göra några kortsiktiga, dåliga beslut på grund av tuffa tider.

Under hela våren har oppositionen pratat om krisen i offentlig sektor. Vi har hört det från talarstolen här i dag från bland annat ledamoten Damberg. Hans bild av verkligheten är inte min bild av verkligheten.

Vi har sett exempel på utsatta människor, stressad personal och barn som inte har fått det stöd de ska ha i skolan. Det är självklart oacceptabelt. Då är det enkelt att ropa högt och säga att det skulle lösas med mer skattepengar.

Hela grunden till mitt politiska engagemang är just att vi ska ha ett skyddsnät utan hål för den som faller och en skola som ser varje unge så att barnen kan klara skolan kunskapsmässigt med självkänslan att de kan bli precis vad de vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Staten får in ungefär 2 500 miljarder i skatter. Löntagare och arbetsgivare betalar hög skatt på arbete, och det är moms på allt vi konsumerar, med mera. I Sverige lägger vi en med internationella mått mätt hög summa på till exempel sjukvård, men vi har inte bättre kvalitet och tillgänglighet motsvarande de pengar vi lägger.

Vi står inför stora utgifter för att rusta upp försvaret, kriminalvården, det civila försvaret, sjukvård och skola, satsa på investeringar för klimatet och planera för framtida infrastruktur. Allt är viktigt, och allt ska göras. Men det är nödvändigt att fråga sig: Vad får vi för pengarna?

Fru talman! Statsapparaten genererar regler och lagar som är kostnadsdrivande för kommuner och regioner. Vi gör offentliga investeringar som blir så dyra att man kan ifrågasätta samhällsnyttan. Det finns röster som säger att bättre upphandlingar hade kunnat spara otaliga miljoner. Exemplen kan radas upp. Generellt har dessutom administrativ personal ökat men inte lärare, sjuksköterskor eller undersköterskor.

Att administrativ personal ökar kan ju vara bra, om det leder till att de som jobbar där ute får mindre att göra. Men så är inte fallet. Det är tvärtom: Regelbördan för offentliganställda bara sväller. Då måste man fråga sig: Vilket administrativt monster har politiker skapat? Är det vad invånarna vill ha, eller vill de ha skola och sjukvård för pengarna? Vad vill den hårt pressade personalen ha - tid för elever eller otaliga rapporter att fylla i?

Vi politiker måste ta ansvar för att varje skattekrona används rätt. Vi får inte bli hemmablinda av att vi hanterar stora summor och inte ifrågasätta och ta den lätta vägen och skrika efter mer pengar som skattebetalarna ska betala. Därför är jag stolt över den välbalanserade vårbudget vi i dag lägger fram som stöttar offentlig sektor tillsammans med inrättande av effektivitetsdelegationen.

Det borde förpassas till sophögen att bara skrika på att välfärden är underfinansierad generellt, för så enkel är inte lösningen. Vi behöver både satsa mer pengar och ifrågasätta hur de används. Det borde varje ansvarsfull politiker tycka är rimligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för klargörandena. Jag är helt enig med ledamoten om att klimatomställningen är kritisk och att vi behöver göra allt vi kan för att klara den. Jag är också väldigt glad över att vi för första gången faktiskt har en plan för att ta oss till noll utsläpp till 2045 - fem år tidigare än vi har förbundit oss att göra på EU-nivå. Jag är helt enig med ledamoten om att det är dit vi ska, men ledamoten och jag ser väldigt olika vägar dit.

Jag är dessutom glad över att alla åtta partier i Sveriges riksdag nu är överens om klimatmålen. Dessutom har Liberalerna tillsammans med regeringen och samarbetspartierna fått igenom att det nu är upp till varje departement att ta ansvar för vilken klimatpåverkan man har. Detta är något som jag är ganska säker på att Miljöpartiet gärna hade velat ha igenom när de satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna. Detta är bra och viktigt, för det betyder att även vårt departement, Finansdepartementet, och vårt utskott behöver ta ansvar för och se till att vi faktiskt når klimatmålen.

Jag håller också med om att vi har ett stort investeringsbehov. Även Liberalerna har varit tydliga med att vi troligtvis behöver gå till ett balansmål. Vi kanske till och med behöver lånefinansiera för att göra vissa kritiska investeringar ett tag framåt, men det är viktigt att vi gör det inom det finanspolitiska ramverk som vi alla har kommit överens om. Detta har, precis som ledamoten säger, varit en styrka för Sverige och har gjort att Sverige just nu står starkt för att klara de utmaningar vi har. Det är dessutom viktigt med en generationsrättvisa i detta, så att vi ger våra unga bra förutsättningar för ett fint liv framåt.