Heléne Björklund

Fru talman! Det allvarliga och oroliga säkerhetsläge som vi befinner oss i debatteras i snart alla frågor och används i alla möjliga sammanhang.

Jag har själv varit med och diskuterat här i kammaren och ställt frågor till såväl försvarsministern som infrastrukturministern när det gäller upphandlingen av Gotlandstrafiken. Där har vi fått svaret att Trafikverket inte har fått några särskilda skäl att tänja på reglerna för att ta hänsyn till säkerhetsläget. I den senaste debatten med infrastrukturministern hänvisades till att frågorna måste drivas på EU-nivå, och han försäkrade mig att regeringen kommer att göra det.

Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall: Hur hanteras dessa frågor i EU? Diskuteras det något om att vi kanske måste driva på lite och att det nuvarande säkerhetsläget i hela Europa gör att vi måste tänja lite på upphandlingsreglerna så att säkerhetsläget beaktas?

Fru talman! Jag vill föra in ytterligare ett perspektiv som statsrådet också berörde, och det är att hålla samman Sverige. Det gäller så klart kommunikationer, där olika landsändar inte ska ställs mot varandra. Det gäller också att hålla ihop befolkningen och landet, där den typen av frågor såklart också blir en del.

Nu handlar interpellationen inte om det, men vi hade nyligen ett sjabbel och debacle med den statliga flygplatsen i Ronneby, som också ligger i Blekinge. Man pekade ut den och sa att den inte skulle vara kvar i det statliga uppdraget. Den frågan har lösts, men det är sådant som skapar oro, i det här fallet i Blekinge.

Det är viktigt att hålla ihop kommunikationerna i hela landet, och ett tips till regeringen där är att utöka budgeten. Jag förstår att det är dyrare nu därför att vi har dyrtider, men man kan satsa mer på järnväg och infrastruktur. Det är ett jättebra tips, tycker jag.

I övrigt tackar jag för svaren. Jag ser fram emot svaren från Trafikverket den 26 april. Jag kan lova statsrådet att jag därefter kommer att återkomma i denna fråga.

Fru talman! Jag måste börja med att påminna om vem som representerar regeringen i dag. Det är dessvärre inte jag, så det är jag som ställer frågorna och statsrådet som måste komma till riksdagen och svara. Men tack för frågorna, statsrådet!

Jag vill återigen uppehålla mig vid att Trafikverket har avbrutit upphandlingen av den nya bansträckningens projektering. Bara detta beslut innebär en försening på minst ett år, oavsett när upphandlingen kan återupptas, eftersom det tar nio månader att komma igång. Vad vi förstår var det bara ett tilldelningsbeslut som saknades när upphandlingen avbröts. Jag förstår naturligtvis att de måste göra det när de får ett sådant uppdrag från regeringen, men jag hoppas att ministern och regeringen förstår den oro detta skapar och de signaler detta skickar.

Det är inte bara de delar som rör näringslivet som vi vill lyfta upp. Vi har Volvo, Ikea och hamnarna - stora företag som är beroende av att investeringen genomförs - men vi har också de nya förutsättningarna till följd av att vi nu är Natoallierade. Jag är säker på att infrastrukturministern får höra upprepade gånger att detta kräver en robustare och bättre infrastruktur.

Blekinge är dessutom en av de utpekade platserna i DCA-avtalet, där Ronneby flottilj finns med, vilket också kräver att vi har robusta kommunikationer, där Sydostlänken är en av delarna.

Jag vill upprepa mina frågor om hur det fortsatta arbetet med Sydostlänken nu kommer att ske om det inte finns förutsättningar att minska kostnaderna. Givetvis ska vi vara kostnadseffektiva, men vad kommer att hända med Sydostlänken om det inte går?

Fru talman! För ungefär ett år sedan firade vi hemma i Blekinge. Det var den 9 mars, och på regeringssammanträdet hade man tagit beslut om byggstart för Sydostlänken. Det var ett av de projekt som fanns med i planen. Vi kände att många års intensivt arbete i total politisk enighet hade lett till att vi kunde lyfta vårt lilla län och få synas i sammanhang där vi kunde bidra både nationellt och internationellt med en positiv klimatomställning, bättre robusthet och ökad handel, vilket skulle gynna hela Sverige.

Det är av stor vikt att Sydostlänken ses som en nationell angelägenhet och att regeringen tillser att de utlovade satsningarna genomförs. Sydostlänken kommer att bidra till ökad flexibilitet och robusthet i transportsystemet för både gods- och persontrafik. Den kommer att skapa större arbetsmarknadsregioner i södra Sverige, och den blir en del av en klimateffektiv transportkorridor för export och import över Östersjön till växande marknader som finns i östra Europa och i Asien.

Genom Sydostlänken binder man också samman den europeiska transportkorridoren med den i Baltikum, vilket ger näringslivet ökade möjligheter inte bara i Blekinge utan i hela Sverige. En elektrifiering av järnvägen till hamnen i Karlshamn skapar också nya möjligheter för mer effektiva godstransporter.

Sydostlänken är alltså viktig inte bara för näringslivet i Blekinge. För ett år sedan firade vi som sagt att det skulle börja hända saker. Men så kom ett pressmeddelande från regeringen om att kostnaderna måste ses över, att nyttan måste ses över igen och att man måste se till att göra kostnadsminskningar. Dessutom kom den 7 mars, nästan på dagen ett år efter regeringsbeslutet, ett brev till dem som bor i eller påverkas av den valda korridoren för Sydostlänken. Det var ett väldigt trist brev, där det stod att det har kommit ett nytt regeringsuppdrag att se över kostnaderna, och därför har arbetet med nysträckningen pausats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså Trafikverket som har avbrutit en upphandling. Ett samråd som skulle ha ägt rum i höst har också skjutits upp på obestämd tid. Detta skapar jättedåliga signaler. Det skapar oro för dem som är berörda och har fastigheter i korridoren. De undrar vad som händer - ska de sälja sina fastigheter eller inte? Därav mina upprepade frågor till regeringen om detta.

Vi måste hålla ihop den här frågan. Jag håller med om att vi ska ha en effektiv kostnadskontroll i Sverige. Men i dessa dyrtider har saker blivit dyrare. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: Vad händer med Sydostlänken om kostnaderna inte går att minska?

Fru talman! Jag ska inte fylla min talartid bara för att fylla den, och jag kommer inte att upprepa frågorna. Jag är inte helt nöjd med hur man har agerat här, för påpekanden har funnits under en lång tid. Men jag förstår utmaningen.

Min förhoppning är att vi - regering, riksdag och våra Europaparlamentariker - framöver ska jobba tillsammans och våga driva dessa frågor i EU, för vi är verkligen i ett utsatt och särskilt läge. Då kan inte upphandlingsregler vara som de alltid har varit, menar jag, och det kan absolut inte vara så att lägsta pris vinner i en sådan här viktig fråga. Min förhoppning är att vi kan lita på det statsrådet säger här och att vi kan bli överens om att fortsätta driva frågan.

Fru talman! Som Hanna Westerén lyfte är detta en ordentlig debatt på Gotland, bland invånarna där, men också i resten av landet. Vi ser ju att detta påverkar.

Man påpekar: Om detta, i den här upphandlingen, skulle gå till ett fartyg som är registrerat i ett annat land skulle det landet rent hypotetiskt kunna kalla hem sin färja vid en krigssituation. På samma sätt är det om man inte har svensk personal på fartyget. Personalen skulle då också kunna bli kallad hem till ett annat land vid en krigsfara, även om vi nu är allierade.

Man kan såklart avfärda detta som hypotetiska frågor, men regeringen har vid flera tillfällen gått ut och sagt att det kan bli skarpt läge och att det kan bli det snabbare än vi förstår. Då måste man i en upphandling tänka in alla hemska och förfärliga hypotetiska situationer, och det är svenska staten som måste säkerställa att man har en trygghet även på internationellt vatten.

Jag upplevde inte att jag fick svar på frågan: Om inte nu, när? Vi tycker att Gotlandstrafiken behöver ha både svensk flagg och svensk besättning för att vi ska känna trygghet och säkerhet när det gäller de frågor som jag tog upp tidigare. Jag ska inte ta upp tid genom att upprepa dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag vill ställa en ny fråga. Om regeringen nu inte ansåg att detta tillfälle var tillräckligt allvarligt för att begära särskilda skäl blir min fråga: Har regeringen för avsikt att driva detta i EU? Där kan man kanske tänja eller testa lagstiftningen, och man kan också påverka lagstiftningen. Större delen av Europa är ju i ett väldigt speciellt läge. Det är inte bara Sverige och Gotland. Möjligen kan man driva frågan i EU. Min fråga till statsrådet blir: Avser regeringen att göra det?

Fru talman! Säkerhetsläget i Europa är sämre än på mycket länge. Den utveckling som sker på flera håll i omvärlden bidrar till ökad instabilitet. Vårt Östersjön är inget undantag. Marinchef Ewa Skoog Haslum har ganska nyligen uttalat att handelsfartyg och färjor, exempelvis inom Gotlandstrafiken, är särskilt utsatta mål för attentat eller fientliga aktioner. Jag ställde min interpellation till försvarsminister Pål Jonson, eftersom det är hans ansvarsområde mina frågor rör. Men i stället är det i dag infrastrukturminister Andreas Carlson som får redogöra för regeringens ambitioner och agerande i de här frågorna. Jag är tacksam för att ministern är här.

Vi i försvarsutskottet har flera gånger träffat Trafikverkets generaldirektör för att diskutera upphandlingen och innan upphandlingstiden går ut förvissa oss om att man har ställt krav på svensk flagg och vidtagit nödvändiga säkerhetsåtgärder. Vi har inte fått svar som gjort att vi känner oss trygga, och det är därför jag har ställt denna interpellation. Vi har framfört att staten måste gå in och garantera en långsiktig, trygg och säker tillgänglighet till och från Gotland och att säkerhetsluckorna måste täppas till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som statsrådet säger anser sig Trafikverket inte ha möjlighet att ställa krav på svensk flagg i upphandlingen eftersom man då måste ange särskilda skäl. Min fråga är: Om inte nu rådande säkerhetsläge innebär särskilda skäl, när skulle då sådana finnas? Försvarsmakten har varnat för att den inte kan eller får bistå ett utlandsflaggat fartyg vid ett eventuellt hot om fartyget befinner sig på internationellt vatten och krigsläge inte råder. Det innebär i klartext att om ett terrorhot skulle riktas mot en färja i Gotlandstrafiken med utländsk flagg på väg mellan Visby och Oskarshamn eller Nynäshamn skulle Försvarsmakten inte ha mandat att agera. När det finns en reell risk att det skulle kunna hända har man ändå inte hänvisat till att man har särskilda skäl.

Därmed blir mina första frågor: Hur ser regeringen på detta allvarliga påpekande? Om inte läget nu är ett särskilt säkerhetsläge för att begära undantag i upphandlingsreglerna, när är det detta?

Fru talman! Jag ser ryggdunkandet här, men man blir lite ställd när man hör en sverigedemokrat säga att en socialdemokrat som vill lägga fram förslag bör fråga en sverigedemokrat först. Så talar ett auktoritärt styre. Låt detta bli en varning inför framtiden! Det är inte så vi vill ha det.

Under det här mardrömsdygnet satt tusen bilar fast i kön med flera personer i varje bil. Anhöriga, arbetskamrater och andra satt hemma och undrade hur det skulle gå. Många av dessa personer tittar på debatten i dag. Jag tror inte att de blir särskilt imponerade av att de som nu har ansvaret säger att allt är Socialdemokraternas fel och att det blir ett skuldbeläggande.

Jag tycker att frågorna till ministern har varit tydliga och raka: Vem har ansvar? När kan ansvar utkrävas? Vilka lärdomar ska vi dra? Jag blir förvånad över den upprördhet som visas. Man blir totalt förlamad av att få frågor om att man själv har ansvar. Regeringsföreträdarna ska naturligtvis vara stolta över den makt de fått till låns, bära upp det ansvaret och svara på frågorna som kommer här i kväll. Jag upprepar min fråga till ministern för civilt försvar: När blev denna fråga ministerns ansvar?

Fru talman! Denna debatt, som min kollega Adrian Magnusson har begärt att ha med infrastrukturministern, handlar om ett mardrömsdygn i Skåne. Det drabbade dock inte bara skåningar. Också några från Blekinge och resten av landet drabbades på olika sätt.

Det är uppseendeväckande att en ledamot står här och säger att det är Socialdemokraternas fel, men jag ska inte debattera med en annan ledamot i dag. Jag kan däremot konstatera att han i alla fall fick debattera med den socialdemokratiske infrastrukturministern flera gånger. Det är värt att nämna.

Detta handlar om ett mardrömsdygn under första veckan i januari. Arbetspendlare, turister, invånare och blåljuspersonal satt fast och våndades i upp till ett dygn, precis som har konstaterats här tidigare.

Trafikverkets personal ska, i alla fall enligt medierna, ha sagt på ett arbetsmöte att han inte hade någon kunskap om detta. Han visste mer om tågtrafik och var kanske inte rätt person att vara där.

Ministern för civilt försvar tar denna debatt i kväll, vilket är vällovligt. Men är detta ministerns frågor? Försvarsmakten kom ju in med sina bandvagnar ganska sent i processen.

När fick ministern för civilt försvar ansvar för denna fråga? Var det redan den 3 januari, eller kom det senare, när infrastrukturministern vägrade ta dessa frågor? Ifall ministern för civilt försvar fick ansvar för dessa frågor redan den 3 januari undrar jag vilka åtgärder som föreslogs från regeringen och ministern för civilt försvar i det akuta skedet?

Fru talman! Jag fortsätter att beskriva hur vi har det i Blekinge.

Till sjukvårdsministern vill jag säga att denna debatt är ett rop på hjälp. Vi har fortfarande en förhoppning om att regeringen ska hjälpa alla Sveriges regioner. Anledningen till att vi är så många i den här debatten är ju att vi vill visa hur angeläget detta är.

I mitt förra inlägg nämnde jag att det för lilla Blekinges del är 600 miljoner som ska bantas. Det motsvarar 14 procent eller 2 kronors skattehöjning. Det är systemhotande om denna bantning ska genomföras; det är faktiskt riktigt allvarligt.

Jag håller med om det som har sagts här om krisberedskap och hur viktig hela sjukvården är, men det jag ser framför mig är att små barn och deras familjer far illa. Vi har hört flera vittnesmål om bup-verksamheter som är hotade och långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Alla här inne vet vad som händer när barn inte får hjälp i tid. Det handlar inte bara om mänskligt lidande, utan stora tragedier kan vänta om man inte sätter in hjälp i tid. Av allt det elände som jag och många kollegor har beskrivit här är det ändå dessa barn och deras familjer som jag ser framför mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ställer frågan till sjukvårdsministern än en gång: Hur bedömer sjukvårdsministern att regeringens budget kommer att påverka hälso- och sjukvården? Följdfrågan är: Kommer ministern att hjälpa oss med detta?

(Applåder)

Fru talman! Jag ska här i dag ge sjukvårdsministern några exempel också från mitt hemlän Blekinge. Jag är mamma till barn med flera kroniska diagnoser. Jag möter regelbundet fantastisk vårdpersonal på Blekingesjukhuset hemma i Blekinge. De gör enastående insatser, inte bara för vår familj utan för hela länets lilla befolkning. Men frågan är hur länge de ska orka.

Det är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som tillsammans styr i Blekinge. De har nu gett ett sparbeting på 600 miljoner kronor. Det tycks kanske inte mycket, men i mitt lilla län är det ett sparbeting på 14 procent. Det motsvarar en skatteökning med hela 2 kronor. Det är en helt orimlig budget som kommer att få helt orimliga konsekvenser.

Regionledningen med kristdemokrater och sverigedemokrater i spetsen har än så länge inte gett några direktiv om hur detta ska gå till. Men man har gett ett mycket tydligt direktiv; det är att budgeten ska hållas. Hur ska detta gå till? Hur ska personalen orka? Hur ska det bara kunna fungera? Det blir en riktigt djup och svår sjukvårdskris.

Jag vill verkligen vädja till sjukvårdsministern att lyssna till sina partikamrater i Blekinge och runt om i landet och se till att lösa detta, så att det inte behöver sägas upp så mycket personal som vi befarar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tyckte att ledamoten hade många intressanta poänger som vi delar, men det var särskilt en sak jag fastnade för med tanke på mitt tidigare replikskifte. Det gäller det statliga engagemanget. Ledamoten pratade om att det behöver öka i det civila försvaret, och jag ser då fram emot att vi kan få majoritet här i kammaren för att öka det statliga engagemanget även i försvarsindustrin.

Min fråga till ledamoten är: Hur ser ni på det? Gäller detta bara civila verksamheter, eller skulle det också kunna gälla försvarsindustrin?

Fru talman! Då ska jag först ge en kunskapsupplysning, och det är att det inte är Socialdemokraterna som bemannar några regementen någonstans. Det är staten och Försvarsmakten som gör det. Det kan vara bra att känna till.

Vi har också varit i Kiruna och fått exakt samma indikationer, så där är vi överens. Men det kan väl inte hindra oss från att ha ambitioner, och det kan väl inte hindra oss från att säga att det är otroligt viktigt av geopolitiska och strategiska skäl att vi har ett starkt försvar också uppe vid Nordkalotten? Såvitt jag vet finns det inga regleringar som säger hur stor överbyggnaden måste vara för att det ska kallas för ett regemente. Det är därför också en ganska lågt hängande frukt att ha dessa ambitioner och att fortsätta diskutera detta.

Det är möjligt att det inte kommer att bli så. Men, som sagt, vi ser det som ett privilegium och ett ansvar att vara politiker och visa på möjligheter som vi ser för framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Wistedt för hans frågor.

Låt mig säga följande: Det är möjligt att vår kommittémotion är fluffig och framtidsinriktad. Vi ser det som både ett ansvar och ett privilegium att få vara politiker och att få spåna om framtiden och också lägga fram politiska förslag som vi dessutom finansierar. Vi har inte sagt att detta ska ske i närtid.

Men vi ser vad som händer i norra Sverige. Vi har Finland, Sverige, Norge - Nordkalotten - som är ett strategiskt väldigt viktigt område geopolitiskt. Vi ser att vi behöver en ordentlig förbandstillväxt där uppe. Vi har dessutom Esrange, LKAB, Malmbanan med mera som ska försvaras. Och vi tror att vi behöver den förbandstillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Nu säger ledamoten att det inte kan ske före 2030 även om vi tar beslut nu. Låt oss se vad det blir av det. Detta är vårt förslag för framtiden. Vi ser att det behövs en förstärkning i norra Sverige.

När det gäller Kvarn ser vi att det är en väldigt lågt hängande frukt. Ledamoten ställde inte några frågor om det, men jag svarar på det ändå. Där finns alla tillstånd som behövs. Där finns övningsfält. Och där finns en anläggning för strid i bebyggelse. Det skulle därför vara väldigt enkelt att utveckla det till ett regemente. Vi tycker därför att detta är en lågt hängande frukt, och vi vill peka på de möjligheter och behov som vi ser.

Fru talman! Det som ledamoten Berglund säger stämmer. Vi tycker att detta är en bra lag. Om den räcker eller inte får väl framtiden utvisa. Men vi oroar oss ändå, som sagt, för eventuella ägarförändringar och strukturförändringar.

Till skillnad från högern, som vill ha allting privat av ideologiska skäl, är vi socialdemokrater rätt så pragmatiska, som ni säkert har märkt under årens lopp när det gäller privatiseringar. Vi vågar pröva, men vi ser också när det inte fungerar. Vi säger inte att det inte fungerar i försvarsindustrin i dag. Men vi ser det på väldigt många andra områden där den så kallade marknaden skulle lösa allt men där marknaden kanske består av intressen som vi inte vill ha in i säkerhets- och försvarsindustrin. Därför föreslår vi ett statligt engagemang i vår försvarsindustri.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Berglund, för frågan!

Jag upprepar mitt svar. Vi ser inte att problemen finns i dag, men som jag beskrev i mitt förra svar är vi oroliga för att framtida konstellationer, ägarförändringar och ändringar i strukturen skulle kunna innebära att Sverige tappar kontrollen över försvarsindustrin. Vi anser att den är alltför viktig för det, med den kompetens som har byggts upp där under lång tid.

Vi kan ta ubåtarna som exempel. Där har Saab verkligen räddat svenska ubåtar och hela den kompetens som finns där. Vi är helt överens om att Saab har gjort en fantastisk resa, men vi oroar oss för vad som kan hända i framtiden med olika internationella samarbeten och eventuella strukturförändringar. Där ser vi att ett statligt engagemang kan säkra att produktionen blir kvar hemma i Sverige och att vi har kvar kontrollen.

Fru talman! Tack, ledamoten, för fortsättningen på frågan!

Vi tror att det är för precis sådant här vi behöver ha en försvarsindustriell strategi. Vi välkomnar ett samarbete med bland andra Liberalerna och kanske hela utskottet i denna fråga, för vi tror att det är nödvändigt.

Det får gärna vara mer privat kapital, men kanske också statligt. Det vi just nu ser är inte brist på kapital utan brist på personal för att dels producera och fylla de behov vi själva har, dels sälja till resten av världen. Vi behöver därför öka produktionstempot, och vi tror att vi behöver ha en bra försvarsindustriell strategi för detta.

Fru talman! Tack, ledamoten Starbrink, för frågan! Jag är inte säker på att jag kan reda ut alla detaljer. Vi har tidigare, inte minst i vårt utskott, diskuterat försvarsindustrin och klassificeringen och rubriksättningen när det gäller de dåliga verksamheterna. Där har vi socialdemokrater exakt samma uppfattning. Detta kan jag försäkra ledamoten Starbrink.

Vi hade också en diskussion i Almedalen där jag själv deltog och sa att vi ska göra vad vi kan för att bidra till att förändra detta. Hur enstaka regioner har agerat och varför har jag dessvärre inte insikt om, men vi bidrar gärna till diskussionen.

När det gäller försvarsindustrin och ett eventuellt statligt inflytande eller engagemang, vare sig det inbegriper aktier eller inte, har vi inte sagt exakt hur det ska göras. Vi välkomnar gärna fler förslag för att hitta samförstånd i detta.

Vi oroas över att det sker snabba förändringar i världen. Ägarstrukturer kan ändras, vilket skulle kunna innebära att vi tappar kontrollen över vår viktiga försvarsindustri. Det är med den insikten som vi vill att det ska finnas ett statligt engagemang.

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 24 om försvar och samhällets krisberedskap.

Jag vill börja med att hänvisa till att Socialdemokraterna i detta betänkande har ett särskilt yttrande som vi står bakom. Vi har också två reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 2.

För oss socialdemokrater har totalförsvarsprincipen alltid varit grunden i försvars- och säkerhetspolitiken. När socialdemokratiska regeringar under efterkrigstiden byggde upp ett av världens starkaste försvar och utvecklade några av världens mest avancerade operativa system var det totalförsvarstanken som var bärande.

Efter regeringsskiftet 2014 när den S-ledda regeringen påbörjade en kraftfull upprustning gällde det också hela totalförsvaret. Detta har utgjort en bra grund för ansökan om medlemskap i Nato. Nu har Ulf Kristerssons regering tagit vid och fortsatt denna utveckling utifrån beslut i Försvarsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi socialdemokrater är överens med regeringen om anslagen i budgeten. Det innebär att drygt 126 miljarder ur statens budget nästa år går till försvar och samhällets krisberedskap. Sammantaget innebär det att Försvarsmaktens ekonomiska resurser under en tioårsperiod ökar med mer än 150 procent. Men precis som föregående talare sa måste vi fortsätta utvecklingen. Vi måste också se till att de ökade resurserna ännu tydligare kopplas till starkare operativ förmåga.

Inom de flesta områden i betänkandet är vi helt överens med regeringen. Vi har dock delvis en annan inriktning och har därför lämnat ett särskilt yttrande. I vår omfattande kommittémotion redovisar vi vår helhetssyn på det civila och militära försvarets framtida utveckling. Bakgrunden till våra ställningstaganden är bland annat erfarenheter av det ryska anfallskriget i Ukraina. Kopplat till dessa och situationen i Afrika kräver vi att Wagnergruppen ska klassas som terrororganisation.

När det gäller krigets utveckling i Ukraina blir det naturligt att också understryka vikten av att fortsätta utveckla armén och arméns brigader, detta för att vi både ska kunna bidra operativt inom Natos operativa förmåga och samtidigt klara av landförsvaret av Sverige. Vi pekar därför på behovet av att i framtiden inrätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn. Samtidigt pekar vi på att vi måste fortsätta satsningarna på att förstärka den militära närvaron på Gotland.

Vi säger också att personalen är Försvarsmaktens guld och viktigaste resurs. Vi anser att målet måste vara att senast 2030 utbilda 10 000 värnpliktiga årligen. Vi vill öka hemvärnets styrka till 25 000 soldater. För oss är jämställdhet och inkludering grundläggande krav för Försvarsmaktens framtida sammansättning.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar också tydligt det civila försvarets viktiga roll i krigstid. En bärande del i det civila försvaret är ett starkt civilsamhälle. En befolkning som är välorganiserad och välbildad bidrar till att stärka samhällsfunktionerna, bära demokrati och bygga motståndskraft mot desinformation.

Vi ser också att nordiskt samarbete blir allt viktigare för att försvara vårt närområde. Vi föreslår därför att det inrättas en nordisk försvarskommission med parlamentarisk förankring för att vi gemensamt ska utveckla försvars- och säkerhetspolitiken.

Fru talman! Svensk försvarsindustri är kunskapsintensiv och har stor betydelse för arbetstillfällena i landet. Svensktillverkade stridsflyg och ubåtar tillverkade hemma i Blekinge är specifikt utvecklade för de förhållanden som råder i vår del av världen. Det är därför viktigt att kompetensen och arbetstillfällena behålls inom landet.

I vår kommittémotion föreslår vi en utredning för att förvärva ytterligare en ubåt, och vi betonar vikten av svensk kompetens inom nästa generations stridsflyg. För att säkra försörjningen av materiel under kris och krig rekommenderar vi en försvarsindustriell strategi och statligt inflytande och kontroll över väsentliga säkerhetssystem.

Fru talman! Det är nu 650 dagar sedan Ryssland startade det olagliga storskaliga anfallskriget i och mot Ukraina. Det är 650 dagar av avskyvärt krig, mänskligt lidande och död. Vi tror tyvärr att det är sannolikt att kriget kommer att pågå under lång tid, vilket vi menar kräver en mycket långsiktig planering från västvärldens och EU:s sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

De stödpaket Sverige hittills bidragit med till Ukraina är viktiga för den långsiktiga säkerheten i vår del av världen. Vi är beredda att bidra till att stärka Ukrainas luftförsvar. Det kan ske bland annat genom att ge tillgång till Jas Gripen-systemet.

Vi vill vara tydliga: Vi socialdemokrater säger att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs!

Avslutningsvis, fru talman, befinner sig Sverige i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Antidemokratiska krafter med stort våldskapital inom och utom landets gränser hotar svenska liv och våra intressen, vår demokrati och vår frihet.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att Sverige ska ha ett totalförsvar av det svenska folket, för det svenska folket. Det är stora pengar som nu satsas på försvaret. Samtidigt ser vi ökade ojämlikheter i vårt samhälle. Det är sjukvårdskris i regionerna, och flera kommuner tvingas spara på det viktigaste vi har: vår framtid - barnen och skolorna.

Utbyggnaden av försvaret ska angå hela folket och bäras rättvist. Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den viktiga och nödvändiga upprustningen av totalförsvaret. Vi vill därför att det ska införas en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2. Jag vill också tacka all personal inom Försvarsmakten och alla veteraner och önska både dem, kansliet och talmännen en riktigt god jul.

(Applåder)