Elisabeth Svantesson

Fru talman! Marianne Fundahn har ställt två frågor till mig – för det första om jag avser att vidta några åtgärder för att Swedavias verksamhet ska överensstämma med statens ägarpolicy om att statliga bolag, precis som privat ägda, ska generera vinst, och för det andra om jag avser att vidta några åtgärder för att Swedavias möjligheter att utveckla övriga flygplatser inte ska riskera att påverkas, och i så fall vilka.

Swedavia är ett statligt helägt bolag som driver och utvecklar de tio flygplatser som ingår i det nationella basutbudet. För att ändra vilka flygplatser som ska ingå i det nationella basutbudet krävs beslut av riksdagen.

Swedavia, precis som alla bolag med statligt ägande, ska följa samma lagar som privata bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Där framgår att det är styrelsen och ledningen som ansvarar för bolagets organisation och den dagliga verksamheten. Hur Swedavia driver sin operativa verksamhet inom ramen för bolagets uppdrag är alltså frågor för styrelsen och ledningen att hantera. Det är också styrelsens och ledningens ansvar att säkerställa att verksamheten bedrivs affärsmässigt och i enlighet med statens ägarpolicy.

Enligt ägarpolicyn ska statligt ägda bolag ge marknadsmässig avkastning om inte riksdagen beslutat något annat. Bolagen ska agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som bibehåller allmänhetens förtroende. Affärsmodellen ska vara ekonomiskt hållbar och effektiv. Swedavia ska även, inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Jag har fullt förtroende för att Swedavias styrelse agerar i enlighet med detta. Regeringen följer upp Swedavias ekonomiska utveckling och måluppfyllelse bland annat genom ägardialoger.

Som aktiv ägare ska staten löpande pröva skälen för de statliga bolagens olika uppdrag och inriktning. Den långsamma återhämtningen för flygtrafiken i Sverige efter pandemin, tillsammans med fortsatta utmaningar som till exempel ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och hård internationell konkurrens, påverkar förutsättningarna för lönsamhet för de svenska flygplatserna. Därtill har totalförsvarets behov av flygplatser förändrats till följd av det försämrade omvärldsläget och Sveriges inträde i Nato. Samtidigt har Bromma flygplats tappat en majoritet av sin trafik, vilket också har väckt flera frågor om flygplatsens funktion och framtid.

Därför gav regeringen i maj 2025 en särskild utredare i uppdrag att utreda och utvärdera statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser och det nuvarande nationella basutbudet av flygplatser (dir. 2025:55). Utredaren ska bland annat utvärdera och ge förslag på modeller och principer för ägande, organisering och finansiering av de statliga flygplatserna. Förslagen ska bidra till ökad konkurrenskraft och långsiktig ekonomisk hållbarhet för de statliga flygplatserna. Förslagen ska samtidigt säkerställa en god tillgänglighet i hela landet, till omvärlden och ett robust flygplatssystem. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026.

Fru talman! Jag ska fatta mig väldigt kort.

Regeringen kraftsamlar. Jag vet att många partier här i riksdagen – alla, tror jag – står bakom att vi bekämpar både prostitution och människohandel och att vi särskilt fokuserar på utsatta barn.

På Helena Vilhelmsson låter det som om beskattningslagstiftningen på något sätt är normerande och leder till att fler barn utnyttjas. Jag tror inte att det är så. Jag delar inte alls den bilden. Jag tänker att det är bättre att lägga all tid och kraft på att barn aldrig någonsin ska utnyttjas. Det är vårt fokus.

Man kan ha olika inställning här, men jag tänker också – Helena Vilhelmsson får gärna rätta mig om jag har fel; jag har haft det förr – att detta just nu är ett teoretiskt problem. Helena Vilhelmsson tycker att vi har en dålig lagstiftning för att barn kan utnyttjas och ska betala skatt. Men jag känner inte till ett enda sådant fall. Jag har aldrig hört om något sådant.

Det är väl alldeles självklart: Låt oss tillsammans lägga kraften på att bekämpa mäns och kvinnors utnyttjande av barn! Skattelagstiftningen kommer inte att göra någon stor skillnad för de barn det handlar om.

Jag har respekt för att man kan tycka olika här. Men det arbete som nu pågår och det uppdrag som myndigheter och andra har fått att verkligen säkra barns situation, så att de inte hamnar i klorna på vedervärdiga människor, är det fokus som vi har nu.

Fru talman! Jag blir lite förvånad över den här diskussionen, ska jag i ärlighetens namn säga. Jag blir lite förvånad när Helena Vilhelmsson frågar om vi hade den här diskussionen vid rundabordssamtalen. Nej, och det beror nog på att detta vad jag vet inte är ett vanligt förekommande problem. Jag vet faktiskt inte om detta har aktualiserats vid något enda tillfälle – det kan vara så.

Men det vi vet är allvar är att barn exploateras. Det är det stora problemet här. Det är helt förkastligt, och det ska vi bekämpa. Jag är övertygad om att varje parti här inne också vill göra det och fortsätta göra det.

Vi har nu till exempel gett Barnombudsmannen i uppdrag att se över hur man i dag kan nå ut med stöd till fler barn som utsätts för våld eller sexuell exploatering. Vi har också gått vidare med andra förslag i betänkandet Ut ur utsatthet. Myndigheter och kommuner jobbar tillsammans för att införa program för barn som har utsatts för människohandel och utnyttjats sexuellt.

När det gäller frågan om skatt är det klart att det inte finns någon som tycker att prostituerade eller i synnerhet barn ska hamna i den här sitsen. Men vad jag vet är problemet för barn just nu inte hur skattelagstiftningen ser ut utan att de, de facto, exploateras. Därför har jag, fru talman, svarat som jag har svarat. Vi ska tillsammans bekämpa detta.

Jag nämnde detta med prostitution bara för att jag vet att det är en stor fråga och att många diskuterar den. Jag delar helt Helena Vilhelmssons utgångspunkt i den frågan, men jag kommer till en annan slutsats. Jag hör nämligen många säga att det, om vi på detta vis friskriver just kvinnorna i prostitution och säger att de inte ska betala skatt, finns en stor risk. Det handlar inte om att lägga ansvar på de här kvinnorna, tvärtom. Det handlar om att skydda de här kvinnorna från de fruktansvärda män som bedriver trafficking med dem, utnyttjar dem och låter andra utnyttja dem – och så ska de dessutom gömma sina svarta pengar.

Jag tror att detta är en fråga där vi i grund och botten är väldigt eniga om målsättningen. Vi jobbar tillsammans på olika sätt för att bekämpa både prostitution och att barn hamnar i utsatta situationer. Skattelagstiftningens vara eller inte vara när det gäller den här delen kan man sedan ha olika åsikter om.

Om detta är en stor fråga – Helena Vilhelmsson kanske vet om det är det – är min grundinställning såklart fortfarande att vi ska göra det som underlättar för barnen. Det största problemet för dessa barn är inte skattelagstiftningen. Det är att människor – män och kvinnor – utnyttjar och plågar dem och förstör deras liv.

Fru talman! Helena Vilhelmsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till lagändringar eller andra åtgärder som säkerställer att ingen beskattning av inkomster som härrör från barns sexuella exploatering sker. Hon har också frågat mig, om så inte är fallet, vad jag avser att göra inom mitt ansvarsområde för att säkerställa att barn aldrig kan göras ansvariga för sin egen utsatthet och i stället hjälpa barn ut ur utsatthet.

Inget barn ska utsättas för sexuell exploatering. Att exploatera barn och unga sexuellt är brottsligt och helt vedervärdigt. Jag är helt överens med Helena Vilhelmsson om att vi måste göra allt vi kan för att hjälpa utsatta barn.

Barn ska självfallet aldrig hållas ansvariga för sin egen exploatering. Personer som utnyttjas i prostitution och barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering befinner sig i en utsatt position, och det är av största vikt att dessa personer får stöd och hjälp med att komma ut ur utsattheten och att barn skyddas från fortsatt exploatering.

När det gäller frågan om beskattning vill jag påminna om att Skatteverket har uttalat att pengar som betalats till brottsoffer för trafficking inte är inkomster enligt skattelagstiftningen.

Regeringen har noga analyserat för- och nackdelar med att införa särskilda regler för att skattebefria inkomster från prostitution. Flera aktörer, bland annat Sveriges Kvinnoorganisationer, Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, har vid rundabordssamtal lyft fram att det finns en risk att skattebefrielse kan öka utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. Bland annat kan kriminella påstå att oredovisade inkomster kommer från inkomst av försäljning av sexuella handlingar. Det är regeringens bedömning att en skattebefrielse riskerar att stjälpa snarare än hjälpa dem som befinner sig i prostitution.

Regeringen arbetar intensivt med flera åtgärder för att motverka prostitution och sexuell exploatering av barn och ge stöd till dem som utsätts. I ljuset av dessa risker har regeringen valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse.

Fru talman! Kortfattat satsar regeringen i år ungefär 300 miljarder – jag tror att det är 297, om jag ska vara exakt – på Sveriges kommuner och regioner i riktade och generella statsbidrag. Det är enormt mycket pengar och utgör den största sammantagna budgetposten i budgeten. Trots att kommuner och regioner har ett eget beskattningsansvar är det självklart för oss att stötta dem – så var det sagt.

Eva Lindh vill se en lista. Det kommer bland annat en propositionslista – den kanske redan har kommit? – med ungefär 200 planerade propositioner bara under våren. Vi har haft 500 propositioner. Vad är då en proposition, kan man undra om man tittar på debatten och inte håller på med politik varje dag. Det är lagförslag. Då handlar det inte bara om att det kommer många nya lagar, utan många av dem är också väldigt genomgripande.

Det handlar bland annat om straffskärpningar, så att vi för en gångs skull kan låsa in dem som våldtar och misshandlar kvinnor och genomföra utvisningar. Vi har ett enormt tempo beträffande straffskärpningar och mycket annat inom kriminalpolitiken. Men det kostar pengar att ta fram utredningar och bygga ut.

Som jag sa finns det en motpart, och denna motpart måste vara Regeringskansliet.

Avslutningsvis konstaterar jag att vi har fördubblat försvarsanslagen på bara några år. Vi har med kraft slagit till mot kriminaliteten och gjort det som Eva Lindh och hennes parti borde ha gjort för länge sedan.

Vi genomför ett paradigmskifte i både kriminalpolitiken och migrationspolitiken. Allt detta kräver resurser, men det kommer också att leda till väldigt mycket positivt. Det kommer att leda till många nya jobb inom försvaret och försvarsindustrin. Det kommer att leda till många nya jobb nu när man börjar bygga fängelser. Det kommer också att leda till många jobb när mer järnväg ska läggas och vägar ska byggas och lagas. Allt detta skapar en dynamik. Offentliga investeringar på 6 procent i år kommer att göra att Sverige blir betydligt säkrare och tryggare, vilket är den väg vi går. Men Sverige kommer också att bli starkare och rikare.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket bra interpellation.

Är det någonting jag delar med ledamoten är det insikten om vikten av att använda varje skattekrona på rätt sätt och inte ta in mer skatt eller använda mer pengar än vad som behövs. Därför är den här frågan för mig inte särskilt svår.

Att vi nu har ett större regeringskansli beror på att den förra regeringen lämnade efter sig ett Sverige i förfall vad gäller trygghet – barn som skjuter barn, gängskjutningar och en enorm otrygghet. Vi stärker nu rättsväsendet – domstolarna, Åklagarmyndigheten, polisen och så vidare. Framför allt ser vi till att skärpa straffen. Allt det arbetet, där olika delar av myndigheterna växer väldigt kraftigt – vi har exempelvis fördubblat anslagen till försvaret på bara fyra år – kräver en motpart, både när det gäller att ta fram utredningar och när det gäller att leda och styra. Kriminaliteten adderat med säkerhetsläget kostar pengar.

Sveriges medlemskap i Nato har också verkligen ställt nya krav på Regeringskansliet. Oavsett vem som är statsminister eller finansminister behövs motparter i olika delar av Regeringskansliet för att vi ska kunna leva upp till det vi ska göra som Natomedlem.

Fru talman! Jag tycker att frågan är viktig; den är central. För mig är det inte svårare än att det ser ut så här på grund av ett lågt reformtempo tidigare. Det är enormt högt nu för att vi ska få ordning på Sverige och samtidigt kunna möta upp det säkerhetspolitiska läget, och det kostar pengar.

Det kostar pengar att bygga kriminalvård. Det kostar pengar att ha fler poliser. Det kostar också pengar att ha motparter, att kunna styra och leda och att se till att uppdragen i Regeringskansliet både ges och följs upp.

Herr talman! Jag ska nu besvara en interpellation från en flitig och mycket kompetent ledamot som skriver interpellationer på ett mycket bra sätt.

Eva Lindh har frågat statsministern hur han motiverar anslagsökningen till Regeringskansliet under innevarande mandatperiod samt om han avser att vidta några åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och visa återhållsamhet. Interpellationen har överlämnats till mig.

Regeringskansliets uppgift är att bereda ärenden åt regeringen och bistå statsråden i deras arbete. Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kunnigt stöd för regeringen i uppgiften att styra landet och genomföra sin politik.

Såväl det försämrade säkerhetspolitiska läget med krig i vårt närområde som Sveriges medlemskap i Nato innebär nya uppgifter och ställer nya krav på Regeringskansliets arbete, inte minst vad gäller utrikesförvaltningen. Det kräver stärkt beredskap, stärkt säkerhetsarbete och stärkt samordningsarbete.

Alla anslagsökningar till Regeringskansliet under mandatperioden redovisas i budgetpropositionerna och bedöms vara nödvändiga för att upprätthålla ett robust och effektivt regeringsarbete.

Regeringen vill ha ett starkare och mer handlingskraftigt Sverige. Genom att ge Regeringskansliet rätt förutsättningar kan vi genomföra viktiga reformer, möta nya säkerhetskrav och skapa stabilitet som gynnar hela samhället.

Herr talman! Herregud, det där lät lite bittert. Men det kanske man inte får säga här i talarstolen.

När det nu äntligen blivit betydligt billigare för människor att tanka drivmedel, låt mig påminna ledamoten om hur reduktionsplikten såg ut. Den hade kommit i en bana som gjorde att vi hade bland de allra högsta drivmedelspriserna i Europa. Den bröt vi. Vi fick kritik från Vänsterpartiet och många andra partier, men det underlättade för människor.

Med skattesänkningar och sänkt reduktionsplikt har priset gått ned. Självklart finns en dimension av världsmarknadspriser. Jag har aldrig sagt något annat. Men vår politik har gjort skillnad.

Sedan tänker jag att det kan vara bra att veta vad som utmärker svensk ekonomi generellt. Oavsett om det är Nooshi Dadgostar eller jag som ska vara finansminister nästa mandatperiod är det bra att förstå det.

Sverige är en räntekänslig ekonomi som inget annat europeiskt land. I Sverige har väldigt många människor höga bolån. Man har rörlig ränta. Medan ungefär 80 procent av amerikanerna, som har nämnts, har 30-åriga bindningstider – tyskarna ligger också någonstans åt det hållet – har man i Sverige fram till den höga inflationen ofta haft rörliga eller ganska korta bindningstider.

Vad händer då när man höjer räntan för att få ned inflationen, som är det sämsta som kan hända för svenska hushåll? Säg att man höjer räntan från 1 till 5 – det låter kanske inte så mycket för oss som är 50-plus och vet att den var väldigt hög längre tillbaka. Men har man då ett lån på 2, 4, 8 eller 10 miljoner, vilket många unga familjer har exempelvis här i Stockholm, minskar såklart konsumtionsutrymmet. Det är alldeles självklart. Det var bland annat därför det var så viktigt att pressa ned inflationen så att räntorna kunde komma ned och man kunde underlätta för människor.

Tack för debatten, kära ni!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar återigen båda interpellanterna.

Det här är en fråga som berör väldigt många. Den berör de allra flesta svenskar. Vi har haft några riktigt tuffa år, men vi ser en ljusning. Vi ser att svensk ekonomi nu går åt rätt håll. Det här året, herr talman, kommer många av Sveriges invånare att uppleva lättnad på flera sätt. För tredje året i rad sänker vi skatten på arbete, och det gör att man kommer att ha mer pengar i plånboken. Fler föräldrar kommer att kunna säga ja till sina barn lite oftare, kanske när de ber om en extra tacokväll eller skulle vilja gå på en hockeymatch. Vi ser nu också till att matpriserna blir lägre. Matmomsen halveras.

Jag delar helt och hållet den bild som Samuel Gonzalez Westling har när det gäller konkurrens på den här marknaden. Det är just därför som vi har gett uppdrag till Konkurrensverket och nu också har matpriskommissionen, som följer utvecklingen på matpriserna dagligen för att se att man inte smyghöjer oskäligt nu innan momsen ska sänkas.

Jag har inga problem med att jag blev häcklad för att jag träffade matjättarna var och en för sig i mars 2023. Det var allvarliga samtal. Fram till dess var matpriserna en av de drivande faktorerna för ökad inflation. Från och med april var det inte så längre.

Jag jobbar varje dag för att göra det jag kan för att stärka svensk ekonomi och svenskars ekonomi. En viktig sak som man inte kan komma ifrån och som också Eva Lindh var inne på handlar om arbete och att stärka dem som har det allra svårast och tuffast.

Det viktigaste för mig i den bidragsreform vi genomför är att fler ska vara aktiva. Fler kvinnor som invandrat hit, men också andra, som har bott här länge men fastnat i utanförskap, ska få komma in på arbetsmarknaden. Deras barn ska se sin mamma gå till jobbet. Att de ser att hon har en egen inkomst är det allra viktigaste.

Nu börjar konjunkturen vända. Yrkesutbildningssatsning, språkkrav och aktivitetskrav, som gör att man kommer att vara ute på ett helt annat sätt bland andra människor och på arbetsmarknaden, kommer att göra skillnad. Steg för steg vill jag ge fler kvinnor möjlighet att komma tillbaka eller kanske för första gången komma in på arbetsmarknaden. Det är jämlikhet på riktigt, och det tänker jag fortsätta arbeta med.

Varje dag har jag människors ekonomi för mina ögon. Jag ser till att göra det jag kan för att ekonomin ska stå stabil, vilket den faktiskt gör. Vi har offentliga finanser i världsklass. Vi är inte som något annat land i EU. Jag träffar och umgås med mina röda, blå och gröna kollegor från olika delar av Europa – där skiljer jag mig från några av ledamöterna. De europeiska kollegorna häpnar när de ser vad vi kan göra. Vi sänker skatten tre år i rad för att underlätta för människor. Vi har en låg statsskuld, vilket nu ger styrka till de offentliga investeringarna, som är de högsta i EU under det här året. Vi ser också till att tillväxten nu äntligen blir en av de starkaste i Europa.

Herr talman! Tack till båda interpellanterna för en viktig fråga!

Detta har varit några av de tuffaste åren för svensk ekonomi och svenskars ekonomi på mycket länge. När vi vann valet 2022 och bildade regering var inflationen uppe på 10 procent. Samtidigt hade Sverige den absolut lägsta tillväxten i hela EU.

Jag ska ställa en väldigt kort fråga. Vad hade hänt om Magdalena Andersson hade varit statsminister under de här tre åren och Nooshi Dadgostar hade varit finansminister? Det är lätt att se i deras budgetar vad som hade hänt.

Drivmedelspriset som var väldigt högt när vi tillträdde på grund av politiska beslut med en reduktionsplikt som försvårade för människor som hade det tufft skulle ha fortsatt att stiga.

De skattesänkningar som vi har valt att göra hade aldrig kommit till med den andra sidan i politiken, där alla problem och alla stora behov ska lösas med skattehöjningar. Det kan säkert vara så att barnbidraget hade höjts. Det tycker inte jag är något problem alls. Vi har valt andra vägar.

Finansminister Nooshi Dadgostar hade inte fått ordning på inflationen. När man läser Vänsterpartiets budgetmotioner ser man att det är ett otroligt tryck, en expansivitet, i de två första budgeterna under den här mandatperioden. Det hade lett till en hög inflation.

Låt mig vara väldigt tydlig. Man sitter i riksdagen och hävdar att inflationen hade gått ned ändå. Nej, inflationen gick ned för att vi hade en återhållsam finanspolitik, för att Riksbanken gjorde sitt jobb och för att parterna – löntagare och arbetsgivare – kom överens om ett längre löneutrymme. Detta lyckades. Men låt oss inte äventyra det här igen.

I en ekonomi där priserna stiger med 10 procent varje år blir de som jobbar fattigare. I en ekonomi där priserna stiger som de gjorde 2022 blir den ensamstående mamman som kämpar för att få ekonomin att gå ihop fattigare.

Vi bekämpade inflationen, och därtill har vi nu sänkt skatten på arbete för människor som kämpar. De som hade garantipension och de som hade studielån fick sina ersättningar uppgraderade och indexerade med inflationen. Det var tufft ändå. Men den som jobbade hade inte fått en krona i skattesänkning om Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade regerat under den här mandatperioden.

Jag är glad och tacksam för att vi har fått ned inflationen. Jag är glad och tacksam för att vi har en majoritet för sänkta skatter för människor som jobbar hårt. Jag är glad och tacksam för att vi kan sänka förskoleavgifterna i sommar, och jag är glad och tacksam för att vi kan halvera matmomsen. Allt det där spelar roll för människor.

Jag är också väldigt glad och tacksam för att vi är överens om att förändra tandvårdsstödet för äldre. Det här sker med Ulf Kristersson som statsminister. Taket för bostadsbidraget, som inte har höjts sedan 1997, höjs nu. Det sker med Ulf Kristersson som statsminister.

Vi har påbörjat en väg för att stärka människors ekonomi efter en tuff tid under många år, och vi kommer att fortsätta på den vägen. Jag skulle vilja påstå, herr talman, att valet om åtta månader kommer att bli en folkomröstning om högre eller lägre skatter.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder mot bakgrund av den ökande ekonomiska ojämlikheten. Hon har också frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att utveckla kunskapen om hur de ekonomiska skillnaderna har förändrats och hur de har påverkat den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Samuel Gonzalez Westling har frågat mig hur jag ser på Riksbankens bedömning att hushållens konsumtion och reala inkomster har stått still sedan 2022. Han har också frågat vilket ansvar jag och regeringen har för att hushållen – särskilt barnfamiljer och pensionärer – har påverkats i så stor utsträckning av regeringens inflationsbekämpning. Slutligen har han frågat hur jag förklarar att hushållens ekonomiska utveckling i Sverige skiljer sig åt jämfört med USA och flera EU-länder och vilka åtgärder jag vidtagit och avser att vidta framöver för att stärka den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Regeringen ärvde en inflation på 10 procent som drog ned svensk ekonomi i en utdragen lågkonjunktur. På grund av inflationen minskade hushållens reala disponibla inkomster, vilket drabbade många hårt. Därför gick regeringen in för att bekämpa inflationen från dag ett, samtidigt som vi såg till att stötta hushåll och välfärd i en svår tid. Det har gett resultat. Inflationen har sjunkit och ligger nu stabilt. Under tredje kvartalet 2025 var hushållens reala disponibla inkomster tillbaka på toppnivån från första kvartalet 2022. Många hushåll har det fortfarande tufft och kämpar med höga kostnader, men konsumtionen har ökat, konjunkturåterhämtningen har påbörjats och tillväxten väntas ta fart ytterligare i år.

När regeringen tog över 2022 låg Sverige på plats 22 i EU:s tillväxtliga. Nästa år väntas vi ligga på plats 6, enligt EU-kommissionens prognos från november 2025. Tillväxten väntas drivas av inhemsk efterfrågan, till stor del tack vare en expansiv finanspolitik.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslås och aviseras en rad åtgärder för att sänka matpriserna och öka hushållens disponibla inkomster. En vanlig barnfamilj med en polis och en sjuksköterska får 1 800 kronor mer i plånboken varje månad till följd av reformerna i budgeten.

Om man ser till hela mandatperioden har regeringen gjort ännu mer för att stärka människors ekonomi. Till följd av regeringens budgetar kommer en vanlig barnfamilj att ha 5 000 kronor mer i plånboken varje månad 2026 jämfört med 2022. Ett vanligt pensionärspar kommer att ha 2 200 kronor mer i plånboken varje månad. En vanlig dieseltank är cirka 500 kronor billigare än 2022 till följd av regeringens politik.

För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför därför en rad åtgärder som gemensamt syftar till att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till dem som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden visar att den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de översta inkomstgrupperna. Det kan man se i den fördelningspolitiska redogörelse som varje år görs i vårpropositionen. De samlade inkomstskillnaderna, mätt med den så kallade Ginikoefficienten, har också sjunkit successivt efter att ha nått en historiskt hög nivå 2021 under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Andelen i Sverige som lever med materiell deprivation är låg i jämförelse med i andra europeiska länder. Enligt andra etablerade mått, till exempel SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen, har den ekonomiska utsattheten minskat sedan 2021.

Fru talman! Tack återigen, Eva Lindh, för den här mycket viktiga diskussionen!

Under de år när inflationen var 10 procent, som den var när jag tillträdde, var det en förfärlig situation för väldigt många svenskar. Priserna bara fortsatte att öka, och dessutom gick räntorna upp i ett försök att pressa ned inflationen. Det var väldigt tufft. Det var tufft för många kvinnor och ensamstående, och därför var det så viktigt att bekämpa inflationen och se till att stötta särskilt de hushåll som har det allra tuffast.

Därför har vi haft olika förslag och till exempel jobbat med att höja bostadsbidraget. Nu har vi höjt taket. Nu sänker vi också förskoleavgiften och halverar matmomsen, vilket kommer att underlätta för väldigt många både kvinnor och män med lägre inkomster.

Vi har gjort det möjligt att spara på ISK, som inte bara är ett sparande utan ger kvinnor makt och möjlighet att få avkastning av svenska företags vinster. Det här är en succé runt om, även om jag vet att det är många som inte kan spara särskilt många kronor, kanske inget alls. Jag har varit där själv. Men vi ser nu att ekonomin vänder. Vi ser att fler får behålla mer pengar i plånboken, både tack vare att man får högre lön och för att vi sänker skatten.

I ärlighetens namn: Socialdemokraterna sänker ju inte skatten när de väl kommer till makten. Det ser vi runt om i många kommuner och speciellt här i Stockholm. Jag tror och tycker att det är viktigt att fortsätta att göra det för dem som behöver det allra mest, och det är inte så att den skattesänkning som vi har gjort på pensioner och riktat till löntagare det här året går till dem som tjänar mest. Det finns först och främst ett tak; man kan inte få en hur stor skattesänkning som helst. Framför allt är det till alla. Hur många gånger Socialdemokraterna än säger att det här bara är till vissa så är det alla, och det är jag stolt över.

Vi har gjort insatser gällande drivmedel, matmoms, skatt och mycket annat. Det är fortfarande tufft för många, men vi har bidragit och vi ska fortsätta att underlätta för fler kvinnor att bli ekonomiskt oberoende.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen, Eva Lindh, för den här diskussionen!

I ärlighetens namn har socialdemokrater aldrig velat sänka skatten för någon, inte för den hårt arbetande undersköterskan som har svårt att få ekonomin att gå ihop eller för den som kanske är avdelningschef på det äldreboende där undersköterskan jobbar.

Jag är stolt över att jag vid tio tillfällen här i riksdagen har fått rösta fram sänkt skatt för sjuksköterskan och för undersköterskan. Jag vet att det för bara något år sedan sammantaget handlade om 4 000 kronor i månaden för en sjuksköterska. Pengar betyder alltså något.

Att sänka skatten för alla – särskilt med fokus på låga inkomster och medelinkomster – är viktigt. Det är viktigt eftersom jag menar att man aldrig ska ta ut mer skatt än vad som behövs men också för att människor ska ha mer egenmakt.

Jag måste säga att jag blir lite bekymrad. Den retorik som varenda socialdemokrat använder sig av är att vi sänker skatten för dem som har mest inkomst. Vi sänker alltså skatten för alla.

Jag kan också påminna ledamoten om det år då det var riktigt, riktigt tufft för många som arbetade. En kvinna som var garantipensionär med låg inkomst fick den uppskriven ganska ordentligt på grund av inflationen. Detsamma gällde studenter och många andra. Men den hårt arbetande undersköterskan fick inte detta. År 2024 valde vi också att frysa brytpunkten och se till att den skatten förändrades så att den gick till alla det året. Vad är det jag vill säga med detta? När jag går till jobbet, fru talman, har jag Sverige och Sveriges ekonomi men också alla som bor här för ögonen. De flesta röstar inte på mitt parti, men många har gjort det. Jag vill att alla ska ha det bättre. Och är det någonting jag vill är det att kvinnor i Sverige ska ha en bättre och starkare ekonomi.

Den bidragsreform som vi genomför och som jag gärna vill nämna några ord om kommer att göra att fler kvinnor kommer ut i arbetslivet. Vi gör ju inte en dansk variant. Jag tycker också lite grann att det är en låga förväntningars rasism att tro att antingen blir man bidragsberoende eller så ökar kriminaliteten.

Den här reformen innehåller många delar, där den viktigaste är aktivitetskravet, alltså att den som har försörjningsstöd ska göra en motprestation i form av en heltidsaktivitet. Det där funkar i några kommuner men i de flesta inte.

De som har det allra, allra tuffast att komma in på svensk arbetsmarknad är invandrarkvinnor. Nu kommer de att få en aktivitet. De kommer att få vara med och bidra på olika sätt och komma närmare arbetsmarknaden. Det är det bästa och viktigaste vi någonsin kan göra för dem, för där har vi den största ekonomiska ojämställdheten.

Slutligen något som våld. Interpellationen handlar inte om det, men vi har under en lång tid, nu senast i Rönninge, sett exempel på brutalt våld och den makt som män utövar över kvinnor. ”Han mördade sin kvinna”, brukar man höra. Nej, han mördade inte sin kvinna. Han mördade en kvinna, tog hennes liv som hon inte fick leva.

Även om interpellationen inte handlar om just detta är det den grövsta och största ojämlikheten och ojämställdheten att vissa män släcker kvinnors liv bara för att de är kvinnor och för att dessa män vill ha makt över dem.

Där gör vi väldigt många saker nu. Jag ska inte nämna det i någon större utsträckning, men det är en viktig del för att komma till rätta med ojämställdheten eftersom det våld och förtryck som många kvinnor lever under också gör att de inte vågar ta steget. Har man inte ens en bra ekonomi – man kanske inte ens får lov att jobba för sin man – kommer man aldrig att kunna slita sig loss.

Ekonomisk frihet för kvinnor är någonting som är viktigt för mig och för regeringen, och det fortsätter vi att jobba för.

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för en mycket viktig interpellation och viktig fråga! Jag vet att vi båda brinner för att förbättra jämställdheten i Sverige.

Jag tänker väldigt mycket framåt, på vad vi behöver göra för att Sverige ska bli bättre om 5, 10, 15 och 30 år. Men jag tänker också en hel del bakåt och på att lära av det som har varit.

Jag har nämnt det förut, men jag gör det igen. Det gäller både min mormor och min farmor. Mormor föddes 1892, och min farmor Matilda föddes 1902. Det är två generationer bakåt, då kvinnor inte ens hade rätt att rösta i alla val. Det har hänt enormt mycket sedan min mormor och min farmor föddes.

Vi har aborträtten – den är viktig för kvinnor. Vi tog bort sambeskattningen – det är viktigt för kvinnor. Jag tänker på mycket av den barnomsorg som har vuxit fram. Steg för steg har Sverige under årens lopp blivit mer jämställt. Men trots detta är Sverige år 2026 fortfarande inte fullt jämställt.

Jag tänker på mitt barnbarn och på andras barnbarn. Mitt barnbarn Juni fyller tonåring i sommar. När hon är vuxen och när hon i sin tur har barn vill jag att Sverige ska vara mycket mer jämställt när det gäller ekonomi men också när det gäller strukturella problem. Jag tänker till exempel på allvarliga problem, som mäns våld mot kvinnor. Jag kan återkomma till det sedan.

Men ekonomin är ändå grundfundamentet för att man ska kunna vara en fri person. Har jag inte en egen inkomst kan jag inte lämna en dålig relation. Har jag inte en egen inkomst och en hyfsat god inkomst kommer jag att få en livsinkomst och en pension som är lägre. Många kvinnor har upplevt detta och upplever det just nu. Därför är den ekonomiska jämställdheten en väldigt viktig fråga. Jag uppskattar verkligen att ledamoten också lyfter den.

Jag ska säga något kort när det gäller hur vi redovisar. Så här gjorde också förra regeringen. Man redovisar olika delar av politiken för att visa hur den påverkar olika grupper, inkomstgrupper men också män och kvinnor. Då är det precis så som Eva Lindh säger när det gäller skatter. För mig är det otroligt viktigt att fler människor, fler kvinnor, som jobbar och sliter ska få behålla mer av sin lön. Vi har sänkt skatter tre år i rad för undersköterskor, sköterskor och generaldirektörer, så att säga. Totalt sett har det gynnat kvinnor något mer än män, procentuellt sett. Men när det gäller kronor och ören har Eva Lindh helt rätt. Vad är lösningen på den utmaningen? Vad lösningen på utmaningen att kvinnor i Sverige bara äger hälften av vad män äger? Eva Lindh säger att den ekonomiska politiken inte kan vara neutral, absolut inte. Men skattepolitiken i sig är könsneutral. Jag tror inte att någon vill ha olika beskattningar på grund av kön. Jag tvivlar på det, men detta får gärna någon svara på.

När det gäller min bild av detta och min lösning vill jag att fler kvinnor ska ha ledande befattningar. Vi kan genom politiska beslut men också som förebilder, med makt och ansvar, visa på den vägen.

Det är också så, fru talman, att vi har progressiv beskattning. Den som tjänar 125 000, höginkomsttagare i Sverige, betalar alltså i dag elva gånger så mycket som den som tjänar 25 000. Beskattningen är progressiv, och den är hög. Många män bidrar alltså mer än kvinnor i det här fallet. Men lösningen är inte, för mig, att ändra skattepolitiken. Lösningen är att se till att fler kvinnor kommer i arbete, har ett eget arbete och söker sig till de områden där man faktiskt kan tjäna mer.

Nu är talartiden slut för den här rundan, men jag fortsätter gärna om en stund.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag kan redogöra för vilken jämställdhetsanalys som legat till grund för statens budget för 2026. Hon har också frågat om jag avser att ta initiativ till en plan för en mer jämställd beskattning och finanspolitik. Slutligen har hon frågat vilka reformer för ökad jämställdhet jag avser att prioritera framöver.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan. Regeringen arbetar aktivt för att nå målet om ekonomisk jämställdhet, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Regeringen följer utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten noga. I samband med beredningen av enskilda reformer som påverkar kvinnors och mäns ekonomi är effekten på ekonomisk jämställdhet en viktig del av beslutsunderlaget. Varje år redogörs för utvecklingen i budgetpropositionens bilaga Ekonomisk jämställdhet. I budgetpropositionen för 2026 redogjordes för effekten av regeringens ekonomiska reformer under mandatperioden till och med budgetpropositionen för 2026. Där framgår att den samlade effekten av reformer hittills under mandatperioden ökar kvinnors disponibla inkomst procentuellt något mer än mäns.

Regeringen arbetar aktivt för att fortsätta stärka kvinnors ekonomiska självständighet. Kvinnor har i genomsnitt lägre arbetsinkomster än män. En viktig förklaring är att kvinnor i högre grad arbetar deltid än män. Kvinnor har också ett lägre arbetskraftsdeltagande än män. Lägre arbetsinkomster innebär på sikt lägre pensioner och mindre möjligheter att ha ett sparande. Reformer som bidrar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är därför ett prioriterat område för regeringen. Regeringen bedömer att bidragsreformen och sänkt skatt på arbete kommer att göra att fler kvinnor kommer ut i arbete. Det leder till högre arbetsinkomster och pensioner. Andra viktiga ekonomiska reformer i regeringens budgetproposition för 2026 som bidrar till att främja ekonomisk jämställdhet är bland annat höjda hyresgränser i bostadsbidraget och lägre barnomsorgsavgifter inom ramen för maxtaxan.

Ekonomisk självständighet handlar också om att ha ett eget sparande, något som till exempel kan underlätta för att lämna ett dåligt förhållande eller för att få en bättre pension. Sänkt skatt på investeringssparkonto underlättar för fler kvinnor att spara ihop en buffert.

Herr talman! Jag har inte den principen. Den styrande principen är att det är hög beskattning på arbete i Sverige och att den kan sänkas så att fler människor som jobbar och sliter kan få behålla lite mer. Ida Gabrielsson kanske minns att vi lät bli att höja brytpunkten och såg till att alla fick en skattesänkning. Men det kommer inte att spela någon roll vad jag säger, för Ida Gabrielsson och en del andra har bestämt sig för hur saker är.

Men låt mig berätta hur någonting är: När Vänsterpartiet får chansen att styra, till exempel i Stockholm, skyndar man sig att höja skatten. Man måste höja skatten om man har ett problem och vill finansiera något. Det betyder att hårt arbetande låginkomsttagare i denna och andra regioner faktiskt har fått mindre pengar i plånboken eftersom Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har höjt skatten. Det är ändå viktigt att berätta hur saker är. Det är ju skillnad på att ha mer eller mindre i plånboken.

Avslutningsvis har jag en intressant upplysning. Jag får ibland frågan vad Spanien och Polen gör eftersom de har så bra tillväxt. Jag önskar att jag kunde svara att det enbart beror på deras fantastiska produktivitet och många arbetade timmar, men en stor anledning är att de har olika stöd, bland annat från EU:s coronafond och socialfond. Det är okej, för det finns fattiga områden där. Men kom ihåg att Sverige kommer att ha en hög tillväxt de närmaste åren på grund av en bra budget och väldigt bra svenska företag.

(Applåder)

Herr talman! Om Nooshi Dadgostar skulle bli finansminister tror jag att det skulle innebära problem för Sverige. Jag tror också att ni på andra sidan, Ida Gabrielsson, skulle ha svårt att enas om en klok politik som ökar tillväxten på sikt och gör att våra barn och barnbarn får en ännu starkare skola, att våra äldre får bättre boende och så vidare. Det bekymrar mig, men vi släpper det.

Vad gör då våra fyra partier tillsammans för människor? Vi sänker nu matmomsen och förskoleavgiften. Vi kommer att införa ett tandvårdsstöd för seniorer. Vi har också höjt bostadsbidraget – taket där hade inte höjts sedan 1997. Det har inte Vänsterpartiet gjort.

Listan på vad vi gör för människor som har tajt ekonomi och för hårt arbetande människor, som har fått stå tillbaka under en tid med hög inflation, kan göras väldigt lång. Det här gör nytta på riktigt, och vi är helt överens. Vi sitter till och med tillsammans och kan se varandra i ögonen. Vi vet att det vi gör faktiskt gör skillnad.

Jag kan till exempel nämna drivmedelspriserna. Ni kanske tycker att jag tjatar, men om man på riktigt vet hur tajt många har det vet man också att det faktum att det är 500 kronor billigare att tanka bilen spelar roll för dem som är beroende av sin bil.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår vad ledamoten menar med den gröna omställningen. Jag vill gärna vidga begreppet när det gäller stöttning, men vi släpper det. Jag förstår vad ledamoten menar.

Sverige ska vara – och är – ett land som många fler vill investera i, både inom den gröna omställningen och inom andra sektorer. Det kan gälla investeringar i tjänstesektorn från andra länder. Det kan handla om väldigt många olika typer av företag som ska komma hit. Vi ska underlätta för det, och det gör vi hela tiden.

Den gröna omställningen är stark i Sverige, och den kommer att fortsätta vara det. Vi ska dock komma ihåg att det inte bara är Sverige som just nu brottas med detta. Pengar har inte varit gratis de senaste åren. Investeringarna har blivit väldigt mycket dyrare än vad man räknade med. Det har funnits enormt mycket privat kapital, ibland även statligt, men det har inte räckt till. Det har handlat såväl om efterfrågan som om kostnader. Det har varit väldigt dyrt att bygga fabriker och göra nyinvesteringar, vilket man inte räknade med för fem eller tio år sedan. Detta har alltså sina naturliga förklaringar.

I den budget vi lade på riksdagens bord för några veckor sedan kan man se att regeringen gör mycket för att fortsätta stötta omställningen och de företag som vill investera här. När det gäller kärnkraften är en av huvudorsakerna naturligtvis att vi ska fortsätta ha ren el, men det handlar också om att möjliggöra omställning.

Herr talman! Jag tackar Janine Alm Ericson för frågan.

Många bedömare anser att Sverige just nu är ett av de länder i Europa som generellt är mest attraktiva för investeringar. Det handlar både om gröna investeringar och om andra investeringar. Vi är på väg att bli en safe haven när det finns många och stora osäkerheter runt om. Det handlar om politisk och ekonomisk stabilitet och om statliga finanser i världsklass, men det handlar också om att vi leder innovationsligor och har många kluster med väldigt framsynta och enormt duktiga företagare och entreprenörer.

Vi ska fortsätta att attrahera investeringar och göra Sverige ännu mer öppet för dem. Det gäller både gröna investeringar och andra. Jag tror att ledamoten med gröna investeringar menade vissa specifika investeringar. Hon får gärna förklara, men jag tror att vi förstår varandra. Det är väl helt uppenbart att Sverige ska fortsätta att vara ett sådant land. Sverige är det och ska bli det ännu mer.

Jag ser inte riktigt motsättningen här. Är det så att Janine Alm Ericson menar att vi borde lägga mer pengar på Industriklivet och Klimatklivet? Är det detta som är lösningen? Det handlar ju om ganska mycket pengar. Jag vill gärna förstå.

Vi underlättar för investeringar genom expertskatt, FoU-avdrag och mycket annat som den tidigare regeringen inte gjorde. I grund och botten är Sverige ett land att investera i, och många gör också det.

Herr talman! Man kan säga en sak och göra en annan. Så är det ofta med några av de partier som just nu är i opposition. Jag tar ansvar för det läge som är nu. Det gör jag genom att stärka hushållens ekonomi. Tre år i rad har vi stärkt hushållens ekonomi. Det är löntagarnas tur; det har jag sagt många gånger. Garantipensionärer, studenter och andra har fått höjda ersättningar i och med indexeringen för att möta inflationen.

Det är lite märkligt när det bara pratas om Socialdemokraternas förslag om barnbidrag. Det är på något sätt där den stora skiljelinjen går, utifrån Mikael Dambergs perspektiv. Jag tänker att man absolut kan föreslå det, men det är inte självklart att riksdagens ledamöter och de som har barn i den åldern blir hjälpta av det heller. Det är ett sätt att jobba. Vi har i stället valt att sänka skatten.

Mikael Damberg vet, och jag hoppas att ni här inne i riksdagens sal vet, att vi ger mest till dem som tjänar minst. Det är den fördelningsprofil vi har. Sedan kan Mikael Damberg, Ida Gabrielsson och andra säga någonting annat hur många gånger som helst. Det blir inte mer sant för det.

Herr talman! Jag kan inte och kommer inte att släppa taget om slarv. Man kan inte påstå sig vara regeringsduglig eller påstå att man står på hårt arbetande människors sida när man i grund och botten, när man får makten, alltid höjer skatten. Den budget som Socialdemokraterna har lagt fram leder till högre skatter på arbete och företag. Det går inte att komma undan.

Slutligen lär det bli en intressant diskussion om underskott. Vad jag vet har inga partier här lagt fram överskott fyra år i rad i lågkonjunktur. Det vore inte skolboksexemplet, som Magdalena Andersson skulle säga. Men ni har ändå gjort så, delvis, i den här budgeten, vilket var väldigt förvånande.

Som konsumentupplysning kan jag nämna att en del av de underskott vi har beror på stora stöd till Ukraina och satsningar på försvaret. Det vet jag att vi är överens om.

(Applåder)